Sverige och den svenska utbyteshandeln
Interpellation 2014/15:2 av Finn Bengtsson (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2014-10-08
- Överlämnad
- 2014-10-08
- Anmäld
- 2014-10-14
- Svarsdatum
- 2014-10-21
- Sista svarsdatum
- 2014-10-22
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsminister Stefan Löfven (S)
Sverige är ett litet och mycket exportberoende land. Sveriges möjligheter till utrikeshandel med omvärlden är därmed av central betydelse för företagens, och därmed, statens inkomster. Statens inkomster ligger till grund för all den kostsamma reformagenda som vi beslutar om i regering och riksdag med skattefinansiering. Om inte inkomsterna kan optimeras så återstår bara att skära ned på utgifterna, vilket bland annat skulle drabba den gemensamfinansierade välfärden på ett mycket allvarligt sätt.
Jag noterar att statsministern i den regering han nu prioriterat och tillsatt tillsammans med Miljöpartiet saknar en minister som med sin stab har fullt fokus på utrikeshandel, det vill säga en handelsminister. Månne är detta en eftergift för Miljöpartiet som inte har ekonomisk tillväxt som sitt mål, men avsaknaden av en svensk handelsminister rimmar ändå dåligt med valet av en handelskommissionär i Europaparlamentets handelsutskott för en vecka sedan (Cecilia Malmström, Folkpartiet).
Mina frågor till statsminister Stefan Löfven är därför följande:
Inom vilken del av regeringen avser statsministern att det med nuvarande ministerportföljer avsätts full kraft för att värna svensk utrikeshandel på ett optimalt sätt?
Eftersom det inte finns någon explicit utpekad minister för uppgiften, hur kommer detta statsråd att med utrikeshandel som enbart en del i sitt uppdrag att med säkerhet kunna prioritera de alltmer viktiga handelsutbytesfrågorna för ett litet exportberoende land i en värld som, glädjande nog, blir alltmer globaliserad men därmed också mer konkurrensutsatt avseende potentiella marknader och handel?
Är det rätt övervägt att Sverige nu har en EU-kommissionär på full tid engagerad i handelsfrågor medan vi i Sveriges regering har en minister och stab vars uppgifter enbart kan ge detta viktiga område ett deltidsengagemang?
Debatt
(8 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2014/15:2
Webb-tv: Sverige och den svenska utbyteshandeln
Dokument från debatten
- Protokoll 2014/15:11 Tisdagen den 21 oktoberProtokoll 2014/15:11 Svar på interpellation 2014/15:2 om Sverige och den svenska utbyteshandeln
Protokoll från debatten
Anf. 80 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
Herr talman! Finn Bengtsson har frågat statsministern inom vilken del av regeringen statsministern avser att det med nuvarande ministerportföljer avsätts full kraft för att värna svensk utrikeshandel på ett optimalt sätt.
Finn Bengtsson har vidare frågat statsministern, eftersom det inte finns någon explicit utpekad minister för uppgiften, hur detta statsråd kommer att, med utrikeshandel som enbart en del i sitt uppdrag, med säkerhet kunna prioritera de alltmer viktiga handelsutbytesfrågorna för ett litet exportberoende land i en värld som, glädjande nog, blir alltmer globaliserad men därmed också mer konkurrensutsatt avseende potentiella marknader och handel.
Finn Bengtsson har slutligen frågat statsministern om det är rätt övervägt att Sverige nu har en EU-kommissionär på full tid engagerad i handelsfrågor, medan Sverige har en regering med en minister och stab vars uppgifter enbart kan ge detta viktiga område ett deltidsengagemang.
Interpellationen har överlämnats till mig.
Regeringen har satt upp som mål att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU år 2020. Ungefär hälften av den svenska bnp:n utgörs av export. Den är således mycket viktig för att vi ska kunna nå målet om lägst arbetslöshet. Utrikeshandeln är en nyckel till en växande ekonomi och fler jobb i Sverige. Detta är en för regeringen prioriterad fråga.
Statsministern har organiserat regeringens arbete så att jag ansvarar för EU:s inre marknad, handelspolitik, handels, investerings- och Sverigefrämjande samtidigt som jag är chef för Näringsdepartementet. På Näringsdepartementet finns en statssekreterare med särskilt ansvar för handelspolitiken och främjandet. På så vis avser regeringen att inom Näringsdepartementet optimera frågor kring handels- och näringspolitik. Genom att både föra en aktiv näringspolitik och bedriva en stark exportfrämjande verksamhet kan regeringen arbeta strategiskt och kraftfullt med export- och handelsfrågor. Därmed skapas förutsättningar för att stärka Sveriges internationella konkurrenskraft.
Regeringen kommer att utarbeta en exportstrategi och göra ytterligare satsningar för att stärka svenska företags möjligheter på den internationella marknaden. Genom att samla politiken kring såväl ett stärkt svenskt näringsliv på hemmaplan som satsningar på exportmarknaderna under ett departement får vi större effekt.
De svenska ambassaderna och utlandsmyndigheterna spelar en viktig roll för genomförandet av regeringens samlade politik på området. Genom att handelspolitiken, främjandeinsatser och exportsatsningar knyts till den nationella näringspolitiken bildas en helhet som är nödvändig för att lyckas bättre.
EU utgör en viktig del av svensk handelspolitik, och regeringen avser att vara en aktiv aktör. Jag menar också att det är mycket glädjande att Sverige genom Cecilia Malmström, som kommer att tillträda som EU-kommissionär för handelsfrågorna, kan bidra till att utveckla och stärka EU:s handelspolitik.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag ser fram emot en fortsatt och konstruktiv diskussion om dessa för Sveriges ekonomi och arbetsmarknad så viktiga frågor.
Anf. 81 Finn Bengtsson (M)
Herr talman! Låt mig först få gratulera Mikael Damberg till utnämningen som närings- och innovationsminister och sedan tacka honom för svaret på min interpellation.
Jag hade ställt frågan om avsaknad av en handelsminister i den nya regeringen Löfven till statsministern eftersom det ytterst är han som ansvarar för statsrådsutnämningarna. Nu svarar i stället Mikael Damberg på frågan då han fått den uppgiften i sin redan i övrigt digra portfölj.
Näringsminister Damberg konstaterar i sitt svar att ungefär hälften av den svenska bruttonationalprodukten utgörs av export och att utrikeshandel är en nyckel till en växande ekonomi och fler jobb i Sverige samt att det är en för regeringen prioriterad fråga. Men varför, Mikael Damberg, prioriterar man inte en minister på heltid bland de 24 nya statsråden i den svaga minoritetsregeringen, koalitionsregeringen mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet?
Jag har mycket svårt att förstå att Socialdemokraterna, särskilt Mikael Damberg, som jag bedömer som en mycket tillväxtinriktad och klok politiker, aktivt valt bort att tillsätta en så viktig person i regeringen som en handelsminister faktiskt är. Kan förklaringen, herr talman, ligga i att Socialdemokraterna med Mikael Damberg i spetsen givit sig i lag med ett öppet tillväxtfientligt parti som Miljöpartiet och att man fått vika sig på denna för Sverige som nation så viktiga punkt? Var regeringsinnehavet så hett eftertraktat att detta fick gå före Sveriges väl?
I sitt svar hänvisar Mikael Damberg till att statsministern valt att organisera regeringens arbete så att närings- och innovationsministern ska ansvara för EU:s inre marknad, handelspolitik, handels, investerings- och Sverigefrämjande samtidigt som han är chef för hela det mäktiga Näringsdepartementet.
Förlåt mig, herr talman, för jag vet att Mikael Damberg har stor arbetskapacitet, men även för honom har dygnet endast 24 timmar och alla måste vila ut någon gång, inte minst under de kommande fyra åren som nu är framför oss, om den rådande ordningen blir bestående under denna tid. Då skulle Mikael Damberg, Näringsdepartementet, Sveriges regering och hela svenska folket vara betjänt av att han avlastades de för den svenska exporten till utlandet så viktiga frågorna av en handelsminister som helhjärtat kunde ta sig an denna för vårt framtida välstånd mycket viktiga funktion.
Att, som Mikael Damberg säger, ha kompenserat detta genom att ha utsett en statssekreterare med ansvar för handelspolitiken och främjandet känns för den som har någon uppfattning om handelsutbytets roll milt sagt politiskt naivt. Hur tror Mikael Damberg att det uppfattas om Sverige verkligen vill utveckla ett nära och viktigt samarbete med många stora länder runt om i världen om han från Näringsdepartementet skickar en statssekreterare att möta upp dessa länders regeringsrepresentanter? Ja, inte lär det vara statsråd och regeringschefer, eller ens andra ministrar, som statssekreteraren kommer att få träffa, utan i bästa fall tjänstemän på hans eller hennes egen nivå där beslut om handelsutbyten, åtminstone i större sammanhang, knappast bemyndigats att överenskommas.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är dessutom lite underligt att tänka sig att statssekreteraren i fråga skulle ägna sitt uppdrag så mycket tid som den tidigare handelsministern i alliansregeringen gjorde, med kanske 250 resdagar om året. Det är alltså en belastning som bör ligga på ministernivå och Mikael Damberg bör befrias från den med tanke på det tunga ansvar han har som närings- och innovationsminister.
Anf. 82 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
Herr talman! Tack, Finn Bengtsson, för interpellationen och diskussionen om den viktiga handelspolitiken! Det bådar gott att vi i denna kammare är överens om att Sverige är ett litet och väldigt exportberoende land. Då måste vi fundera på hur vi bäst stimulerar både import till och export från vårt land. Det är avgörande för hur vi lyckas med våra ekonomiska mål men även våra sysselsättningspolitiska mål. Det är bra att vi har en samsyn i detta.
Interpellationen handlar om hur man organiserar arbetet. Det är viktigt att se att den internationella politiken och den nationella näringspolitiken alltmer hänger ihop. Frågan om handelsfrämjande kan inte särskiljas från de näringspolitiska prioriteringar vi gör i Sverige, så som fallet kanske var en gång i tiden. Frågorna hänger ihop på ett mycket tydligare sätt än tidigare.
Om vi tittar ut över Europa ser vi att många länder i dag sammanför just handelspolitik och näringspolitik i en gemensam portfölj för att kunna maximera den nationella näringspolitiken och för att ge den en hävstång ut på de internationella marknaderna.
Jag talade i förmiddags med Sigmar Gabriel, Tysklands vicekansler, näringsminister, energiminister och också handelsminister. Om det är någonting som Tyskland är känt för är det sin handel. Sverige är ett mycket mindre land än Tyskland, men även Tyskland har valt att sammanföra de arbetsuppgifterna inom samma departement för att skapa en kraft i den näringspolitiska diskussionen på hemmaplan.
Jag delar inte rakt av bilden att det bara är en handelsminister som ska jobba med främjande av handel. Frågorna är så viktiga att de berör hela regeringens arbete. Ofta kan en enskild fackminister, som är väldigt kunnig på ett särskilt område, vara rätt person. Låt oss ta exemplet folkhälsominister och sjukvårdsminister som ska diskutera frågan om utbyte eller handel gällande life science. Han eller hon kan vara en mycket god representant för Sverige när det gäller att diskutera internationell handel och utbyte kring sådana frågor. På sakpolitikens områden kan vi tala om klimatfrågor, klimatinnovationer. Då kan en miljöminister vara väldigt drivande och duktig i förhandlingar som gäller handelsavtal, utbyte och främjande av miljöteknik och annat.
Vår ambition är alltså att hela regeringen ska jobba mot målet att Sverige år 2020 ska ha EU:s lägsta arbetslöshet. Vi kommer också att jobba fram en exportstrategi för Sverige som innebär att alla måste ta sin del av ansvaret för att lyfta fram dessa frågor.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag kommer att ta frågorna på stort allvar, för jag tror inte att vi i Sverige kommer att lyckas med våra näringspolitiska ambitioner om vi inte har ett mycket tydligt internationellt, globalt, perspektiv i vår näringspolitik. Det kommer inte att gå att skapa många nya jobb i Sverige om vi inte på ett ännu tydligare sätt finns på de stora tillväxtmarknaderna i världen. Sverige är fortfarande väldigt beroende av handel med Norge, med Tyskland, med våra grannländer i Europa. Det är ganska naturligt, men det är lite illavarslande att vi inte är lika välrepresenterade på de tillväxtmarknader runt om i världen som växer snabbast i dag.
Vår ambition att föra ihop handelspolitik med näringspolitik är ingenting unikt för Sverige. Det sker i många europeiska länder eftersom handelspolitiken i dag ligger närmare näringspolitiken än kanske någonsin tidigare.
Anf. 83 Finn Bengtsson (M)
Herr talman! Nej, Mikael Damberg, jag misstror inte alls regeringens ambitioner att vilja knyta ihop näringspolitiken med handelspolitiken. Det är naturligtvis det som är utgångspunkten. Sedan brukar det vara så när man inte känner igen en minister att det sägs att ansvaret ska spridas på alla departement, ungefär som med integrationsarbetet. Nu vilar även ansvaret för handeln på alla departement.
När jag inför den här interpellationsdebatten talade med alliansregeringens nyss avgångna handelsminister, Ewa Björling, återkom hon hela tiden till att handelsfrågorna och Sveriges export till utlandet måste ta sin utgångspunkt i den särskilda ordning som råder på Utrikesdepartementet och som särskiljer sig avseende bland annat kunskapen om de många koderna för kontakter med olika länder, vilket Utrikesdepartementet är bäst på och kanske ensamt om inom Regeringskansliet, möjligen med undantag för Statsrådsberedningen.
Förutom att Utrikesdepartementet har kompetens att knyta upp handelsförbindelser på ministernivå förtjänar tyngden i alla de här frågorna en ministerstatus. Jag vill kort sammanfatta vad Ewa Björling hade i sin yrkesbeskrivning under sina sju år som minister.
Hennes ansvar för förvaltningsärenden gällde till exempel information om Sverige i utlandet, utrikeshandels- och handelspolitik, allmänna tull- och handelsavtalet GATT, världshandelsorganisationen WTO, internationella tull- och handelsförhandlingar, befrielse från tull, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling OECD, europeiska frihandelssammanslutningen Efta, internationella handels- och råvarufrågor i många fall, multinationella företag och internationella investeringar, främjande av utländska investeringar i Sverige, allmänna frågor om teknisk provning och kontroll samt standardisering, genomförande av EU:s inre marknad, i den mån sådana ärenden inte hörde till något annat departement, exportfrämjande åtgärder, statsstödda exportkrediter och exportkreditgarantier, internationella överenskommelser om allmänna villkor för exportkrediter samt handelskamrarna. Det här gällde alltså enbart förvaltningsärendena i samband med regeringsförhandlingarna.
Vad gäller lagstiftning ansvarade man för utrikeshandel, det europeiska ekonomiska samarbetsområdet EES, allmänna tull- och handelsavtalet GATT, världshandelsorganisationen WTO, tullfrågorna, kontroll över tillverkning av krigsmateriel och förbud mot utförsel av krigsmateriel med mera, exportkontrollfrågor avseende produkter med såväl civil som militär användning, obligatorisk kontroll genom teknisk provning, genomförandet av EU:s inre marknad, exportfrämjande åtgärder, statsstödda exportkrediter och exportkreditgarantier samt auktorisation av handelskamrar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vid sidan av allt detta hade man ansvar för myndigheter och organ som Svenska institutet, Inspektionen för strategiska produkter, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Sveriges Standardiseringsförbund, Kommerskollegium, Exportkreditnämnden, Myndigheten för utländska investeringar i Sverige - det som numera heter Business Sweden - Sveriges exportråd, som också är kopplat till Business Sweden i dag, handelssekreterare och handelskamrar.
För mig framstår detta som väldigt viktiga uppgifter som bör hanteras på ministernivå. Som jag sade i mitt tidigare inlägg har jag beundrat Mikael Dambergs arbetskapacitet, men jag tycker synd om honom - och även om Sverige - om han ska ta på sig ett så stort ansvar vid sidan av att knyta detta till de viktiga näringslivsfrågorna. Jag skulle även vilja ställa frågan hur Mikael Damberg ser på att inte ha den nära kontakten inom Utrikesdepartementet, som kan nå in i länder med de koder som departementet härbärgerar, till skillnad från många andra fackdepartement.
Anf. 84 Börje Vestlund (S)
Herr talman! Under förra mandatperioden ansvarade jag i näringsutskottet för handelspolitiken för Socialdemokraternas del. Låt mig till att börja med säga att jag har den största respekt och beundran för Ewa Björling. Det var en duktig och kompetent handelsminister. Men det finns ändå skäl att fundera över var de här frågorna mest hör hemma. Hör de verkligen hemma på Utrikesdepartementet, med den kultur som finns invävd i dess väggar? Den tradition som råder där har vi läst kilometervis om, skulle jag vilja påstå, i olika typer av tidskrifter. Eller är det så att detta handlar mer om tillväxtpolitik och näringspolitik? När jag ser på det här får jag säga att bristerna gällde just detta.
Jag är lite fascinerad. Under mandatperiodens första dag av interpellationer har vi mest diskuterat den organisation av departementen som man valt att göra. Låt mig då påminna Finn Bengtsson om att nästan varje regering som tillträder skapar nya organisationer och flyttar ärenden hit eller dit. Vi socialdemokrater var naturligtvis förvånade över hur man organiserade departementen när Alliansen tillträdde 2006. Men jag tycker inte att det är det som är viktigt. Det viktigaste är att arbetet blir gjort och att politiken genomförs.
Varför ta strid på en sådan här punkt, där vi faktiskt är ganska överens? Är det någonting vi är överens om i Sveriges riksdag är det just handelspolitiken. Det finns de som är kritiska till enskilda saker, men det finns inget parti som säger att det inte vill ha frihandel, inte vill att andra länder ska få komma in och ta en del av våra marknader. Det förekommer inte i denna riksdag, och det tycker jag är skönt.
Då kan man fråga sig vad som är viktigast. Är det viktigaste vilket departement detta tillhör och vilken minister som hanterar det? Jag är mycket tveksam till det. Jag tycker att det är en icke-fråga vem som är ansvarig för handelspolitiken i en regering. Jag är väldigt glad att Mikael Damberg har fått frågan, för jag tror att han är kompetent att sköta detta, men som Mikael Damberg säger ligger handelsfrågorna också på många andra.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Låt mig berätta för kammaren och Finn Bengtsson att jag var i Indien en gång på utskottsresa. Där stötte vi samman med miljöministern. Han hade en stor delegation med svenska affärsmän som var ute efter att försöka sälja in svensk miljöteknik, svensk grön teknik - framtiden i Sverige - till indiska företag och myndigheter. Det är klart att alla ministrar i sin roll måste ta ansvar för sin del av exporten och utrikeshandeln. Det kan man inte bortse från. Låt oss diskutera sakfrågan i stället, inte var frågorna ligger och vem som är ansvarig för dem!
Anf. 85 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
Herr talman! Man kan alltid diskutera organisation, vad som är mest lämpligt och hur man bäst bedriver ett effektivt arbete. Jag tror att en framgångsrik export börjar med en framgångsrik näringspolitik. Där har vi haft en del problem i Sverige. Vi har haft ett antal stora globala företag som funnits väldigt väl representerade på de globala marknaderna, medan vi under många år har diskuterat att vi har lite för få små och medelstora företag som tar steget ut på exportmarknaderna. Ska de göra det måste kopplingen mellan näringspolitik och export- och handelspolitik bli tydligare än i dag.
Jag tror att jag till och med skulle gå så långt som att säga att det har funnits en myt om att små och medelstora företag i Sverige inte går på export i större utsträckning. Den förklaring man ofta hör är att de är underleverantörer till stora exportföretag i Sverige. Jag tycker att den där logiken är lite bakvänd. Är man redan leverantör till stora exportföretag i Sverige klarar man redan kvalitetskraven. Det finns ingenting som säger att man inte skulle kunna gå på export till stålindustrin i många andra länder globalt om man är underleverantör till stålindustrin i Sverige. Det där håller inte riktigt som förklaring till varför så få små och medelstora företag går på export. Detta tycker jag är den stora utmaningen för Sverige att hantera, givet att vi ska behålla och stärka vår position i det globala sammanhanget.
Det är klart att UD har en central roll för hela handelspolitiken. Det går inte att komma ifrån. Vi har våra utlandsmyndigheter som finns på plats och gör oerhört mycket för att främja svenska intressen och skapa kontakter och utbyten.
Det får vi inte tänka bort. Men jag tror att det som lite grann har skavt och inte riktigt fungerat alla gånger är hur man får företagen att gå på export. Det kommer vi att ägna mycket tid åt i den nya regeringen. Det har inte alltid varit så heller under den borgerliga regeringen. Man ska komma ihåg att före 2006 låg handelsfrämjande på Näringsdepartementet. Vi har prövat lite olika vägar framåt i den här frågan. Vi har kommit fram till att det är en väldigt intressant väg framåt där vi vill knyta ihop den inrikes näringspolitiken med den utrikes handels- och exportpolitiken.
Det handlade också om Cecilia Malmström i interpellationen. Det är ett erkännande för Sverige och för Cecilia Malmström som person att hon nu i EU-kommissionen får den viktiga portföljen med handelsfrågorna och de viktiga avtal som ska förhandlas och som kan bidra till att Europa kommer lite grann ur sin svacka och vänder sig utåt snarare än inåt i det här sammanhanget.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Sverige har fått en fjäder i hatten men också Cecilia Malmström själv. Jag ser verkligen fram emot att samarbeta med Cecilia Malmström om de här frågorna. Vi har mycket att vinna på att jobba tillsammans med den nya kommissionen med de viktiga frågor vi står inför. Jag vill avslutningsvis säga att det är viktigt för Sverige att vi har en bra relation med EU och EU-kommissionen i dessa viktiga frågor.
Anf. 86 Finn Bengtsson (M)
Herr talman! Jag var lite orolig inför den här interpellationsdebatten. Jag måste nog säga att Mikael Damberg har lugnat mig. Jag hör dig här resonera på ett sätt som visar att du inser värdet av handeln och att ta ett ansvar på ministernivå. Jag hoppas verkligen att du får tid och kraft att göra detta med din stora arbetskapacitet.
Mikael Damberg sade mycket riktigt i sitt svar på en av mina frågor att han var glad för valet av svensk handelskommissionär i EU. Han kanske är lite gladare för detta val än vad Socialdemokraternas delegationsledare Marita Ulvskog verkar vara därnere. Nu är hon i varje fall på plats. Jag tror att det blir väldigt bra om ni kan samarbeta.
Det är viktigt att lyssna. Det är riktigt som Mikael Damberg sade att man har haft olika konstruktioner i detta. Nu har Ewa Björling haft uppdraget som handelsminister i sju år i en alliansregering. Man hör hennes beskrivning av antalet resandedagar. Hon visste inte ens själv hur många de var, men de var kanske 250 om året. Detta var på ministernivå och öppnade väldigt många dörrar till både regeringschefer och andra ministrar. Detta är viktigt för handelspolitiken och utgår från kulturen på Utrikesdepartementet i nära samordning med de andra fackdepartementen.
När det gäller att vara överens om handelspolitikens värde för tillväxt delar allianspartierna detta med Socialdemokraterna. Men det är inte säkert att samarbetspartiet Miljöpartiet är så överdrivet positivt till tillväxttanken och därmed den globala handeln. I varje fall har ibland enstaka ledamöter uttryckt detta med inlåsning på ett förfärande sätt.
Jag hoppas att närings- och innovationsministern i sitt nya uppdrag kan matcha ett Sverige på väg mot tillväxt och framtidstro i en global handelspolitik trots att jag inte är säker på att man får så mycket stöd från koalitionspartnern i regeringen.
Anf. 87 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
Herr talman! Det är nästan överflödigt med en sista kommentar. Vi kommer att återkomma till frågorna inte minst inom ramen för den diskussion som handlar om en ny exportstrategi för Sverige. Vi ska sträva efter att lyssna på vad inte minst det svenska näringslivet ser som sina potentialer och jobba med de frågorna.
Även den tidigare regeringen hade en exportstrategi med ganska höga målsättningar som inte riktigt möttes. Vi måste ta lite nytag och fundera i alla partier men också tillsammans med svenska företagare. Hur gör vi det så bra som möjligt? Hur kan vi skapa en gemensam bild?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Den stora utmaningen är att få alla aktörerna att dra åt samma håll. Det är då vi kan få mest utveckling för en progressiv och bra handelspolitik. Med detta vill jag tacka för interpellationsdebatten.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.