Sveriges lantbruksstrategi

Interpellation 2019/20:427 av Ann-Sofie Alm (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-06-10
Överlämnad
2020-06-10
Anmäld
2020-06-11
Svarsdatum
2020-08-20
Besvarad
2020-08-20
Sista svarsdatum
2020-08-27

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Statsrådet Jennie Nilsson (S)

 

Vi är många som värnar det svenska lant- och skogsbruket, och det av många orsaker. Vår svenska livsmedelsproduktion är kritiskt viktig i många avseenden.

Svenska bönder har under mycket lång tid arbetat idogt med att i dag kunna vara bland de allra bästa i världen på hållbart jordbruk. Våra lantbrukare är världsledande på djurskydd, miljösäker framställning av livsmedel, en trygg arbetsmiljö och att hålla de livsfarliga antibiotikaresistenta bakterierna i schack genom att inte överutnyttja antibiotika. 

Det här har inte kommit av sig själv. Det har inte kommit gratis. Därför är det märkligt att det offentliga Sverige inte använder sig av samma krav vid inköp av livsmedel som vi ställer på våra livsmedelsproducenter.

I coronakrisen har det blivit helt uppenbart att svensk krisberedskap har varit undermålig. Det gäller inte minst vår livsmedelsförsörjning. I dag har vi en självförsörjningsgrad på under 60 procent. Det är inte hållbart.

I coronakrisen spås arbetslösheten bli högre än under finanskrisen på 90-talet, men trots stora varsel är det svårt att hitta kompetent arbetskraft för lantbruket.

I livsmedelsstrategins namn borde det initieras ett departementsöverskridande arbete för att vårt svenska lant- och skogsarbete snabbt får den arbetskraft det behöver.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Jennie Nilsson:

 

  1. Kommer statsrådet att ta ytterligare initiativ för att stärka vår självförsörjningsgrad och uppnå de mål som satts i livsmedelsstrategin?
  2. När kommer svenska lantbrukare att på gårdsnivå se faktiska effekter av den beslutade livsmedelsstrategin?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2019/20:427, Sveriges lantbruksstrategi

Interpellationsdebatt 2019/20:427

Webb-tv: Sveriges lantbruksstrategi

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 50 Statsrådet Jennie Nilsson (S)

Fru talman! Ann-Sofie Alm har frågat mig om jag kommer att ta ytterligare initiativ för att stärka vår självförsörjningsgrad och uppnå de mål som satts upp i livsmedelsstrategin och när svenska lantbrukare på gårdsnivå kommer att se faktiska effekter av den beslutade livsmedelsstrategin.

För regeringen är målet i livsmedelsstrategin en prioriterad fråga. Det övergripande målet för livsmedelsstrategin är en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar samtidigt som relevanta nationella miljömål nås, i syfte att skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till hållbar utveckling i hela landet. Produktionsökningen, både konventionell och ekologisk, bör svara mot konsumenternas efterfrågan.

Att stärka och öka konkurrenskraften inom det svenska jordbruket är också en viktig punkt i den sakpolitiska överenskommelsen mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna. Svensk livsmedelsproduktion är helt avgörande för jobb och tillväxt på landsbygden. Ett kraftfullt bondepaket kommer att genomföras för att stärka likviditeten och konkurrenskraften.

En del i detta är att regeringen i december 2019 fattade beslut om en ny handlingsplan för livsmedelsstrategin. Handlingsplanen innehåller satsningar på 122 miljoner kronor årligen fram till 2025. Dessutom görs ytterligare en satsning på 114 miljoner kronor under 2020. Den innehåller långsiktiga åtgärder fram till 2025 och är ett viktigt steg i att öka konkurrenskraften och lönsamheten genom satsningar på forskning och innovation, regelförenkling och kompetensförsörjning. Här kan till exempel nämnas uppdrag till Tillväxtverket om att identifiera regler som försämrar konkurrenskraften, tillväxtmöjligheterna eller innovationsförmågan för företag i livsmedelskedjan samt att förenkla myndighetskontakter digitalt, bland annat genom att skapa tjänster för sammanhållna guidade processer.

Sverige behöver ha en god försörjningsförmåga när det gäller livsmedel. Många av de livsmedel vi konsumerar i dag kan dock inte produceras i Sverige på grund av att vi inte har det klimat som krävs för att odla vissa produkter. Dagens livsmedelsförsörjningssystem är komplext och globalt. De livsmedel som produceras i Sverige är ofta beroende av de globala värdekedjorna för till exempel energi, gödsel, foder, utsäde, växtskyddsmedel och maskindelar. Även arbetskraft färdas över nationsgränser. Det är därför viktigt att så långt som möjligt även under kriser säkerställa en öppen handel, inom EU och med tredje land. Ett lands livsmedelsförsörjning tryggas både av en inhemsk produktion och av import. En ökad svensk livsmedelsexport är också en viktig del i att öka svensk konkurrenskraft i livsmedelskedjan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Kompetensförsörjning i de gröna näringarna är en prioriterad fråga för mig, och tillgången på inhemsk arbetskraft och kompetens är viktig för att säkerställa försörjningsförmågan. Inom vårens storsatsning på universitet och högskolor finns även en betydande satsning på Sveriges lantbruksuniversitet för bristyrken, livslångt lärande, sommarkurser och förstärkning av basåret. Regeringen har även tillfört medel för extra platser inom regionalt yrkesvux, yrkeshögskolan och folkhögskolan som också utbildar inom livsmedelsproduktion och gröna näringar.

Sammantaget stärker dessa satsningar kompetensen och bidrar till att trygga livsmedelsförsörjningen samtidigt som arbetslösheten motverkas. Regeringen har också låtit utreda hur både kommunal vuxenutbildning och gymnasieskola bättre ska kunna bidra till Sveriges kompetensförsörjning. Betänkandet är just nu ute på remiss.

Regeringen arbetar också aktivt för att förstärka kompetensförsörjningen för arbetsuppgifter som kräver kortare utbildning. I våras avsattes 150 miljoner kronor för att under Skogsstyrelsens ledning kompetensutveckla arbetslösa och nyanlända till bristyrken i de gröna näringarna. Under våren har också 11 miljoner kronor tillförts Tillväxtverket för att förstärka ett befintligt uppdrag som syftar till att underlätta matchning av arbetslösa till de gröna näringarna.

Livsmedelsstrategins mål om en ökad och hållbar livsmedelsproduktion beslutades 2017 och ska uppnås 2030. För att nå målet med livsmedelsstrategin behöver vi arbeta vidare genom den handlingsplan för livsmedelsstrategin som jag redan har nämnt, men också genom hur vi utformar åtgärder och insatser under kommande period för den gemensamma jordbrukspolitiken som startar 2023. Det är genom detta långsiktiga och kontinuerliga arbete och med målet i fokus vi kan nå det till 2030.


Anf. 51 Ann-Sofie Alm (M)

Fru talman! Tack, ministern, för det utförliga svaret!

Jag betvivlar inte en enda sekund att ministern i sitt arbete och sitt uppdrag har de absolut godaste av intentioner. Det vill jag uppriktigt säga. Men problemet är, vilket jag också beskriver i interpellationen, att det inte blir något resultat som våra företagare inom de gröna och blå näringarna kan dra nytta av.

Fru talman! Ministern har ännu inte svarat fullt ut på interpellationen. Sveriges lantbrukare väntar fortfarande på att få veta när de på gårdsnivå kommer att få se faktiska effekter av den beslutade livsmedelsstrategin. Hittills är det, som ministern sa, beslutat om 122 miljoner per år till 2025 och 114 miljoner till i år. Det är 846 miljoner. Tillväxtverket har också fått 11 miljoner för att matcha in nyanlända. Skogsstyrelsen har fått 150 miljoner för kompetensutveckling av arbetslösa och nyanlända, och satsningen på vattenbruk har fått 7 miljoner per år. Jag tror att jag har räknat rätt när jag får det till ungefär 1 049 miljoner kronor. Ännu har lantbruken dock inte sett röken av några pengar.

LRF har i dag skrivit ett öppet brev till statsministern och statsrådet. De undrar om det inte är dags nu att regeringen på riktigt står upp för den svenska livsmedelsstrategin, som riksdag, regering och de gröna näringarna tillsammans har beslutat om. Detta är en mycket relevant fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Ministern säger i sitt svar att livsmedelsstrategin är en prioriterad fråga för regeringen. Men varför ser vi då inte en kraftsamlad regering runt statsrådet som driver på för att öka företagens lönsamhet? Sveriges självförsörjningsgrad när det gäller livsmedel är bland de lägsta i hela Europa och fortsätter att sjunka på grund av dålig lönsamhet.

Livsmedelsförsörjning är grundläggande för att återuppbygga totalförsvaret i det försvarsbeslut som ska fattas i höst. Men var är försvarsministern?

Satsningen på vattenbruk grusas rejält på grund av att det tar år att få fram ett miljötillstånd. Investerarna flyr till våra grannländer där tillstånden bara tar några månader. Men var är civilministern?

När de stora laxfabrikanterna vill etablera sig på kusten, när Dalslands matproducenter behöver säkrare vägar och när skaldjurstransporterna behöver nå exportleden snabbare, var är då infrastrukturministern?

När företagen kämpar med lönsamheten i coronakrisens kölvatten lyser näringsministern med sin frånvaro. Regeringspartnern Miljöpartiet skanderar i stället i Dagens industri att skattetrycket ska öka.

Jag håller med om att vi i kriser måste säkra frihandeln. Våra lantbrukare producerar de säkraste och mest högkvalitativa livsmedlen, men de borde vara handelsministerns, EU-ministerns och statsministerns stolthet att lägga fram i varje samtal för att öka vår export. Men var är de?

Sveriges lantbruksföretag behöver hopp och framtidstro. De behöver en regering som tror på företagsamheten inom de gröna näringarna och förstår att allting hänger ihop. Frågan kvarstår därför, fru talman: När kommer våra svenska lantbruk att få se glädjande resultat på gårdsnivå?


Anf. 52 Statsrådet Jennie Nilsson (S)

Fru talman! Tack, Ann-Sofie Alm, för ytterligare en väldigt viktig fråga! Den lämpar sig väl för fortsatt debatt.

Denna fråga har varit högaktuell under regeringens hela tid vid makten. Under förra mandatperioden lyckades man för första gången någonsin samla både politiken och näringen kring en livsmedelsstrategi. Detta är väldigt viktigt. När Ann-Sofie Alm nu väldigt förtjänstfullt räknade upp de åtgärder som finns i handlingsplan 2, som gäller från detta år och framåt, glömmer hon i och för sig att säga att vi under den förra mandatperioden satsade mer än 1 miljard. Till det kommer exempelvis den kompensation på nästan 1 ½ miljard som förra mandatperioden gavs till jordbruket på grund av torkan.

Jag tycker att detta väldigt tydligt visar att det här är en prioriterad näringsgren för regeringen. Jag är väldigt stolt över att ingå i en regering som har haft ett tydligt fokus på att hantera de problem som finns både kortsiktigt och långsiktigt.

Detta är ett gediget arbete. Också jag möter ofta företrädare för jordbruket som säger att man vill se större resultat på gårdsnivå. Jag har väldigt stor respekt för det. Samtidigt måste man komma ihåg att en strategi till sin natur handlar om att skapa förutsättningar för framtiden.

Ett skäl till att man har så dålig lönsamhet och sådana utmaningar som man har i dag är att det tidigare har saknats en strategi. När vi jämför oss med länder som ligger nära oss och som är duktiga på detta - exempelvis är Danmark ett land som man ofta jämför sig med - ser vi att det som mest skiljer oss från dem är att man där väldigt länge har jobbat målmedvetet med strategier. Man har satsat på forskning och innovation, produktutveckling, nära samverkan, exportstrategier och så vidare. Man ligger helt enkelt före oss i detta arbete. Det får inte på något sätt innebära att vi inte gör allt vi kan för att både komma i kapp och bli bättre på det som är svenska styrkor i detta sammanhang.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Samtidigt som jag gärna tillstår att det är jätteviktigt att vi talar om våra utmaningar tycker jag att vi också behöver tala om det som kvickt ger resultat. Vi kan exempelvis titta på export som är en väldigt viktig nyckelfaktor i sammanhanget. Om vi ska kunna öka den svenska självförsörjningsgraden och lönsamheten betyder det att vi behöver nå en större marknad än Sverige för att kunna få volym och skalfördelar i det vi producerar. Vi behöver kunna få bra betalt för kvalitativa produkter, vilket är vad Sverige producerar och det vi konkurrerar med.

Man kan se att den riktade satsning som vi har gjort på just denna näring inom ramen för exportstrategin sannolikt har fått resultat. Vi ser nämligen att svenska exportandelar ökar. Jag tror att det blev 9 procent förra året, vilket inte är obetydligt. Men givetvis var detta från alldeles för låga nivåer. Jag tog siffran direkt från huvudet, så ta den med en liten nypa salt.

Till detta kommer att vi väldigt aktivt jobbar för att öppna upp marknader för livsmedel. Livsmedel är en produkt som är svårare att exportera än många andra varor. Många länder är mer protektionistiska. Det är svårt att komma in på stora marknader som exempelvis Kina eller för den delen Japan och så vidare. Vi har där ett väldigt aktivt arbete för att öppna upp dessa marknader med exportprotokoll och annat. Vi tecknade ett med exempelvis Filippinerna strax före jul. Vi har även färdiga protokoll för Kina. Vi väntar bara på att Kina ska vara berett att skriva på dem. Allt detta är ett väldigt gediget fotarbete som tar lite tid. Men när det väl händer tror jag att det kommer att få stora resultat.

Vad som här och nu är viktigt för många bönder är dock regelfrågan. Jag hoppas att jag får återkomma till den i mitt nästa anförande.


Anf. 53 Ann-Sofie Alm (M)

Fru talman! Självklart kan vi återkomma till regelfrågan. Denna bransch har nämligen 600 fler regler att förhålla sig till än någon annan bransch i Sverige. Det uppdrag som ni har givit till Tillväxtverket vad gäller att identifiera de regelförenklingar som behövs för att underlätta för företagarna borde ha varit en regelförenklingskommission på Jordbruksverket, vilket Moderaterna tidigare har föreslagit. Precis som ministern säger blir det bra när man samarbetar med näringarna.

Att förenkla myndighetskontakterna digitalt är något annat som ministern beskriver som en satsning. Men för detta behövs fiber. Det är märkligt att regeringen säger en sak medan regeringens förlängda arm, Jordbruksverket, gör en annan då man drar tillbaka bidrag för att kunna genomföra de ordentliga fibersatsningar på landsbygden som behövs.

LRF har beräknat att stödet endast räcker till fyra regioner. Jag vill därför fråga ministern, fru talman, vilka regioner som ska bli utan bredbandssatsningen när man gör så här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det skulle kanske räcka med att ställa frågan om vad som behöver förenklas, förändras och förbättras till alla lantbrukare som de senaste åren har lagt ned sina företag. De vet. Staten kräver för många oavlönade timmar i administrativ kontrollverksamhet och för mycket skatt av de pengar som svenska lantbruk tjänar på sin verksamhet.

Över 90 procent av våra lantbruk utgörs av enmansföretag eller familjeföretag. Om man verkligen vill öka produktionen av livsmedel och öka sysselsättningen på landsbygden måste man göra det mer lönsamt för företagarna, för då vågar de anställa och kan känna glädje i att utveckla något och känna lusten att göra något bra. Detta är egentligen en enkel ekvation. Jag hoppas verkligen att detta är vad regeringens bondepaket kommer att innehålla.

Fru talman! Ministern nämnde i sitt svar att man ska uppnå relevanta nationella miljömål. Jag kan hålla med om att man kanske inte behöver uppnå de irrelevanta. Jag blir dock lite nyfiken på vilka de irrelevanta är.

Riksdagen har till exempel fattat ett beslut om att 60 procent av Sveriges upphandlade mat i offentlig sektor ska vara ekologisk. Det behövs mycket kunskap för att vi ska nå det. Små regioner och kommuner har inte sådan kunskap. Jag skulle därför vilja fråga ministern, fru talman, hur regeringen har tänkt sig att man ska höja livsmedelsproduktionen när målen inte handlar om kunskapen om minsta möjliga miljöavtryck och närproduktion. Som det är nu blir det rätt att handla ekologiska tomater från Spanien i stället för att gå över gatan eller gå till granngården till grannens solcellsdrivna växthus.

Något annat som oroar mig är vattentillförseln. Vill man säkra vårt hållbara jordbruk kanske man behöver stoppa rivningar av gamla dammar och i stället se till att det blir lönsamt för företagen ute på landsbygden att investera i vattenreservoarer.

Fru talman! Jag vill veta hur regeringen tänker göra det möjligt att öka lönsamheten för Sveriges lantbruksföretag på kort sikt men också på lång sikt.


Anf. 54 Statsrådet Jennie Nilsson (S)

Fru talman! Jag tror att det är väldigt viktigt att man jobbar medvetet både kortsiktigt och långsiktigt, att man orkar vara uthållig och att man hela tiden för dialog. Det är en upprepning av vad jag sa i förra debatten eller möjligen i mitt förra anförande. Men någonstans handlar det om just det.

Ann-Sofie Alm efterlyste mina ministerkollegor i många av de här frågorna. Jag delar inte alls bilden att de är frånvarande, tvärtom. Jag tycker snarare att det som är poängen med att lyfta fram att det måste vara mer än en minister i allting där man vill åstadkomma stor förändring är att väldigt få saker är avgränsade till sin natur.

Vi behöver exempelvis, precis som Ann-Sofie Alm säger, mer bredband i Sverige till alla företagare och individer. Det gäller framför allt landsbygden, även om jag kan konstatera att bredbandet svajar betänkligt även i övernattningslägenheten i Gamla stan under tider då folk är hemma.

Det här är ett område där det finns stora investeringsbehov och där regeringen skjuter till väldigt mycket pengar på totalen. En liten del av pengarna finns i landsbygdsprogrammet, som vi hanterar - det är långt ifrån alla bredbandspengar som finns. Man kan inte välja och vraka vilka delar man plockar ut när man vill prata detalj och när man vill prata helhet. Antingen pratar vi det ena eller också pratar vi det andra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tror nog att man med fördel skulle kunna hantera bredbanden någon annanstans än inom ramen för landsbygdsprogrammet, det vill säga via nationella system. Det hade antagligen kunnat vara enklare. Men då bygger det på att vi kan få in kriterier som gynnar landsbygd och gröna näringar i de systemen, inte bara marknadsmässiga incitament, för marknaden kommer aldrig någonsin att lösa landsbygdens utmaningar. Det gäller att hitta rätt i det här, och det är diskussioner som pågår hela tiden.

Civilt försvar nämndes också. Det är helt riktigt - under hösten kommer det en proposition som är en del av totalförsvarspolitiken. Livsmedelsförsörjning är en extremt viktig del av civilt försvar. Det blev väldigt tydligt när vi fick en pandemi - det krävdes ett gediget fotarbete av hela kedjan. Det var fantastiskt - man tog ett enormt ansvar för att säkerställa att logistik och annat fungerade när förutsättningarna helt plötsligt såg annorlunda ut, när konsumenter betedde sig annorlunda och så vidare. Detta är någonting som är på gång. Vi behöver också säkerställa att vi drar lärdom av konstaterade svagheter och brister i nuvarande system. På område efter område skulle jag kunna räkna upp arbeten som är på gång och som understöder helheten. Detta är mycket vidare än det som vi har gjort på mitt område.

Något som man gör och som jag vill lyfta fram, även om tiden går fort här i talarstolen, är kopplat till regelfrågor. Jag vill återigen konstatera att det är en prioriterad fråga hur man hanterar dem. Det kommer att handla om att man plockar bort eller förändrar regelverk som inte längre är helt optimala eller relevanta. Det kommer att bli väldigt viktigt hur vi implementerar den nya programperioden för CAP. Det gamla systemet var väldigt komplicerat till sin natur för den som skulle söka stöden. Vi har inom ramen för EU drivit att det måste bli enklare. Regelförändringar har varit prioriterat. Vi kommer att ta ansvar för att leverera på det när vi implementerar.

Sedan kan man också jobba med saker som handlar om att låta konsumenter göra medvetna val. Vi vet att konsumenter väljer klokt när de kan välja. Då är information viktigt, till exempel på restauranger. Vi jobbar också exempelvis med offentlig upphandling. Jag återkommer gärna till det i nästa inlägg.


Anf. 55 Ann-Sofie Alm (M)

Fru talman! När ministern nu nämner information måste jag få berätta hur det går till när länsstyrelserna går ut och varnar för afrikansk svinpest. De skriver inte med ett enda ord att man bör välja svensk mat. I stället säger de att man inte ska slänga mat - som kan komma utifrån - i naturen, eftersom den kan vara infekterad med afrikansk svinpest. Vad gäller information har vi mycket att jobba på.

Men när det kommer till den svenska lantbruksnäringen kan jag säga att jag inte är helt övertygad om att hela regeringen står bakom livsmedelsstrategin - då hade vi redan sett mycket mer av det på gårdsnivå. Ministern nämner CAP. Lantbruket får inte bli en budgetregulator, varken i EU eller här hemma. Vi behöver vår hälsosamma goda mat både i goda tider och i kristider. Jag vet att svenska bönder inte vill annat än att öka sin produktion, exportera mer, utveckla mer och glädjas mer, men det krävs från hela regeringen och från riksdagen en attityd att detta är möjligt. Det får inte bara bli vackra ord i en debatt eller i dokument.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi ska vara stolta över det arv som våra lantbrukare vårdar jorden med och omsorgsfullt tar hand om sina djur med. Det är inte gratis att hålla våra öppna landskap öppna. Men det är dags att vi visar respekt tillbaka. Det är faktiskt dags att hela regeringen står upp för den livsmedelsstrategi som vi alla har varit överens om.


Anf. 56 Statsrådet Jennie Nilsson (S)

Fru talman! Jag är också väldigt stolt över våra svenska bönder. Jag är stolt över alla aktörerna i den svenska livsmedelskedjan. Det är jag alltid, men kanske lite extra under pandemin. Jag är djupt imponerad av på vilket sätt man klev in och tog ansvar. Jag tror att det underlättades av att vi hade påbörjat arbetet med livsmedelsstrategin. Man har vant sig vid att samtala med varandra och fokusera på att hitta lösningar framåt i stället för att bara se varandra som konkurrenter. Jag tror att det här var ett kvitto på att det börjar sätta sig nu, och det är jag djupt imponerad av. En stor eloge till alla i kedjan!

Jag tänkte använda de sista minuterna till att följa upp det jag sade om medvetna konsumenter. Jag tror att det är jätteviktigt att vi jobbar med att undanröja regelkrångel, skapa möjligheter till digitalisering och bredband, jobba med export, forskning och innovation och så vidare. Men jag tror att det som snabbast ger effekt på gårdsnivå är när konsumenter väljer att köpa mat producerad i Sverige och är beredda att betala för det.

Det arbete som branschen själv har gjort med exempelvis Från Sverige-märkningen har visat fantastiska resultat i hur konsumenter väljer i kyldisken. När man lätt kan få information gör man smarta, medvetna och kloka val. Under pandemin har vi sett att närproducerad mat tagit slut och inte kunnat levereras. När människor i stället för att gå på restaurang ville köpa lite finare mat och laga mer mat hemma ökade efterfrågan på det enormt. Det arbete som vi har på gång nu med att se till att man också kan göra de medvetna valen på restaurang tror jag kommer att betyda mycket för näringen. Jag tror också att det arbete som vi har på gång med att se till att offentlig sektor upphandlar i enlighet med svensk lag kommer att betyda enormt mycket för lönsamheten - direkt på gårdsnivå.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.