Tidsbegränsade utvisningar
Interpellation 2020/21:169 av Tobias Andersson (SD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-11-20
- Överlämnad
- 2020-11-20
- Anmäld
- 2020-11-24
- Svarsdatum
- 2020-12-04
- Sista svarsdatum
- 2020-12-04
- Besvarad
- 2020-12-04
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
När utländska medborgare döms för brott i Sverige är det endast en liten minoritet som faktiskt döms till utvisning. Exempelvis får fyra av fem utländska medborgare som dömts för våldtäkt eller grov våldtäkt stanna kvar i Sverige efter avtjänat straff. Det enda regeringen gjort för att komma till bukt med denna sedan länge kända problematik är att de i april tillsatte en utredning om ”skärpta regler för utvisning på grund av brott”.
Som om detta inte vore illa nog är det inte alltid de utlänningar som – mot förmodan – faktiskt döms till utvisning som döms till livstids utvisning. I stället välkomnas de ofta tillbaka till Sverige efter att ett antal år har gått. Detta ter sig onekligen ganska märkligt. Varför skulle Sverige vilja ha tillbaka utlänningar som begått grova brott under sin vistelse i Sverige?
Ett talande exempel på detta är de tre multikriminella invandrare som våldtog och filmade en utslagen 14-åring på en hemmafest i Småland i juni i år. Två syrier och en afghan turades om att förgripa sig på den medvetslösa flickan samtidigt som de filmade övergreppen och därigenom delgav händelseförloppet till andra. När flickan kvicknade till hade hon ont i hela kroppen men särskilt i vagina och anus; hon fann även sperma i underlivet. Hon våldtogs på nytt senare samma kväll. I efterdyningarna av övergreppet hotade förövarna att skicka sin släkt på henne.
Straffen som nu utdömts av tingsrätten är förargelseväckande låga; det längsta fängelsestraffet är på två år och nio månader. Afghanen hade på ett mirakulöst sätt lyckats erhålla medborgarskap på endast 18 månader och kunde därför inte utvisas med nu gällande lagstiftning. De båda syrierna däremot dömdes till utvisning men är välkomna tillbaka 2030. Varför Sverige någonsin skulle vilja välkomna dessa våldtäktsmän är bortom mitt förstånd, men Morgan Johansson kanske kan svara på det.
Våldtäkten är tyvärr endast en i mängden av alla våldtäkter som utlänningar begått mot tjejer i Sverige, men sätter kontexten för interpellationen. I många fall är förövarna personer som aldrig skulle välkomnats till Sverige från första början, som verkligen inte skulle fått erhålla medborgarskap och som definitivt inte skulle gått fria att kunna begå nya brott efter att redan ha dömts – inte sällan upprepade gånger.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
- Avser ministern att vidta åtgärder för att utvisningar ska vara på livstid?
- Avser ministern att vidta åtgärder för att förhindra framtida brott likt detta?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:169
Webb-tv: Tidsbegränsade utvisningar
Dokument från debatten
- Fredag den 4 december 2020Kammarens föredragningslistor 2020/21:47
- Protokoll 2020/21:47 Fredagen den 4 decemberProtokoll 2020/21:47 Svar på interpellation 2020/21:169 om tidsbegränsade utvisningar
Protokoll från debatten
Anf. 52 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Fru talman! har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att utvisningar ska vara på livstid samt om jag avser att vidta åtgärder för att förhindra framtida brott av det slag som han beskriver i sin fråga.
För regeringen är det angeläget att det finns förutsättningar att utvisa en utländsk medborgare som gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet. Regeringen har därför gett en särskild utredare i uppdrag att göra en bred översyn av lagstiftningen om utvisning på grund av brott och lämna förslag på en skärpt reglering som ger förutsättningar att i fler fall än i dag utvisa utlänningar som begår brott.
Enligt den praxis som utvecklats bestäms längden på ett återreseförbud vid utvisning på grund av brott som regel med utgångspunkt i brottslighetens straffvärde, vanligen till fem, tio eller femton år från dagen för domen. Om brottslighetens straffvärde överstiger åtta års fängelse brukar återreseförbudet som regel inte tidsbegränsas. Den nuvarande tillämpningen innebär att även relativt allvarlig brottslighet kan leda till ett förhållandevis kort återreseförbud. Utredaren ska därför ta ställning till om bestämmelsen om återreseförbud bör ändras i syfte att möjliggöra en mer nyanserad bedömning.
Vidare ska utredaren ta ställning till hur straffvärdesgränsen för att utvisning på grund av brott ska kunna komma i fråga bör ändras. Utredaren ska också se över om det finns skäl att ändra kravet på synnerliga skäl för att utvisa en utlänning som vistats i Sverige en längre tid samt hur utlänningens anknytning till det svenska samhället ska beaktas. I uppdraget ingår även att se över hur reglerna kan skärpas vid hedersrelaterad brottslighet och hatbrott samt att föreslå åtgärder som, med bibehållen rättssäkerhet, kan effektivisera verkställigheten av beslut om utvisning på grund av brott. Utredaren ska presentera sina förslag senast den 30 juni 2021.
Vad beträffar frågan om åtgärder för att förhindra framtida brott vill jag erinra om att minimistraffen har skärpts för bland annat grov våldtäkt, grovt rån, grov misshandel, synnerligen grov misshandel, grovt olaga tvång och grovt olaga hot, att regeringen har reformerat sexualbrottslagstiftningen och att Sverige nu har den strängaste lagstiftningen vi någonsin har haft på det området. Regeringen har också gett en särskild utredare i uppdrag att bland annat se över straffskalorna för sexualbrotten och lämna förslag på de förändringar som kan behövas för att dessa i tillräcklig mån ska spegla brottens allvar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vidare bereds förslag om slopad straffreduktion för 18-20-åringar för brott med ett minimistraff på ett års fängelse, det vill säga brott såsom våldtäkt, rån och grov misshandel. Om förslaget genomförs kommer det att dömas till längre och fler fängelsestraff för sådan brottslighet.
Anf. 53 Tobias Andersson (SD)
Fru talman! När utländska medborgare döms för brott i Sverige är det endast en liten minoritet som faktiskt döms till utvisning. Exempelvis får fyra av fem utländska medborgare som dömts för våldtäkt eller grov våldtäkt stanna kvar i Sverige efter avtjänat straff.
Som om detta inte vore illa nog är det inte alltid som de utlänningar som mot förmodan faktiskt döms till utvisning också döms till livstids utvisning. I stället välkomnas de ofta tillbaka till Sverige efter att ett visst antal år har gått.
Detta ter sig onekligen ganska märkligt. Varför skulle Sverige vilja ha tillbaka utlänningar som begått grova brott under sin vistelse i Sverige?
Det enda regeringen har gjort för att få bukt med denna sedan länge kända problematik är att de i april tillsatte en utredning om skärpta regler för utvisning på grund av brott, vilket Morgan Johansson nu skryter om.
Ett talande exempel på denna problematik är de tre multikriminella invandrare som våldtog och filmade en utslagen 14-årig flicka tidigare i år. Två syrier och en afghan turades om att förgripa sig på den medvetslösa flickan samtidigt som de filmade övergreppen och därigenom delgav andra händelseförloppet. I efterdyningarna av övergreppen hotade förövarna att skicka sin släkt på henne.
Straffen som nu utdömts av tingsrätten är förargelseväckande låga, vilket är tragikomiskt mot bakgrund av att Morgan Johansson i såväl denna som vår tidigare interpellationsdebatt slår sig för bröstet över sina påstådda straffskärpningar.
Det längsta fängelsestraffet var på två år och nio månader. Afghanen hade på ett mirakulöst sätt lyckats erhålla medborgarskap på endast 18 månader och kunde därför inte utvisas med nu gällande lagstiftning. De båda syrierna dömdes däremot till utvisning men är välkomna tillbaka 2030.
Varför Sverige någonsin skulle vilja välkomna tillbaka utländska våldtäktsmän är bortom mitt förstånd, men Morgan Johansson kanske kan svara på det, fru talman.
Våldtäkten är tyvärr endast en i mängden av alla våldtäkter som utlänningar begått mot tjejer i Sverige, men den sätter kontexten för interpellationen. I många fall, speciellt när det rör sig om överfallsvåldtäkter, är förövarna personer som aldrig skulle ha välkomnats till Sverige från första början, som verkligen inte skulle fått erhålla medborgarskap och som definitivt inte skulle ha gått fria att kunna begå nya brott efter att de redan dömts - inte sällan upprepade gånger.
Fru talman! Jag misstänker att Morgan Johansson på nytt kommer att prata om regeringens utredning rörande utvisning. Det får han gärna göra. Jag tänkte beröra denna utredning i mitt nästa inlägg. Jag vill dock ställa följande fråga till Morgan Johansson: Finner ministern det rimligt att brottslingar välkomnas tillbaka till Sverige?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Om Morgan Johansson svarar nej får han motivera varför han inte har åtgärdat det under sex år som ansvarig minister. Om han svarar ja får han motivera varför han anser att dömda utländska våldtäktsmän efter ett tag på nytt ska få röra sig fritt i Sverige.
Anf. 54 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Fru talman! Tobias Andersson tycker att jag skryter. Men jag säger bara som vi brukar säga i Skåne: Vi skryter inte; vi säger bara som det är.
Här handlar det om att vi bara säger som det är, det vill säga detta är de åtgärder som vi vidtar just för att komma åt den här typen av problematik.
Tobias Andersson slår in öppna dörrar. Min uppfattning är nämligen att för den som begår allvarliga brott i Sverige och inte är svensk medborgare ska huvudregeln vara utvisning. Då har man nämligen missbrukat vår gästfrihet. Det är min grundhållning i de här frågorna.
Det var precis därför vi tillsatte den översyn som jag skriver om i interpellationssvaret. Denna översyn har flera olika moment. En del handlar om anknytningen, det vill säga frågan om när ska man kunna hänvisa till att man har en så stark anknytning till Sverige att man inte ska bli utvisad.
Där menar jag att reglerna är alldeles för generösa. Vi har sett ett antal mål som pekar just på det och som vi menar är stötande. Det måste bli lättare att sänka gränsen eller tröskeln i de fallen och därmed skärpa regelverket kring just den frågan, det vill säga vilken anknytning man ska kunna hänvisa till.
Det andra är att fler brott ska kunna omfattas av utvisning. Då handlar det om vilket straffvärde man ska ha.
Den tredje delen handlar om precis det som Tobias Andersson berör i den här interpellationen, det vill säga längden på utvisningen. Det finns också med i utredningsförslaget. När det gäller livstidsutvisning är praxis just nu uppemot åtta års fängelse i straffskalan för att livstids utvisning ska vara aktuell. Då hamnar vi i mycket allvarlig brottslighet, i praktiken mord, synnerligen grov misshandel eller synnerligen grov våldtäkt.
Jag menar att åtta år är ett alldeles för högt ställt krav. Min uppfattning är att den gränsen måste sänkas väsentligt, och det var bland annat därför som vi gav utredaren i uppdrag att se över regelverket i den delen. Om man sänker den gränsen väsentligt innebär det att fler kommer att utvisas på livstid.
Utredaren har även andra frågeställningar att utreda, bland annat hedersbrottsproblematiken, det vill säga att i ökad utsträckning kunna utvisa förövaren som har begått hedersbrottet. Då måste man också se till att ta hand om brottsoffret så att brottsoffret kan vara kvar i Sverige. Den problematiken har man också att ta ställning till.
Även verkställigheten av utvisningar måste effektiviseras. Uppemot 90 procent av alla utvisningar som det beslutas om kan också verkställas, men det finns tyvärr några länder som inte tar emot ens sina egna medborgare. Då måste man jobba bilateralt med dessa länder för att se till att man får till stånd ett sådant samarbete. Alla länder ska ta emot sina egna medborgare om de har dömts för brott. Det gäller att se till att de också gör det.
Ett betänkande kommer i juni, är planen. Vi räknar med att kunna ha på plats en ny lagstiftning under 2022, där vi stramar upp det här regelverket väsentligt.
Anf. 55 Tobias Andersson (SD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Morgan Johansson säger att han inte skryter utan bara säger som det är. "Som det är" innebär i nuläget att endast en av fem utländska medborgare som begår en våldtäkt och döms för det i Sverige utvisas. Det är också så att man i dag ofta döms till en tillfällig utvisning. Det spelar därför ingen roll att Morgan Johansson insinuerar att han nu kanske tycker någonting annat än vad som är rådande i det rättspolitiska läget i Sverige.
Fru talman! Jag skulle vilja beröra den utredning som Morgan Johansson hänvisar till, utredningen Skärpta regler för utvisning på grund av brott.
För det första: Det är naturligtvis bra att det händer någonting över huvud taget. Jag är också glad över att Morgan Johansson nu i vissa av sina ståndpunkter går oss till mötes.
För det andra: Krävdes det verkligen att Morgan Johansson skulle sitta som justitieminister i nästan sex år för att han skulle förstå behovet av skärpningar på området, trots att han dessförinnan satt åtskilliga år som ledamot i justitieutskottet?
För det tredje: Att utredningen får över ett år på sig att slutrapportera får åtminstone mig att tro att regeringen önskar förhala frågan.
För det fjärde: Givet att slutrapporteringen sker först nästa sommar ser jag det som uteslutet att regeringen får någon ny lagstiftning på plats under denna mandatperiod. Det skulle betyda att Morgan Johansson, oavsett sin retorik här i kammaren, misslyckats med att åtgärda problematiken under hela två mandatperioder. Det är anmärkningsvärt, fru talman.
För det femte: Kommittédirektiven i utredningen tål att kritiseras, vilket jag nu ämnar göra.
I stället för att uttryckligen be utredaren om konkreta förslag på hur problemen ska åtgärdas, hur vi får på plats en lagstiftning och i förlängningen prejudikat som säkerställer att kriminella utlänningar utvisas och utvisas på livstid ber man endast utredaren att "ta ställning till" en rad saker.
Om jag känner Socialdemokraterna rätt betyder det i praktiken att utredaren kommer att "ta ställning till" att vi inte kan utvisa fler. Sedan säger Morgan Johansson och hans kollegor att frågan har utretts, och så klappar man sig på axeln och går vidare.
I sitt skriftliga svar på denna interpellation säger Morgan Johansson: "Den nuvarande tillämpningen innebär att även relativt allvarlig brottslighet kan leda till ett förhållandevis kort återreseförbud. Utredaren ska därför ta ställning till om bestämmelsen om återreseförbud bör ändras i syfte att möjliggöra en mer nyanserad bedömning."
Det stämmer att när utlänningar våldtar en minderårig flicka och endast får ett tioårigt återreseförbud är det en skymf mot såväl brottsoffret som det allmännas rättsuppfattning.
Men varför är det utredaren som ska ta ställning? Jag hade önskat att Morgan Johansson tydligare tog ställning. Varför ska en utredare göra det åt honom?
Fru talman! Jag har tagit ställning. Jag vill att kriminella utlänningar som exempelvis har gruppvåldtagit en minderårig flicka för det första ska utvisas, för det andra ska utvisas på livstid och aldrig någonsin få komma tillbaka till Sverige. Det är inte jättesvårt att göra den typen av ställningstaganden. Jag hoppas att Morgan Johansson kan göra det nu.
Anf. 56 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Först och främst är detta inte någon ny fråga för oss socialdemokrater. Vi socialdemokrater gick till val på att vi skulle genomföra en sådan förändring. Detta är alltså i linje med den politik som vi har bedrivit.
Min grundhållning är, som sagt, att om man begår allvarliga brott i Sverige och inte är svensk medborgare ska huvudregeln utvisning gälla. Det är precis därför som vi har bett utredaren att se över alla dessa aspekter när det gäller anknytning, vilka brott som ska omfattas och vilken tid som en utvisning i så fall ska omfatta.
Tobias Andersson spekulerar här om tidsplanen. Jag har precis redogjort för hur vi tänker oss detta. Betänkandet kommer i juni nästa år. Sedan är det en remisstid på tre månader. Och därefter kommer vi att jobba med lagförslaget. Min grundhållning i den planen är att vi ska kunna lämna lagförslaget till riksdagen före valet, så att vi därmed också genomför detta under denna mandatperiod. Det gäller för övrigt för alla punkter som vi har på 34-punktsprogrammet mot organiserad brottslighet att de ska genomföras under denna mandatperiod.
Sedan undrar Tobias Andersson varför vi utser utredare och varför man inte bara kan bestämma saker. Men det är så lagstiftningsarbetet går till. Vi har ett beredningstvång enligt grundlagen. Det innebär att vi inte bara kan sitta här i kammaren och bestämma att vi ska göra si och göra så. Alla lagförslag som kommer till denna kammare måste vara beredda i den meningen att de måste vara utredda, det måste ha varit en remissomgång och vi måste ha tittat på alla eventuella effekter och konsekvenser av lagstiftningen. Vet Tobias Andersson vad som annars kommer att hända? Jo, det är att domstolarna inte kommer att kunna döma efter en slarvigt utförd lagstiftning som inte är beredd. Därmed blir eventuella riksdagsbeslut kring sådant som inte har utretts bara ett slag i luften. Man måste helt enkelt förhålla sig till att man måste göra på detta sätt.
Men vi har inte förhalat denna fråga på något sätt. Vi har från första början sagt att detta är en sådan fråga som vi vill lösa under denna mandatperiod. Det är också planen att vi ska göra det. Men ingen ska sväva i tvivelsmål om vilken inriktning som vi har, nämligen att skärpa detta regelverk väsentligt.
Anf. 57 Tobias Andersson (SD)
Fru talman! Det är naturligtvis positivt att Morgan Johansson och regeringen nu anser att lagförslag ska vara ordentligt beredda och så vidare med tanke på att man tidigare inte har brytt sig jättemycket om kritik från Lagrådet, inte minst när man har kommit med flyktingamnesti för gymnasieafghaner. Men det är bra att man har ändrat sig och nu anser att detta är viktigt; det håller jag med om.
Sedan kan jag inte annat än konstatera att Morgan Johanssons påstådda grundinställning i denna fråga inte är överensstämmande med den verklighet som råder i det Sverige där han har varit ansvarig för denna politik i sex års tid. Det är jättebra att man i riksdagens talarstol kan säga att ens grundinställning är X samtidigt som man inte har förändrat Y i verkligheten till att bli X.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag skulle vilja höra Morgan Johansson lova att han kommer att verka för att utvisning möjliggörs i fler fall och att det alltid blir fråga om livstidsutvisning, alldeles oavsett vad utredningen landar i. Fram till nu har han sagt att det är hans grundinställning, och det ska ingen tvivla på. Men jag skulle vilja höra honom lova mig och dem som lyssnar att han - även om utredningen väljer att landa i någonting annat, kanske för att kommittédirektiven till utredningen inte var tydliga nog - ändå kommer att verka för sin grundinställning.
Detta skulle inte vara kontroversiellt för den socialdemokratiska regeringen med tanke på att man tidigare inte alltid gått på utredningarnas förslag, inte alltid lyssnat på Lagrådets rekommendationer etcetera. Kontroversiellt skulle det alltså inte vara. Men ett sådant löfte är efterfrågat. Det skulle befästa hans påstådda grundinställning, och det skulle vara bra i praktiken.
Anf. 58 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Fru talman! Vi gick, återigen, till val på detta. Det är ett vallöfte som vi nu faktiskt kommer att genomföra. Det innebär att fler kommer att kunna dömas till utvisning, att färre kommer att kunna hänvisa till anknytning till Sverige, att fler brott ska kunna rendera i utvisning, att utvisningarna kommer att förlängas väsentligt och att fler därmed kommer att dömas till livstids utvisning. Dessutom kommer själva verkställigheten att effektiviseras. Vi tar också in hedersbrottsproblematiken.
Det är alltså inte något svårt löfte för mig att ställa ut, tvärtom. Det gick vi till val på, och det kommer vi också att se till att leverera.
Tobias Andersson frågar: Hur gör man med Lagrådet? Går regeringen inte ibland emot Lagrådet?
Först och främst ska jag säga att vi inte har genomfört någon flyktingamnesti. Det finns inte något sådant beslut. Vi har genomfört en lagstiftning som möjliggör för en grupp att slutföra sina studier och sedan etablera sig på arbetsmarknaden. Men det var absolut inte någon amnesti. Något sådant beslut är inte fattat.
När vi ska gå fram med ett förslag till riksdagen avstyrker Lagrådet ibland det och tycker att det är fel. Då måste vi fundera på hur Lagrådet har argumenterat. Är det bra eller dåligt, och ska vi ändå gå fram med det? Det finns några sådana förslag. Ett var när vi skärpte straffen för de grova vapenbrotten. Detta förslag avstyrktes av Lagrådet, men där gick jag fram ändå. Ett annat gällde samtyckeslagstiftningen och sexualbrotten. Det avstyrkte Lagrådet också, men där gick vi fram ändå. Ett tredje gällde id-kontrollerna, som gjorde att vi kunde styra upp och få kontroll över flyktingkrisen 2015 igen. Då gick Lagrådet också emot, men vi gick fram ändå och det beslutades i kammaren.
Jag skäms inte ett ögonblick för dessa beslut. Det har nämligen visat sig vara fungerande åtgärder, och i vissa fall faktiskt helt nödvändiga. Men denna balans måste alltid finnas.
Men med detta inte sagt att man kan sitta här och bara besluta om saker och ting som över huvud taget inte är beredda. Det funkar inte enligt grundlagen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.