Utvecklingen inom arbetsmarknadsutbildningen
Interpellation 2023/24:561 av Teresa Carvalho (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2024-02-26
- Överlämnad
- 2024-02-27
- Anmäld
- 2024-02-28
- Sista svarsdatum
- 2024-03-12
- Svarsdatum
- 2024-04-26
- Besvarad
- 2024-04-26
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)
Inför budgetåret 2023 bedyrade arbetsmarknadsministern att nedskärningarna av de aktiva jobbinsatserna inte skulle påverka volymerna av arbetsmarknadsutbildning. Tvärtom skulle de så kallade effektiviseringarna av arbetsmarknadsinsatserna skapa utrymme för fortsatt ökning av bland annat platser inom arbetsmarknadsutbildning.
Så blev det inte. Det blev färre.
Med anledning av det vill jag fråga arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson:
Avser ministern och regeringen att vidta åtgärder för att fler ska få arbetsmarknadsutbildning 2024, och i så fall vilka åtgärder?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2023/24:561
Webb-tv: Utvecklingen inom arbetsmarknadsutbildningen
Dokument från debatten
- Fredag den 26 april 2024Kammarens föredragningslistor 2023/24:107
- Protokoll 2023/24:107 Fredagen den 26 aprilProtokoll 2023/24:107 Svar på interpellation 2023/24:561 om utvecklingen inom arbetsmarknadsutbildningen
Protokoll från debatten
Anf. 1 Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)
Fru talman! Teresa Carvalho har frågat mig om jag och regeringen avser att vidta åtgärder för att fler ska få arbetsmarknadsutbildning 2024 och i så fall vilka åtgärder.
En väl fungerande arbetsmarknad är av avgörande betydelse för en konkurrenskraftig ekonomi och i förlängningen för att säkra välståndet i Sverige. För att få en väl fungerande arbetsmarknad finns behov av specifika insatser som underlättar inträdet på arbetsmarknaden. Regeringen har därför i Arbetsförmedlingens regleringsbrev för 2024 gett myndigheten ett nytt mål som handlar om att myndigheten ska förbättra matchningen och stödja kompetensförsörjningen på arbetsmarknaden. Detta ska bland annat ske genom etableringsjobb, nystartsjobb och matchningstjänster samt genom att öka antalet deltagare i arbetsmarknadsutbildning, arbetspraktik och lönebidrag och antalet övergångar till utbildning som på sikt syftar till osubventionerat arbete.
Samtidigt som det finns många arbetslösa är bristen på arbetskraft stor i många branscher. Den bristande matchningen på arbetsmarknaden beror delvis på att arbetssökande inte har den yrkeskompetens som efterfrågas.
Arbetsmarknadsutbildning är ett viktigt verktyg hos Arbetsförmedlingen både för att underlätta inträdet på arbetsmarknaden för arbetssökande och för att möta arbetsgivares behov. Fler arbetslösa behöver utbilda sig för att få de kompetenser som arbetsgivarna efterfrågar. Arbetsmarknadsutbildningen liksom den reguljära utbildningen har en viktig roll i detta sammanhang.
Arbetsmarknadsutbildning är ett viktigt komplement till den reguljära utbildningen, och det reguljära utbildningssystemet utgör stommen när det gäller utbildning av arbetskraften. Möjligheten till utbildning behöver därför stärkas för att möta de fortsatt stora kompetensbehoven i hela Sverige. Av den anledningen prioriterar regeringen satsningar på fler platser både inom yrkeshögskolan och den yrkesinriktade vuxenutbildningen så att tillgången till sådan utbildning förbättras och fler snabbt kan komma i arbete.
I enlighet med budgetpropositionen för 2024 tillfördes medel motsvarande 19 500 utbildningsplatser på regionalt yrkesvux samt yrkeshögskolan, och i vårändringsbudgeten för 2024 föreslås ytterligare 167 miljoner kronor för 2 000 fler utbildningsplatser på regionalt yrkesvux. Satsningarna är avgörande både för Sveriges konkurrenskraft och för att förbättra individernas möjlighet att få ett arbete.
Myndigheten för yrkeshögskolan har nyligen fått i uppdrag att påbörja en pilotverksamhet med en ny form av yrkesutbildning för vuxna, på gymnasial nivå, som har sin utgångspunkt i yrkeshögskolans modell.
Regeringen följer utvecklingen och har löpande dialog med Arbetsförmedlingen om hur myndigheten arbetar för att öka volymerna i arbetsmarknadsutbildningen.
Anf. 2 Teresa Carvalho (S)
Fru talman! Sverige befinner sig i lågkonjunktur. Det är tuffa tider, och många hushåll vrider och vänder på slantarna för att kunna betala räkningarna. Lågkonjunkturen slår nu också hårt mot arbetsmarknaden. Vi ser hur arbetslösheten ökar och varslen duggar tätt. Men i stället för att hantera den här krisen förvärrar regeringen situationen. Man har i allra högsta grad bidragit till att byggandet i landet tvärnitat. Man skjuter inte till det som behövs för att rädda jobb inom välfärden. Man skär också ned på de aktiva jobbinsatserna i en tid då de skulle behöva växlas upp.
Den här interpellationen tar sikte på den sista delen av det jag just nämnde, alltså de aktiva jobbinsatserna, där bland annat arbetsmarknadsutbildningarna ingår. Min fråga berör alltså inte det som Johan Pehrson väljer att prata om i sitt svar, vuxenutbildningen.
Låt mig kort ändå svara i den delen. Framför allt vill jag då framhålla att jag inte tycker att arbetsmarknadsministern har särskilt mycket att skryta om där heller. Hans regering inledde mandatperioden med att kraftigt skära ned också i den delen. Att man sedan ångrar sig och lägger till en del gör det knappast till en satsning. Det som nu kommer i vårändringsbudgeten är också ärligt talat mest spel för gallerierna. Det är inte resurser som utbildningsanordnarna kommer att mäkta med, med så här kort varsel, att omsätta i utbildning under innevarande år.
Jag måste också säga att det är höjden av fräckhet när arbetsmarknadsministern står här och säger att regeringen ska öka antalet deltagare med lönebidrag när han just har presenterat en vårändringsbudget som skär ned med en kvarts miljard på det här området.
Men tillbaka till arbetsmarknadsutbildningarna, fru talman. Sverigedemokraterna och regeringen tar verkligen varje chans de får att skära ned på de aktiva jobbinsatserna. I sin första budget efter maktskiftet skar de ned stort på arbetsmarknadspolitiken. Arbetsmarknadsministern bedyrade dock, inte minst i interpellationsdebatter som denna, att nedskärningarna på de aktiva insatserna inte skulle påverka arbetsmarknadsutbildningarnas volymer. Tvärtom skulle de så kallade effektiviseringarna av andra insatser, alltså besparingar, skapa utrymme för fortsatt ökning av antalet deltagare i arbetsmarknadsutbildning.
Så hette det. Det var något som vi socialdemokrater med emfas ifrågasatte. Som många av oss befarade blev det inte heller fler. Det blev färre. Det vet vi nu.
Med anledning av detta har jag frågat arbetsmarknadsminister Johan Pehrson vilka åtgärder han nu vidtar för att det inte ska bli ännu färre det här året, nu när resurserna har minskat igen och kommer att minska igen senare under året och minska igen nästa år.
Vi fick alldeles nyss höra Johan Pehrson avlämna ett svar som gick ut på att det trots de nya nedskärningarna nog ändå ska bli fler deltagare, i alla fall det här året. Jag tycker att det är ett ganska modigt uttalande. Jag undrar om Johan Pehrson tror på det själv. Jag ger det i alla fall inte särskilt hög trovärdighet eftersom vi hörde ministern svara samma sak förra gången det begav sig, med motsatt resultat.
Både ansvarig myndighet och egentligen all logik pekar på att när man gör så här kraftiga nedskärningar kommer det att bli färre personer som får ta del av insatserna. Jag vill därför fråga ministern varför vi ska tro på honom den här gången.
Anf. 3 Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)
Fru talman! Sverige befinner sig som sagt dessvärre fortfarande i en lågkonjunktur, dock med den enormt försvårande faktorn att vi har en väldigt hög inflation, en inflation som vi nu hoppas står i dörren - inte på väg in men på väg ut. Detta kunde Konjunkturinstitutet rapportera om i veckan. Men faran är inte över.
En följd av detta är att även statens myndigheter måste hushålla med resurserna. Då är uppdraget att bedriva en effektiv, inte minst kostnadseffektiv, verksamhet och fokusera på kärnuppdraget. Det är så regeringen styr den myndighet som har till uppgift att leverera just arbetsmarknadsutbildningar. Man kan dock inte bortse från - jag måste återkomma till det, och det gäller även interpellanten - att också andra åtgärder är viktiga här, som yrkesvux för att komma in på den reguljära arbetsmarknaden eller yrkeshögskolan.
Vi har ett antal gånger här i kammaren, fru talman, diskuterat huruvida den budget som lades innehöll ytterligare satsningar. När Socialdemokraterna lämnade makten efter den förra mandatperioden fanns de inte med. Det var en postpandemibudget, och det var en korrekt bedömning då. Just nu har vi den pandemi som vi led av under förra mandatperioden under kontroll.
Därför bygger man på den ordinarie utbildningen "post pandemin". Det är därför vi redovisar det som satsningar. Jag känner ändå att det går att se att de här satsningarna leder till fler utbildningsplatser och inte minst till nya riktiga jobb. Vi måste lösa det svåra kompetensgapet med för många arbetslösa och fortfarande många lediga jobb som människor inte kan ta.
Då kommer vi till arbetsmarknadsutbildningarna. Arbetsförmedlingens främsta argument, även när de är i arbetsmarknadsutskottet här i riksdagen gissar jag, är att det är svårt att få människor att kunna ta de här jobben. De har bristfälliga grundläggande kunskaper eller bristfälliga kunskaper i svenska, vilket är ett allvarligt problem.
Arbetsförmedlingens uppdrag är att, trots detta, försöka se till att upphandlingar och nära samarbete med företag i regionen leder till fler platser. Men det är korrekt beskrivet att det under 2023 blev färre platser på årsbasis, när det gäller individer som fick delta. Vi vill att det ska fortsätta öka.
Samtidigt är uppdraget till Arbetsförmedlingen att se till att det görs på ett ansvarsfullt sätt. De otroligt duktiga, ofta privata, företagen gör en stor insats för att läka ut andra brister - det kan bero på skolsystemet eller integrationen när människor har kommit till Sverige - och det ska leda till effektivitet. Då kan man inte ha för mycket avhopp. Det kan inte vara människor som är omotiverade.
Det är viktigt att man fortsätter att utveckla, inte minst för att få in fler kvinnor men också för att se till att de som går utbildningarna verkligen kommer i jobb. Annars riskerar det att bli pengar i sjön.
Uppdraget är tydligt, och de har resurser till detta.
Anf. 4 Teresa Carvalho (S)
Fru talman! Jag hör att Johan Pehrson säger att arbetsmarknadsutbildningar är viktiga. Det är bra. Då är vi överens så långt. Så har det inte alltid varit, fru talman.
Faktum är att innan Johan Pehrson klev in på Arbetsmarknadsdepartementet var han av den motsatta uppfattningen. Härifrån riksdagen drev han aktivt på för att kraftigt skära ned på specifikt arbetsmarknadsutbildningarna. Det handlade inte bara om en allmän nedskärning på jobbpolitiken som eventuellt skulle kunna råka drabba arbetsmarknadsutbildningarna, likt det försvar vi nu hör från arbetsmarknadsministern om varför det blev färre och inte fler som gick en arbetsmarknadsutbildning förra året.
Då pekade han nämligen särskilt ut arbetsmarknadsutbildningarna som något det borde dras in kraftigt på. I den sista budgeten Liberalerna lade fram före maktskiftet föreslog Johan Pehrson att arbetsmarknadsutbildningarna skulle minska med 829 miljoner kronor, nästan 1 miljard, år 2024.
Det är alltså inte för inte som vi är många som ifrågasätter Johan Pehrsons nyvunna vurm för arbetsmarknadsutbildningarna som verktyg för att rå på den alldeles för höga arbetslösheten. Man undrar om det är ärligt menat. Vad är det som har fått Johan Pehrson att ändra sig? Kom verkligheten kanske i kapp, och det visade sig att det inte var så enkelt som att i princip säga åt folk att klippa sig och skaffa ett jobb? Eller är det bara retoriken som har förändrats?
Oavsett vad Johan Pehrson säger, om han säger att arbetsmarknadsutbildningarna är viktiga eller ska sparas på, är resultatet av hans politik att det har blivit färre arbetslösa som går en arbetsmarknadsutbildning. Allt pekar också på att det kommer att fortsätta i den riktningen, vilket jag beklagar.
Vi socialdemokrater har i vår skuggbudget visat att det är fullt möjligt att fördubbla antalet platser inom arbetsmarknadsutbildning utan att driva på inflationen. Men det förutsätter att man gör andra prioriteringar, exempelvis låter jobbpolitiken gå före sänkt skatt och lyx-rot för de rikaste i samhället. Inte menar väl arbetsmarknadsministern att det skulle vara inflationsdrivande i det här läget att se till att människor kommer i jobb? Eller menar han rent av att det är en strategi från regeringen att hålla uppe arbetslösheten, för att motsatsen skulle vara att driva på inflationen?
Arbetsmarknadsministern får jättegärna ta mer inspiration från Socialdemokraternas politik på området. Om han nu ändå har tillåtit sig inspireras att komma till insikten att arbetsmarknadsutbildningarna är viktiga får han också jättegärna titta på hur vi har finansierat det.
Det är trots allt inte vad ministern säger i den här debatten som är det viktigaste för att få människor i jobb, utan det är vad som händer när debatten är avslutad, vad arbetsmarknadsministern gör när han går härifrån och vandrar tillbaka till Arbetsmarknadsdepartementet.
Anf. 5 Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)
Fru talman! Vi som har varit ute på livets vandring en tid har ibland verkligen tvingats ompröva. Det är ett intellektuellt förhållningssätt, att se vad som inte fungerar och vad man måste göra för att få det, i det här fallet hela Sverige, att fungera bättre.
Man måste väl säga att jag ligger ljusår efter Socialdemokraternas fantastiska, nästan Marvelaktiga, förmåga att göra snabba vändningar i politiken. Om det är någon som verkligheten har hunnit i kapp är det väl Socialdemokraterna, som så här långt under mandatperioden har lagt om sin politik på i stort sett vartenda område utom ett, fru talman. Det är att det är Arbetsförmedlingen som ska lösa problemet med den alldeles för höga arbetslösheten.
Arbetsförmedlingen är en fantastisk myndighet som gör stora insatser och viktiga åtgärder. Det är en av våra största myndigheter. De ska hantera allt det lagbundna och se till att människor verkligen söker jobb, numera också inom ett bredare område rent yrkesmässigt och geografiskt för att komma till rätta med att människor inte alltid söker de lediga jobb som finns. Där är arbetsmarknadsutbildningarna viktiga. Det handlar om personer som är inskrivna på Arbetsförmedlingen.
Detta är ändå konstitutionellt, och som statsråd får man passa sig, fru talman, så att man inte får en massa kvalificerade KU-anmälningar på sig. Man kan inte gå in och styra över myndigheterna; det är förbjudet i vår grundlag. Det är viktigt att man är tydlig med att det är riksdagen som stiftar lagarna och regeringen som styr myndigheterna genom regleringsbrev, budget och så vidare.
Men utövandet, att ta fram arbetsmarknadsutbildningar för riktiga yrken - inom service, städ, vvs, som industritekniker eller vad det nu kan vara av alla viktiga uppdrag - som inte minst många privata utbildningsanordnare levererar får man inte slösa med. Man har två uppdrag: se till att utbildningarna håller kvalitet, och se till att de som kommer dit fullföljer utbildningarna. Och de får gärna kombinera dem med förstärkt undervisning i svenska, till exempel via sfi, för att göra sig anställbara.
Det är korrekt att man på ett antal orter med viktiga utbildningar tappade lite tempo, inte minst till följd av att en stor aktör av olika skäl fick ställa in sin verksamhet förra året. Uppdraget är att öka, att få fler kvinnor att gå utbildningarna och att fortsätta hålla hög kvalitet. Det finns ingen annan väg.
Kom dock ihåg att arbetsmarknadspolitik också är utbildningspolitik. Det är viktigt att människor får grundläggande kunskaper i svenska språket och grundläggande basala kunskaper för att vara anställbara. Därför jobbar Arbetsförmedlingen intensivt med att se till att människor kommer ut också i annan utbildning, inte bara i arbetsmarknadsutbildningar.
Anf. 6 Teresa Carvalho (S)
Fru talman! Ett annat sätt att undvika KU-anmälningar är ju att göra de jämställdhetsanalyser som lagstiftningsprocessen erfordrar.
Sverige befinner sig i en lågkonjunktur. Arbetslösheten ökar. Varslen duggar tätt. Byggnadsarbetare, vårdpersonal och butikssäljare får just nu veta att de kanske inte har jobbet kvar. Vad gör då Sverigedemokraterna och Johan Pehrson? Jo, de skär ned kraftigt på de aktiva insatserna, däribland arbetsmarknadsutbildningarna, och de sänker a-kassan för dem som inte har hunnit skaffa nytt jobb inom 100 dagar. Det är oanständigt, och det är sannerligen inte så Sverige en gång byggde sin konkurrenskraft.
Tack för debatten!
Anf. 7 Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)
Fru talman! Det anständiga är att se till att rusta upp den svenska skolan - grundskolan och gymnasieskolan - så att elever kommer ur skolan med tillräckliga betyg för att jobba, försörja sig själva och bidra vid bygget av Sverige.
Arbetsförmedlingens olika insatser är fortsatt väldigt viktiga. Budgeten omfattar som bekant över 90 miljarder på det här området, inklusive a-kassan. Den är till för att ge skydd och hjälpa människor. Vi ställer upp med möjligheter, men vi ställer också krav på individer att själva se till att de kan försörja sig i landet Sverige.
Fortfarande är det ett stort problem att för många är arbetslösa samtidigt som det finns över 100 000 lediga jobb att söka. Då måste man jobba med kompetens och jobba brett. Beskedet från dem som ansvarar för detta, alltså myndigheten, är att personer har för små kunskaper - ofta i svenska - och för små grundläggande kunskaper, vilket gör att det inte är aktuellt med en arbetsmarknadsutbildning, och att personer de facto inte vill söka de arbetsmarknadsutbildningar som finns.
Bland utbildningsanordnarna, som ofta är privata företag, hittar man en mängd drivkrafter att ordna bra arbetsmarknadsutbildningar för att lösa kompetensutmaningarna. Företag skriker efter kompetens till jobben som behöver utföras. Men det krävs också kvalitet, och därför jobbar vi hårt med att se till att fler människor i Sverige lär sig svenska och får en grundläggande utbildning.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.