Tillgång till akutpsykiatrimottagning kvällar och nätter
Interpellation 2023/24:461 av Ewa Pihl Krabbe (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2024-02-08
- Överlämnad
- 2024-02-09
- Anmäld
- 2024-02-13
- Sista svarsdatum
- 2024-03-01
- Svarsdatum
- 2024-03-08
- Besvarad
- 2024-03-08
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Socialminister Jakob Forssmed (KD)
Den psykiatriska akutmottagningen i Kristianstad har sedan juni 2022 varit stängd kvällar och nätter. Detta har fått negativa konsekvenser för polisen, ambulansverksamheten, sjukhusets akutmottagning och inte minst för patienterna.
Sedan den 20 juni 2022 har den psykiatriska akutmottagningen varit stängd klockan 16.30 till 08.00 varje dag. Så har det alltså varit i ett år och åtta månader, och ännu finns ingen lösning på detta. Polisledningen har framfört klagomål, och patienter berättar om hur den stängda psykakuten påverkar dem negativt när de behöver söka akut vård. Ambulansöverläkare och ambulanspersonal oroas över att andra patienter drabbas av konsekvenserna, som de långa körsträckor det medför när patienter med akut psykisk problematik behöver köras till andra mottagningar. Patientföreningarna är oroliga över att deras medlemmar far illa.
Orsaken till stängningen är att man inte lyckas att rekrytera personal, vilket rent generellt har varit ett problem för vården i nordöstra Skåne. Några kreativa försök att lösa personalbemanningen har ännu inte presenterats av den politiska ledningen, vilket orsakar stor problematik för ovan nämnda.
Det finns i området en psykiatriambulans som körs fram till klockan 01.00 men som inte på något sätt kan täcka behoven.
Polisledningen i Blekinge och nordöstra Skåne har i ett brev till berörd nämnd i Region Skåne varnat för effekterna av den stängda akutpsykiatrin i Kristianstad på kvälls- och nattetid. De beskriver att alltmer av patrullernas tid läggs på ärenden kopplade till psykisk ohälsa och akuta omhändertaganden enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård. Polispatrullerna behöver lägga mellan tre och sju timmar av arbetspasset på ett enda vårdärende på grund av de långa avstånden till de närmaste öppna psykakuter som finns i Lund, Malmö och Helsingborg.
Av detta följer att polisiära ärenden eller brottsförebyggande verksamhet får omdirigeras eller stå tillbaka, enligt biträdande polisområdeschefen. För allmänheten innebär det att det tar längre tid för polisen att komma fram till andra pågående larm. Polismyndigheten uppger att de får ingripa i betydligt högre grad än tidigare vid suicidförsök, vilket framgår av polisens händelserapporter.
I januari i år minskade antalet platser i psykiatrin till 20. För ett par år sedan var siffran drygt 50. Läkarna på psykiatrin uttrycker sin oro för sina patienter och för att den psykiatriska slutenvården i nordöstra Skåne håller på att tyna bort.
Patienterna och deras patientorganisationer beskriver på olika sätt en förtvivlan över situationen. Otrygghet och ångest över att veta att man inte kan få hjälp när man behöver det. Vet man att det finns någonstans att komma till kan det hjälpa personen att må bättre. Patienter berättar att bara tanken att åka till Malmö/Lund när man mår så dåligt är oöverstiglig.
Ambulansöverläkare och ambulanspersonal vittnar om allt fler långa ambulanstransporter till andra psykiatriska kliniker i Skåne, i vissa fall med handräckning av polis. För det krävs först medgivande av läkare för att polis ska kontaktas. Polis åker då med i ambulansen, och en polisbil kör efter. En stor andel av patienterna ambulanserna kör är just de med psykisk ohälsa, runt 10–15 procent av deras patienter. Det är en större grupp än traumapatienterna. Man kommer nu att titta på undanträngningseffekterna för övriga patienter.
Jag vill därför fråga socialminister Jakob Forssmed:
- Anser ministern att det är rimligt att psykiatrisk akutsjukvård ingår i ett centralsjukhus/akutsjukhus utbud dygnet runt, och om inte, har ministern för avsikt att ta några generella initiativ?
- Hur ser ministern på att andra instanser som polisväsendet och ambulansverksamheten får lägga så mycket tid på transporter av de patienter som hade kunnat få adekvat vård på sjukhuset för sin psykiska oro, i stället för att utföra sina ”normala” uppdrag, och är ministern beredd att inom sitt ansvarsområde ta några initiativ utifrån sin bedömning?
- Hur ser ministern på de komplikationer patienterna drabbas av och de risker för patientsäkerheten som den rådande situationen för med sig, med tanke på de uppgifter som lämnas av de inblandade aktörerna, och vilka åtgärder kan ministern tänka sig att vidta för att motverka detta?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2023/24:461
Webb-tv: Tillgång till akutpsykiatrimottagning kvällar och nätter
Dokument från debatten
- Fredag den 8 mars 2024Kammarens föredragningslistor 2023/24:82
- Protokoll 2023/24:82 Fredagen den 8 marsProtokoll 2023/24:82 Svar på interpellation 2023/24:461 om tillgång till akutpsykiatrimottagning kvällar och nätter
Protokoll från debatten
Anf. 50 Socialminister Jakob Forssmed (KD)
Fru talman! Ewa Pihl Krabbe har frågat mig om jag anser att det är rimligt att psykiatrisk akutsjukvård ingår i utbudet hos ett centralsjukhus eller akutsjukhus dygnet runt. Om jag inte gör det undrar hon om jag har för avsikt att ta några generella initiativ.
Ewa Pihl Krabbe har också frågat mig hur jag ser på att andra instanser som polisväsendet och ambulansverksamheten får lägga mycket tid på transporter av de patienter som hade kunnat få adekvat vård på sjukhus för sin psykiska oro i stället för att utföra sina normala uppdrag. Hon undrar om jag är beredd att inom mitt ansvarsområde ta några initiativ utifrån min bedömning.
Slutligen har Ewa Pihl Krabbe frågat mig hur jag ser på de komplikationer patienterna drabbas av och de risker för patientsäkerheten som den rådande situationen för med sig med tanke på de uppgifter som lämnas av de inblandade aktörerna och vilka åtgärder jag kan tänka mig att vidta för att motverka detta.
Frågorna är ställda mot bakgrund av att den psykiatriska akutmottagningen i Kristianstad sedan juni 2022 har varit stängd kvällar och nätter.
Den ökande psykiska ohälsan i befolkningen är oroande. Förutom det personliga lidande som det innebär ställs det även ökade krav på våra samhällsfunktioner, däribland Polismyndigheten. Jag vill betona vikten av att det för varje enskild patient ska finnas tillgång till bästa möjliga vård, oavsett var i landet man bor. Det gäller även personer i psykisk kris.
Regionerna ansvarar för vårdens organisation, inbegripet den psykiatriska akutsjukvården. I mitt uppdrag som socialminister ingår att inom mitt ansvarsområde ge regionerna, som är huvudmän för hälso- och sjukvården, förutsättningar att erbjuda vård och omsorg av god kvalitet. Därför är sjukvården högt prioriterad i Tidöavtalet och i regeringens budgetproposition för 2024.
Inom ramen för överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner inom området psykisk hälsa och suicidprevention tillförs cirka 1,6 miljarder kronor. Det tillförs även medel för att korta väntetiderna och utveckla det strategiska tillgänglighetsarbetet i hälso- och sjukvården, bland annat genom en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner där 530 miljoner kronor avsätts för ökad tillgänglighet till barn- och ungdomspsykiatrin. Sådana insatser kan bidra till ett bättre omhändertagande och minska behovet av akutpsykiatrisk vård.
Regeringen vidtar även åtgärder för att stötta huvudmännen i arbetet med kompetensförsörjningen och har gett Socialstyrelsen och Nationella vårdkompetensrådet ett uppdrag att ta fram förslag till en nationell plan för att förbättra hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning.
Justitieministern har nyligen besvarat en fråga från Ewa Pihl Krabbe om polisiära insatser med anledning av stängd psykakut (svar på skriftlig fråga 2023/24:481). Jag instämmer i det svaret. Jag vill även understryka att ambulanssjukvården är till både för personer med psykisk ohälsa och för personer med somatisk ohälsa och att ett viktigt utvecklingsområde är att öka ambulanspersonalens kompetens för att möta personer med psykisk ohälsa.
Avslutningsvis vill jag nämna att det pågår flera insatser som rör den psykiatriska akutsjukvården. Under 2024 fördelas 50 miljoner kronor till regionerna genom förordningen (2021:18) om statsbidrag för utveckling av den prehospitala akutsjukvården för patienter med psykisk ohälsa. Detta är en viktig insats för att utveckla stödet till personer med psykisk ohälsa och suicidalitet.
Regeringen har även gett Socialstyrelsen ett uppdrag att kartlägga den verksamhet som bedrivs på de psykiatriska akutmottagningarna. Detta inbegriper frågor om just organisation, insatser, patienternas upplevelser och patientsäkerhet.
Anf. 51 Ewa Pihl Krabbe (S)
Fru talman! Jag vill börja med att tacka socialministern för det mycket utförliga svaret.
I över 600 kvällar och nätter i följd har den psykiatriska akutmottagningen i nordöstra Skåne varit stängd. Det är 600 kvällar och nätter då personer med svår ångest, suicidala tankar och andra svåra psykiska tillstånd har varit utan möjlighet till den vård och det omhändertagande på sitt sjukhus som somatiskt sjuka personer har haft under samma tidsspann. De hänvisas i stället till sjukhusen i Lund, Malmö eller Helsingborg.
För en person som är i den situationen är det många gånger en oöverstiglig tanke att ta sig till dessa sjukhus med kollektivtrafik. På natten är det dessutom helt omöjligt, eftersom det inte går några tåg då. Många har dessutom inte ekonomiska medel för att transportera sig eller anhöriga som kan hjälpa till.
Orsaken till den stängda psykakuten är att man inte har kunnat bemanna, och orsaken till det är att man inte har kunnat attrahera personal och möta deras önskemål vid anställning. Är det några speciella önskemål som personalen har? Nej, det tycker jag inte. Det handlar som vanligt om högre lön, månadskort på Skånetrafiken för dem som kanske åker hela vägen från Lund och Malmö, arbetstidsförkortning, arbetsskor och kompetensutveckling på arbetstid.
Kreativitet är inte fel när man har den här typen av problem i vården. Men politikerna har tyvärr hårdnackat sagt nej till allt, trots att alla vet att det är svårt att rekrytera i nordöstra Skåne. Det har det varit länge och inom olika sektorer i vården, inte bara här. Men problem är ju till för att lösas. I det här fallet har man ett så stort problem att inte bara patienterna blir starkt lidande; många andra myndigheter och personalgrupper utsätts för både press och stress. Även allmänheten blir lidande.
I förra veckan kom beskedet att sjuksköterskorna på psykakuten nu skulle få 4 000 kronor mer i månaden. Från politikens sida bedömdes det att man med denna åtgärd så småningom ska kunna hålla öppet till klockan 20 på kvällen. Det är bara det att det visar sig att det inte är någon ytterligare lönesatsning, eftersom tillägget som tidigare fanns hade tagits bort. I stället har de höjt grundlönen.
Fru talman! Ett stort problem efter denna långa tid är att behovet av personal med just den kompetens som behövs nu har ökat stort i Kristianstad och nordöstra Skåne. Det kan inte komma som en överraskning. Vi har ett fängelse i Vä som ständigt annonserar. Och i september öppnas det stora nybyggda häktet i Kristianstad, som kräver mycket personal med samma kompetens. Jag misstänker att lönerna där är betydligt högre. Det är en situation som man måste förhålla sig till.
Jag vill också betona att det egentligen inte är problem med ekonomin, som anges här, som orsakar stängningen utan att man i nordost inte vill göra särskilda lösningar för personalen. Så har man resonerat ganska länge.
Engagemanget för personer med psykisk sjukdom är inte tillfälligt. Engagemanget för den psykiatriska akutsjukvården i nordöstra Skåne är inte heller tillfälligt. Varje vecka, ibland flera gånger i veckan, finns det artiklar i vår lokaltidning om den stängda kvälls- och nattmottagningen och konsekvenserna för samhället. Det berör oss alla. Det är viktigt.
Det har också varit många insändare i lokaltidningen och artiklar från brukare men även anhöriga, som beskriver svåra situationer som inträffar när de inte längre kan hantera situationen. Vi får inte glömma bort de anhöriga, som kan drabbas oerhört hårt.
Jag vill än en gång tacka för svaret. Jag är genuint oroad över det som händer i vår del av Skåne. Men problem är ju till för att lösas. Jag vill passa på att fråga statsrådet om det finns kännedom om liknande situationer i landet och hur man i så fall löst det, eller är vi i nordöstra Skåne unika?
Anf. 52 Anna Wallentheim (S)
Fru talman! Precis som ministern säger är den växande psykiska ohälsan ett otroligt oroande problem. En rapport från Folkhälsomyndigheten visar att 17 procent - till och med mer än så - av befolkningen mellan 16 och 84 år upplever nedsatt psykiskt välbefinnande. Samtidigt ser vi också hur suiciden, självmorden, ökar. Man räknar med att omkring 1 200 personer varje år dör till följd av detta.
Antalet remisser från både vuxen- och barnpsykiatrin har ökat under de senaste åren, och i Skåne står psykiatrin inför särskilda utmaningar. Jag bor i den grannkommun som interpellanten Pihl Krabbe nämnde, nämligen Hässleholm. Det är klart att Hässleholm också blir hårt drabbat av det vi ser ske i Kristianstad. Hela Skånes norra och östra delar påverkas när det inte finns en psykiatrisk akutmottagning att vända sig till.
Den skånska psykiatrin befinner sig i en kritisk situation. Inom fem år räknar man med att nästan 300 av de 2 300 anställda inom psykiatrin kommer att gå i pension. Då pratar vi inte ens om de personer som slutar av andra anledningar, till exempel lockas till andra organisationer såsom Kriminalvården där de ges högre löner och bättre scheman. Främst ser vi negativa effekter i min del av Skåne. Det påverkar hela min region.
För många människor är det en stor utmaning, som interpellanten Pihl Krabbe nämnde, att över huvud taget söka sig till vården när man upplever problem - framför allt akuta psykiska problem. Det är ett enormt steg att ta sig till en akutmottagning när man lider av svår ångest eller till och med har självmordstankar. De som vågar söka vård måste kunna lita på att de blir väl omhändertagna, men alltför ofta möts man numera av en stängd dörr. I min del av Skåne uppmanas man att i stället ta sig till Lund eller Malmö för att få den vård man behöver - även mitt i natten, när det som redan nämnts inte ens finns möjlighet att ta sig dit kollektivt.
En annan viktig aspekt att lyfta fram, kanske framför allt i dag den 8 mars, är att i Försäkringskassans rapport Från ryggont till utmattning går det att läsa att mellan juni 2019 och juni 2023 ökade antalet personer med sjukfrånvaro på grund av stressrelaterade diagnoser eller psykisk ohälsa från 28 000 till 42 000 personer. Det är en ökning med 49 procent. Och vilka drabbas mest? Jo, kvinnor. De står för den övervägande majoriteten av sjukskrivningarna på grund av stress och psykisk ohälsa. Är beskedet till dessa kvinnor att de ska bli sjuka på vardagar, för på kvällar och helger går det tyvärr inte att få hjälp i närområdet?
Situationen är som sagt allvarlig, och den kräver åtgärder. Det är inte rimligt att hela norra och östra Skåne står utan psykiatrisk akutsjukvård under kvällar och helger. Jag är medveten om att denna specifika fråga kanske inte är ett nationellt problem, men runt om i landet ser vi faktiskt att vårdcentraler, psykiatriska mottagningar, barnmorskemottagningar med mera stängs. Vi ser att det inom sjukvården finns en enorm personalbrist. Det gör detta till ett nationellt problem som också kräver nationellt ansvarstagande.
Det är viktigt att människor kan lita på välfärden och vården. Nu befinner vi oss mitt i en nationell vårdkris. Vad gör regeringen för att lösa den?
Anf. 53 Socialminister Jakob Forssmed (KD)
Fru talman! Det är svårt att ge sig in på detaljerna kring en verksamhet som leds och drivs av regionen, till exempel exakt vilka villkor personalen har. Men för protokollets skull kan jag ändå säga att jag har talat med ansvarigt regionråd, Per Einarsson i Region Skåne, som är oerhört engagerad för de psykiskt utsatta och deras situation. Jag har träffat få personer med samma driv och engagemang för personer som är drabbade på olika sätt av psykisk sjukdom, psykiatriska tillstånd och psykisk ohälsa. Jag vet att hans ambition är att så snabbt som möjligt återöppna den psykiatriska akutmottagningen i Kristianstad nattetid och kvällstid.
Kompetensförsörjningen är en stor utmaning, och det är ett nationellt bekymmer. Regionerna har haft problem med detta och misslyckats på olika sätt. Vi har gett det nationella kompetensförsörjningsrådet i uppdrag att verkligen ta sig an frågan och komma med rekommendationer om vad staten mer kan göra för att bistå i detta. De utmaningar som beskrivs av både interpellanten och Anna Wallentheim är ju väldigt allvarliga.
Kompetensförsörjningen är en stor utmaning för Sverige, och den har inte underlättats historiskt av ett fragmenterat vårdsystem. Frågor kring huvudmannaskap för vården utreds nu av regeringen för att man ska kunna komma till rätta med den här typen av problem på ett bättre sätt än tidigare.
Jag är djupt bekymrad över utvecklingen när det gäller psykisk ohälsa. Anna Wallentheim pekade ju på hur inte minst kvinnor drabbas. Det är också viktigt att i en sådan här diskussion se att det finns olika typer av psykisk ohälsa. Det är inte alla som kräver att man vänder sig till en psykiatrisk akutmottagning, men den vård en person behöver måste ju finnas och vara tillgänglig. Därtill behöver vi jobba bättre förebyggande så att färre hamnar i den här typen av problem. Men när man har gjort det ska naturligtvis vården finnas där.
Vi vet att regionerna har stora ekonomiska utmaningar. En del av de underskotten och problemen har byggts upp över tid. En del kom tillfälligt på grund av inflationen som har drabbat inte minst regionernas ekonomi med tanke på pensionsavtalen. Som ett svar på detta har regeringen aviserat ett ytterligare tillskott om 6 miljarder riktat till hälso- och sjukvården för att delvis avhjälpa situationen och också möjliggöra att man behåller personal.
Anf. 54 Ewa Pihl Krabbe (S)
Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!
Jag tänker uppehålla mig vid hur konsekvenserna för det övriga samhället ser ut när den psykiskt sjuke inte kan komma till sin vårdgivare när det är akut. När psykakuten är stängd tar sig en del patienter till den vanliga akuten. En sådan patient tar mycket tid och resurser, och det har de ju full rätt att göra. Men de patienter som kommer till akuten på grund av fysiska åkommor får då kanske vänta mycket längre på den hjälp de behöver. Den vanliga akuten brottas också med de problem som hög arbetsbelastning och brist på sjuksköterskor innebär.
Ambulansöverläkaren uppger att ambulanserna får köra långt på nätterna med patienter till nattöppna psykiatriska akuter. Det handlar ofta om tretimmarsresor, och de tar ambulansresurser från distriktet. Han uppger också att 15 procent - det är ganska mycket - av ambulansens patienter har psykisk ohälsa. De är faktiskt fler än traumapatienterna.
Jag vill också säga att det finns en psykiatriambulans som kör mellan klockan 17 och 01. Den gör en mycket viktig insats, men den täcker ju inte hela natten och inte alla som har behov av den. I vissa fall behöver ambulanspersonalen rekvirera handräckning av polis, men då måste de först kontakta läkare för att få tillstånd att kontakta polisen, och sedan tar det 1 ½ timme innan man kan köra. Då följer en polis med i ambulansen medan en annan polis kör efter ambulansen. Det är många timmar som binds upp. En annan tråkig konsekvens kan bli att man måste använda handfängsel. Det gynnar inte patientens mående.
Polisledningen i Blekinge och nordöstra Skåne har, som jag skrev i interpellationen, varnat för effekten av den stängda psykakuten och berättat att en polispatrull kan lägga tre till sju timmar av ett arbetspass på ett enda vårdärende. Övriga polisiära ärenden får då omdirigeras eller stå tillbaka. Polisens statistik visar också att de suicidärenden de kommer i kontakt med har ökat dramatiskt under den här tiden. En kraftig ökning av antalet ärenden kopplade till psykisk ohälsa där polispatruller skickas till platsen gör att man ofta hamnar i situationer med akuta omhändertaganden enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård. Av detta följer sammanfattningsvis att övriga polisiära ärenden eller brottsförebyggande verksamhet får omdirigeras eller stå tillbaka.
Som jag sa tidigare får vi inte glömma bort de anhöriga, som kan hamna i mycket svåra situationer med hot och våld när de inte längre kan bemästra situationen. Inte minst tänker jag på barnen och vad de får uppleva.
Det finns som sagt många som drabbas när samhället sviker de svagaste under så lång tid som detta har förevarit. Vi behöver alla kroka arm i samhället för att lösa problem av den här karaktären. Uppenbart räcker inte resurserna till, som statsrådet anger.
Det är stort fokus i samhället på psykisk ohälsa och inte minst de ungas. Vi måste alla hitta bättre lösningar.
Anf. 55 Anna Wallentheim (S)
Fru talman! Tack för svaret, ministern!
De 6 miljarder som regeringen har presenterat är inte något som löser situationen för alla dem som jobbar inom vården eller alla de människor som väntar på vård just nu.
Vi vet att regionerna redan nu har ett underskott på 24 miljarder. Jag tror att man räknar att 21 miljarder av dem är just inom vårddelen. Bara i min hemregion Skåne talar vi om ett underskott på över 4 miljarder.
Ministerns och regeringens svar är alltså att 6 miljarder ska lösa den här krisen. Hur ska det lösa personalbristen? Hur ska det lösa vårdköerna? Hur ska det lösa att människor i min del av Skåne får den tillgång till vård som de har rätt till på kvällar och helger?
I veckan har dessutom ett flertal regioner redan gått ut och meddelat att besparingskraven på vården kommer att ligga kvar trots tillskotten som har presenterats. Uppsägningarna kommer att ligga kvar, eftersom det tyvärr inte är tillräckligt. Man kan med 6 miljarder inte lösa ett problem på 24 miljarder.
Jag vill också som en sista del lyfta fram det faktum interpellanten Ewa Pihl Krabbe nyss avslutade med. Jag sitter i justitieutskottet. För mig är det otroligt viktigt att titta på den del som berör andra myndigheter och där vi ser att polisen blir så hårt drabbad i min del av Skåne. Det är viktigt att förstå att den bristande tillgången till psykiatrisk akutsjukvård inte bara påverkar patienter utan också påverkar andra samhällsaktörer som i det här fallet polisen.
Polisledningen i Nordöstra Skåne och Blekinge har redan lyft fram de allvarliga konsekvenserna av att psykiatrimottagningen i Kristianstad är stängd nattetid. Det påverkar polisens arbete i hög grad. Man får nu lägga en otroligt stor del av sin arbetstid på att kanske behandla endast ett enda vårdärende. Det påverkar i sin tur möjligheterna att svara på andra larm och behov från allmänheten.
Jag undrar såklart: Är det så här vi ökar tryggheten i samhället?
Anf. 56 Socialminister Jakob Forssmed (KD)
Fru talman! Jag tackar för frågorna.
När det först gäller de 6 miljarderna vill jag nog ändå påpeka att det är ett stort tillskott som nu sker. Skulle man jämföra det med när man ger mer generella statsbidrag till kommuner och regioner motsvarar det ett tillskott på 20 miljarder, eftersom 30 procent av den typen av generella tillskott går till regionerna. I sammanhanget är 6 miljarder inte lite medel. Det är stora medel.
Är de tillräckliga för att täcka ett prognostiserat underskott? Nej. Det kommer att krävas insatser också från regionerna för att inte minst öka sitt fokus på kärnverksamheten. Om jag har uppfattat saken rätt motsvarar de 6 miljarder som regeringen nu skjuter till de medel som Socialdemokraterna har i sin budget. Därvidlag är det väl ingen skillnad, såvitt jag har uppfattat det.
Jag delar en del av det Ewa Pihl Krabbe säger om vikten av att i samhället ha ett starkt fokus på psykisk ohälsa. Jag tycker dock inte att fokuset är tillräckligt. Jag tror att vi behöver mobilisera väsentligt fler delar av samhället om vi ska kunna vända utvecklingen.
Jag tycker att vi alltför länge har sagt att det är en fråga för sjukvården att hantera på egen hand. Sjukvården ska göra sitt. Den ska ha goda möjligheter att göra det. Men det kommer inte att räcka, utan vi behöver jobba med de skyddsfaktorer som finns - människor ska ha en god psykisk hälsa, en meningsfull tillvaro och gemenskap med andra människor.
Grundläggande faktorer som gynnar den psykiska hälsan inte minst i unga personers liv behöver finnas på plats. Det handlar om tillräckligt med sömn, rörelse och relationer och om att ha någon att vända sig till så att det finns någon som kan vara ett medmänskligt stöd. Det kan komplettera, inte ersätta, det som sjukvården ger så att sjukvården får möjligheten att behandla de patienter som är i behov av sjukvårdens insatser.
Jag kan inte ytterligare gå in på detaljerna om Region Skåne och de saker som interpellanten har redogjort för här. Men jag kan konstatera att jag vet att man har ambitionen att åter öppna på kvällar och nätter när man klarar av en patientsäker personalsituation på den psykiatriska akutmottagningen.
Jag vill också säga att regeringen stöttar ett utvecklingsarbete om psykiatriambulanser. Det är oerhört angeläget att få till fler. Det gäller ur dimensionen att minska belastningen på polisen men framför allt för de personer som blir direkt bemötta. Det handlar om att personalen har en kompetens och ett kunnande om deras situation, till skillnad från polisen, som inte har den utbildning och den kapacitet som personalen som åker med en psykiatriambulans har.
Jag kan inte säga hur Region Skåne borde göra. Det är förstås den som till syvende och sist bestämmer över det. Men vi har ett stöd för att utveckla den här typen av verksamheter. De verksamheter som jag har besökt som handlar om psykiatriambulanser tycker jag är mycket lovande och mycket glädjande och någonting som är värt att fortsätta att arbeta med.
Anf. 57 Ewa Pihl Krabbe (S)
Fru talman! Jag instämmer till fullo i det socialministern säger om det förebyggande arbetet. Man måste lägga oerhört mycket mer fokus på det just när det gäller barn och unga för att förebygga att de senare får psykiska problem.
Statsrådet beskriver många insatser som är på gång för de personer som befinner sig i psykisk kris. Regionerna har ju huvudansvaret. Men på nationell nivå måste man ge förutsättningar för att erbjuda vård av god kvalitet.
Det finns insatser på flera områden som beskrivs i svaret från socialministern och som naturligtvis är välkomna. Det gäller bland annat en plan för kompetensförsörjningsfrågor och statsbidrag för utveckling av den prehospitala akutsjukvården för patienter med psykisk ohälsa och suicidalitet. När det gäller patientsäkerhet, som jag också ställt frågor om, har jag fått svaret att Socialstyrelsen har i uppdrag att titta på detta.
Alla dessa åtgärder är bra. Men det är här och nu som det behövs åtgärder för att garantera att även patienter med psykisk sjukdom i Nordöstra Skåne får den vård de behöver. 600 kvällar och nätter utan psykiatrisk akutsjukvård är nog! Tack för debatten, socialministern!
Anf. 58 Socialminister Jakob Forssmed (KD)
Fru talman! Tack, interpellanten Ewa Pihl Krabbe, för interpellationen och möjligheten att diskutera de här viktiga frågorna!
Jag vill särskilt tacka interpellanten för att hon lyfter fram anhöriga i den här situationen. De får ofta för dåligt stöd i samband med att de har en närstående som drabbas av psykisk sjukdom, psykiatriska tillstånd eller annan psykisk ohälsa. Det är viktigt att vi utvecklar vårt stöd till dessa personer.
Jag vill också i sammanhanget lyfta fram att regeringen jobbar mycket aktivt med en bred strategi om psykisk hälsa och suicidprevention. Där är vårt mål att mobilisera fler aktörer för att motverka den psykiska ohälsan och för att förhindra självmord.
Vi har också ambitionen att skapa en ordning där vi lär bättre av de situationer där människor hamnar i en sådan situation att de uppfattar att det inte finns någon annan utväg än att ta sitt liv. Det är inte för att peka finger utan för att lära, så att vi kan bli bättre på att förebygga den typen av situationer.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.