Till innehåll på sidan

Socialtjänstens roll i arbetet med att bryta rekryteringen till gängen

Interpellation 2023/24:517 av Mattias Vepsä (S)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2024-02-16
Överlämnad
2024-02-16
Anmäld
2024-02-22
Sista svarsdatum
2024-03-08
Svarsdatum
2024-03-22
Besvarad
2024-03-22

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)

 

Allt fler barn och unga har de senaste året groomats in i grov kriminalitet. Gängen hittar nya vägar, och det kan gå snabbt.

Jag oroas över att samtidigt som regeringen och Sverigedemokraterna lägger enormt fokus på det repressiva underskattas det brottsförebyggande arbetet. Givetvis vilar ett stort ansvar även på landets kommuner, men genom regeringens prioriteringar slår den ekonomiska krisen hårt och flera kommuner rapporterar om stora underskott och besparingar i skolan eller i barns och ungas kultur- och fritidsaktiviteter. I min kommun Stockholm prioriteras skolan och välfärden, men regeringens passivitet underlättar inte.

Kommunerna har fått ett starkare ansvar för det brottsförebyggande arbetet, och inom kort kommer den nya socialtjänstlagen på plats. En av regeringens budgetsatsningar är arbetet med att ställa om socialtjänsten, och ett särskilt statsbidrag kommunicerades i och med budgetpropositionen. Efter det har kommunerna satt igång planeringsarbetet. I oktober gjorde SKR efter en överenskommelse med regeringen en fördelning där Stockholms kommun skulle få 18,7 miljoner kronor.

Men de senaste veckorna verkar något ha hänt, och nu råder det oklarhet om hur pengarna kommer att fördelas. Detta drabbar många kommuner här i regionen som nu ser ut att gå miste om tiotals miljoner kronor då regeringen i stället ändrat beräkningen till en schablon, lika för alla. Detta skapar stor osäkerhet och underlättar inte arbetet att ställa om till en ny socialtjänstlag. Det tar heller inte höjd för att stora kommuner måste täcka in större områden och där dessutom stor del av gängbrottsligheten begås.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet Camilla Waltersson Grönvall följande:

 

  1. Avser statsrådet att vidta några åtgärder med anledning av att flera av landets kommuner tvingas till besparingar inom det främjande och förebyggande arbetet?
  2. Har statsrådet tagit initiativ till en analys av hur besparingarna påverkar arbetet med att bryta gängkriminalitet, och kan statsrådet i så fall redogöra för resultatet?
  3. Varför har statsrådet och regeringen ändrat beräkningsmodell efter att man kommit överens med SKR, och varför har statsrådet inte involverat eller fört en dialog med kommunerna inför att förutsättningarna ändrats?
  4. Ser statsrådet en risk att arbetet med tidigare insatser stoppas, och avser statsrådet i så fall att vidta några åtgärder?

Debatt

(9 Anföranden)

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 8 Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)

Fru talman! Mattias Vepsä har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder med anledning av att flera av landets kommuner tvingas till besparingar inom det främjande och förebyggande arbetet. Mattias Vepsä har också frågat mig om jag har tagit initiativ till en analys av hur besparingarna påverkar arbetet med att bryta gängkriminalitet och om jag i så fall kan redogöra för resultatet. Mattias Vepsä har även frågat mig varför jag och regeringen har ändrat beräkningsmodell efter att man kommit överens med SKR och varför jag inte har involverat eller fört en dialog med kommunerna inför att förutsättningarna ändrats. Mattias Vepsä har slutligen frågat mig om jag ser en risk att arbetet med tidigare insatser stoppas och om jag i så fall avser att vidta några åtgärder.

Jag vill framhålla att jag, i likhet med Mattias Vepsä, anser att det är angeläget att stärka socialtjänsten i dess förebyggande arbete för att minska nyrekryteringen till kriminella miljöer. Jag motsätter mig dock den bild som Mattias Vepsä målar upp. Regeringen är allt annat än passiv på det förebyggande området.

Att kommuner ska arbeta brottsförebyggande är lagstadgat. Den 1 juli 2023 trädde lagen (2023:196) om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete i kraft. Med anledning av den nya lagen har kommunerna ersatts genom en höjning av de generella statsbidragen. Därmed har regeringen också enligt finansieringsprincipen ersatt kommunerna för detta nya ansvarsområde.

Från och med 2023 kan kommuner också söka statsbidrag från Brottsförebyggande rådet för brottsförebyggande åtgärder. För 2024 satsas 52 miljoner kronor för detta.

Dessutom har regeringen gjort en treårig satsning på förebyggande insatser mot just gängkriminalitet. För 2024 avsätts 80 miljoner kronor, och för 2025 och 2026 beräknas 150 miljoner kronor per år. Därtill kommer den nya socialtjänstlagen att ge kommunerna bättre förutsättningar att arbeta förebyggande. Totalt avsätter regeringen 8 miljarder kronor under fem år för implementerings- och omställningsarbete med den nya socialtjänstlagen.

När det gäller Mattias Vepsäs fråga om fördelning av förberedande medel inför ikraftträdandet av en ny socialtjänstlag finns behov av klargöranden.

I budgetpropositionen för 2024 aviserade regeringen avsikten att presentera den nya socialtjänstlagen under 2024 för ikraftträdande under 2025. Regeringen aviserade även ett långsiktigt stöd till kommunerna samt en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, under 2024-2028 för att stödja kommunerna i omställningen till en långsiktigt hållbar, mer förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänst. Regeringen har dock inte fört någon dialog med SKR om fördelningen av statsbidraget eller uttalat sig om fördelningen till kommunerna.

Den 1 februari 2024 beslutade regeringen om uppdraget till Socialstyrelsen att fördela statsbidraget till kommunerna, där det framgår att kommunerna detta förberedande år får använda medel till att genomföra läges- och behovsanalyser inför den nya socialtjänstlagen och att medlen fördelas med lika belopp.

Jag instämmer i att kommunernas förutsättningar och behovsområden inför omställningen skiljer sig åt. Men även små kommuner har en lägsta kostnad för analyser och planering inför omställningen. Den fördelning som regeringen har beslutat om är en nödvändig fördelning under 2024 för att små eller mindre kommuner ska ges förutsättningar att förbereda sig och möjlighet att komma med i omställningen till en långsiktigt hållbar socialtjänst. I regeringsbeslutet om medlen för 2024 har avsikten varit att tydliggöra att regeringen i satsningen avser att ta fram en fördelningsnyckel för kommande år. Regeringen avser att återkomma i frågan.

Att vi befinner oss i ett ekonomiskt svårt läge försvårar kommunernas förebyggande arbete. Jag ser därför att regeringens riktade satsningar på det brottsförebyggande arbetet i kommunerna verkligen kan göra skillnad.


Anf. 9 Mattias Vepsä (S)

Fru talman! Jag tackar statsrådet Camilla Waltersson Grönvall för ett intressant svar.

Inledningsvis tror jag att vi här i kammaren och alla som tar del av debatten på webb-tv ska påminna oss om i vilket läge Sverige befinner sig.

Den här interpellationen handlar om hur socialtjänsten ska kunna jobba förebyggande och främjande i hela landet för att kunna ge stöd till de mest utsatta barnen och familjerna i vårt land. I svaret här och när jag fört debatter här i kammaren det senaste året får jag tyvärr ett svalt bemötande.

Socialdemokraterna tycker att vi måste göra allt vi kan för att bryta nyrekryteringen till gäng och göra allt vi kan för att möta den välfärdskris som landets kommuner och regioner befinner sig i.

Det kom en ny rapport i veckan från ett antal civilsamhällesorganisationer som säger att en av fem ensamstående föräldrar inte har råd att sätta mat på bordet så att barnen kan äta sig mätta och att 30 procent av sammanboende föräldrar oroar sig för sin ekonomi. Det påverkar barnens välbefinnande och välmående.

Samtidigt befinner sig landets kommuner i en enorm välfärdskris. Det är klart att det påverkar socialtjänsten, för i ett läge där vi måste göra allt vi kan för att hålla barn och unga borta från kriminella miljöer och bryta rekryteringen är det viktigt att socialtjänsten får långsiktiga villkor och spelregler för att kunna behålla sin personal och inte behöva varsla eller spara på de insatserna.

På samma sätt påverkas skolan och fritidsaktiviteterna runt om i landet, alltså alla de verksamheter som vi vet håller barn och unga utanför de kriminella miljöerna.

Därför ställde jag den här frågan, och jag hoppas få några svar i debatten.

Jag vill hålla fast vid Stockholm. Jag är riksdagsledamot från Stockholm, och i Stockholm bor 10 procent av landets befolkning.

Jag har tittat på regeringens hemsida därför att en av frågorna handlar om omställningen av socialtjänsten till den nya socialtjänstlagen, som vi är överens om ska ge socialtjänsten bättre verktyg för att jobba förebyggande. Debatten handlar också om att pengarna till detta aviserades i höstbudgeten, alltså i årets budget. På hemsidan presenterades den 15 september 2023 lokal fördelning av satsningar i höstbudgeten.

Fördelningen skulle ha gett Stockholm 18,6 miljoner kronor för att göra ett omställningsarbete i stadens elva socialtjänster, som i sig motsvarar en medelstor svensk kommun. Det är 10 000 anställda i Stockholms socialtjänst som behöver få en utbildningsinsats.

När kommunerna tog del av fördelningsnyckeln i höstas sattes ett arbete igång. Det anställdes projektledare, det anställdes personal och man påbörjade ett arbete för att göra omställningen och utbilda personalen för att verkställa det vi och regeringen är överens om - att ta steg i den nya socialtjänstlagen för att kunna bryta rekryteringen, jobba mer förebyggande och ha en starkare socialtjänst. Där är vi alltså inte oense.

Men sedan, den 1 februari, kom ett nytt besked från regeringen som gick ut på att Stockholm får 650 000 kronor. Man går alltså miste om 18 miljoner kronor för att göra omställningsarbetet.

Jag tycker inte att jag fått svar på den frågan här i dag. Jag hoppas att ministern i sitt andra inlägg kan redovisa vem som tog det beslutet, varför det togs och varför regeringen inte kunde avisera det tidigare - kanske i samband med budgeten.


Anf. 10 Anna Vikström (S)

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret på Mattias Vepsäs interpellation.

Jag kommer att tala om den del av interpellationen som handlar om beräkningsmodellen för att förbereda inför en ny socialtjänstlag.

Regeringen har i budgetpropositionen för 2024 förklarat att en ny socialtjänstlag kommer att presenteras under året. Regeringen tillhandahöll medel till kommunerna för att genomföra läges- och behovsanalyser inför den nya socialtjänstlagen. Detta beslut grundade sig på vikten av lokala och regionala analyser för att kunna planera socialtjänstens verksamhet. En så kallad indikativ fördelning till kommunerna gjordes och publicerades, utifrån en modell som beaktade storlek, vilket verkade vara rimligt.

Men det blir för svårt att förstå regeringens tankegångar när det plötsligt, mycket sent, beslutas att alla kommuner ska tilldelas samma summa för analyser. Skillnaderna blir enorma, inte minst för Stockholm, vilket Mattias Vepsä har framhållit och tydligt illustrerat.

Även i min egen kommun Sollentuna är skillnaden mellan den utlovade summan och den faktiska utbetalningen nästan 1 miljon. Sollentuna är en av de större kommuner som har störst problem med segregation och kriminalitet, även i förhållande till invånarantal, och medel hade kunnat användas för att på ett mycket bättre sätt göra en välbehövlig, seriös förberedelse inför den nya lagen.

Genomförandet av dessa lokala analyser inför denna lagstiftning måste tas på allvar. Det är självklart att det krävs mer resurser för stora kommuner och organisationer. De olika budskapen skapar nu verkligen förvirring. En helt ny beräkningsmodell presenteras mycket sent, en modell som skiljer sig totalt från den som publicerats tidigare.

Socialtjänstministern säger i sitt inlägg att regeringen inte har uttalat sig om en fördelning till kommunerna. Det som finns är ett publicerat länsblad från Finansdepartementet med titeln Lokal fördelning av satsningar i samband med budgetpropositionen för 2024. Det nådde kommunerna i oktober 2023. Även om det står att fördelningen är preliminär är det mycket troligt att kommunerna kan ha uppfattat att det är ungefär så här det kommer att se ut eftersom fördelningen publicerats och inget händer på månader. Sedan ändras modellen radikalt från att utgå från befolkningsstorlek till att vara lika för alla.

Hur har denna beräkningsmodell över huvud taget förankrats hos och kommunicerats till kommunerna?


Anf. 11 Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)

Fru talman! Stort tack till ledamöterna för deras frågor! Detta är en viktig fråga. Att socialtjänstlagen, som vi verkar vara helt överens om behövs och behöver implementeras på ett bra sätt, kommer på plats och får rätt förutsättningar är ett väldigt starkt fokus för det arbete jag bedriver.

Jag är dock lite orolig över att delar av denna interpellation verkar grunda sig på missförstånd och medvetna eller omedvetna missuppfattningar. Något beslut har alltså inte fattats i denna fråga, och detta bör kommunerna också vara medvetna om. Det har inte förts någon dialog med SKR om fördelningen av detta statsbidrag, och vi har heller inte från regeringens sida uttalat oss om fördelningen till kommunerna. Olika beräkningsmodeller är exempel, och inget beslut har fattats.

Jag tror att det är viktigt att ledamöterna från våra stora kommuner och valkretsar också tittar in i kameran mot alla de personer som lever i de små kommunerna. Detta är nämligen en tänkt implementering.

Eftersom lagen i sig inte träder i kraft förrän den 1 juli 2025 var jag personligen väldigt glad över att kommunerna fick 200 miljoner att fördela för att kunna göra ett analys- och behovsarbete. För mig och regeringen är det ganska självklart att detta arbete behöver göras oavsett om man bor i Ale kommun eller i Sollentuna. Hade vi fördelat pengarna efter invånarantal hade det blivit några få tusenlappar till de riktigt små kommunerna. De hade alltså hamnat på efterkälken fullständigt när det gäller att kunna göra detta viktiga analysarbete.

Jag kommer själv från en liten kommun och har arbetat kommunpolitiskt i många år. Jag vet att förutsättningarna redan från början ser ganska olika ut. Medan exempelvis Sollentuna, vars socialtjänst jag besökt, kan ha hela avdelningar med särskilda inriktningar för socialtjänstens viktiga uppgifter har Mellerud kanske en halv tjänst för samma uppgifter. Detta visar ganska tydligt att om vi ska göra en omställning av socialtjänsten som omfattar hela landet och inte bara de stora kommunerna, som redan i kraft av sin storlek har andra förutsättningar, är det väldigt viktigt att dessa pengar fördelas lika över hela landet och att alla kommuner får samma summa.

Jag vill dock understryka att det när det gäller de kommande åren, för vilka regeringen har avsatt sammanlagt 7,8 miljarder, det vill säga totalt 8 miljarder för socialtjänstlagen, kommer att redovisas en fördelningsnyckel. Där är det naturligtvis viktigt; där är frågan en helt annan. När socialtjänstlagen införs kommer fördelningsnyckeln också att utgå från invånarantal.

Jag hoppas att jag på detta sätt har svarat på ledamöternas fråga när det gäller denna del. Jag hoppas att vi i kommande inlägg också kan gå in på alla de olika insatser som behöver göras för att det förebyggande arbetet ska bli riktigt effektivt.


Anf. 12 Mattias Vepsä (S)

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Det finns en massa olika sätt att fördela statsbidrag. Vi har sett över tid hur fördelningsnycklarna har förändrats, men vi har också haft traditionen att man i regeringens underlag har fått en inriktning som man kan lita på.

Jag vet att statsminister Ulf Kristersson i sin regeringsförklaring pratade om en regering som har klipp i steget. Man kan fundera över vart det klippet tog vägen eftersom det inte har funnits någon dialog med SKR under dessa månader, och inte heller med landets kommuner. Jag tycker att det är ganska anmärkningsvärt.

Jag är själv uppväxt i en liten kommun på landets västra sida, Laholm. Jag vet att kommuner ser olika ut och har olika förutsättningar. Men jag vet också att väldigt många människor i vårt land oroar sig över den situation vi har i landets storstadsområden, där de allra flesta av de mest utsatta bostadsområdena finns och segregationen är som allra störst. Denna problematik finns givetvis runt om i hela landet.

Jag oroas över att regeringen försöker lägga ut en liten dimridå här och säga att ni är en stor kommun och får klara er lite själva. Jag tycker att det är anmärkningsvärt. Här borde man ha haft en dialog. Man borde ha lyft luren eller kanske begett sig över till Stadshuset, i det här fallet, och haft en dialog med Stockholm.

Jag sitter i justitieutskottet och ser den andra sidan av myntet, när man misslyckas med att bryta rekryteringen. Vi är överens om att vi måste göra en omställning och få en starkare socialtjänst och få på plats ett starkare förebyggande arbete.

Socialdemokraterna har lanserat flera nya principer för att exempelvis säkra välfärden genom att indexera statsbidragen till den. Vi har lagt mer pengar på förebyggande insatser för en sammanhållen och likvärdig skola; detta ser vi att regeringen inte har matchat. Vi har upprätthållit de satsningar på Socialstyrelsen för förebyggande arbete som vår regering tidigare gjort, pengar som regeringen drog ned från 250 till 80 miljoner. Vi har utöver regeringens satsningar avsatt nästan 1,9 miljarder för brottsförebyggande arbete.

Jag välkomnar därför gärna även denna debatt om att få till fler och starkare verktyg för att bryta nyrekryteringen till gängen. Är det något vi måste växla upp och som vi från vårt perspektiv i justitieutskottet känner att vi saknar är det just insikten att om vi ska lyckas få bort de gängkriminella och få bort problematiken med de mest våldsamma grupperna i vårt samhälle måste vi också bryta rekryteringen. Ska vi lyckas med detta krävs en sammanhållen skola och en stark ekonomisk politik som hjälper de allra mest utsatta i vårt samhälle.

På denna punkt tror jag dock inte att vi är riktigt överens. Senast jag tittade i regeringens budget och blickade ut i verkligheten såg jag nämligen att det läggs mer pengar på lyx-rot och lyx-rut. Man avfärdar bankskatt för de allra rikaste och väljer att skjuta över inflationsbekämpningen på vanligt folk. Som jag inledde mitt första anförande med är situationen tuff för många människor i vårt land. Vi saknar en regering som har klipp i steget och som för dialog med landets kommuner i så här viktiga frågor.


Anf. 13 Anna Vikström (S)

Fru talman! Att förespråka en lika fördelning av medel till alla kommuner för att genomföra analyser inför den nya socialtjänstlagen är att förbise de verkliga skillnaderna och behoven mellan olika kommuner. Att hävda att alla bör behandlas lika i detta avseende är att ignorera det faktum att kommunerna har unika utmaningar, resurser och behov och framför allt helt olika storlek på sin organisation.

Om en kommun ska göra en seriös analys för att förbereda för en effektiv implementering av socialtjänstlagen - det är ju detta som vi debatterar - borde medlen ha någon sorts koppling till storleken på kommunen, men så blir det alltså inte. I Stockholms län är det 17 kommuner som förlorar på den nya beräkningsmodellen. Jag kan absolut tänka mig att den hade kunnat se annorlunda ut utan att medlen för den skull skulle smetas ut lika över hela Sverige, alltså så att det skulle vara exakt likadant för varje kommun.

Jag tror att det hade kunnat finnas intelligenta och bra beräkningsmodeller som inte hade gjort till exempel Stockholms stad till en stor förlorare i detta. Jag är faktiskt väldigt förvånad över att det har gått till på detta sätt.


Anf. 14 Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)

Fru talman! Jag kan försäkra ledamöterna om att regeringen har en ständig dialog med SKR och med våra kommuner. Jag lägger en stor del av min samlade arbetstid på att resa runt i Sveriges olika kommuner, att besöka dem och att lyssna på dem. Ute i kommunerna låter det ganska likartat när det gäller behoven. Man behöver bland annat en ny socialtjänstlag för att få andra förutsättningar att arbeta tidigt, förebyggande och långsiktigt.

Det är väldigt bra att vi har kommunerna och socialtjänsten i ryggen när vi gör en så här stor förändring. Den lag som nu gäller är från 1980-talet och har lappats och lagats under lång tid. Nu behöver den förändras.

Det som har varit en del av mitt stora bekymmer är att den utredning som mötte mig när jag kom som nytt statsråd till Socialdepartementet grundades på direktiv från tidigare socialministern Lena Hallengren. Utredaren hade haft specifikt direktiv om att den nya lagen inte fick vara kostnadsdrivande. Jag säger det en gång till, för det är häpnadsväckande: I en tid då det redan var känt att vi hade en stor och växande kriminalitet och en rekrytering av väldigt unga människor till gängkriminalitet gav den socialdemokratiska socialministern utredaren ett specifikt direktiv om att lagen inte får vara kostnadsdrivande.

Margareta Winberg pekar i sin utredning på en rad olika saker som behöver ske. Nu håller vi på att utreda och titta på dem för att göra detta verkningsfullt.

Vid ett av de första möten jag hade med SKR, Föreningen Sveriges socialchefer, Akademikerförbundet och Vision ställde jag frågan: Ska vi gå fram med den befintliga utredningen, eller ska vi vänta in det pågående arbetet? Den här regeringen har högre ambitioner än den föregående för att socialtjänstlagen ska bli effektiv och åstadkomma det vi vill att den ska åstadkomma. Deras svar var: Låt oss gå fram med den del som finns för att sedan bygga på den.

Vi har nu ett antal utredningar som på olika sätt kommer att inlemmas i Socialtjänstutredningen, men det är viktigt att bära med sig att det med andra förutsättningar från den tidigare regeringen hade kunnat finnas helt andra förutsättningar för socialtjänsten att påbörja sitt arbete den 1 juli 2025, som är den planerade tidpunkten för ikraftträdande. Lagrådsremissen planeras ske under sommaren, och propositionen ska lämnas till riksdagen under sen höst eller tidig vinter. Min förhoppning är att vi ska kunna hålla fast vid ikraftträdandedatumet den 1 juli 2025.

En annan viktig del är en förändrad sekretesslagstiftning, där kommuners utbildningsförvaltning och socialförvaltning -, det vill säga skolan och socialtjänsten - och polisen ska kunna sitta runt samma bord och ha diskussioner om insatser till barn och unga på ett väldigt tidigt stadium. Därtill behövs möjligheten att säkerställa att föräldrar får ett utökat föräldraansvar. Vi har ett stort ansvar som föräldrar, och de allra flesta föräldrar tar också detta ansvar. Men där så inte sker måste vi kunna säkerställa att föräldrar involveras på ett tydligare sätt och att socialtjänsten också får verktyg att åstadkomma det.


Anf. 15 Mattias Vepsä (S)

Fru talman! Jag får tacka för en bra debatt så här långt.

Jag vill hålla mig kvar lite grann vid frågan om dialog med kommunerna. Jag läser i det svar som har skickats till mig inför debatten och som också har framförts här i kammaren: "Regeringen har dock inte fört någon dialog med SKR om fördelningen av statsbidraget eller uttalat sig om fördelningen till kommunerna." Men samtidigt har alltså statsrådet haft en kontinuerlig dialog med kommunerna, vilket är glädjande. Jag har också sett i tidningen att statsrådet är ute och reser. Vi ska alltså inte överdriva detta, men just i den här frågan har det alltså saknats en dialog.

Samtidigt har statsrådet varit ute och träffat landets kommuner. Då borde ju frågan ha tagits upp med landets kommunföreträdare - omställningen av socialtjänsten är kanske en av de största reformerna på detta område. Då kvarstår frågan varför man har gjort en så fullständig förändring av sättet att beräkna detta att Stockholm går miste om 18 miljoner kronor för omställningen.

Det blir liksom en tävling om vem som förstår landet bäst. Vi har givetvis olika bakgrunder. Men socialtjänsten i Stockholm är i praktiken elva olika socialtjänster med 10 000 medarbetare, och man har sina egna utmaningar, medan mindre kommuner har andra utmaningar i och med att de är färre anställda.

Men tycker statsrådet att 650 000 kronor är rimligt för detta omställningsarbete? Hur har diskussionerna gått i regeringen: Har statsrådet stått upp för en annan fördelning, eller har ni varit helt överens om att det är den här fördelningen som ska gälla, trots att den drabbar Stockholm så hårt?


Anf. 16 Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)

Fru talman! Tack, Mattias Vepsä, för denna debatt! Den är viktig, och jag hoppas att den är klargörande.

Som jag har understrukit vid flera tillfällen reser jag runt i hela landet. Det är tydligt att om man hade haft en beräkningsmodell som utgår från hur många invånare kommunen har hade de riktigt små kommunerna bara fått småpengar. Det hoppas jag att jag och Mattias Vepsä är överens om. Det hade handlat om några tiotal tusenlappar, och de hade inte kunnat göra mycket skillnad i det viktiga arbete som det handlar om när man ställer om för en ny socialtjänstlag.

De 18,7 miljoner som Mattias Vepsä talar om har aldrig beslutats. De har aldrig funnits med i någon fördelningsnyckel som det har fattats beslut om från regeringens sida. Men vi kan inte heller fatta beslut efter fördelningsprincipen om hur många invånare de olika kommunerna har, för det är många kommuner som är väldigt små. Det oroar mig lite att Mattias Vepsä verkar ha glömt sin bakgrund. Det är tuffare förutsättningar med en socialtjänst som är mycket mindre än vad en stor stad har.

Jag har den djupaste respekt för de utmaningar som många av våra stora städer har. Utmaningarna sprider sig också till allt mindre kommuner och gör att arbetet måste göras lika omfattande där. Det handlar ju inte bara om brottsförebyggande åtgärder utan om insatser för bland annat barn och unga i väldigt utsatta situationer. Och barn och unga befinner sig i utsatta situationer över hela vårt land.

Skulle de riktigt små kommunerna gå miste om 600 000 eller 610 000 kronor hade det inneburit att de inte hade kunnat komma med på banan. Jag tror inte att Mattias Vepsä hade velat se det heller. Regeringen vill det definitivt inte. Hela landet måste vara med på resan mot en ny socialtjänstlag.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.