Tidsplan för Norrbotniabanan
Interpellation 2020/21:241 av Edward Riedl (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-12-15
- Överlämnad
- 2020-12-16
- Anmäld
- 2020-12-17
- Svarsdatum
- 2021-01-12
- Besvarad
- 2021-01-12
- Sista svarsdatum
- 2021-01-15
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Regeringen har verbalt haft höga ambitioner i fråga om Norrbotniabanan. Men det går att konstatera att det hittills inte byggts en meter järnväg.
Nu har Trafikverket i sitt inriktningsunderlag meddelat att myndigheten vill att sträckan mellan Umeå och Skellefteå ska försenas och sträckan till Luleå ska skjutas på oviss framtid.
Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:
När bedömer ministern att järnvägen mellan Umeå och Luleå kommer att vara färdigställd?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:241
Webb-tv: Tidsplan för Norrbotniabanan
Dokument från debatten
- Tisdag den 12 januari 2021Kammarens föredragningslistor 2020/21:62
- Protokoll 2020/21:62 Tisdagen den 12 januariProtokoll 2020/21:62 Svar på interpellation 2020/21:241 om tidsplan för Norrbotniabanan
Protokoll från debatten
Anf. 76 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Fru talman! Edward Riedl har frågat mig när jag bedömer att järnvägen mellan Umeå och Luleå kommer att vara färdigställd.
Redan 2004 fastställde den socialdemokratiska regeringen det dåvarande Banverkets förslag till framtidsplan för järnvägen med medel till en första etapp på Norrbotniabanan. När den borgerliga regeringen tillträdde 2006 valde man att stoppa projektet. Alliansregeringen har vid två tillfällen beslutat om nya nationella planer utan att i någon av dessa fördela medel för fortsatt planering, projektering eller byggande av Norrbotniabanan.
Regeringen har prioriterat Norrbotniabanan genom att återinföra den i den nu gällande nationella planen, dels etappen Umeå-Dåva, dels även nästa sträcka Dåva-Skellefteå. I slutet av augusti 2018 tog statsministern det första spadtaget på Norrbotniabanan.
Enligt januariavtalet, som är en sakpolitisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet, ska det ske en fortsatt utbyggnad av järnvägen i norra Sverige, och planeringen för att bygga Norrbotniabanan i sin helhet ska intensifieras.
Vi ser en positiv utveckling i norra Sverige, med omfattande investeringar. Fungerande transportinfrastruktur är en viktig faktor för att förbättra förutsättningarna för bland annat jobb, regional utveckling, tillgänglighet och hållbar tillväxt i hela landet. Regeringen genomför omfattande satsningar på transportinfrastrukturen i norra Sverige. Det handlar bland annat om Ostkustbanan, Malmbanan och inte minst Norrbotniabanan.
Den här regeringen har varit tydlig med att Norrbotniabanan är en strategiskt viktig satsning som bidrar till regeringens mål om såväl högre sysselsättning som minskad miljö- och klimatpåverkan. Nu har arbetet med att ta fram en ny nationell plan inletts. Regeringen avser att lämna en infrastrukturproposition till riksdagen under våren 2021 med förslag till ekonomiska ramar för den kommande planperioden. Fortsatt utbyggnad av Norrbotniabanan kommer att hanteras inom den kommande processen.
Anf. 77 Edward Riedl (M)
Fru talman! Tack, ministern, för svaret!
Låt mig börja med att säga för den som möjligen lyssnar på detta att vår infrastrukturminister Tomas Eneroth möjligen är en av regeringens skickligaste debattörer - och också är en mycket trevlig person, kan jag tillägga. Därför ska det bli väldigt spännande att höra, fru talman, hur infrastrukturministern ska försöka förklara att det har gått sex år sedan regeringen tillträdde och fortfarande inte en enda meter järnvägsräls är lagd i Norrbotniabanans spårläge.
Med det sagt skulle jag vilja komplettera historiken som ministern ger uttryck för i svaret. Efter valet 2014 tillträdde en socialdemokratiskt ledd regering. Man hade innan valet lovat att så fort man hade vunnit valet skulle rälsen komma ned i backen dagen efter valsegern. Det tror jag att vi alla förstod inte skulle hända av många förklarliga skäl. Det är svårt att påbörja så snabbt. Men ingenting hände på fyra år.
Det var valrörelse igen 2018, som det är vart fjärde år, fru talman. Återigen var inte en meter järnvägsräls lagd. Ingenting var gjort, och ingenting var påbörjat. Regeringen fortsatte att lova samma sak som man lovade i valrörelsen innan, fyra år tidigare. Om de bara fick sitta kvar skulle rälsen komma ned dagen efter att valet var vunnet. Regeringen fick sitta kvar, på möjligen annorlunda grunder än vad regeringen kanske hade tänkt sig. Inte desto mindre satt regeringen kvar.
Det har gått två år. Vi har haft en mängd löften från en mängd olika socialdemokratiska ministrar. Det är viktigt, och det ska byggas järnväg och så vidare. Jag var där för bara några dagar sedan för att titta hur det verkligen såg ut i området. Jag vet inte när Tomas Eneroth sist var där själv, fru talman. Men det står några traktorer, och man hugger ned lite träd. Det är ungefär det som har hänt sedan statsministern för två år sedan åkte dit och klippte band strax före valrörelsen. Det är fortfarande inte något spår i backen.
Till detta har nu Trafikverket gått ut och sagt att de ser svårigheter med detta, ungefär på de grunder som jag lyfte fram i valrörelsen. Om man lovar att bygga en massa infrastruktur på en massa ställen utan att ha pengar kommer sannolikt ingenting att bli byggt. Det är vad Trafikverket nu själva säger. De behöver pengar om de ska bygga någon järnväg.
Den här regeringen har presenterat en massa fina ord om hur viktigt Norrland är, allt som behöver göras och att den här järnvägen är prioriterad. Men det byggs ingen järnväg, fru talman. Det spelar ingen roll hur många vackra ord som sägs i den här kammaren. Det byggs ingen järnväg.
Ni har lyckats höja bensinskatten. Ni har höjt dieselskatten. Ni har höjt fordonsskatten. Ni har försämrat reseavdraget. Ni har infört flygskatt. Jag skulle kunna stå här och hålla på hur länge som helst, men klockan tickar ned. Ni har skickat upp alla tänkbara skatter på avstånd upp till oss i Norrland. Ni har gjort livet svårare.
Allt det som infrastrukturministern så fint berättade om som ska göra att hela landet ska få blomstra har man effektivt sett till att försvåra med skatter på avstånd. Det är vad vi har gott om i Norrland. Det finns många duktiga och driftiga entreprenörer. Det finns mycket naturtillgångar. Det finns många förutsättningar för att bygga tillväxt.
Den här regeringen har valt att lägga straffskatter på avstånd och har inte lagt en enda meter järnväg. När kommer järnvägen, fru talman? Det kanske infrastrukturministern skulle kunna berätta här. Blir det återigen ett vallöfte i nästa valrörelse, följt av att man kommer och klipper flera band utan att det byggs någon järnväg?
Anf. 78 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Fru talman! Tack, Edward Riedl, för både de vackra orden och berömmet! Låt mig återgälda det. Han är både en god retoriker och kul att debattera med, för nog handlar det om retorik.
Jag tror att Edward Riedl vet, men kanske inte alla som följer debatten vet, att när man beslutar om infrastruktur gör man det i fyraårscykler med någonting som heter nationell plan. Faktum är att den föregås av en infrastrukturproposition.
När vi fick ett regeringsskifte 2014 tog dåvarande infrastrukturminister Anna Johansson fram en infrastrukturproposition som innehöll 100 miljarder kronor mer än vad den borgerliga regeringen hade till infrastruktur. Därmed skapades förutsättningar 2016 för att kunna ta fram en nationell plan och ge besked om Norrbotniabanan. Det gjordes 2018. Därav följde att vi under 2018 kunde säga: Nu kommer Norrbotniabanan att byggas.
Under den här tiden ökade vi också möjligheten. Vi ändrade de regler som gällde under den tid Moderaterna styrde det här landet. Projekt norr om Stockholm fick inte söka EU-medel. Det var faktiskt så. Var man norr om Stockholm fick man inte söka EU-medel för TNT-korridoren och infrastrukturprojekt. Det ändrade vi. Det är väl rimligt att det ska komma hela landet till del.
Det gör att vi nu bland annat med EU-medel arbetat med både finansiering och projektering just för Norrbotniabanan. Den finns där och ska nu dessutom intensifieras i planeringen. Det innebär att resurser är framtagna, arbetet ska påbörjas och planeringen fortgår.
I ett Norrland som just nu är tillväxtcentrum för Sverige är det extra viktigt. Det kommer att investeras över 1 000 miljarder om vi räknar ihop LKAB, Hybrit, Northland och andra investeringar. Det är en region som just nu växer både befolkningsmässigt och jobbmässigt. Det sker inte minst till följd av den politik som vi har bedrivit.
Ingen ska missta sig på min ambitionsnivå när det gäller Norrbotniabanan. Jag vill att den ska byggas än snabbare. Den måste komma på plats. Men jag tycker också att Edward Riedl borde reflektera över det faktum att just nu i dagarna hade den varit byggd om inte Moderaterna hade stoppat projektet. Det är ungefär den byggtid som hade varit. Vi hade kanske stått just nu - kanske till och med jag och Edward Riedl - och klippt bandet och öppnat Norrbotniabanan i dess hela längd längs Norrlandskusten.
Tänk vilken betydelse det hade haft för fortsatta etableringar för Northland eller rekrytering av arbetskraft. Tänk vilken otrolig betydelse det hade haft att kunna avlasta E4:an genom att skicka mer gods på järnvägen, eller för den delen att kunna se till att arbetsmarknadsregionen i Norrland hade förstorats om man hade haft de pendlingsmöjligheterna med bra och snabba tåg längs Norrlandskusten.
Men 2006 valde Moderaterna ihop med övriga i alliansregeringen något helt annat. Det var viktigare med jobbskatteavdragen och andra skattesänkningar, och man strök Norrbotniabanan från listan. Den hade varit byggd nu. Jag undrar hur Edward Riedl egentligen känner och om han reflekterar över det faktum att hans eget parti har sett till att den inte blev av.
Vår ambition är tydlig. Norrbotniabanan ska byggas. Vi arbetar inte minst nu med att se hur vi kan intensifiera det så att vi kan påskynda arbetet med att bygga Norrbotniabanan. Den är viktig. Och den blir allt viktigare när vi ser både befolkningstillväxten i Norrland och, inte minst, den tillväxtökning som sker med stora och viktiga hållbara investeringar.
Så låt oss fortsätta att arbeta, alla vi som vill ha Norrbotniabanan på plats! Men låt oss också hoppas att vi nu har en opposition som i händelse av en valvinst inte skulle riva upp besluten utan som ser nödvändigheten av att satsa på hållbar infrastruktur i hela landet, inte minst i Norrland, med en Norrbotniabana i dess fulla längd. Det behöver Sverige.
Anf. 79 Edward Riedl (M)
Fru talman! Det var det här som jag informerade lyssnarna om från början: att det låter väldigt bra. Det har gått fyra minuter, och infrastrukturministern har effektivt undvikit att svara på varför den här regeringen på sex år inte har lyckats bygga en enda meter järnvägsräls medan man skulle ha byggt hela denna sträcka på åtta om alliansregeringen hade gjort annorlunda. Den matematiken har jag svårt för. Det är möjligen mer klart i infrastrukturministerns huvud än det är i mitt huvud hur det skulle ha gått till, men det är i alla fall intressant.
Det som var problemet då, och det som är problemet nu, är att det kostar pengar att bygga järnväg. Det är det som ministerns egen myndighet nu försöker upplysa regeringen om. Man säger: Det kostar pengar. Vill ni bygga järnväg behöver vi pengar för detta.
Detta har jag också påpekat, fru talman, under flera valrörelser med ministerns partikamrater. Jag har försökt att påpeka att man behöver pengar om man ska bygga järnväg. Men de har då sagt att det räcker med viljan och att man kommer att bygga dagen efter valet. Problemet är bara att denna vilja utan pengar har resulterat i noll meter järnvägsräls. Den har däremot resulterat i höjd bensinskatt, höjd flygskatt, höjd dieselskatt, höjd fordonsskatt, försämrat reseavdrag och en massa andra saker - beskattning av avstånd.
Återigen: Jag delar ministerns bild av hur det sprudlar och händer positiva saker i Norrland. Problemet är att den här regeringen gör allt den kan för att beskatta sönder avstånd, och det är det vi har mest av uppe i den del av landet jag kommer ifrån.
Det är därför ministerns retorik inte hänger ihop, fru talman. Man kan inte säga sig värna och vilja utveckla en landsända och sedan göra allt man kan för att med kirurgisk precision rikta alla straffskatter mot just denna landsända. För det är det man har gjort, fru talman. Alla skatter på avstånd har den här regeringen höjt. Man fortsätter även efter detta årsskifte, och man tittar på ytterligare försämringar.
När det gäller det som var löftet i valrörelsen har svaret varje gång jag har debatterat med ministerns socialdemokratiska kollegor varit att ni kommer att höja bensinskatterna och dieselskatterna och göra de här försämringarna för att använda pengarna och bygga järnväg uppe hos oss.
Problemet är att vi har fått sex år av straffskatter men noll meter järnväg. Den matematiken är dålig för de människor som kommer från den del av landet som jag kommer ifrån. Man får alltså ta alla kostnader utan att få de fördelar man var utlovad. Det spelar ingen roll hur mycket ministern står i kammaren med fina snirklingar och ord, för det är fortfarande på det sättet att ingen järnväg är lagd.
För två och ett halvt år sedan kom statsminister Stefan Löfven upp och invigde bygget. Jag skulle vilja höra med infrastrukturministern om han har varit där och tittat efter vad som hände efter att bandet klipptes. Jag har lite bilder i min mobiltelefon om ministern vill se; jag var ute och åkte skidor där för bara en vecka sedan. Det finns ingenting. Det står några maskiner där, och man har huggit ned några träd. Jag vet inte om snöret hängde kvar i träden, men det kanske jag ska kolla nästa gång jag är ute och åker skidor. Men det finns ingen järnväg, fru talman.
Min fråga till ministern som han inte har besvarat är: När bedömer ministern att den här järnvägen är klar? Och när tror han att den första metern järnväg kommer att läggas? Blir det direkt efter nästa val igen?
Anf. 80 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Fru talman! Låt mig först bemöta detta. Jag blir lite förvånad - eller egentligen blir jag inte förvånad. Vi lever ändå i en tid när klimatfrågan är som hetast och när världens experter talar om vikten av att vi måste klara av klimatomställningen. Det är möjligtvis politiker som Bolsonaro, Trump och kanske ibland några sverigedemokrater i Sverige som inte förstår sig på klimatfrågan.
Jag blir därför lite bekymrad när Edward Riedl drar upp bensinskatten och flygskatten. Allvarligt talat: Det här är skatter som införs för att styra om resandet. Det är skatter vi inför för att kunna klara klimatutmaningen. Vi jobbar nu intensivt både med att elektrifiera fordonsflottan och med biobränsle. Till och med på flyget är det biobränsle och för den delen också elflyg på sikt. Det är så vi ska klara omställningen.
Jag är medveten om, och jag tycker att det är tragiskt, att Moderaterna nu också har sällat sig till Sverigedemokraternas klimatpolitik i några led. Man minskar anslagen till klimatåtgärder och föreslår sänkt bensinskatt i stället för investeringar i infrastruktur.
Men det är klart att det i grunden är resurser som är helt avgörande, och utgångspunkten är att Norrbotniabanan ska byggas så snart som möjligt.
Jag tror att den är otroligt viktig. Det är en viktig signal inte bara till Norrland utan till hela Sverige. Därför är detta också helt avgörande i det beslutsunderlag vi får, inte minst nu inför inriktningsplanen. Men regeringen har varit tydlig, och resurser är allokerade och finns på plats för byggande av en Norrbotniabana.
Vi kommer i nästa nationella plan att behöva fortsätta att se hur hela sträckan ska kunna finansieras. Vi arbetar inte minst med att hitta EU-finansiering. Sverige har faktiskt ibland varit dåligt på att plocka hem pengar från det EU vi betalar stora och dyra avgifter till. Det är ett av skälen till att vi på mitt förslag ändrade vår syn på EU-finansieringen och såg till att även infrastrukturprojekt i norra Sverige kan ta del av EU-medel. Det gör att vi nu kan ha ökad möjlighet att påskynda bygget och öka finansieringen.
När det sedan gäller Trafikverkets underlag kan det vara viktigt att veta för dem som inte vet hur processen fungerar att myndigheten får i uppdrag att se vad som händer om den får 20 procent mer respektive 20 procent mindre. Det är ett slags känslighetsanalys som verket lämnar som underlag till regeringen inför det arbete som ska ske med infrastrukturplaneringen. Och det är klart att om man får 20 procent mindre märks det. Men det här är ett bra underlag att ha, för vi lever i oroliga ekonomiska tider. Stora resurser läggs inte minst till pandemiåtgärder.
Men regeringens utgångspunkt är att vi ska satsa mer på infrastruktur. Vi behöver göra det för att hålla ihop landet, förbättra kvaliteten på våra vägar och se till att klara klimatkraven. Det är just frånvaron av infrastruktursatsningar som blir det stora bekymret. Norrbotniabanan hade varit byggd om man inte hade rivit upp detta.
Sedan kan jag vara lika otålig som jag vet att Edward Riedl är - och det uppskattar jag - när det gäller att bygget inte kommer igång i alla delar och fullt ut. Så är det med infrastruktur. Det är mycket planering, det är detaljplaner, det är överklaganden och det är upphandlingar. Ingen vill se en snabbare utbyggnad av infrastruktur än jag, men vi ska å andra sidan också vara aktsamma och hushålla med skattebetalarnas pengar så att vi gör detta på effektivaste och bästa sätt.
Låt mig ändå slå fast att Norrbotniabanan är en otroligt viktig nationell satsning. Den är viktig i Norrbotten, för regionen, men den är också viktig nationellt. Den innebär en radikal möjlighet att förbättra förutsättningarna för att lägga över mer gods på järnväg och mer persontransporter på järnväg. Men den innebär också förbättrade förutsättningar att avlasta E4:an och på det sättet få förbättrad trafiksäkerhet.
Låt oss gemensamt se till att Norrbotniabanan blir byggd så snart som möjligt! Därmed hoppas jag att även Moderaterna kan prioritera den framöver.
Anf. 81 Edward Riedl (M)
Fru talman! Återigen har inga svar levererats på det som jag efterfrågade. Det finns inget datum för när detta på riktigt kommer igång, utan vi får de här klippta banden och ingenting mer.
Låt mig vara tydlig när det gäller miljö- och klimatpolitiken. Jag tycker att det är synd att vi har den typ av konflikt vi har. För det den här regeringen, som säger sig värna miljö och klimat, gör är att lägga ned kärnkraft och se till att vi i stället börjar elda med olja - med fossila bränslen. Det är det som nu får nyttjas i stället. Det tycker jag, fru talman, är en dålig miljöpolitik.
Det vi borde göra, och det som Moderaterna driver, för att klara omställningen, elektrifiera fordonsflottan och så vidare är att bygga ut kärnkraften. Vi behöver se till att det blir mindre av de fossila bränslena, som indirekt hamnar i tanken på de elbilar som kommer ut i allt större utsträckning.
Det sägs här att Moderaterna skulle ha lägre klimatambitioner, men det är snarare tvärtom. Vi har högre klimatambitioner, och vi har en mer realistisk miljö- och klimatpolitik.
Det som ministern inte heller säger är att den här regeringen vill skicka hela notan för omställningen till hårt arbetande människor runt om i vårt land som är beroende av bilen för att ta sig till och från jobbet, skjutsa sina barn till olika aktiviteter, åka och ta hand om sin gamla mamma på hemmet och så vidare. Det är vad regeringen gör. Man skickar hela notan ut till de här människorna i stället för att se till att vi tillsammans gör bra och rimliga saker.
Återigen har infrastrukturministern och jag haft en debatt om Norrbotniabanan. Det har varit några stycken nu. Jag kan konstatera det jag har konstaterat i sex år, nämligen att samma sak brister nu som har brustit hela tiden: Har man inga pengar avsatta till att bygga järnväg kommer det inte att bli någon järnväg byggd. Det är det som är problemet och ingenting annat.
Tack för en god debatt!
Anf. 82 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Fru talman! Pengar finns. Pengar finns i en utsträckning som vi aldrig någonsin har sett, inte minst till Norrbotniabanan men också till infrastruktur i hela landet. Faktum är att det är 100 miljarder mer än det som var ett faktum när vi hade en borgerlig regering. Det gör att vi satsar mer än någonsin på infrastruktur. Än mer kommer att behövas framöver. Det är för att vi ska klara att hålla ihop det här landet, stärka konkurrenskraften och kunna se till att förbättra förutsättningarna för människor att leva och bo i hela landet. Därför finns Norrbotniabanan - beslutad av regeringen, fastställd av riksdagen - och även Sydostlänken och för den delen alla andra infrastrukturprojekt. Det är så vi bygger ett starkt Sverige.
Att sedan Moderaternas miljö- och klimatengagemang till slut sammanfaller i en enda fråga som handlar om kärnkraft är ödets ironi. Om man är i Umeåtrakten och försöker snedda över mot Finland ser man en av deras stora miljardinvesteringar, ett kärnkraftverk som har stått där under väldigt lång tid och ännu inte har kommit igång. Olkiluoto är fortfarande en av de dyraste satsningar som görs på kärnkraft men är kantat av kraftiga fördyringar. Det är ju nästan ingen som tror på att kärnkraft är framtidens energislag. Få investeringar görs, och den avvecklas i stora delar av Europa.
Vi är ett land som exporterar el. Vi är ett land som investerar i förnybar el. Vi är ett land som har valt att ha en energiöverenskommelse i bred politisk konsensus, där vi säger: Låt marknaden avgöra! Marknaden investerar då i vind, i sol, i vattenkraft och i andra kraftkällor - och för den delen i effektivitet. Det gör att Sverige för tillfället ibland exporterar mer el än vad som skulle krävas för att elektrifiera hela transportsektorn.
I den meningen är jag optimistisk. Vi skapar framtidstro och möjligheter att klara klimatkraven med vår progressiva klimat- och miljöpolitik.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.