Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

studenters rättssäkerhet

Interpellation 2003/04:262 av Lindström, Torsten (kd)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-01-30
Anmäld
2004-02-03
Besvarad
2004-02-12
Sista svarsdatum
2004-02-13

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 30 januari

Interpellation 2003/04:262

 av Torsten Lindström (kd) till utbildningsminister Thomas Östros om studenters rättssäkerhet

Studenter är på flera sätt en utsatt grupp. Inte nog med att studenterna ska klara kunskapskraven och examinationen under studierna, de ska också försörja sig under knappa ekonomiska förhållanden. Till detta kommer att studentgrupperna i dag ofta är alltmer heterogena i förhållande till tidigare generationers studenter @ vilket är positivt då det kan berika den akademiska reflexionen och därmed utvecklingen vid högskolor och universitet. Dagens studenter har också allt oftare försörjningsansvar, inte bara för sig själva utan även för barn.

Det är alarmerande när det kommer signaler om att det finns oklarheter i studenternas rättssäkerhet. Ibland känner varken lärare, övrig personal eller ens studenterna själva till vilka rättigheter som finns eller som borde finnas. Ingen student ska behöva känna sig rädd för att uttrycka synpunkter på utbildningen. Ingen borde heller behöva vänta alltför länge @ med fara för sämre chanser på arbetsmarknaden @ på examensbevis.

Högskoleverket presenterade i november 2001 förslag till regeringen för att stärka studenternas rättssäkerhet. Verket föreslog bland annat att frågan om anonymitet vid kursutvärderingar måste lösas, att handläggningen av examensbevis skulle regleras och att lärosätena tydligare ska informera studenterna om gällande regler.

Jag har tidigare interpellerat i denna fråga. Ministerns svar den 18 mars 2003, för snart ett år sedan, var att frågan bereds inom Regeringskansliet. Inget nytt i frågan har hörts på snart ett år.

Mot bakgrund av det ovan anförda vill jag fråga utbildningsministern:

Vilka åtgärder avser utbildningsministern att vidta för att stärka studenters rättssäkerhet?

När kommer utbildningsministerns förslag att presenteras?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2003/04:262, studenters rättssäkerhet

Interpellationsdebatt 2003/04:262

Webb-tv: studenters rättssäkerhet

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Thomas Östros (S)
Anf. 10 Thomas Östros (S)
Herr talman! Torsten Lindström har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att stärka studenters rättssäkerhet och när förslagen kommer att presenteras. Rättssäkerhet är av central betydelse såväl för enskilda personer som för högskolan i stort. Som jag tidigare berättat för Torsten Lindström i denna kammare innebar den decentralisering och avreglering av högskolan som skedde genom 1993 års reform att många av de bestämmelser som tidigare reglerat studenters rättigheter och villkor togs bort. Regeringen lägger stor vikt vid frågor som rör studenters rättssäkerhet. Behovet av tydliga och klara regler, kännedom om bestämmelserna och enhetlig tillämpning är av stor betydelse, inte minst mot bakgrund av högskolans expansion och strävan efter breddad rekrytering. I arbetet för förbättrad rättssäkerhet spelar Högskoleverket en viktig roll genom det tillsynsansvar som verket har. Även möjligheten att överklaga beslut till Överklagandenämnden för högskolan är väsentlig i detta sammanhang. Ett starkt studentinflytande är ytterligare en aspekt som är betydelsefull för studenternas situation. Genom studentkårerna kan enskilda studenter företrädas, och rättigheter kan bevakas och stärkas. De bestämmelser för ett stärkt studentinflytande som regeringen införde för några år sedan bidrar till att möjliggöra reell studentmedverkan i högskolans arbete. Genom skyddet mot diskriminering ger även lagen om likabehandling av studenter i högskolan enskilda studenter en stärkt ställning. I riksdagen finns förslag, bland annat från Kristdemokraterna, som syftar till att avskaffa kårobligatoriet. Jag anser att kårobligatoriet är grunden för starka och självständiga studentkårer och är övertygad om att ett avskaffat kårobligatorium skulle innebära en betydande försvagning av studentkårerna och studentinflytandet. Detta skulle i sin tur få negativa återverkningar på studenternas rättssäkerhet. Både Högskoleverket och studentorganisationer har pekat på brister gällande studenters rättssäkerhet. Regeringen beslöt 2001 att ge Högskoleverket i uppdrag att utreda denna fråga. Högskoleverkets uppgift var bland annat att undersöka om förordningarna behövde kompletteras och om ytterligare åtgärder var nödvändiga för att stärka studenternas rättssäkerhet. Verket har i rapporten 20 åtgärder för att stärka studenternas rättssäkerhet föreslagit åtgärder. Rapporten har remissbehandlats, och ärendet bereds nu inom Regeringskansliet. Högskoleverket föreslog i sin rapport åtgärder för att förbättra rättssäkerheten för studenter. Vissa av dessa förslag kan lärosätena besluta om själva och kräver inte några åtgärder från regeringen. Det gäller bland annat frågan om anonymitet vid kursvärderingar. Andra förslag kräver förordningsändringar om de ska genomföras. Högskoleverkets förslag hanteras såväl inom den pågående beredningen som i flera andra sammanhang. Frågor som gäller antagningsbestämmelser har till exempel förts till Tillträdesutredningen, som har i uppdrag att se över tillträdesreglerna till högskolan. Det gäller bland annat förslaget om hur platser ska fördelas vid likvärdiga meriter. Utgångspunkten för utredningens arbete ska vara ett tillträdessystem som är rättssäkert och överblickbart. Tillträdesutredningen kommer att presentera sitt förslag i slutet av denna månad. Även den departementspromemoria som rör översynen av examensordningen kommer att läggas fram i slutet av februari. Det som dessa båda utredningar föreslår kan komma att ha betydelse för bland annat beredningen av Högskoleverkets förslag om antagning till del av program. I Skollagskommitténs betänkande behandlas frågor som rör rättssäkerheten i skolan och som har koppling till rättssäkerheten för studenter i högskolan. Förslaget om att kunna överpröva betyg är en sådan fråga som bereds i arbetet med Högskoleverkets förslag om möjligheten till omprövning i examinationsnämnder. Som jag nu redovisat pågår en omfattande beredning av förslag i syfte att stärka studenters rättssäkerhet. Detta arbete kräver noggrann hantering. Jag avser att presentera åtgärder som syftar till att stärka studenters rättssäkerhet när beredningen av dessa förslag är färdig.
Torsten Lindström (Kd)
Anf. 11 Torsten Lindström (Kd)
Herr talman! Jag vill börja med att tacka utbildningsminister Thomas Östros för svaret på min interpellation. Att vara student i dag är tufft. Inte nog med att studenterna ska klara kunskapskraven. De ska också försörja sig under knappa ekonomiska förhållanden. Till detta kommer att studentgrupperna i dag, glädjande nog, ofta är heterogena jämfört med tidigare generationers studenter. Det berikar den akademiska reflexionen och därmed utvecklingen vid högskolor och universitet. Dagens studenter har också allt oftare försörjningsansvar inte bara för sig själva utan även för barn. Det är angeläget att studenternas skyddsnät är starkt och tydligt. Därför är det alarmerande när det kommer signaler om att det finns oklarheter i studenternas rättssäkerhet. Ibland känner varken lärare eller övrig personal - eller ens studenterna själva - till vilka rättigheter som finns eller som borde finnas. Jag kan ge två exempel. Ingen student borde behöva känna sig rädd för att uttrycka synpunkter på utbildningen. Ingen borde heller behöva vänta så länge på sitt examensbevis att chanserna på arbetsmarknaden riskerar att försämras. Högskoleverket har presenterat förslag för regeringen för att stärka studenternas rättssäkerhet. Verket föreslog bland annat att frågan om anonymitet vid kursutvärderingar måste lösas, att handläggningen av examensbevis ska regleras och att lärosätena tydligare ska informera studenterna om gällande regler. Jag har tidigare interpellerat i riksdagen i denna fråga. Ministerns svar från riksdagens talarstol den 18 mars 2003, för snart ett år sedan var att frågan bereddes inom Regeringskansliet. I svaret den 18 mars 2003 sade Thomas Östros: "Jag instämmer med Torsten Lindström när han betonar vikten av studenternas rättssäkerhet. Behovet av klara och tydliga regler, av förutsebarhet och av likabehandling ska inte underskattas. Jag vill också poängtera att frågor som på olika sätt berör studenters rättssäkerhet och medinflytande har varit och är viktiga och centrala frågor för mig." Därefter har inget hörts från Thomas Östros trots att det gått nära elva månader, snart ett helt år - inget nytt på snart ett år. Runtom i Student-Sverige växer frustrationen över att regeringen inte lever upp till sina utfästelser och kommer med de ändringar i förordningar, lagförslag och initiativ gentemot mot högskolorna som krävs för att studenterna ska kunna känna sig trygga. I sitt svar i dag blandar utbildningsministern i stället in kårobligatoriefrågan, som kommer att debatteras och avgöras i riksdagen den 3 mars, inte i dag. Thomas Östros borde i stället lägga krutet på att svara på de frågor som ställts. Herr talman! Det sägs att den som väntar på något gott väntar aldrig för länge. Det stämmer inte. Studenterna har redan väntat alldeles för länge. Och så säger Thomas Östros att vi ska vänta lite till. Frågan är bara vilka garantier som finns för att Thomas Östros den här gången ska komma med de förslag, beslut och initiativ som krävs för att frågan inte ytterligare ska dras i långbänk. Jag ställer därför frågan till utbildningsministern: Kan vi lita på att förslagen kommer fram den här gången? Vilka åtgärder kommer regeringen att vidta, och framför allt, när kommer de förslag som krävs för att skärpa rättssäkerheten för studenterna att tas på allvar och behandlas av regeringen?
Thomas Östros (S)
Anf. 12 Thomas Östros (S)
Herr talman! Det är stimulerande att bli interpellerad i en hjärtefråga. Det är verkligen en fråga som jag arbetar mycket med. Jag undrar vad Kristdemokraterna och Torsten Lindström egentligen vill när det gäller studenters rättssäkerhet. Vi har haft ett arbete för att göra ett genombrott och få en diskrimineringslagstiftning på plats för högskolan. Det har vi lagt fram förslag på och lyckats få en majoritet för här i kammaren. Det är internationellt unikt. Där sätts studenters rättssäkerhet verkligen i högsätet liksom deras möjlighet att inte bara få lagstöd mot kränkande behandling eller diskriminering utan också ha en väg att gå om man upplever sig orättvist behandlad, det vill säga en skyldighet för styrelsen att ta upp ärendet men också möjlighet för studenten att gå via diskrimineringsombudsmännen och till syvende och sist också i domstol driva sin sak med stöd av diskrimineringsombudsmännen. Var fanns Torsten Lindström i det arbetet? Det handlar också om studenternas rätt att göra sig hörda i högskolan. Torsten Lindström säger att i väntan på förordningsförändringarna är studenterna rädda att uttrycka sina synpunkter. Vi har gått till riksdagen med lagförändringar för att uttrycka det tydliga budskapet från Sveriges riksdag, att studenter ska vara representerade i alla beslutande organ, men inte bara det, utan också i alla organ som förbereder viktiga beslut för att se till att studenternas synpunkter finns med hela vägen. Även det är internationellt unikt och något som vi driver i våra diskussioner med övriga europeiska länder. Studenters inflytande och rättssäkerhet måste också gälla i det europeiska perspektivet om vi ska få en ordentlig rörlighet. Det som Torsten Lindström andas är att vi åter borde centralisera en rad olika beslut som har lagts på högskolan. Det är nog det som Torsten Lindström innerst inne är ute efter, till exempel exakt hur kursutvärderingen ska behandlas. Jag kan ha en uppfattning om hur jag tycker att den borde behandlas, men jag kan också tycka att det kanske ändå inte är en fråga för Sveriges riksdag att ta ställning till. Men är det detta som Torsten Lindström vill får han lämna en motion om det till riksdagen, så får vi behandla den. Torsten Lindström efterlyser lagförslag. Det finns ingenting i Högskoleverkets rapport som förutsätter lagförändringar, utan det är förordningsförändringar det handlar om. I den meningen, vänta inte, Torsten Lindström, på ett lagförslag. Jag är väldigt nyfiken på vilken lag som Torsten Lindström vill införa. Jag ser studenters rättssäkerhet som väldigt viktig nu när vi arbetar med en ny examensordning för de svenska högskolorna, med internationaliseringen av de svenska högskolorna och inte minst med antagningsreglerna för den svenska högskolan. Här spelar studenterna en mycket viktig roll. Men grundbulten i studenternas inflytande i dagens högskola är våra studentkårer. Ingen tror att vi kommer att ha samma typ av starka och oberoende studentkårer om vi avskaffar kårobligatoriet. Jag har lätt att förstå att det kan finnas en principiell tvekan innan man har satt sig in i frågan om kårobligatoriet. Jag har själv haft den ståndpunkten när jag ännu inte hade insett den fulla konsekvensen av dess avskaffande. Det som kommer att ske är ju att vi försvagar studenternas inflytande och vi försvagar studenternas röst. Vi kommer att se att de får allt mindre av reellt inflytande över högskolans beslut. Det beklagar i dag också våra rektorer, som ju sett hur det är att arbeta med starka och självständiga studentkårer, för det bidrar till högskolans utveckling och kvalitet. Allt detta sätter Torsten Lindström på spel. Förklara för mig hur det ökar studenternas inflytande i högskolan.
Torsten Lindström (Kd)
Anf. 13 Torsten Lindström (Kd)
Herr talman! Utbildningsministerns anförande klingar bekant. Den 18 mars 2003 stod Thomas Östros i riskdagens talarstol och sade: "Studenternas rättssäkerhet och ställning i högskolan var en för regeringen prioriterad fråga redan under den förra mandatperioden." Jaha, och nu har det gått nära en halv mandatperiod till. Hur många mandatperioder behöver Thomas Östros på sig för att komma med de förslag, initiativ, mått och steg som krävs för att vi ska slippa höra rapporter om att studenter känner sig otrygga och rädda för att komma med synpunkter? Inte kan det väl vara så illa att studenterna ska behöva vänta till nästa mandatperiod, då en ny utbildningsminister tagit över? Sedan kastar Thomas Östros sten i glashus så att det klirrar ordentligt. Thomas Östros har underlåtit att vidta åtgärder som krävs för att öka studenters rättssäkerhet. Återigen ser vi hur socialdemokratin regerat sönder sig själv till så måtto att kraften farit all världens väg och förmågan att ta initiativ kvävts. Thomas Östros har vacklat, som han själv något generad medger, i frågan om kårobligatoriet, som vi egentligen inte diskuterar i dag, herr utbildningsminister. Jag är inom parentes sagt övertygad om att Thomas Östros kommer att ändra sig igen i den frågan efter ett riksdagsbeslut och begripa att kårobligatoriet är ett både otidsenligt och ineffektivt sätt att hantera studentinflytande. I dag handlar det i stället om att på ett modernt sätt ge studenter inflytande och rättssäkerhet, och där, herr talman, har Thomas Östros alla möjligheter att vidta de åtgärder som han har att vidta som utbildningsminister och som ligger på hans bord sedan år tillbaka. Det är möjligt att Thomas Östros ändå menar väl när han talar, men det hjälper inte, för han kommer inte loss. Varför inte, Thomas Östros, uppmuntra högskolorna att genomföra de åtgärder som krävs? Varför inte på allvar ta tag i frågan om förordningsförändringar? Varför inte, utan att precisera vilka lagar som bör förändras, titta en gång om det ändå inte skulle behövas ytterligare åtgärder för att stärka studenternas rättssäkerhet på ett modernt och tryggt sätt? Det hjälper inte att utbildningsministern pratar om att det här skulle vara en hjärtefråga. Jag tror honom, för han brukar vara sanningsenlig. Det är säkert Thomas Östros hjärtefråga. Men varför gör han inte de saker han har möjlighet att göra i stället för att sitta och vänta på någonting annat? Herr talman! Högskoleverkets förslag ligger på regeringens bord. Det handlar om anonymitet vid kursutvärderingar. Det handlar om handläggningen av examensbevis. Det handlar om stora och små förändringar. De ligger på Thomas Östros bord. När kan vi förvänta oss att talet om hjärtefråga går över till praktisk handling?
Thomas Östros (S)
Anf. 14 Thomas Östros (S)
Herr talman! Efter två repliker förstår jag kanske vad Torsten Lindström är ute efter. Torsten Lindström vill att vi nationellt ska reglera precis hur kursutvärderingarna ska gå till. Ja, om det är Torsten Lindströms allvarliga uppfattning, får väl fler partier ge sig in i diskussionen om det är en rimlig utväg att vi i riksdagen fattar beslut om innehållet, proceduren och arbetssättet när det gäller kursutvärderingar, men jag är inte säker på att det är ett bra sätt att uppmuntra utvecklingen av våra högskolor. Låt oss ta den diskussionen. Men det är det enda som Torsten Lindström nu har kommit fram till. Torsten Lindström efterlyste lagförslag som han trodde fanns i rapporten. Det finns inga sådana lagförslag, så han får han nog vänta om det inte är så att han har en idé om vilken lag det ska vara och vad det är han ska ändra. Kristdemokraterna har varit ett släpankare när det gäller utbildningspolitik men särskilt när det gäller studenters inflytande. Man har motvilligt accepterat en lag om likabehandling i högskolan som stärker studenternas möjlighet att få rätt om man blir orättvist behandlad, diskriminerad. Man har motvilligt accepterat att studenterna ska finnas i varje beslutande organ, i alla förberedande organ på högskolan. Jag är väldigt nyfiken på om Torsten Lindström har en god idé om hur vi kan gå ännu längre. Jag lovar att ett sådant frö skulle kunna hamna i en väldigt bördig jord. Men jag har inte fått något sådant förslag, och det beror nog på att Torsten Lindström ännu inte vet hur det skulle kunna gå till. Det är oerhört viktigt att vi även framöver, när vi nu gör stora förändringar, har hela perspektivet av studenters ställning och rättssäkerhet i fokus. Men när Torsten Lindström säger att frågan om kårobligatoriet inte spelar någon roll för studenters inflytande, tror jag att Torsten Lindström grovt missförstår vad som kommer att ske. Det finns i dag en väldig oro bland landets studentkårer. Oron är också mycket, mycket stor bland våra studentnationer. De studentnationer i till exempel min hemstad Uppsala som i hundratals år verkat kulturellt, ideellt och för att stärka studenters möjligheter till ett bra liv när man studerar är mycket oroliga för vad som kommer att ske. Allt detta viftar Torsten Lindström bort och låter antyda att det där kommer nog att fixa sig. Så upplever inte studenterna det på våra högskoleorter i dag, att det kommer att fixa sig. Risken är att vi med Torsten Lindströms politik, med ett avskaffat kårobligatorium och avskaffade studentnationer, kommer att få ett läge där det offentliga, staten, tvingas ta ett ansvar för studenters inflytande i högre utbildning. Alla utredningar genom åren har kommit fram till, för frågan är ju väl utredd genom åren, att det kommer att krävas mycket stora resursinsatser från riksdagen för att finansiera ett studentinflytande som vi bedömer behövs för att utbildningen ska fungera. Men vad händer då med den fria rösten när vi har ett anslag i en budgetproposition, Studentinflytande, på ett visst antal hundra miljoner? Det kommer inte att bli studentkårer som står fria i förhållande till riksdagens uppfattning. Vi kommer i stället att få en typ av statlig myndighet, finansierad av staten och där studenternas röst efter hand blir marginaliserad. Det är det enda konkreta förslag på förändringar i studentinflytandet som Torsten Lindström har lagt fram sedan han blev vald till denna kammare. Jag är inte imponerad av detta. Jag tror att studentkårerna är en grundbult för både studenternas röst, inflytande och delaktighet i högskolan, och det vill jag värna.
Torsten Lindström (Kd)
Anf. 15 Torsten Lindström (Kd)
Herr talman! Det är häpnadsväckande att utbildningsministern står i denna kammare och så ihärdigt vägrar att svara på de frågor som han ombetts att svara på. I stället fortsätter utbildningsministern sitt anförande som han höll den 18 mars förra året. Tala om att fortsätta i samma anda! Det är bara det, herr talman, att om Thomas Östros menar allvar med att förslag om förbättrad rättssäkerhet skulle hamna i bördig jord, ja, då är det knappast Thomas Östros jord han talar om, för om det hade varit så att den var bördig när det gäller studenters rättssäkerhet skulle vi inte behöva ha den här debatten. Då skulle de utfästelser som gjordes den 18 mars förra året varit verkställda. Då hade vi verkligen sett resultat av de förändringar som föreslagits i förordningar, herr talman, och i olika former av beteenden och initiativ i relationen mellan studenten och högskolan. Det verkar snarare som om den där jorden som förslagen skulle hamna i är ganska steril. Det vore passande om Thomas Östros tog tag i de här förslagen och verkställde dem så att vi slapp ha den här debatten ännu en gång. Sedan är det positivt att Thomas Östros skådat ljuset när det gäller studentkårerna. Det är tråkigt bara att han inte insett potentialen i studentkårernas arbete. Studenterna behöver inte oroa sig för ett avskaffat kårobligatorium. Det kommer att gå till på ett sätt så att studenterna får en starkare position, ett starkare inflytande, en starkare rättssäkerhet än vad Thomas Östros förmått klara av under sina år på Utbildningsdepartementet. Det vore tacknämligt om Thomas Östros, medan han har chansen, tog tag i de förslag som finns och såg till att inte bara prata utan också agera.
Thomas Östros (S)
Anf. 16 Thomas Östros (S)
Herr talman! Här illustreras väldigt tydligt, tycker jag, vad som kommer att ske vid ett avskaffande av kårobligatoriet: en farbroderlig klapp på axeln från en företrädare för riksdagen som talar om för studenterna att de nog kommer att få ett inflytande ändå. Men det blir en helt annan sak än att ha fristående studentkårer finansierade av sina egna medlemmar och där man står fri i förhållande till både högskolan och till beslutande makt som riksdagen. Det är möjligt att Torsten Lindström upplever det som obekvämt, men det är ett väldigt bra sätt att också driva utveckling på högskolan. Det har landets rektorer förstått, som i många sammanhang nu uttrycker oro för vad som kommer att hända om kårobligatoriet avskaffas. Men framför allt är oron mycket stor bland studenterna. Jag lever ju nära en studentmiljö i Uppsala, och där ser jag inte minst i studentnationerna en månghundraårig tradition som av Torsten Lindströms principiella nitiskhet riskerar att släppas bara så där. Och sedan ska Torsten Lindström garantera att det nog blir bra ändå. Jag är inte övertygad om det. Och jag är säker på att det finns borgerliga ledamöter i denna kammare med erfarenhet från studentkårsverksamhet och nationsverksamhet som inte kommer att vilja möta den verklighet som uppstår vid ett avskaffat kårobligatorium. Det är också så, Torsten Lindström, att det är det enda konkreta initiativ som Kristdemokraterna har tagit i frågan om studenters rättssäkerhet. I övrigt har ni motvilligt accepterat våra förslag till förändringar i lag och förordning. Det enda som nu åstadkoms är att rättssäkerheten skulle öka om vi avskaffade grunden för våra livaktiga studentkårer. Det är inte särskilt imponerande. Om det sedan ska kompletteras med en lag om kursutvärderingars innehåll blir jag än mindre imponerad. Välkommen i engagemanget för studenters inflytande! Men tänk över förslagen, för ni är på väg åt helt motsatt håll.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.