vinskatten och priserna på vin

Interpellation 2001/02:161 av Andersson, Sten (-)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-01-03
Anmäld
2002-01-15
Besvarad
2002-01-24

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 3 januari

Interpellation 2001/02:161

av Sten Andersson (-) till finansminister Bosse Ringholm om vinskatten och priserna på vin

Då bensinpriset för en tid sedan låg över 10 kr per liter ställdes krav på sänkning av bensinskatten. Finansministern biföll inte kraven, med motiveringen att en skattesänkning skulle gynna bensinbolagen och inte bilägarna.

Den 1 december 2001 sänktes vinskatten innebärandes att butikspriset sänktes med runt 6 kr per liter. Då förutsatte finansministern att den sänkningen i stort skulle komma konsumenterna till godo. Så har inte blivit fallet!

Vad som särskilt borde bekymra finansministern är det faktum att Provinum, dotterbolag till statliga Vin & Sprit, höjt vinpriser så att dessa med råge äter upp skattesänkningen från december i fjol.

Vilka åtgärder är finansministern beredd att vidta i syfte att skattesänkningen på vin den 1 december 2001 ska slå igenom även år 2002?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2001/02:161, vinskatten och priserna på vin

Interpellationsdebatt 2001/02:161

Webb-tv: vinskatten och priserna på vin

Protokoll från debatten

Anf. 172 Finansminister Bosse Rin (S)
Fru talman! Sten Andersson har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta i syfte att skattesänk- ningen på vin den 1 december 2001 ska slå igenom även år 2002. År 2000 inledde kommissionen ett s.k. överträdel- seärende mot Sverige med anledning av att Sverige, enligt kommissionens uppfattning, genom sitt sätt att beskatta öl mindre än vin överträder förbudet för medlemsstaterna i artikel 90 i EG-fördraget att indi- rekt genom beskattning missgynna varor från andra medlemsstater. För att undvika en domstolsprocess föreslog regeringen i juni 2001 en sänkning av skat- ten på vin. Genom riksdagens beslut hösten 2001 sänktes skatten på vin med 18,8 % från den 1 december 2001. Detta motsvarar en sänkning av vinpriserna med ca 8 % med hänsyn tagen till försäljningen av olika vinsorter. Systembolagets leverantörer har möjlighet att justera sina priser vid tre tillfällen under året: den 1 januari, den 1 maj och den 1 september. Eftersom den 1 december inte är något sådant tillfälle kom hela skattesänkningen konsumenterna till godo och inne- bar en sänkning av priset med ca 5 kr för en vinflas- ka. Inför det ordinarie prisändringstillfället vid års- skiftet aviserade ett antal leverantörer prishöjningar för vin. Motiveringen var att kronan försvagats mot euro och dollar. Med anledning av detta tog System- bolaget upp en dialog med leverantörerna. Detta fick till resultat att prishöjningarna till viss del kunde begränsas. Enligt uppgift från Systembolaget blev slutresultatet att den vägda prishöjningen vid årsskif- tet blev ca 2 %. Tre fjärdedelar av den av skattesänk- ningen orsakade prissänkningen kvarstår således efter årsskiftet. Prissättning av produkter bestäms av varje enskilt företag och är inte en fråga för finansministern. Jag utgår dock ifrån att skattesänkningen ska komma konsumenterna tillgodo och inte leda till ökade vins- ter för företagen.

Anf. 173 Sten Andersson
Fru talman! Ibland ber man till den som man har bäst kontakter med - antingen till honom där uppe eller till honom där nere - om att någon någon gång skulle ifrågasätta eller kontrollera de överbud som Socialdemokraterna lade under regeringen Bildts tid. Det ska vi inte prata om här i dag, men det är en väl- kommen debatt. Fru talman! För något år sedan passerade bensin- priset i Sverige 10 kr per liter. Man kan säga att det väckte någon form av folklig revolution. Man ställde då krav på en sänkning av bensins- katten. Det sade finansministern nej till med motive- ringen att risken fanns att bensinbolagen skulle plocka hem hela skattesänkningen. Det erkänns att finansministerns kyla var befogad den gången. I dag har vi ett bensinpris som är rätt anständigt jämfört med priserna i andra länder i Eu- ropa. Så sänktes vinskatten den 1 december i fjol med motsvarande ungefär 6 kr litern. Det innebar 4:50 eller 5 kr för den mest populära sorten. Finansminis- tern förutsatte att denna sänkning skulle komma kon- sumenterna till godo. Han beskriver skälet till sänkningen korrekt, men jag vill lägga till att man också ville förbättra konkur- renssituationen gentemot Danmark och kanske Tyskland. Men hela sänkningen kom inte konsumenterna till godo. Det statliga Provinum har ökat priset på vissa storsäljare så att de kostar mer i dag än före skatte- sänkningen. Statsrådet erkänner i sitt svar att kronan har för- svagats. Det skulle jag kunna kommentera, men det ska jag inte offra tid på. Det är lite egendomligt att man kan få uppfatt- ningen att finansministern misstror privata företags agerande, men att han däremot när det gäller statliga företag tror helt och fullt att höjningen beror på dålig ekonomisk politik som har fått till följd att den svenska valutans värde har minskat. Det må vara hänt att finansministern tror på detta. Jag gör det i alla fall inte.

Anf. 174 Finansminister Bosse Rin (S)
Fru talman! I Sten Anderssons interpellation står det att vinpriserna höjs "så att dessa med råge äter upp skattesänkningen från december i fjol." Det är ett felaktigt påstående som Sten Andersson gör i sin interpellation. Jag visar i mitt svar att tre fjärdedelar av prissänkningen faktiskt kvarstår. Det har skett vissa prisjusteringar, som också har skett vid tidigare årsskiften. Men merparten av prissänkningen kvarstår alltså. Jag vill gärna rätta det felaktiga påstående som görs i Sten Anderssons interpellation.

Anf. 175 Sten Andersson
Fru talman! Om jag har skrivit så - det har jag tydligen gjort - är det fel. Det erkänner jag. Det är ett övertramp. Men vinpriserna har höjts. Det som är förvånansvärt i detta sammanhang - det går bra att kontrollera - är att statliga Provinum har höjt priserna mer än vad privata importörer har gjort. Det borde stämma finansministern till eftertan- ke. Varför har det blivit en sådan utveckling?

Anf. 176 Finansminister Bosse Rin (S)
Fru talman! Jag är tacksam över att Sten Anders- son vidimerar den rättelse som jag gjorde av hans påstående i interpellationssvaret. Men jag måste ty- värr, Sten Andersson, påpeka att det inte heller är korrekt att säga att det statliga bolaget har höjt sina priser mer än andra. Det gäller även för det statliga bolaget att merparten av prissänkningen kvarstår och att skattesänkningen har kommit konsumenterna till godo.

Anf. 177 Sten Andersson
Fru talman! Det var inte det jag påstod. Jag sade att de har höjt priserna mer än andra. Om man jämför den statliga importören och de privata importörerna ser man att det statliga bolaget har höjt priserna mer än de privata. Det kan vi fixa fram statistik på i mor- gon förmiddag. Det är lätt att göra. Det som är intressant är att finansministern har större förtroende för statliga företag än för privata företag. Jag nämnde bensinbolag. Det är förvånans- värt, eftersom man i regeringen i övrigt säger att man tror på marknadsekonomin. Jag tilltror faktiskt pri- vata företag en större kompetens än statliga.

Anf. 178 Finansminister Bosse Rin (S)
Fru talman! Jag konstaterar att både den statliga importören och de privata importörerna har gjort begränsade prishöjningar på sina produkter på samma sätt som vid tidigare årsskiften. Men merparten av skattesänkningen har kommit konsumenterna till del, ungefär tre fjärdedelar. Jag har i varje fall ingen upp- gift om att den statliga importören generellt sett har gjort en större höjning - det kan gälla enstaka pro- dukter - än vad övriga importörer har gjort.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.