Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Vägverkets och Banverkets framtid

Interpellation 2007/08:495 av Hultqvist, Peter (s)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2008-03-12
Anmäld
2008-03-12
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2008-03-20
Sista svarsdatum
2008-04-03
Besvarad
2008-04-11

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 12 mars

Interpellation

2007/08:495 Vägverkets och Banverkets framtid

av Peter Hultqvist (s)

till statsrådet Åsa Torstensson (c)

Infrastrukturminister Åsa Torstensson har uttalat att de båda transportslagen – väg och järnväg – måste samverka mer än vad de gör i dag. Förslaget om att inrätta en transportinspektionsmyndighet anges vara det första steget i en sådan process. I regleringsbrevet för Banverket, regeringsbeslut den 19 december 2007, punkt 8 under rubriken Organisationsstyrning ges följande direktiv:

”Banverket ska tillsammans med Vägverket förbereda en sammanslagning av verkens administrativa enheter och it-enheter.”

Samtidigt pågår en process där verksamheter som Banverket Produktion och Vägverket Produktion ska bolagiseras, vilket av många tolkas som början på en privatiseringsprocess. Trafikverken i Sverige är inne i en process av förändring. Självklart skapar detta oro och osäkerhet.

Detta gäller framför allt sådant som hållfastheten i de redan gjorda lokaliseringarna, kvaliteten i verksamheten, samhällets möjlighet att styra men också överblickbarheten och styrbarheten i organisationen. De spekulationer som nu pågår om att steg två i den av ministern aviserade processen är en sammanslagning av Vägverket och Banverket skapar självfallet förvirring i nuvarande organisation. Inte minst det förhållandet att såväl Banverket som Vägverket i dag är mycket kompetenta och kvalitetsmässigt välfungerande organisationer gör att tankar på en sammanslagning möts med förvåning.

För den händelse att organisationer förändras krävs ett politiskt ledarskap som inte underbygger spekulationer, leder medarbetarnas energi till fel saker och som värnar kvaliteten i verksamheten.

Min fråga till statsrådet är:

Vilka åtgärder avser statsrådet med anledning av vad som framförts att vidta för att öka tydligheten kring regeringens syften och långsiktiga planering mot bakgrund av det förändringsarbete som nu pågår inom de statliga transportverken?

Debatt

(11 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2007/08:495, Vägverkets och Banverkets framtid

Interpellationsdebatt 2007/08:495

Webb-tv: Vägverkets och Banverkets framtid

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Åsa Torstensson (C)
Anf. 68 Åsa Torstensson (C)
Herr talman! Peter Hultqvist har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att öka tydligheten kring regeringens syften och långsiktiga planering mot bakgrund av det förändringsarbete som nu pågår inom de statliga transportverken. Som Peter Hultqvist beskriver i sin interpellation pågår flera olika aktiviteter som syftar till att förtydliga ansvarsfördelningen och effektivisera verksamheten inom transportområdet. Det har sin bakgrund både i regeringens allmänna syn på förvaltningspolitiken och i de behov som jag har identifierat på transportområdet. Regeringens mål för svensk statsförvaltning är att den ska vara rättssäker, effektiv och medborgarorienterad. Detta ska uppnås genom att utveckla styrningen samt ledningen och organiseringen. I det ingår också att säkerställa att alla myndigheter systematiskt och kontinuerligt bidrar till förvaltningens verksamhetsutveckling. Regeringen vill att förvaltningsstrukturen blir tydligare och mer överskådlig för att förenkla för medborgare och företag. Det ska bland annat åstadkommas med ett minskat antal myndigheter. Vi ska koncentrera på statens kärnuppgifter och dra en tydligare gräns mellan förvaltning, politik och marknad. Det civila samhället ska få en större roll. I det syftet tillsatte regeringen Förvaltningskommittén som fått uppdraget att se över den centrala statsförvaltningens uppgifter och organisation. Jag har tagit initiativ till ett antal genomlysningar som berör merparten av myndigheterna på transportområdet, allt i syfte att skapa en effektivare organisation för verksamheten och det offentliga åtagandet. Det pågår nu arbete med att bereda eller genomföra en del av de förslag som lagts fram. Regeringen avser till exempel att fatta beslut om tilläggsdirektiv till Transportstyrelseutredningen inom kort, vilket omvandlar utredningen till en organisationskommitté med uppgift att inrätta en samlad trafikinspektion den 1 januari 2009. Regeringen har även för avsikt att i september lämna en proposition till riksdagen som behandlar organisationsformen för Vägverkets och Banverkets produktions- och konsultverksamheter, liksom Luftfartsverkets verksamhet. I arbetet med den infrastrukturproposition som också kommer att läggas fram i höst har jag uppmärksammat flera verksamheter och områden som jag anser behöver utvecklas. Det viktigaste handlar om att utveckla det trafikslagsövergripande synsättet, vilket många remissinstanser också påpekat. Transportlösningar omfattar ofta flera färdmedel både för gods- och persontransporter. Ett kundorienterat synsätt bör därför bygga på hur hela resan eller transporten kan bli så bra som möjligt ur såväl effektivitets- som hållbarhetsperspektiv. Därför kommer jag att ägna särskild uppmärksamhet åt hur vi ska åstadkomma lösningar som innefattar flera transportslag och kopplingar dem emellan. Analysen av denna och andra frågeställningar behöver fördjupas i det fortsatta arbetet, samtidigt som detta inte får hindra oss att redan i dag göra de nödvändiga justeringar i arbetsform som krävs för att få bästa nytta med samhällets resurser. Det är naturligt att det samtidigt ställs frågor om transportsektorns och trafikverkens framtida struktur, nu när flera organisationsförändringar planeras. För att kunna svara på de frågorna krävs det en god analys både av verksamheten i sig och av vilka lösningar, organisatoriska eller andra, som krävs för att stödja verksamheten. Jag har därför för avsikt att genomlysa och analysera transportsektorns och trafikverkens uppdrag och verksamheter. Syftet är att få den analys och därmed också de förslag till förändringar som krävs.
Peter Hultqvist (S)
Anf. 69 Peter Hultqvist (S)
Herr talman! Jag tackar för svaret. I Borlänge finns det två välorganiserade trafikverk, Banverket och Vägverket. Därtill kommer lokaliseringen av Järnvägsstyrelsen och Vägtrafikinspektionen. Tillsammans skapar det här ett administrativt kommunikationscentrum för hela Sverige. Av bland annat regionalpolitiska skäl bottnande i en fast politisk vilja har detta successivt byggts upp genom åren. Utvecklingen har blivit möjlig genom regeringar som drivit en långsiktig och konsekvent linje. Men var står denna regering? Nu pågår en omfattande förändringsprocess. Banverket Produktion och Vägverket Produktion ska bolagiseras. Många betraktar det som första steget mot en privatisering. Om det blir resultatet är risken uppenbar att staten tappar kontroll över prisbilden inom dessa delar av anläggningsbranschen. I sin tur öppnar det för prishöjningar. Notan får skattebetalarna stå för, medan privata anläggningsbolag kan hugga för sig. Samtidigt förbereds inrättandet av den nya transportinspektionen. Arbetsuppgifter som i dag utförs inom de nuvarande verken och transportinspektionerna försvinner in i den nya statliga myndigheten. Om detta verkligen leder till besparingar är i högsta grad osäkert. Risken är också uppenbar att arbetstillfällen och kompetens successivt försvinner från Borlänge. Kraften i de ursprungliga lokaliseringarna riskerar att förminskas. Dessutom har utredaren på vaga grunder föreslagit att den nya myndigheten ska förläggas till Norrköping. Allt fler frågar sig varför. På denna punkt har infrastrukturminister Åsa Torstensson möjlighet att visa regionalpolitisk styrka. Att förlägga den nya myndigheten till Borlänge vore att ge trovärdighet åt tanken att satsa på skogslän. I Borlänge finns en mycket stark kompetens som kan bära upp den nya myndigheten. I regleringsbrevet för Banverket och Vägverket från december 2007 ges direktiv om administrativa sammanslagningar. Är det här början på en sammanslagning av båda trafikverken? Spekulationerna pågår, och energi går åt till fel saker. Åsa Torstensson har talat om att inrättandet av den nya transportinspektionen är steg 1. Vad är då steg 2? Det finns många som vill ha svar på den frågan. Jag ifrågasätter starkt det rimliga i det som nu sker. Troligtvis leder det till varken besparingar, högre kompetens eller skärpt kvalitet. Resultatet kan bli långvarigt verkande storskalighetsnackdelar. När allt detta en dag ska summeras är risken stor att domen blir att det som skulle bli effektivare blev förändringar för förändringarnas egen skull. Och slutnotan blev högre; det kostade mer pengar. Vem har efterfrågat dessa förändringar? Järnvägsstyrelsens remissvar över delbetänkandet Transportinspektionen - en myndighet för all trafik är rätt så talande. Där sägs: "Utredaren har av regeringen getts utgångspunkten att en trafikövergripande trafikinspektionsorganisation ska bildas. Järnvägsstyrelsen lämnar därför inga synpunkter på detta, men kan konstatera att inte heller denna utredning har visat vilka effektiviseringsvinster som kan uppnås." Är det förändringar för deras egen skull som pågår? När många med mycket specialiserade verksamheter som egentligen är svåra att samordna ska samordnas, och det i sin tur blandas med bolagiseringar och eventuell privatisering, riskerar fungerande verksamheter att trasas sönder. I sitt svar säger ministern att analyser och genomlysningar ska göras. Människor upplever att kvaliteten och långsiktigheten hotas. Vet man vad man sysslar med på den här punkten? Och hur är det med lokaliseringarna? Ligger de långsiktigt fast?
Malin Löfsjögård (M)
Anf. 70 Malin Löfsjögård (M)
Herr talman! Jag vill börja med att framföra att jag anser att det är viktigt att hela tiden se över verksamheter och hitta förbättrings- och effektiviseringspotentialer. Att stå still eller bli statisk leder inte utvecklingen framåt. Jag anser också att det är av stor vikt att vi försöker minska antalet myndigheter i den utsträckning det är möjligt. Minst lika viktigt är dock att fokusera än mer på kärnverksamheterna och på det offentliga uppdraget. Vi måste även bli tydligare gentemot medborgare, företagare och andra. Politikerna ska sätta upp ramar och regelverk, men enligt min mening ska vi inte detaljstyra. Så till frågan om transportsektorn. Jag tycker att infrastrukturministern i dag gett oss tydliga svar på vad som avses när det gäller översynen av transportsektorn. Den översyn och genomlysning som nu pågår inom transportsektorn är viktig, nödvändig och efterfrågad. Självklart måste arbetet med översynen ske på ett sådant sätt att det inte underbygger spekulationer med mera. Där har de statliga verk som nu omfattas av översynen också ett ansvar gentemot samhället och sina anställda. Översynen ställer ett tydligt krav på ledarskap och vilja dels hos ledande politiker, dels hos de olika verkens ledningar. Jag anser att även Peter Hultqvist och oppositionen har ett visst ansvar för detta. Särskilt då det gäller transportsektorn står vi inför nya utmaningar för att kunna möta de behov som finns, samtidigt som det måste ske utifrån miljö- och klimathänsyn, samt de behov vi ser i framtiden. Det kräver ett utökat samarbete mellan de olika transportslagen - på ett helt annat sätt än i dag och tidigare. Vi måste effektivisera myndigheterna för att skapa ett säkert och miljövänligt transportsystem. Herr talman! Jag tycker att det är bra att det nu genomförs genomgående analyser så att vi får bra underlag inför de förändringar som kommer att vara nödvändiga att genomföra och inför den kommande infrastrukturpropositionen. Alliansen arbetar hårt och målinriktat för att återupprätta infrastruktursektorns trovärdighet efter flera år av luftslott och tomma löften från den förra regeringen. Peter Hultqvist tog upp Järnvägsstyrelsens remissvar beträffande transportinspektionen, men han tog inte upp remissvaret från Vägtrafikinspektionen. De anser nämligen att regeringen skyndsamt bör utreda och besluta om den diskuterade förändringen och myndighetsstrukturen inom transportområdet - en planeringsmyndighet, en inspektionsmyndighet och någon eller några infrastrukturförvaltare. Med en sådan struktur uppnås en tydlig ansvarsfördelning mellan berörda myndigheter.
Ibrahim Baylan (S)
Anf. 71 Ibrahim Baylan (S)
Herr talman! Jag måste säga att jag har helt andra krav på tydlighet än vad Moderaterna verkar ha. Jag tycker inte att det finns så mycket av tydlighet i detta. Just tydlighet är en viktig ingrediens, kanske tillsammans med ödmjukhet, när man åtar sig den typen av gigantisk omorganisation som det innebär att fullfölja de planer som vi tycker oss skönja. Jag säger "tycker oss skönja" eftersom vi inte får några tydliga besked och därför inte riktigt kan veta hur det blir. Det är viktigt att man lämnar så tydliga besked som möjligt, inte bara för myndigheternas och deras personals skull utan också beroende på att vi står inför en ganska tung höst av propositioner som berör hela denna sektor och som dessa myndigheter sedan förväntas effektuera. Därför är det viktigt att veta vad som gäller. Tydlighet och analys, som det talas om i interpellationssvaret, är inte något som den nuvarande regeringen direkt gjort sig känd för. Tvärtom har man ofta börjat med att besluta om något, ofta dessutom hafsigt och slarvigt, och sedan försökt hitta olika skäl för att kunna motivera de förändringar man gjort. Ibland blir det så pass mycket fel att man behöver backa. På senare tid har vi sett regeringen backa ett flertal gånger. Det är viktigt att i detta sammanhang ödmjukt närma sig frågan och se till att det finns en tydlighet om vad som gäller, vad målet är, vad syftet är. Dessutom tror jag att lokaliseringsfrågan är väldigt viktig, inte minst för den landsända som vi nu talar om, i det här fallet alltså Dalarna och Borlänge. Det handlar ju också om människors vardag och liv, vilket betyder oerhört mycket. Jag tror inte att man ska underskatta det och säga att det är en sekundär fråga. Herr talman! Vi skulle gärna vilja veta vad som gäller. Infrastrukturministern har chansen att i kommande inlägg berätta för oss vad hon tänker sig ska gälla i framtiden. Hur ser det ut? Är det ett gigantiskt infrastrukturverk vi ser framför oss? Eller handlar det om en uppstyckning och privatisering, vilket man kan befara utifrån en del av de svar som vi tidigare fått. Jag tror att det för den politiska processen i höst vore bra att få veta det, särskilt med tanke på de infrastrukturpropositioner som vi har att behandla i trafikutskottet men också med tanke på de människor som förväntas göra jobbet i verken. Även för dem är det viktigt att få veta vad som gäller. Jag har tidigare jobbat fackligt inom den privata tjänstesektorn och sett ett antal omorganisationer i privata företag. Min erfarenhet är att det absolut värsta som kan hända en verksamhet är att det hela blir otydligt, att man inte får besked, att det smyger sig in en osäkerhet om vad som gäller. Då kommer det, precis som Peter Hultqvist säger, att användas mycket energi på fel saker, vilket är det sista vi behöver inför de utmaningar vi har i fråga om omläggningen av vårt transportsystem till ett mer klimatsmart system. De myndigheter som berörs har ju en central roll i transportsystemet, och därför vore det, infrastrukturministern, väldigt välgörande både för den politiska process vi har framför oss och kanske framför allt för de människor som jobbar i dessa verk och förväntas förverkliga de beslut som vi fattar att få veta vad som gäller. Det vore även välgörande för den landsända det handlar om, i detta fall Borlänge och Dalarna, att få klara och tydliga besked. Vad är det som gäller? Vilken tidsplan ser ministern framför sig? Är det före mandatperiodens slut som de gigantiska förändringarna ska vara genomförda, eller ska de ske över en femårsperiod eller en tioårsperiod? Vad är det som gäller, Åsa Torstensson?
Åsa Torstensson (C)
Anf. 72 Åsa Torstensson (C)
Herr talman! Peter Hultqvist har fått svar på sin interpellation och de frågor som ställdes. Jag blir dock lite fundersam över vad frågeställningen egentligen gäller eftersom Peter Hultqvist nu fokuserar på Borlänge och försvaret av att myndigheter som en gång blivit fastställda i sin struktur tydligen för alltid ska så förbli, utan att förändras. Jag vet inte om Peter Hultqvist ändrat sin frågeställning. Jag tror att det är viktigt, med tanke på Ibrahim Baylans fråga, att vara tydlig. Regeringen har varit oerhört tydlig i det här arbetet. Det började egentligen med att den tidigare regeringen, på beställning av riksdagen, tog initiativ till att tillsätta en utredning om en samlad trafikinspektion. De argument som då framfördes var att alla fyra transportslagens inspektioner tydligare måste samverka. Den utredningen var alltså utgångspunkten, och jag utgår från att regeringen var seriös när den tillsattes. Regeringen har en tydlig förvaltningspolitik. Det kan man läsa i den senaste budgetpropositionen. Det råder ingen otydlighet vad gäller de uppdrag som getts till utredarna. Det går att utläsa ur de tydliga kommittédirektiven. Utredarens betänkande remitteras därefter och lämnas till regeringen. Att det därefter i själva beredningsprocessen kan uppfattas en oro och en otydlighet ligger i sakens natur när man går vidare med ett underlag som bygger också på remissinstansernas synpunkter. Regeringen beslutade den 19 juli 2007 att tillsätta en särskild utredare med uppgift att förbereda och genomföra bildandet av en trafikinspektionsorganisation. Det är mycket tydligt. Utredaren ska genomföra detta i två etapper, en analys- och en genomförandefas. Den 14 februari 2008 överlämnades utredningens delbetänkande, Transportinspektionen - En myndighet för all trafik , som avslutar den första etappen. Den innehåller analyser och förslag till vilka verksamheter som ska föras över till den nya myndigheten. Mycket tydligt! Dess ansvarsområde är arbetet inom internationella organisationer och EU, finansieringsformer och lokalisering. Utredaren har också i det sammanhanget föreslagit Norrköping som lokaliseringsort för huvudkontoret och argumenterat för det. Delbetänkandet har sedan remissbehandlats, och vi har erhållit synpunkter på betänkandet. Senast den 2 maj 2008 ska utredaren återigen redovisa erforderliga författningsförändringar. Under den andra etappen ska åtgärder genomföras som krävs för att den nya myndigheten ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2009. Dessutom har regeringen för avsikt att i september 2008 lämna propositioner avseende en ny verksamhet för Vägverket Produktion, Vägverket Konsult, Banverket Projektering, Banverket Produktion och Luftfartsverket.
Peter Hultqvist (S)
Anf. 73 Peter Hultqvist (S)
Herr talman! Åsa Torstensson säger någonting i stil med att hon undrar om jag angående lokaliseringarna tror att allting är givet för alltid och om jag har ändrat min frågeställning. Det här är min interpellation. Den ser ut så här. Först tar jag upp direktiven i regleringsbrevet om att man ska förbereda en sammanslagning av de administrativa enheterna inom Vägverket och Banverket. Är detta början på att slå ihop verken? Den andra punkten jag tar upp är bolagiseringen av Banverket Produktion och Vägverket Produktion, som tolkas som en privatiseringsprocess. Tänker ni gå vidare med privatiseringsförslag? Den tredje punkten i sammanhanget är hållfastheten i redan gjorda lokaliseringar. Hur blir det med det? Är det hållfast, eller kommer vi att få se en successiv urgröpning? Den fjärde punkten är steg 2. Ministern säger att Trafikinspektionen är steg 1, men vad är steg 2? Så frågar man ute i verksamheten. Den femte punkten är att vi har kvalitetsmässigt kompetenta och fungerande organisationer inom Banverket och Vägverket i dag. Därför är man förvånad över tankarna kring sammanslagningar. Går de att genomföra, och vad blir resultatet? Man efterfrågar en ökad tydlighet i dessa sammanhang. Allt det här finns med. Jag har inte ändrat en enda punkt i mina frågeställningar. I den utredning som har gjorts om Trafikinspektionen skriver utredaren själv så här: "Sammantaget kan vi konstatera att argumenten för en långt gående organisatorisk integrering av verksamheten för de fyra trafikslagen är svaga." Detta skriver utredaren själv: "är svaga". "En betydande del av verksamheten inom Transportinspektionen kommer därför att utföras i avdelningar som är separata för respektive trafikslag." Detta skriver också utredaren. Till och med utredaren ger här belägg för hela den argumentation jag har och som har framförts av professionen. "Dessa avdelningar kommer att ledas av chefer som för respektive trafikslag kan företräda myndigheten i de internationella grupper där myndigheten ska vara representerad." Det som kommer att hända är bara att man på de nuvarande inspektionerna skapar en ny överbyggnad. Det här leder förmodligen till ökade kostnader, Åsa Torstensson och Malin Löfsjögård. Det är er effektivisering. Sedan säger man att jag och oppositionen ska ta ansvar. Det är också att ta ansvar att peka på svagheterna i det ni håller på med, så att ni får chansen att skärpa upp er innan ni kommer med slutliga förslag. Det är också ett sätt att ta ansvar. Ett sätt att ta ansvar är också att lyssna på företrädare för verksamheten, på deras oro, på de frågor som ställs av dem som är professionella i detta sammanhang och har viss vana av att jobba med frågorna. Det är ett ansvar som jag tycker är väldigt viktigt. Jag har några frågor till. Varför ska inspektioner som har olika finansieringsskäl, vilket gör det omöjligt att föra ekonomiska medel mellan transportslagen, slås samman? Är det så att regeringen faller undan för en kampanj från byggindustrin, från Peab, Skanska och NCC, när man nu vill bolagisera Vägverket Produktion och Banverket Produktion? Är nästa steg privatisering och en prispress uppåt? Hur är det? Kommer ni att acceptera en urgröpning av jobb i Borlänge eller inte?
Malin Löfsjögård (M)
Anf. 74 Malin Löfsjögård (M)
Herr talman! Peter Hultqvist! Jag har också rätt vittomfattande erfarenheter från Vägverket i min profession, utbildning och forskning. Jag tänker inte gå in på mer det. Jag förstår inte hur Socialdemokraterna har tänkt sig att lösa de nya utmaningar inom transportsektorn som inte bara står för dörren, utan faktiskt är här redan i dag. Vi måste sluta tänka i stuprör. Det fungerar inte om varje trafikslag tänker för sig självt: väg för sig, järnväg för sig, sjöfart för sig och luftfart för sig. Allting är numera ett integrerat system, där vi måste samverka. Resandet och transporterna består oftast av en kombination av flera olika transportslag. Statiska strukturer fungerar inte. Självklart måste det finnas ett visst tidsperspektiv. Det går inte att omorganisera hela tiden. Det är inte det som är tanken. Men transportsektorn står tydligt inför nya utmaningar för framtiden. Vi har ett gigantiskt behov av att ta klimat- och miljöhänsyn. Det är nödvändigt med översyn och förändringar. Det får man inte vara rädd för. Det går med översyn och förändringar att förbättra och skapa nya och bättre organisationer, som kan ta till vara inte bara ekonomiska effektiviseringar, utan även effektiviseringar som leder till ett totalt samhällsekonomiskt resultat som är bra. Miljöfaktorn har också ett pris på sig, inte bara själva organisationen.
Ibrahim Baylan (S)
Anf. 75 Ibrahim Baylan (S)
Herr talman! Jag tror att det är viktigt att vi i det här tidiga stadiet har en ordentlig diskussion och en kritisk analys av vad som pågår. De utmaningar vi har framför oss kan inte lösas via omorganisationer och förändringar av verken. Det tror jag inte heller att Malin Löfsjögård tror. Dessutom pågår förändringar hela tiden. Jag vet inte vilken närhet till Vägverket Malin Löfsjögård har i dag, men den information jag har är att det redan i dag pågår väldigt mycket gemensamt arbete, till exempel med Banverket, för att hitta de gemensamma lösningarna i trafiken. Man ska inte tro att det inte sker någonting utan dessa gigantiska omorganisationsplaner som regeringen nu har, för det gör det. Det kanske inte är tillräckligt, men det är det vi efterlyser. Vad är syftet? Ser Åsa Torstensson en infrastruktur framför sig, ja eller nej? Ser Åsa Torstensson privatiseringar av hela eller delar av verksamheten framför sig, ja eller nej? Ser Åsa Torstensson en omlokalisering av myndigheterna framför sig, ja eller nej? Det var ganska konkreta och enkla frågor att svara på. Herr talman! Den här regeringen har gjort sig känd för att skjuta först och fråga sedan. Då blir det ibland hafsigt och slarvigt. Det här är alldeles för viktigt för att göras hafsigt och slarvigt. Det är väldigt viktigt att ha tydliga mål framför sig och framför allt att vi får tydliga besked från regeringen. Jag tycker tyvärr inte vi får det. Det är allvarligt eftersom vi i det sammanhanget står inför ganska stora politiska ställningstaganden. Det handlar om klimatet och framtidens transportsystem. Det är välgörande för den politiska processen, för dem som jobbar inom verken och för själva syftet med en förbättring att vi får klara och tydliga besked. Jag har ställt tre konkreta frågor. Svara ja eller nej, Åsa Torstensson.
Åsa Torstensson (C)
Anf. 76 Åsa Torstensson (C)
Fru talman! Vill man inte förändra och utveckla samhället utan tycker att status quo för myndigheterna är den bästa politiken att driva vill man naturligtvis inte lyssna på de svar som ges. Det är inte syftet med interpellationen. I den här kammaren har vi tack vare din kollega Peter Hultqvist diskuterat frågan om hjälp oerhört många gånger, Ibrahim Baylan. Det är inte brist på debatt eller svar på detta som kan ligga till grund för Ibrahim Baylans ingång i debatten. Jag måste ställa en fråga. Är inte Socialdemokraterna över huvud taget intresserade av att skapa statliga myndigheter som är ekonomiskt effektiva och beredda på att analysera den omvärld vi här och nu befinner oss i? Det handlar om att minska stuprörstänkande och stuprörsplanering och skapa bättre förutsättningar för att göra det ekonomiskt effektivt. Det är som jag ser det ett arbete som ständigt måste ses över eftersom omvärlden ständigt förändras. Vägverket och Banverket fick i regleringsbrevet till uppgift att skapa förutsättningar för att samverka och kunna sälja sina administrativa tjänster och IT-tjänster på kommersiella villkor. På det sättet skapar man också möjligheter för att förbereda en sammanslagning av verkens administrativa enheter och IT-enheter. Det har jag bara mött positiva reaktioner på. Vägverket och Banverket har påbörjat sammanslagningsarbetet. Det handlar om ett gemensamt servicecentrum för IT, telefonväxel, personal, fakturering, redovisning och information. Det ska börja senast nästa år. Det finns totalt tolv verksamhetsområden där man inleder ganska långtgående samverkansformer. Det är logiskt att vi gör det inom statlig verksamhet. Jag utgår från kommunal erfarenhet att det är precis det som sker på andra sätt för att få ut mer service av de gemensamma pengarna. Riksdagen beställde en utredning med argumentet att få en mer trafikslagsövergripande samverkan. Det handlar om mer samverkan mellan de olika transportslagen och därmed också av inspektionen. Det gjordes på grund av de utmaningar man ser för de olika transportslagen. De sammanfaller i att det är effektivt och ett sätt att möta de nya kraven på transportslagen. Planeringen av de olika transportslagen måste vara tydligare och göras på ett mycket övergripande sätt. Det är en väldigt tydlig bakgrund till varför riksdagen beställde utredningen. Det handlar också om regeringens ambition att förtydliga myndigheternas roll i förhållande till affärsverksamhetens roll. Det är därför logiskt att gå vidare med bolagiseringen.
Peter Hultqvist (S)
Anf. 77 Peter Hultqvist (S)
Fru talman! Jag vill än en gång läsa upp det utredaren skrev: Sammantaget kan vi konstatera att argumenten för en långtgående organisatorisk integrering av verksamheten för de fyra trafikslagen är svaga. Det är varken Åsa Torstensson eller någon riksdagsmajoritet som skriver det. Det är utredaren som konstaterar att det finns en grundläggande svaghet i det upplägg som ni själva nu till varje pris tydligen måste driva igenom. Jag tycker att ni ska ta till er den biten. Den borde höra till någon form av lyhördhet i processen. Vi vill förändra, men vi vill göra det på ett annat sätt. Vi vill utgå från den verksamhet och kompetens som finns inom verken och det förändringsarbete som ständigt pågår. Det pågår redan i dag samarbete mellan verken och inspektionerna. Man har en lång rad olika projekt på en mängd områden som har vuxit fram genom åren. Det måste ministern känna till. Samarbete och förändringsarbete är inte någon nyhet i verken. All personal vet att det pågår. Den är själv involverad i det. Ministern svarar inte på frågan. Är de direktiv som ni ger i regleringsbrev en början på sammanslagning av verken? Den frågan svarar du inte på. Ligger kraften i utlokaliseringar fast? Du svarar inte heller på den frågan. Det skulle vara bra att få ett ordentligt svar. Politisk handlingskraft är inte att med allmänna ord och formuleringar driva på något slags förändringsarbete. Handlingskraft är att sätta kvalitets- och specialistfrågorna i centrum och utveckla organisationen från nuvarande bas. Det handlar om att inte göra organisationsmodeller och bolagskonstruktioner till självändamål. Koncentrera på kvalitetsmål för transportsektorn och peka: Hit ska vi. Det är ett bättre sätt att jobba.
Åsa Torstensson (C)
Anf. 78 Åsa Torstensson (C)
Fru talman! Jag har stora ambitioner att skapa bättre förutsättningar för att alla fyra transportslag ska samverka på ett mycket effektivare sätt. Det är tyvärr inte så som Peter Hultqvist försöker drömma sig in i. Det är mycket kvar att göra. Det handlar om gemensam planering och gemensamma prioriteringar mellan till exempel väg och järnväg. Det gäller att skapa tydligare underlag med till exempel godsstråk och persontrafikstråk. Det bygger på färre stuprör och fler samverkansformer. Vi har egentligen bara ett projekt där Banverket och Vägverket samverkar. Det är Bana väg i väst för väg 45 och tågförbindelsen med dubbelspåret Göteborg-Trollhättan. Det är det enda. Det är nuläget. Man kan efter alla år tycka att det borde ha funnits betydligt fler samverkansformer. Sorry , Peter Hultqvist, men du lever i en annan värld än den som i dag är aktuell för Myndighets-Sverige. Jag samtalar naturligtvis med mina myndigheter utifrån uppdraget. De har också själva efterlyst mycket tydlig transportslagsövergripande planering. Om vi ställer de kraven på transportörerna och de olika aktörerna i samhället är det klart att Myndighets-Sverige måste möta med samma strukturer så att vi skapar bättre förståelse, bättre service och bättre dialog. När Vägverket och Banverket i det här sammanhanget knyter ihop sin administration är det är logiskt för att just ge bättre service.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.