Taxonomi
Interpellation 2020/21:204 av Edward Riedl (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-11-30
- Överlämnad
- 2020-11-30
- Anmäld
- 2020-12-01
- Svarsdatum
- 2020-12-08
- Besvarad
- 2020-12-08
- Sista svarsdatum
- 2020-12-14
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Per Bolund (MP)
Regeringen skriver på sin hemsida att EU:s nya taxonomi är ett verktyg som klassificerar vilka investeringar som är miljömässigt hållbara eller ej. Det kommer att få långtgående konsekvenser för både energisektorn som för näringslivet i stort.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Per Bolund:
- Är det statsrådets uppfattning att naturgas är mer grönt och miljövänligt än vattenkraft, eller kan statsrådet redogöra för hur han verkar för att man ska rangordna energislagen efter miljömässig hållbarhet?
- Har det varit en medveten strategi från statsrådets och regeringens sida att svensk vattenkraft ska klassas som mindre miljömässigt hållbar, eller hur motiverar statsrådet sitt handlande i frågan om EU:s nya taxonomi?
Debatt
(10 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:204
Webb-tv: Taxonomi
Dokument från debatten
- Tisdag den 8 december 2020Kammarens föredragningslistor 2020/21:49
Protokoll från debatten
Anf. 1 Statsrådet Per Bolund (MP)
Fru talman! Edward Riedl har frågat mig
om jag har uppfattningen att naturgas är mer grönt och miljövänligt än vattenkraft eller om jag kan redogöra för hur jag verkar för att man ska rangordna energislagen efter miljömässig hållbarhet
om det har varit en medveten strategi från min och regeringens sida att svensk vattenkraft ska klassas som mindre miljömässigt hållbar eller hur jag motiverar mitt handlande i fråga om EU:s nya taxonomi.
Jessica Rosencrantz har frågat mig om jag kommer att verka för att regeringen röstar nej till EU-kommissionens förslag ifall den fossilfria elproduktionen och bioenergin inte klassificeras som hållbara i taxonomiförordningen.
Jag besvarar de tre frågorna gemensamt.
Svaret på Edward Riedls första fråga är nej. Jag anser självklart inte att naturgas är mer grönt eller miljövänligt än vattenkraft.
Det som kommissionen nu försöker göra är i sig en stor utmaning. Det handlar om att ange tekniska kriterier för när en aktivitet kan anses hållbar utifrån ett klimatperspektiv och samtidigt inte har väsentligt negativ inverkan på andra miljömål. Taxonomin kommer till att börja med att vara binär, det vill säga att en aktivitet klassas som antingen grön eller inte grön. Elproduktion med hjälp av vattenkraft och naturgas kan båda bli taxonomigröna aktiviteter, men det är betydligt svårare för elproduktion med hjälp av naturgas att nå dit.
Vad avser Edward Riedls andra fråga ställer jag mig lite frågande till vilket handlande som avses. Regeringen har under lång tid agerat för att hållbarhetsfrågor ska få en central roll i de finansiella marknadernas utveckling. Det är sedan många år också ett av riksdagens beslutade mål för politikområdet. Sverige har dessutom varit ett av de mest pådrivande länderna i att så även ska vara fallet inom EU. Regeringen har därmed också stöttat arbetet med att utarbeta en europeisk taxonomi. Processen att fastställa de tekniska urvalskriterierna är dock kommissionens ansvar. Det har varit en lång process där kommissionen nu är i slutfasen. Regeringen avser givetvis att skicka in synpunkter såväl via den öppna konsultation som nu pågår som i den kommitté där medlemsstaterna är representerade.
Jessica Rosencrantz fråga är för tidigt väckt. Det finns nämligen fortfarande stora möjligheter att påverka utformningen av de tekniska kriterierna innan beslut tas. Regeringskansliet analyserar fortfarande kommissionens förslag. Men min utgångspunkt är att agera sakligt för förändring i linje med svenska intressen och ståndpunkter på samma sätt som Sverige tidigare i förhandlingarna har agerat framgångsrikt.
En omställning till en hållbar utveckling är absolut nödvändig. Det är regeringens övertygelse. Regeringen kommer att fortsätta agera om kommissionen gör ställningstaganden som kan ifrågasättas utifrån de ramar som förordningen anger eller om kommissionen gör andra tolkningar än vad medlemsstaterna avsåg med taxonomiförordningen, till exempel om taxonomin riskerar att vara kontraproduktiv i arbetet med att ställa om samhället mot en hållbar utveckling.
Då interpellanterna anmält att de var förhindrade att närvara vid sammanträdet medgav tredje vice talmannen att Lars Hjälmered och Jan Ericson i stället fick ta emot statsrådets interpellationssvar.
Anf. 2 Lars Hjälmered (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Tack för svaret, statsrådet! Jag tackar för möjligheten att ha en debatt om den viktiga frågan om taxonomi.
Det vi diskuterar, fru talman, är ett slags klassning av företag och verksamheter - om de ska anses vara hållbara eller inte hållbara. På det sättet kan finansieringsmöjligheterna påverkas; det kan bli dyrare för något som anses icke hållbart.
Det vi pratar mycket om nu, både i den svenska riksdagen och i samhällsdebatten i stort, är det svenska el- och energisystemet: Ska kärnkraft, vattenkraft, biomassa och annat anses vara hållbart eller inte? Beroende på resultatet kan det påverka inte bara ett energiföretags verksamhet utan naturligtvis också dess kunder. Om till exempel ett fastighetsbolag väljer att handla upp vattenkraftsel och den av EU-kommissionen, stödd av den svenska regeringen, anses som icke hållbar kan även fastighetsbolagets verksamhet påverkas. Bolaget kan få dyrare belåning och sämre möjligheter, och det är likadant för annan företagsamhet i Sverige.
Jag ska vara tydlig med att Moderaterna inte har något att invända mot ambitionen att jobba med tillväxt och omställning, klassificering och hållbarhet. För oss är den långsiktiga visionen att kombinera en fortsatt tydlig, kraftfull ekonomisk utveckling med en grön omställning. Det är därför vi talar mycket om hur oroande det är med de elkriser vi har i landet och om vikten av att ställa om inte minst industrin och transportsektorn.
Det som är uppe till diskussion nu, i valda delar, är dock hur man ska klassa el och energi när man här och nu har förslag på bordet som rör vattenkraft och biomassa - och längre fram sådant som rör kärnkraft och andra delar av energisystemet. Det är inte bara Moderaterna som är oroade, utan även andra, brett i samhället, känner en oro över det som nu ligger på bordet. Ett exempel är skogsägarna i Sverige, som uttrycker en djup oro över vad som nu ligger på bordet gällande biomassan och att skogsbruket i Sverige kan klassas som ohållbart trots att det annars brukar omhuldas som ett grönt guld. Fastighetsägarna är en annan organisation som uttrycker samma sak.
I grunden här ligger att Sverige har EU:s renaste elsystem, fru talman. Det är EU:s renaste. Jag kollade i går eftermiddag, och då var utsläppen 42 gram för varje producerad kilowattimme i Sverige. I Belgien var det 333 gram, och i Polen var det 546. Samtidigt var över 90 procent av den svenska elproduktionen i går eftermiddag fossilfri, medan bara en tredjedel var det i Belgien och i Polen. Och sedan har vi det vi nu diskuterar. Vi har alltså en grund i Sverige, historiskt av kärnkraft och vattenkraft och de senaste decennierna av en framväxande kraftvärme och vindkraft, som har gett rimliga priser och en leveranssäkerhet med historiskt låga utsläpp - inte minst om man jämför med kontinenten, där mycket av detta äventyras.
Jag har tre frågor till statsrådet.
Den första gäller att det har skett en överläggning i riksdagen där riksdagen har krävt att man från regeringens sida ska stå för en teknikneutral lösning. Nu kan vi konstatera att man på förhand lyfte bort solkraft och vindkraft, och då är det inte teknikneutralt. Därför undrar jag hur statsrådet ser på frågan om han fullföljt mandatet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Den andra frågan gäller att det hölls ett så kallat expertgruppsmöte i Bryssel den 25 november, fru talman. Där framförde statsrådet Bolunds representant en teknisk synpunkt om skog, men däremot framfördes inga som helst synpunkter för att värna den svenska vattenkraften eller biomassan. Jag undrar varför statsrådet Bolund gav instruktionen till tjänstemannen att driva den linjen i Bryssel.
Sist och slutligen, fru talman: Torsdagen den 10 december hålls nästa expertgruppsmöte. Hur ser mandatet ut? Är statsrådet beredd att offentliggöra detta för riksdag, medier och allmänhet, så att vi vet vilken linje han och regeringen driver i Bryssel?
Anf. 3 Jan Ericson (M)
Fru talman! Jag tar emot svaret för Edward Riedls räkning. I sin interpellation ställer han en väldigt befogad fråga om en konkret bransch - vattenkraften - kopplat till naturgasen.
Bara detta att vattenkraften kan behandlas som mindre hållbar än naturgas visar hur märkligt förslaget från EU är. Men det är inte bara vattenkraften som berörs, utan vi har fått ganska många skrivningar från olika branscher de senaste veckorna. Jag kan nämna skogsindustrin, it-sektorn, fordonsindustrin, fastighetssektorn, biobränsleproducenterna, avfallsförbränningsnäringen, kärnkraften, gruvindustrin och stålverken. Det är bara några av de branscher som skulle drabbas av detta taxonomiförslag.
Jag blir också väldigt bekymrad över inställningen från regeringens sida, senast i dag i finansutskottet, när statssekreterare Ulf Holm var där med sina opolitiska tjänstemän. Bland annat återupprepades detta med frivillighet - det här är inte tvingande, utan varje företag gör som man vill. Ja, det gör man, men precis som Lars Hjälmered visat här är själva tanken med detta att det ska vandra nedåt i näringskedjan. Det hamnar i slutänden på den lille skogsägaren ute i skogen, den lilla enskilda firman med egen skog. Om man inte uppfyller alla dessa krav kommer inget sågverk att vilja köpa virket för att i sin tur leverera till någon annan som är certifierad. Detta drabbar alltid den sista, minsta näringsidkaren, längst ned i näringskedjan.
Jag blev också lite bekymrad när jag hörde både Ulf Holm och hans tjänstemän säga att detta skulle vara en stor fördel för Sverige. Det sa man alltså som avslutning i finansutskottet, efter att hela utskottet uttryckt sin stora oro för hur detta ska påverka det svenska näringslivet. Då får vi svaret från tjänstemännen: Detta är jättebra för Sverige. Det gör mig väldigt orolig om detta är något som genomsyrar departementets och Regeringskansliets inställning i denna fråga när man åker ned till Bryssel - det här är jättebra för Sverige, och vi tar det rakt av. Det är den känslan man får.
Hela tanken att med ett majoritetsbeslut i Bryssel låta en del länder straffa ut andra länders näringsverksamhet är i grunden orimlig. Då är det väldigt viktigt att man har en regering som verkligen är aktiv och engagerad i denna fråga och tar den på allvar. Där känner jag en väldigt stor oro; det gör vi från moderat sida.
Jag återkommer med mer om taxonomi i min egen interpellation sedan, men jag skulle nu vilja fråga statsrådet om han anser att regeringen verkligen har gjort allt man kan i denna fråga och om man har engagerat sig tillräckligt längs vägen. Delar statsrådet statssekreterare Ulf Holms och hans tjänstemäns inställning att detta i grunden är jättebra för Sverige? Ulf Holms egna tjänstemän verkar väldigt nöjda med detta förslag. Om man är så nöjd med förslaget är det svårt att se att regeringen skulle sätta någon kraft och energi bakom att försöka förändra det. Vi kan börja debatten där.
Anf. 4 Statsrådet Per Bolund (MP)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag tackar för inläggen i debatten. Låt oss börja med att konstatera något som vi ändå borde kunna vara överens om: Detta är kommissionens förslag. Det är de som har hållit i pennan och författat förslaget till taxonomi. Regeringen är nu i en konsultationsfas, det vill säga kommissionen har hört av sig till alla regeringar och även alla andra intressenter i EU för att dessa ska kunna komma med synpunkter och påverka förslaget.
Jag blir genuint orolig av Moderaternas uppgivna inställning. Man låter som att detta redan är avgjort och det redan är bestämt hur taxonomin ska utformas. Från regeringens sida är vi inte uppgivna på det sättet. Jag beklagar om oppositionen redan nu har intagit den inställningen. Det tror jag inte leder arbetet framåt på det sätt som behövs.
Det är väldigt viktigt att vi, som vi har gjort under hela den här resans gång, fortsätter att komma in med Sveriges synpunkter. Det har vi också gjort under ganska lång tid när taxonomin varit under framtagande. Vi har också hela tiden haft täta kontakter med riksdagen och oppositionen. De mandat som Sverige för fram under förhandlingar i EU har självklart diskuterats med oppositionen och hela riksdagen.
Jag vill poängtera att detta nu befinner sig i en konsultationsfas. Det finns möjlighet för alla som har uppfattningar om taxonomin, förslagen och de tekniska regleringarna att nu sammanfatta sina synpunkter och komma in med dem till kommissionen. På så sätt kan man göra sin röst hörd och påverka detta beslut i den riktning man tycker behövs.
Vi har som sagt haft en ganska lång process, och under den processens gång har vi haft en förankring inte bara med riksdagen utan även med många andra aktörer. Vi har en referensgrupp med över 100 olika deltagare, som vi hela tiden diskuterar taxonomin med och som vi också får tillbaka synpunkter från. Detta är såklart synpunkter som vi sedan bakar in i den respons som regeringen ger till kommissionen.
Det höga tonläge som redan märks i denna debatt kan ifrågasättas utifrån det perspektivet. Det tonläget kanske skulle sparas till kommunikation gentemot kommissionen för att påverka det förslag som den nu har på bordet och som vi har möjlighet att påverka framåt.
Självklart har regeringen mandat som vi har diskuterat oss fram till med riksdagen. Det finns ingen tvekan om att regeringen har fört fram de mandaten; det är precis det som är avsikten med de mandat som riksdagen ställer sig bakom. De mandaten har också påverkat kommissionens förslag. Det finns till exempel tydliga skrivningar om teknikneutralitet i det förslag som ligger nu.
Däremot är det kanske att vara lite väl snabb att hoppa till att enda sättet att följa ett mandat är att det får precis det avtryck som Moderaterna själva önskar i det slutgiltiga förslaget, som självklart är framtaget med många olika länders inspel och synpunkter. Riksdagen kan inte ge regeringen ett mandat som med hundraprocentig säkerhet kommer att genomföras i de EU-dokument som kommer fram, på exakt det sätt som Moderaterna förväntat sig. Moderaterna känner väl vid det här laget till att EU-systemet bygger på att man för fram sina länders åsikter och det sedan blir ett förslag som balanserar dessa olika åsikter mot varandra. Så ser det självklart ut även i detta fall.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag tycker kanske inte att Edward Riedls känsla är talande när det gäller sanningen. Regeringen har varit aktiv genom hela denna process, och vi har fört fram väldigt tydliga ståndpunkter. De har också förändrat detta förslag i positiv riktning, sett ur Sveriges synvinkel. Det finns fortfarande delar kvar som vi behöver påverka, och regeringens inställning är att vi ska påverka dem. Vi har inte gett upp, och jag hoppas att Moderaterna inte har gjort det heller.
Anf. 5 Lars Hjälmered (M)
Fru talman! Min ambition framåt är att vi för Sverige ska se en tydlig och kraftfull ekonomisk utveckling och att vi kombinerar detta med en långsiktig grön omställning till hållbarhet. Jag är övertygad om att detta kommer att kräva mycket, bland annat att vi behöver använda väsentligt mer elektricitet i Sverige för att ställa om inte minst industri och transporter. Då behöver vi egentligen nyttja alla fossilfria kraftslag vi har i Sverige: kärnkraften, vattenkraften, vindkraften och allt det andra.
Statsrådet tycker att det är dystopiskt. Jag kan ärligt säga att jag är oroad över det som nu ligger på bordet. Jag är också oroad över statsrådets och regeringens rätt slapphänta inställning till ett sådant förslag, som är väldigt långtgående. Allvarligt talat - det vi nu diskuterar kan i praktiken innebära att all svensk vattenkraft och biomassa kan klassas som icke hållbar. Det är egentligen det vi talar om, och det får väldigt långtgående effekter.
Fru talman! I en intervju den 19 november säger statsrådet Bolund att Sverige har tagit en aktiv roll i förhandlingarna för att påverka utformningen. Jag undrar på vilket sätt statsrådet anser att man har tagit den rollen och kan påverka med framgång för att faktiskt värna svenska intressen.
Statsrådet är också inne på mandatgivningen mellan riksdag och regering. I våras, tror jag att det var, formade Centerpartiet, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Moderaterna en majoritet och gav ett mandat till Bolund och övriga regeringen att rösta nej till den förordning som ligger i botten för detta - helt enkelt för att våra fyra partier samlat hade synpunkter och inte delade uppfattningen om det hållbara skogsbruket. Detta är kritik som bland annat vi i Moderaterna nu tydligt följer upp.
Detta är inte något som bara vi säger, utan skogsindustrierna är väldigt tydliga när de i sin sammanfattning pekar på hur detta kan äventyra mycket av den svenska skogsindustrin, som, säger de själva, baserar sin produktion på i princip fossilfria processer. De kan då klassas som icke hållbara. Skogsindustrin säger vidare: Däremot innebär kommissionens förslag att företag som använder fossila råvaror kan få verksamheten klassad som hållbar genom att blanda in en mindre andel förnybar råvara.
Detta sammanfattar en del av knepigheterna från kommissionens sida, som gör att inte bara Moderaterna utan breda intressen i samhället reagerar på detta.
Det för mig, fru talman, in på de tre frågor som jag lyfte i mitt första anförande och som jag gärna upprepar. Det har skett en överläggning i riksdagen, där det blev tydligt att teknikneutralitet är det som regeringen har att hålla sig till som en ledstång i detta arbete. Jag skickade en skriftlig fråga till ministern för bara en vecka sedan, och då sa ministern: "Vi har i dessa förhandlingar fått gehör för flera, för Sverige, viktiga frågor, så som en hög miljöambition, teknikneutralitet, förutsägbara regler för förnybar elproduktion". Samtidigt ser vi att detta lagförslag i grunden inte är teknikneutralt. Jag undrar vilken grund statsrådet har för sitt påstående.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Sedan, fru talman, vill jag återkomma till expertgruppsmötet den 25 november, då statsrådet Bolunds representant vid ett möte - det var väl inte i Bryssel utan i ett webbinarium, tänker jag - hade en synpunkt på ett kriterium om skogen men i övrigt över huvud taget inte tog till orda och talade för den svenska vattenkraften och den svenska biomassan. Jag upprepar min fråga: Varför gav statsrådet tjänstemannen mandat att driva den linjen i Bryssel?
För det tredje är det ett expertgruppsmöte på torsdag den 10 december, Nobeldagen. Jag ställer mig frågan hur mandatet i Bryssel ser ut denna gång. Är statsrådet beredd att offentliggöra detta för riksdag, medier och allmänhet, så att fastighetsägare, energibolag och andra i detalj vet vilken linje man tänker driva i Bryssel på torsdag?
I detta anförande instämde Mats Nordberg (SD.)
Anf. 6 Jan Ericson (M)
Fru talman! Jag konstaterar att både statsrådet och statssekreteraren - statssekreteraren var i finansutskottet tidigare i dag - väldigt tydligt markerar att detta minsann inte är regeringens utan kommissionens fråga. Då blir jag också lite bekymrad.
Under alliansåren, när vi hade viktiga och svåra EU-frågor, gick vår regering i spetsen för att försöka få gehör för svenska ståndpunkter i Bryssel. Det är faktiskt regeringen som styr Sverige, och det är regeringen som företräder Sverige och svenska intressen. Man kan inte säga att detta bara är kommissionens förslag, utan man måste ju påverka under tiden. Frågan är hur vi hamnade här över huvud taget.
Det är klart att tonläget är högt. När man tar del av alla förtvivlade och oroliga skrivelser från olika branscher i Sverige och hör hur de ser på detta och hur det skulle kunna påverka deras näringar, när man inser vilket hårt slag detta kan bli mot den svenska energiförsörjningen och när man inser hur hårt detta kan slå mot svenska jobb och svensk samhällsekonomi blir man faktiskt orolig. Då höjer man tonläget, och det är ganska naturligt, tycker jag.
Det här är en oerhört allvarlig fråga. Som jag sa till en kollega förut: Jag har suttit i riksdagen i 14 år nu, och jag tror aldrig att jag har varit med om en fråga som kan få så enormt stora konsekvenser för så stor del av det svenska näringslivet samtidigt. Den här frågan måste man ta på största allvar.
När det förra beslutet togs, som Lars Hjälmered och även statsrådet nämnde, var Sverige det enda land som röstade nej. Det var tack vare att vi då var ett antal partier som drev igenom att regeringen skulle ha den ståndpunkten. Då var vi ensamma om detta i Bryssel. Det var några länder som avstod - jag tror att det var fyra stycken - men det var bara Sverige som röstade nej. Det var naturligtvis just där som regeringen skulle ha arbetat stenhårt för att bygga allianser.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Nu är klockan fem i tolv. Hade en majoritet då sagt nej till den här förordningen hade det inte blivit något av det hela. Men det gjorde man inte.
Då är frågan: Hur tänker statsrådet nu vända detta? Klockan är som sagt fem i tolv. Den 18 december är sista dagen för att komma in med synpunkter på detta, och vi har nu fått mycket kort tid på oss att reagera på detta, och detsamma gäller branscherna. Då får vi det lite raljanta svaret att vem som helst ju kan skicka in synpunkter till EU-kommissionen! Det är ju inte så det fungerar. Det är regeringen som måste göra detta. Det är regeringen som har mandatet, kraften och den politiska makten bakom sig att faktiskt påverka förslaget.
Därför vill jag upprepa Lars Hjälmereds fråga: Vad har regeringen nu för agenda, och vad har man för mandat till dem som ska förhandla och ta diskussionen nu på torsdag? Det är vi alla väldigt intresserade av.
Anf. 7 Statsrådet Per Bolund (MP)
Fru talman! Det är tydligt att det är angeläget att vi nu försöker påverka det här förslaget. Det har jag varit väldigt tydlig med också i mitt anförande och hela tiden i kommunikationen. Det finns delar i detta som regeringen anser att vi behöver justera, och det kommer vi också att arbeta aktivt för att göra. Det har inte rått någon tvekan om det över huvud taget. Jag hoppas att det också har framgått för herrarna i den här debatten. Det verkar nämligen som om man inte riktigt vill lyssna på det örat.
Om man berömmer sig av att det var ett så bra steg att en majoritet i riksdagen med bland andra Moderaterna bestämde att Sverige skulle rösta nej till taxonomin kan man fråga sig: Om det nu var ett så effektivt verktyg att använda, varför har förslaget då inte blivit bättre av det? Det var ju faktiskt majoriteten i riksdagen som bestämde att vi skulle rösta nej. Länder som Polen och Ungern avstod från att rösta.
Jag vill hävda att den linje som regeringen har intagit och som handlar om att hela tiden gå in i diskussion med kommissionen, föra fram Sveriges linje och föra diskussion om sakfrågorna är den konstruktiva vägen att gå. Där har vi som sagt också lyckats få igenom förändringar som har lett i rätt riktning.
Den beskrivning som görs av Sveriges agerande tycker jag är ganska stötande. Det antyds till exempel att vi inte skulle föra fram de mandat som vi har förankrat i riksdagen. Det är fullständigt felaktigt. Det skulle ju vara tjänstefel om det hade skett, men det har inte skett. Det kan ni alltså slå ur hågen med en gång.
Det är viktigt att vi har en taxonomi på EU-nivå och att vi får en drivkraft för att investeringar som görs på EU-nivå ska riktas mot det som är hållbart, inte minst för att energisystem och andra system i resten av EU också ska ställas om i riktning mot det som Sverige nu var på väg att göra. Vi har ju ställt om genom att vi hela tiden har varit otroligt aktiva och drivit på för hållbara investeringar. Det behöver också Ungern, Polen och andra länder nu göra för att vi tillsammans på EU-nivå ska kunna uppfylla de målsättningar som vi gemensamt har ställt oss bakom.
Jag tycker att det är farligt att göra som Lars Hjälmered och lyfta fram ett enskilt möte och ett enskilt inlägg från Sverige i den långa diskussion om taxonomin som har varit och säga att det är Sveriges hela ståndpunkt i de här frågorna. En sådan syn på Sveriges agerande är fullständigt felaktig. Vi har inte nöjt oss med att föra fram våra synpunkter vid ett enda möte vid en enskild tidpunkt, utan vi har gjort det konsekvent under hela resans gång.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi har också fått igenom förändringar, till exempel att det ska gälla alla finansiella produkter och inte bara några - alltså inte bara de som är mest miljömässigt inriktade. När det gäller bioenergi har vi fått en referens till att det ska vara i linje med förnybarhetsdirektivet, som ju inte bara rör bioenergi utan all förnybar energi, till exempel vattenkraft. Det är inriktat på att möjliggöra att vi använder de förnybara energikällorna. Vi har också drivit på hårt för teknikneutralitet, att alla tekniker ska bedömas utifrån samma grunder.
Sverige har agerat hela tiden och konsekvent. Vi har också fått igenom förändringar i taxonomin. Det är vi också inriktade på fortsättningsvis.
Moderaterna glömmer i den här debatten bort att det finns många delar av svenskt näringsliv som just går i denna riktning och söker investeringsmedel för att ta de nya stegen framåt - de steg som gör Sverige till ett än mer hållbart land. Vi har till exempel Hybritprojektet, Stål utan kol, som av EU-kommissionens ordförande lyfts fram som ett föredöme i State of the European Union. Vi har en av Europas största batterifabriker, som ska byggas utanför Skellefteå.
Denna typ av investeringar kommer att kunna underlättas om vi riktar om investeringsmedlen mot de hållbara satsningarna. Det är detta som regeringen är inriktad på, och det kommer vi också att återkoppla till kommissionen om.
Anf. 8 Lars Hjälmered (M)
Fru talman! Jag måste säga att det skorrar ganska falskt här nu. Vi har en ganska nöjd minister som talar om hur fantastiskt detta är. Samtidigt vet vi att det inte bara är politiska oppositionspartier i denna och kommande debatter utan också mängder av företag och branschorganisationer som uttrycker en enorm oro.
Fastighetsägarna konstaterar till exempel att kommissionens förslag innebär att man ställer högre och hårdare miljökrav på gamla hus än på nybyggda hus. Man säger att detta kan äventyra finansieringen av hela fastighetssektorn på ett oroande sätt. Skogsindustrierna säger så här: "Det är en uppenbar paradox att verksamheter som kommit långt i arbetet med att minska klimatbelastningen missgynnas, medan verksamheter med stor klimatbelastning premieras redan vid små förbättringar."
Samtidigt står statsrådet och är nöjd och talar om vilka framgångar den svenska regeringen har haft i detta. Tillåt mig att tvivla.
Statsrådet säger att regeringen har synpunkter och att man avser att arbeta aktivt. Problemet är bara att den breda allmänheten inte vet vilket mandat och vilken linje statsrådet Bolund har. Jag hänvisade uttryckligen till ett möte i Bryssel, ett av de viktigaste mötena på slutet. Det mandat statsrådet och regeringen hade gett tjänstemännen att driva vid detta möte var att över huvud taget inte säga något. De har inte sagt något om den svenska vattenkraften och biomassan. Då håller det inte att ett statsråd utåt sett, i intervjuer och medier, hävdar att man driver något, när man de facto inte tar ansvaret på riktigt på golvet i Bryssel. Det duger inte!
Detta är ju en serie av möten. Den 10 december, på torsdag, är nästa möte. Då är frågan: Hur ser mandatet då ut? Är statsrådet beredd att offentliggöra detta, så att det nästa gång inte råder något tvivel om varför ni inte väljer att värna den svenska vattenkraften och biomassan? Eller väljer ni uttryckligen denna gång att ge ett mandat till en tjänsteman att göra så?
Anf. 9 Jan Ericson (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Man kan alltid diskutera om det är rätt att rösta nej eller att rösta ja. Det gör vi ofta när det gäller EU-frågor. Men jag har väldigt svårt att se att någonting skulle ha blivit bättre av att vi hade sagt ja till detta rakt av.
Tanken med att vi säger nej är att det ska väcka diskussion, att vi ska stärka regeringen och att vi ska ge regeringen ett starkt mandat från Sveriges riksdag: Ni måste sätta er på tvären mot detta. Det är därför vi har EU-nämnden. Det är därför vi sitter där från alla utskott. Det gör vi för att ge regeringen råg i ryggen och ett starkt mandat i förhandlingarna.
Jag hör statsrådet berömma sig av att man har haft en löpande diskussion med kommissionen - det är den framgångsrika vägen framåt - och någon form av tyst diplomati eller vad man ska kalla det. Det förpliktar.
Då ställer jag frågan: Om nu regeringen hävdar att man har haft framgångsrika diskussioner, varför ser det förslag som nu ligger på bordet så illa ut för svensk del? Det tyder i alla fall på att det har gått rejält fel från svensk sida i förhandlingarna.
Statsrådet skakar på huvudet, men det är ett faktum. Statsrådet säger att vi har haft goda och framgångsrika diskussioner med kommissionen. Sedan presenterar kommissionen det förslag som nu ligger på bordet, som oroar stora delar av svenskt näringsliv och som hotar vår energiförsörjning. Ändå hävdar statsrådet att man har haft framgångsrika diskussioner. Det går inte ihop.
Ni har misslyckats, och hela bilden man får är att regeringen är ganska tafflig när det gäller EU-frågorna. Man lyckades inte speciellt bra när det gällde EU-budgeten, och man har misslyckats i denna fråga.
Själva tanken med att ha en regering som finns nere i Bryssel och som åker ned och diskuterar med företrädare för EU är att man ska företräda Sverige och svenska intressen. Återigen undrar jag: Hur tänker statsrådet Bolund vända detta nu, fem i tolv?
Anf. 10 Statsrådet Per Bolund (MP)
Fru talman! Om herrarna inte har noterat det kan jag säga att det är ett förslag från kommissionen som nu är ute på konsultation, som man kallar det för. Det finns alltså möjligheter att fortfarande påverka förslaget och ge synpunkter. Det är det som regeringen är fullt inriktad på, precis som vi varit under resten av denna process. Jag vill verkligen vända mig till alla som lyssnar på denna debatt. Jag hoppas att det är fler som hör av sig till kommissionen och för fram sina ståndpunkter.
Vi i regeringen har under hela denna process förankrat våra ståndpunkter i Sveriges riksdag, och det är riksdagen som har ställt sig bakom de ståndpunkter som regeringen har drivit. Självfallet har vi drivit de ståndpunkterna också i de förhandlingar som har varit.
Jag betackar mig för Jan Ericsons värderingar. Det är lätt att stå och säga att han visste exakt hur det skulle ha sett ut om Sverige inte hade agerat. Men det är verkligen tydligt att vi har lyckats påverka förslaget i rätt riktning. Det är dock ingen hemlighet att även vi tycker att det behöver göras förändringar i förslaget. Det är det som vi också kommer att föra fram.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Nu pågår det såklart diskussioner med kommissionen. Vi försöker få svar på en hel del frågor som finns. Det är ett dokument som omfattar 600 sidor. Självklart finns det saker som vi behöver få preciserade för oss. Men den 18 december, nästa fredag, kommer Sverige att ge en tydlig respons till kommissionen med synpunkter på vad som behöver förändras för svensk del. Vi kommer också att ha kommunikation med kommissionen och påpeka tydligt vad det är vi tycker behöver förändras i taxonomin.
Jag hoppas på att vi kan försöka samarbeta i Sveriges riksdag för att gemensamt föra fram den typen av ståndpunkter. Jag tror inte att någon tjänar på att vi ska ha käbbel i Sveriges riksdag. Jag tror inte att det skulle föra frågan framåt. Det är genom att gemensamt agera för Sveriges bästa som vi kan nå bästa möjliga resultat. Då skulle jag önska att just Moderaterna faktiskt ägnar sig åt att granska detta och analysera vad man tycker behöver förändras. Sedan kan vi gemensamt arbeta för att göra kommissionens taxonomi ännu bättre än vad den är i dag.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.