Tidsplan för ändrad trafikförsäkring
Interpellation 2007/08:566 av Moberg, Carina (s)
Interpellationen är besvarad
- Inlämnad:
- 2008-04-07
- Anmäld:
- 2008-04-08
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält:
- 2008-04-21
- Sista svarsdatum:
- 2008-04-21
- Besvarad:
- 2008-06-03
Interpellationen
Interpellation
2007/08:566 Tidsplan för ändrad trafikförsäkring
av Carina Moberg (s)
till statsrådet Cristina Husmark Pehrsson (m)
Enligt regeringsbeslut ska Utredningen om samordnad trafikförsäkring redovisa sitt slutbetänkande senast den 30 april i år. Utredningen ska i detta lämna förslag på en överföring av vissa socialförsäkringsutgifter till trafikförsäkringen. Sedan den 1 juli 2007 finns också en särskild skatt på trafikförsäkringspremien som ett första steg i den förändring av trafikförsäkringen som utredningen ska presentera senast den 30 april.
Opinionen mot skatten är stark och uttrycktes före riksdagsbeslutet i remissvar, i debattinlägg och vid den av Socialdemokraterna arrangerade hearingen i riksdagen i maj 2007.
Statsrådet besvarade den 17 mars 2008 en skriftlig fråga om regeringens tidsplan håller med att ärendet bereds i regeringen. Något beslut har därefter inte tagits och togs inte heller vid det senaste regeringssammanträdet den 2 april. Av förståeliga skäl börjar olika intressenter, inte minst försäkringsbranschen, nu undra över vad som gäller.
Mina frågor med anledning av detta är:
Vilken tidsplan har statsrådet för den planerade förändringen av trafikförsäkringen – kommer ett konkret förslag före valet 2010?
Hur ser statsrådet i dag på målet att trafikrelaterade kostnader för sjukpenning, sjukersättning och aktivitetsersättning ska betalas av trafikförsäkringssystemet?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2007/08:566
Webb-tv: Tidsplan för ändrad trafikförsäkring
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 61 Cristina Husmark Pehrsso (M)
Fru talman! Carina Moberg har frågat mig dels vilken tidsplan jag har för den planerade förändringen av trafikförsäkringen och om det kommer ett konkret förslag före valet 2010, dels hur jag ser på målet att trafikrelaterade kostnader för sjukpenning, sjukersättning och aktivitetsersättning ska betalas av trafikförsäkringssystemet.
Enligt direktiven till utredningen om en överföring av vissa socialförsäkringsutgifter till trafikförsäkringen ska utredaren bland annat göra en konsekvensanalys med utgångspunkt i hur reformen kan påverka trafik och trafikflöden, val av transportmedel, människors mobilitet, yrkestrafik etcetera. Utredaren ska också mot bakgrund av de regler och administrativa rutiner som föreslås, utifrån en helhetssyn, redovisa de ekonomiska och administrativa konsekvenser som långsiktigt uppstår för de berörda och samhället. Utredaren ska även genomföra sina analyser ur ett jämställdhetsperspektiv.
Uppdraget skulle enligt de ursprungliga direktiven redovisas senast den 30 april 2008. Utredaren har begärt förlängd utredningstid bland annat av det skälet att det tog lång tid att bemanna utredningssekretariatet och att uppdraget kräver att en stor regelmassa ska analyseras innan förslag till en ny rättslig reglering kan utarbetas. Regeringen har nu i enlighet med utredarens begäran förlängt utredningstiden till den 15 juni 2009.
Det grundläggande syftet med att förändra dagens trafikförsäkring är att minska riskerna för och effekterna av trafikskador.
Samhällets kostnader för trafikskadade personers sjukpenning och sjukersättning har ökat de senaste tio åren. Det har lett till ökade kostnader för skattebetalarna men också för den privata trafikförsäkringen. Denna negativa trend måste brytas. En sådan reform bedöms på sikt kunna ge stora mänskliga och samhällsekonomiska vinster i form av ökad trafiksäkerhet, förbättrad rehabilitering och minskade skadekostnader.
Frågan om huruvida trafikförsäkringen ska överta ansvaret för vissa delar av sjukförsäkringssystemet måste dock först utredas. Regeringen har därför tillsatt den utredning som nu ska utreda förutsättningarna för en sådan överföring. Utredningens förslag ska därefter remissbehandlas. Beroende bland annat på de synpunkter som kommer in i samband med denna remissbehandling kommer regeringen att slutligen ta ställning till förslaget.
Då Carina Moberg, som framställt interpellationen, anmält att hon var förhindrad att närvara vid sammanträdet medgav tredje vice talmannen att Johan Löfstrand i stället fick delta i överläggningen.
Anf. 62 Johan Löfstrand (S)
Fru talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet för det svar vi har fått på interpellationen som Carina Moberg har ställt och som vi ska debattera här i dag. Carina Moberg hade tyvärr inte möjlighet att närvara här i dag, så jag har tagit debatten i hennes ställe.
Carina Moberg har frågat statsrådet hur hon kommer att ställa sig till det förslag som utredaren nu arbetar med och framför allt om det kommer ett konkret förslag innan valet 2010. Jag kan efter att ha hört statsrådet konstatera att det svaret uteblev.
Utredaren har fått förlängd tid. Det är skönt att ha fått ett sådant förtydligande. Men vi vet fortfarande inte om det kommer något konkret förslag innan valet.
Den andra frågan som ställdes var hur statsrådet ser på att trafikrelaterade kostnader för sjukpenning, sjukersättning och aktivitetsersättning ska betalas av trafikförsäkringssystemet. Där har jag inte heller fått något tydligt svar.
Statsrådet säger att frågan om huruvida trafikförsäkringen ska överta ansvaret för vissa delar av sjukförsäkringssystemet måste utredas, och det måste utredas ytterligare. I svaret säger hon också att det i dagsläget inte går att konkretisera vad som ska finnas med och vad som inte ska finnas med. Frågan måste sedan remissbehandlas. Efter det ska regeringen ta ställning.
Det innebär att regeringen inte har bestämt sig. Hur kan det då vara så att regeringen redan för ett antal år sedan införde en extra skatt som skulle vara ett komplement till det system som skulle ha införts och nu kanske kommer att införas? Det är en skatt som gör att alla bilägare i Sverige i dag får en höjning med ungefär 700 kronor. Försäkringskollektivet beräknas få en ökad kostnad på över 3 ½ miljard kronor om året.
Regeringen kommer fram till nästa val att kunna plocka av försäkringskollektivet över 10 miljarder kronor i extra skatt utan att ens veta vilket förslag man ska införa. Har inte saker och ting skett i en lite felaktig ordning här om det först och främst inte finns ett förslag, och sedan kanske det inte finns ett datum för när förslaget ska införas? Man har redan infört en skatt som ska betala för det förslag som ska införas som man inte vet vad det innebär.
Har vi inte gjort saker i omvänd ordning? Borde man inte avskaffa skatten, betala tillbaka de pengar som försäkringskollektivet nu har betalat under ett antal år och sedan bestämma sig för om det här är en bra idé eller inte?
Anf. 63 Cristina Husmark Pehrsso (M)
Fru talman! Regeringen har för vana att utreda, sedan remissbehandla och sedan ta ställning till ett konkret förslag. Men självklart är ambitionen med en utredning och med de direktiv som skrivs att det ska bli en förändring av trafikförsäkringen. Att forcera mot utredarens vilja tycker jag skulle vara anmärkningsvärt. Men självklart står behovet kvar att överföra sjukpenning och rehabilitering på en privat försäkring som ändå är obligatorisk.
Vi är övertygade om att trafiksäkerheten kommer att öka, att vi får en förbättrad rehabilitering och att skadekostnaden går ned. Vi ser sådana exempel bland annat i Finland som har haft det här systemet sedan 1950. Nu tycker de att det är så väldigt bra att man 2005 har gått över till att också ta kostnaden för sjukvård.
Jag vill påminna om att när det gäller satsningar på rehabilitering har denna regering i budgeten för i år satsat 3,4 miljarder kronor på just rehabilitering.
Anf. 64 Johan Löfstrand (S)
Fru talman! Jag fick återigen inte svar på min fråga om pengarna ska betalas tillbaka. Ska de användas till något annat?
Regeringen talar sig i många lägen varm för företagande, miljö och den fria marknaden. Det har visat sig att den här skatten på senare tid får ett antal effekter som man kanske inte är så sugen på, förutom att det blir en fördyrad premie för enskilda konsumenter. Varje bilägare får faktiskt betala 700 kronor mer om året. Det är den ena delen. Den andra delen är att den också påverkar vissa sektorer i samhället.
Ett exempel är bussföretagen och bussresearrangörerna. Den nya skatten slår hårt mot den näringen som är en ganska viktig näring i Sverige. Man räknar med att varje buss beskattas med ungefär 8 000 kronor mer om året. Hela bussbranschen har fått en ökad kostnad på över 100 miljoner. Bussåkandet är faktiskt en samhällsnyttig och miljönyttig sektor.
Varför ska regeringen genomföra förslag som i realiteten ännu inte har någon koppling till att de förbättrar trafiksäkerheten? Varför har man gjort så och på så sätt straffat ett antal näringar som till exempel bussbranschen? Varför har man gjort detta?
Svaret tror jag är att man behövde dra in pengar. Man behövde dra in pengar till statskassan. Därför var det här en reform som man kunde genomföra nu och säga att någon gång i framtiden kommer vi att få bättre trafiksäkerhet. Men vi har än så länge inte sett något förslag.
Är det här ett förslag och en skatt som används bara för att finansiera ett antal andra skattesänkningar som borttagandet av förmögenhetsskatten eller sänkt inkomstskatt för dem med högst inkomster? I så fall är det en oerhört orättvis skatt. Det är en skatt som är generell för alla bilägare och som på så sätt har hjälpt till att man har kunnat sänka skatten för dem som har det absolut bäst i Sverige i dag.
Är det vad som var syftet med skatten? I så fall förstår jag varför man fortfarande står här i talarstolen och säger att självklart är det viktigt och bra att det kommer ett förslag. Men vi har fortfarande inte sett något konkret.
Så min fråga är: Kommer man att betala tillbaka de pengar och den extraskatt som har delats ut under de senaste åren?
Den andra delen i frågan som jag tänkte beröra rör riskbedömningen. Det nya förslaget som nu utarbetas och som statsrådet har sagt kommer att innebära att sjukersättning och rehabilitering kommer att läggas in i det nya trafikförsäkringssystemet, kommer det också att innebära att riskbedömningen kommer att förändras?
Och tror statsrådet att det här kommer att innebära att vissa grupper kommer att ha det svårare att få trafikförsäkringar eller kommer att få oerhört dyra premier?
I dag är det ju så att till exempel unga grabbar har en högre trafikförsäkring på grund av att de är mer riskbenägna. Det är helt okej, för dagens trafikförsäkring bygger på ett slutet system. Om man kör bil och beter sig illa får man en högre premie, och vi har en marknad som styr detta. Jag tycker att det är helt klart bra och en del i hur ett försäkringssystem ska fungera.
Men i det nya systemet kommer en mycket bredare del att ingå. Det kommer att ingå sjukersättning, rehabilitering och mycket annat. Tror inte statsrådet att riskbedömningen kommer att bli annorlunda till exempel om en kvinna som har haft problem med axlar och nacke ska köpa en trafikförsäkring? Kommer inte försäkringsbolaget då att göra en annan riskbedömning? Om hon skulle råka ut för en skada kommer de komplikationer som hon har haft tidigare att påverka rehabilitering och återgången till arbetslivet.
Anf. 65 Cristina Husmark Pehrsso (M)
Fru talman! Den kvinnan eller de som har drabbats av whiplashskador skulle säkert ha varit behjälpta av att ha fått bra hjälp med trafiksäkerheten, bra forskning kring stolar, nackskydd och så vidare, som jag vet att många trafikförsäkringsbolag lägger ned mycket tid och kraft på. Det är precis det som händer. Genom att föra över och koppla ihop trafiksäkerheten med personskador som är kopplade till detta kan vi få ett mycket bättre och snabbare omhändertagande.
Whiplashkommissionen konstaterar i sin slutrapport från 2005 att mer än 30 000 personer anmäler nackbesvär efter trafikolyckor. Det är en mycket olycklig utveckling vi ser där antalet skadade i trafiken har ökat markant under de senaste åren. Jag finner det inte orimligt att säga att trafiken och trafikskador får stå för en större andel av kostnaderna som skattebetalarna och också försäkringsbolagen har för de skador som uppstår.
När det gäller dessa kvinnor har deras bilar blivit omhändertagna mycket snabbt och kommit på hjul igen. Men personerna som har en whiplashskada har fått stå i kö i sjukvården och har inte blivit hjälpta. De 30 000 med whiplashskador 2005 hade säkert tyckt att det hade varit bra att få god hjälp i tid, men de har inte fått så god hjälp som deras bilar har fått. Det är därför regeringen satsar 3,4 miljarder kronor, inte minst på smärtor i rörelseapparaten och speciellt när det gäller kvinnor.
Anf. 66 Johan Löfstrand (S)
Fru talman! Det blev inga svar på de frågor som interpellanten ställer. Vi vet inte om det kommer en utredning. Vi vet däremot att skattebetalarna och de bilägare som finns kommer att få fortsätta att betala 700 kronor mer i en skatt som inte har något annat syfte än att finansiera borttagandet av förmögenhetsskatten och ett antal andra orättvisa skattesänkningar.
Låt mig återgå till en annan viktig fråga. Det kan mycket väl bli så att regeringen kommer med ett förslag i juli 2010. Anser statsrådet att en privatisering av trafikförsäkringssystemet inte skulle innebära att vi kommer att få problem med riskbedömningen?
Tror inte statsrådet att det kommer att finnas vissa individer som på grund av arbetsskador eller andra skador kommer att få en mycket hög premie för att de privata försäkringsbolagen inte vill ta risken att dessa personer skulle råka ut för en olycka och att olyckan skulle innebära att den förslitningsskada eller annan tidigare skada som personerna hade skulle förvärras och att försäkringsbolagen då skulle tvingas att betala hela rehabiliteringen för att skadan inte har belysts tillräckligt noga tidigare?
Tror inte du inte att detta kommer att ske med ett sådant system? Tror inte du att de privata aktörerna kommer att göra allt som står i deras makt för att hålla dessa personer utanför försäkringssystemet? De vill ju tjäna pengar. De är privata aktörer som vill tjäna pengar. De vill inte ha ett antal människor som kan innebära en hög risk och därmed en hög kostnad i sina försäkringssystem. Tror inte statsrådet att detta är ett möjligt scenario?
Anf. 67 Cristina Husmark Pehrsso (M)
Fru talman! Där fick vi äntligen höra från Johan Löfstrand vad meningen med interpellationen var, nämligen att misskreditera de privata trafikförsäkringsbolagen. Han tror att bolagen kommer att sortera bort. Han nickar.
Jag har inte den uppfattningen. Vi kan titta på alla whiplashskadade kvinnor som inte har fått hjälp i den offentliga sektorn. Jag vet att det är de privata försäkringsbolagens absoluta uppfattning att ge hjälp och stöd i tid, vilket många av de kvinnor som i dag går med svåra smärtor och skador inte har fått.
Var finns kritiken mot den uteblivna hjälpen till dessa kvinnor som nu går förtidspensionerade? Ni skickade ut 140 personer i förtidspension om dagen i tio år med 64 procent i ersättning, utan rehabilitering och utan arbetsmarknadspolitiska åtgärder för att det var ett sakligt skäl till uppsägning. Där finns många av dessa kvinnor.
Det är självklart regeringens uppfattning att vi ska ha ett bra system, men gott trafikvett ska också löna sig. Där är vi helt överens, Johan Löfstrand.
Kommer utredningen, frågade Johan Löfstrand. Den är redan på gång, så det var nog en felsägning. Syftet med den och skattepengarna var naturligtvis att ersätta för de gamla skador som redan har uppkommit. Annars skulle det ha blivit orättvist. Nya försäkringsbolag kunde starta den dag den nya försäkringen tog vid och få en guldgruva. Vi ville inte att det skulle uppkomma, utan vi ville ersätta också de gamla bolagen och ge dem en kompensation för de åtaganden de har på grund av gamla skador så att de skulle kunna ge också gamla skadade den rehabilitering de inte fått förut.
Den 15 juni 2009 kommer utredningen. Den ska remissbehandlas. Det är denna regerings uppfattning att vi inte föregår en utredning.
