Strejkrätten

Interpellation 2006/07:496 av Astudillo, Luciano (s)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2007-04-26
Anmäld
2007-04-26
Besvarad
2007-05-15
Sista svarsdatum
2007-05-21

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 26 april

Interpellation

2006/07:496 Strejkrätten

av Luciano Astudillo (s)

till arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m)

Svenskt Näringsliv har i olika former framfört krav på att strejkrätten ska begränsas. De som i andra sammanhang säger sig värna om den svenska modellen på arbetsmarknaden och kollektivavtalen gör allt för att förskjuta maktbalanspunkten till näringslivets fördel och svenska löntagares nackdel.

När det gäller vanliga löntagares anställningstrygghet eller rätten till heltidstjänst menar Svenskt Näringsliv att staten inte ska lägga sig i utan att frågan ska avgöras mellan arbetsmarknadens parter.

Vad avser statsrådet att vidta för åtgärder för att strejkrätten behålls som en del av den svenska modellen på arbetsmarknadens område?

Debatt

(4 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2006/07:496, Strejkrätten

Interpellationsdebatt 2006/07:496

Webb-tv: Strejkrätten

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 72 Sven Otto Littorin (M)
Herr talman! Luciano Astudillo har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för att strejkrätten behålls som en del av den svenska modellen på arbetsmarknadens område. Jag har i tidigare debatter och i andra sammanhang lyft fram det faktum att det råder ett lugn och en stabilitet på den svenska arbetsmarknaden som ofta saknas i länder med andra arbetsmarknadsmodeller. En internationell jämförelse visar på ett lågt antal såväl konflikter som arbetstvister i övrigt. Detta har vi till stor del den svenska modellen på arbetsmarknaden att tacka för. På den svenska arbetsmarknaden har vi så lite statlig inblandning som möjligt när det gäller lönesättning och reglering av andra villkor för anställningen. I stället är det parterna på arbetsmarknaden som ansvarar för bland annat regleringen av löner genom kollektivavtal. Det grundläggande problemet på svensk arbetsmarknad i dag är inte konflikträtten. Problemet är i stället det stora utanförskapet, som regeringen nu sätter in kraftfulla åtgärder för att bryta. Bland dessa åtgärder ingår inte att göra några stora ändringar i den svenska arbetsrätten. Rätten att vidta stridsåtgärder är en mycket viktig beståndsdel i den svenska modellen. Min och regeringens linje har varit och är alltjämt att den svenska modellen på arbetsmarknaden är värd att värna om och att regelverket kring stridsåtgärder inte bör ändras.

Anf. 73 Luciano Astudillo (S)
Herr talman! Jag ber att få tacka Littorin för ett väldigt bra svar. Det är precis som Littorin säger. År 2006 hade vi 1 000 strejkdagar i Sverige, att jämföra med Frankrikes en miljon strejkdagar. Vi hade 450 tvister i svensk arbetsdomstol, i England hade man över 100 000 tvister i domstol. Bakgrunden till den här interpellationen är att vi har ett Svenskt Näringsliv med Urban Bäckström i spetsen som jag anser har blivit alltmer aggressivt och politiskt i sin attack just nu under pågående avtalsrörelse. Urban Bäckström angrep något fack och kallade det för militant. Han anklagar facket för att systematiskt missbruka strejkrätten. Alltså under pågående avtalsrörelse går en av parterna ut så här och kräver att regeringen ska ta tag i detta. Man lade sig också i avtalet med Svensk Handels, som lämnar rätt mycket övrigt att önska från Svenskt Näringsliv som organisation. Det verkar som att Littorin lyckats hålla sina egna regeringskompisar i schack. Vi har inte hört Maud Olofsson, Göran Hägglund eller Carl Bildt uttala sig i frågan om kollektivavtalen. Det verkar också som att Littorin har lyckats piska in de borgerliga riksdagsledamöterna - de finns inte här i dag - och det är väldigt positivt. Man kan ändå undra hur det lär ha sett ut när Littorin satt där på den exklusiva herrklubben i sällskap av sina kompisar och hur han, i Chesterfieldfåtöljen med whiskyglaset i ena handen och cigarren i den andra, lyckades övertyga dem. Jag undrar hur de svarade. Men klarar Littorin trycket från Svenskt Näringsliv? Det är en viktig fråga. Det andra skälet är att trots alla de kraftfulla åtgärder som Littorin beskriver i sitt svar ser vi inte ett minskat utanförskap. Vi kunde läsa bara för någon månad sedan i Sydsvenskan: Fler i utanförskap nu än innan valet. Trots att ni ger er på löntagarna med försämrad a-kassa och trots ökade krav på arbetslösa minskar inte utanförskapet. Samtidigt gödslar ni ut pengar till dem som redan har mycket, med förmögenhetsskatten och den omläggning av fastighetsskatten som vi ser. Samtidigt ger ni er på dem som är arbetslösa genom att drastiskt dra ned på åtgärder som arbetsmarknadsutbildningar, praktikplatser och vuxenutbildning. Den tredje orsaken till att jag ville ta den här debatten med Littorin är den sakta smygande insikten att den här moderatledda regeringen bara har tre och ett halvt år på sig. Sedan tar vi socialdemokrater över och regerar, som det brukar vara. Jag är rädd att detta kommer att leda till en rad panikåtgärder från Regeringskansliet och från arbetsmarknadsministerns sida. Det gäller att bygga om Sverige så mycket som möjligt på de här sista tre och ett halvt år som ni har kvar att regera under. Därför tycker jag att det är oerhört viktigt att få ett konkret svar från Littorin: Är det ett löfte att inte ge sig på den svenska modellen och kollektivavtalen innan vi har haft ett val där den här viktiga frågan underställs svenska folket?

Anf. 74 Sven Otto Littorin (M)
Herr talman! Svaret är ja.

Anf. 75 Luciano Astudillo (S)
Herr talman! Tack, det är jättebra. Då behöver vi inte fortsätta debatten.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.