Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Småföretag

Interpellation 2007/08:166 av Engström, Marie (v)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2007-11-15
Anmäld
2007-11-15
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2007-11-20
Sista svarsdatum
2007-11-29
Besvarad
2007-12-11

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 15 november

Interpellation

2007/08:166 Småföretag

av Marie Engström (v)

till näringsminister Maud Olofsson (c)

Regeringen har i många sammanhang framhållit vikten av att underlätta för småföretag. Man har till exempel satt upp mål för minskning av företagens regelbörda med 25 procent till år 2010. Näringslivets regelnämnd har gjort en utvärdering av regeringens arbete och menar att det man hittills gjort lämnar mycket övrigt att önska. Man skriver också att det krävs rejäla insatser från departementet för att få fram ett godtagbart resultat under resten av mandatperioden. Däremot har regeringen infört en rad regler på skatte- och avgiftsområdet, bland annat selektivt reducerade arbetsgivaravgifter, som snarare ökar regelbördan.

När man lyssnade på valretoriken från regeringspartierna var frågan om social trygghet för företagare viktig. Därefter har det inte hänt mycket. Trots löften om förbättrad social trygghet har den sedan tidigare utlovade utredningen ännu inte tillsatts. Detta skapar naturligtvis osäkerhet hos många, inte minst kvinnliga företagare, som står inför beslut om framtida verksamhet.

Forskning och utveckling är avgörande för framtida satsningar, inte minst inom miljöområdet. Det behövs ökade resurser till alla delar inom FoU, från grundforskning till utveckling av produkter och tjänster. Inom ramen för Vinnova har småföretag under några år kunnat få bidrag till behovsidentifiering av, förstudier till och genomförande av FoU-projekt. Intresset har varit mycket stort och indikerar att här behövs ytterligare insatser.

Mot bakgrund av vad som framförts vill jag fråga näringsministern:

Vilka åtgärder är ministern beredd att vidta för att underlätta för småföretag bland annat vad avser minskad regelbörda, ökad social trygghet och för att främja forskning?

Debatt

(12 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2007/08:166, Småföretag

Interpellationsdebatt 2007/08:166

Webb-tv: Småföretag

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Maud Olofsson (C)
Anf. 24 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Marie Engström har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att underlätta för småföretag bland annat vad avser minskad regelbörda och ökad social trygghet samt för att främja forskning. Börje Vestlund har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag har för avsikt att vidta för att minska den administrativa regelbördan för företagen. På regelförenklingsområdet pågår ett intensivt arbete. Direkt efter regeringens tillträde fastställdes ett ambitiöst mål om att minska företagens administrativa kostnader till följd av statliga regler med 25 procent till 2010. Detta mål gäller alla områden och inte som den tidigare regeringens mål som endast pekade ut ett fåtal områden för regelförenkling. Ett omfattande arbete startades inom Regeringskansliet och hos ett femtiotal myndigheter med att identifiera förenklingsåtgärder och mäta hur stor regelbördan är inom olika områden. Dessutom sattes ett stort antal samtal med näringslivet i gång på såväl departementsnivå som myndighetsnivå. Arbetets första steg rapporterades i våras och innehöll ett urval av åtgärder. Dessa gäller förlängda redovisningsperioder för mervärdesskatt, utredningar om revisionspliktens avskaffande för små företag och om hur det ska bli enklare att få F-skattsedel, enklare regler för små aktiebolag, ytterligare förenklingar i redovisningsreglerna samt på miljöområdet. Ett stort antal myndigheter ser över sina regelverk, förenklar genom e-tjänster, utvidgar samarbetet mellan myndigheterna eller ser över implementeringen av EG-rätt. En redovisning av regelförenklingsarbetet kommer att lämnas i en skrivelse till riksdagen i början av 2008. Andra viktiga delar av regelförenklingsarbetet är den nya förordning om konsekvensutredning vid regelgivning som regeringen beslutade om den 6 december. Den syftar till att generellt förbättra beslutsunderlaget när nya regler utarbetas men särskilt till att effekterna för företag ska bli väl belysta. Regeringen kommer också inom kort att besluta om inrättandet av ett regelråd. Inom Regeringskansliet pågår arbetet med att utforma Regelrådets arbetsuppgifter och organisation. När det gäller frågan om social trygghet har regeringen beslutat om ett tilläggsdirektiv till utredningen om trygghetssystemen för företagare. Utredarens ursprungliga uppdrag innebär att föreslå bättre och tydligare regler för företagare inom arbetslöshets- och socialförsäkringen. Med tilläggsuppdraget får utredaren även i uppdrag att föreslå en sjukförsäkring med ökad flexibilitet för företagare. Ett problem med dagens offentliga trygghetssystem är att dessa har utformats för anställda och därför är sämre anpassade för företagare. Regeringen vill åstadkomma ett trygghetssystem som är så ändamålsenligt som möjligt för företagare och anpassat till den verklighet som företagare befinner sig i. Utredaren ska därför inte bara lämna förslag på justeringar av nuvarande regler och beräkningar i sjukförsäkringen utan även lämna förslag på en sjukförsäkring som innebär att en företagare ska kunna omfattas av olika avgifts- och ersättningsnivåer. Det ska finnas en tydlig koppling mellan den avgift som betalas in och den ersättning som erhålls inom sjukförsäkringen. Utredaren är fri att även lämna andra förslag som innebär ökad handlingsfrihet för företagare inom sjukförsäkringen. Jag delar uppfattningen att satsningar på forskning och utveckling är viktiga. Dagens utmaningar för samhälle och näringsliv ställer krav på ökad kunskap inom många områden. Det är betydelsefullt att små och medelstora företag stärker sin förmåga att bedriva kvalificerad kunskapsutveckling. Regeringen föreslog därför i budgetpropositionen att resurserna till Vinnova ska förstärkas med 100 miljoner kronor per år från och med 2008 för att möjliggöra en förlängd satsning på forskningsprogrammet Forska och väx. Regeringen återkommer till forskningsfrågor i en forskningspolitisk proposition som vi planerar att presentera under hösten 2008.
Marie Engström (V)
Anf. 25 Marie Engström (V)
Herr talman! Tack för svaret på bland annat min interpellation! Jag skrev interpellationen för nästan en månad sedan, och det var innan regeringen hade tillsatt en utredare att se över de sociala trygghetssystemen. Det är viktigt att påpeka. Interpellationen var också skriven utifrån regeringens valretorik, nämligen att det var så viktigt att satsa på småföretagen. Det var också viktigt att inte tappa tempo. Det är därför jag har tagit upp ett antal olika frågor. Det gäller trygghetssystemen, regelkrånglet och satsningarna på forskning och utveckling - alltså tre delar. När det gäller satsning på forskning och utveckling har jag sedan jag skrev den här interpellationen skrivit en ny interpellation, och jag kommer att debattera den frågan med Anders Borg nästa vecka. Jag kanske inte lägger så mycket energi på det i den här debatten. När det gäller den sociala tryggheten har mindre företag, i synnerhet de företag som är enskilda firmor eller handelsbolag, ofta haft en svår situation i och med att det är nettoinkomsten som har legat till grund för den trygghet man har fått i form av sjukersättning och föräldraförsäkring. Det har många gånger varit besvärligt. En låg nettoinkomst, vilket är vanligt i ett uppstartsskede i ett företag, har påverkat den enskilde företagaren när han eller hon har blivit sjuk eller föräldraledig. Det har också påverkat beräkningen av pensionen. Det är bra att man nu försöker se över detta. Jag beklagar bara att man har tappat i tempo. Man tappade lite över ett år i och med att regeringen inte tillsatte en utredare förrän alldeles nyligen. Så till frågan om regelförenkling. Regeringen har ett ganska tufft mål, nämligen att minska reglerna med 25 procent till år 2010. Näringslivets Regelnämnd har utsett sig själv till att utvärdera vad regeringen gör. Det är lite intressant att läsa vad nämnden skriver. Man verkar hittills inte vara speciellt nöjd med regeringens arbete. Man menar att regeringens handlingsplan behöver förbättras. Det krävs politiskt ledarskap och hårt arbete, för att citera ett brev som har skickats till oss riksdagsledamöter. Man visar också på att det är ett faktum att företagens administrativa kostnader har ökat till följd av flera av de förslag som den nya regeringen har genomfört. Det är också intressant. Det här väcker frågor om hur regeringen egentligen gör när regeringen lägger fram nya förslag - även om de inte var så många som någon från Näringsdepartementet sade. Finns det någon typ av mått eller system där de nya förslagen plockas in för att mäta vad de betyder för det enskilda företaget, hur det kan bli bättre och förhindra att regelbördan ökar? Vi kan ändå konstatera att den enskilde företagaren inte på något sätt har upplevt någon förändring från tidigare.
Börje Vestlund (S)
Anf. 26 Börje Vestlund (S)
Herr talman! Jag ber att få tacka för svaret, även om det är som vanligt när det gäller svensk näringspolitik. Det är svårt att få några konkreta förslag. Det ska komma en skrivelse enligt svaret. Alla vet att en skrivelse handlar om en redovisning av vad regeringen redan håller på med inom ramen för nuvarande regelverk och knappast någonting nytt. Man kan möjligen få en aning eller idéer om vad regeringen kommer att föreslå i framtiden. Samtidigt är vi socialdemokrater naturligtvis glada och stolta över att regeringen fortsätter den politik som vi lade fast, nämligen att 25 procent av regelkrånglet ska bort från företagen. Ökningstakten minskade också avsevärt under senare delen av vår period. Ökningstakten var 58 procent och 40 procent åren 2005 och 2006. Men man blir ganska förvånad när man ser att ökningstakten ökar när man får en borgerlig regering, med smått fantastiska 63 procent. Företagen känner sig svikna av regeringen och känner att regeringen har tappat fokus. Om vi skärskådar regeringens löfte om att minska regelbördan för företagen, "bidde" det med förlov sagt bara en tumme. Den borgerliga högerregeringen åkte land och rike runt och talade om vilket paradis Sverige skulle kunna bli för företagare om man bara fick chansen. Nu fick ni chansen, och företagarna står där med lång näsa. Det ni hittills har gjort är att öka krånglet. Eventuella förbättringar och utredningar skulle göra det enklare att vara företagare. Ta till exempel avdragsrätten för hushållsnära tjänster. Herr talman! Vi kan ha olika uppfattningar om den reformen, men hur detta rent regelmässigt ska bli enklare för företagen har jag oerhört svårt att förstå. Det tror jag också att företagen har svårt att förstå. Man kan vara positiv till själva reformen, men att detta skulle minska regelkrånglet kan nog ingen hålla med om. Ett annat exempel är att förvärvsavdraget skulle förbättra reglerna för företagen. I de allra flesta företag sköts lönehanteringen av datorer, men i de allra minsta företagen sköts den fortfarande manuellt - och där har det blivit krångligare att räkna ut skatt jämfört med tidigare. Visst har det gjorts bra saker. Detta med momsredovisning kan jag tycka är en bra sak. Men det är ändå väldigt mycket som inte har hänt. Under föregående mandatperiod var inte minst näringsministern själv aktiv i att kritisera den dåvarande socialdemokratiska regeringen för att den inte gjorde tillräckligt för att minska det administrativa regelverket för företagen. Det var mustiga och intressanta debatter, men budskapet var tydligt. Vi kan mer och bättre, hördes det från den dåvarande oppositionen. Nu sitter Maud Olofsson själv vid makten. När denna regering närmar sig halvtid har fortfarande enbart några enstaka konkreta förslag redovisats. Nu kan ju inte Maud Olofsson skylla regeringsövertagandet på att man inte riktigt hann med det här. Herr talman! Nu har Maud Olofsson haft nästan ett och ett halvt år på sig att göra någonting, men det enda konkreta man kan se är att det ska komma en skrivelse på området och att man ska tillsätta ett regelråd. Liknande konstruktioner har funnits förr. Jag måste fråga statsrådet: Vad är det förutom det som alla länder i hela EU ska göra, de 25 procenten, för att minska regelkrånglet? Vad är det ytterligare man ska göra?
Carina Hägg (S)
Anf. 27 Carina Hägg (S)
Herr talman! Jag vet att många småföretagare just i dessa dagar kämpar väldigt hårt för att hinna med leveranserna till jul. Det är en mycket arbetstyngd period för många småföretagare och också väldigt viktig ekonomiskt. Samtidigt ska de sitta och fundera på vad regelkrånglet betyder och vilka effekter det får både nu och framöver. Jag tycker att det är bekymmersamt när jag i Maud Olofssons svar läser om sjukförsäkring med ökad flexibilitet för företagare. Vad innebär det? En företagare försäkrar sig på den nivå som motsvarar sjuktalen just när försäkringen tecknas. Strax därefter kan någon anställd få diabetes eller företagaren kan själv bli sjuk. Vad innebär det? Då kanske man inte har den försäkring som man trodde att man skulle ha? Flexibiliteten kan i sig vara en fälla, ge en falsk säkerhet och göra livet väldigt besvärligt framöver. Är det här något som regeringen och Maud Olofsson har tänkt implementera på andra samhällsområden blir jag väldigt bekymrad. Jag skulle också vilja ta upp någonting annat. Stig Claesson, kd-politiker på lokalnivå men också på riksplanet och ledamot i Svenskt Näringslivs styrelse, har gjort sig känd som företagare, men han är snarare vd i ett norskägt företag. Han är också känd som Gnosjöupprorets ledare. Nu är man inte så glad åt den benämningen i Gnosjöbygden. Man vill bli förknippad med mer positiva ting än med Gnosjöupprorets manliga traditionella och lite konservativa stil. Han säger nu upp tio personer. Det är nu det andra varslet som kommit på kort tid. Man talar om omstrukturering. När Stig Claesson var så omhuldad och Gnosjöupproret fick så stor uppmärksamhet före valet, inte minst av Centerns företrädare och av Maud Olofsson själv, varför får man då ingen uppmärksamhet i dag när man gör uppsägningar, sitter i förhandlingar och människor förlorar sina arbeten och jobb och maskiner flyttas till exempelvis Norge? Det skulle vara väldigt intressant att höra. Jag var på Jordbruksverket förra måndagen. Det är väldigt intressant att se hur de arbetat väldigt effektivt med regelförändringar för småföretag och företagare inom deras sektor. Men det är klart att det inte spelar någon roll vad de gör om det ute i verksamheten för den enskilde företagaren uppfattas som att krånglet och antalet regler ökar, därför att regeringen hittar på nya saker som i stället maximerar effekten av de frågor som de ska hantera. Så här i juletider levererar man regeringens sida krångligheter, och jag skulle vilja peka på en krånglighet som en del privatpersoner och också företagare funderar på i dag, nämligen om jultomten är avdragsgill. Om jultomten frågar om här finns några snälla barn menar Skatteverket, om jag tolkat det rätt, att då är tomten inte avdragsgill. Men om tomten skottar gången för att ta sig fram till dörren och komma in med paketen och han också plockar upp papperen och kartongerna som blivit över och bär ut dem när barnen har öppnat sina paket och tacksamt dragit sig undan för att titta på dem, är tomten då avdragsgill? Det vill jag gärna höra Maud Olofssons svar på. Det här visar att allt det som regeringen kommer med inte är de julklappar till människor och företagare som man talar om, utan det är absurditeter och regelkrångel. Det är oerhört viktigt att vi kan ha en sådan här interpellationsdebatt så att vi kan få fokus på vad som behövs. Jag kommer från Jönköpings län, från den del av länet som räknas till Gnosjöbygden, GGVV som vi därnere kallar oss. Där är man klart bekymrad över ökade arbetsgivaravgifter och den ökade regeltyngden. Man hade inte förväntat sig detta. Man är väldigt förundrad och vet nästan inte hur man ska hantera situationen, för man hade ju fått så mycket i utfästelser och ser nu att det inte blir så som de blivit lovade. Vad gör vi då? Och vad gör då Maud Olofsson för att hantera situationen? Jag förstår deras kritik. Men jag väntar på svar från Maud Olofsson.
Maud Olofsson (C)
Anf. 28 Maud Olofsson (C)
Herr talman! När det till att börja med gäller det sociala trygghetssystemet ska vi ha historien klar för oss. Förra mandatperioden hade Socialdemokraterna majoritet. Vi skapade en majoritet här i riksdagen tillsammans med Miljöpartiet och tvingade Socialdemokraterna mot deras vilja att tillsätta en utredning om de sociala trygghetssystemen. Ni ville inte ha någon sådan utredning. Ni tyckte inte att det var något problem med den sociala tryggheten för småföretagare. Det var alldeles uppenbart. Sedan tillsatte ni en utredare som inte levererade särskilt mycket under den period som fanns till förfogande. Det var också därför som jag bytte utredare och gav utredaren nya direktiv. Tänk om ni hade gjort någonting! Nu har ni ambitioner och säger att det här är så viktigt och att företagarna inte har samma verklighet som anställda. Men gratulerar, nu har ni åtminstone insett det. Det kan ju vara en bra grund för oss att komma vidare för att hitta ett vettigt system. Det här har vi sagt till er under hur lång tid som helst: Företagarna har andra villkor än vad de anställda har. De har mindre ersättningar än vad de anställda har. Det är precis det som vi har påpekat för er. Carina Hägg undrar nu i sitt inlägg vad den ökade flexibiliteten innebär. Det visar att ni är tillbaka på ruta noll. Ni förstår inte företagarnas villkor när det handlar om deras sjukdom och när det gäller arbetslöshet. Ni förstår inte att företagaren är en nyckelperson på sitt företag. Det är därför som ni inte vill ha någon flexibilitet. Det ska bli otroligt spännande när ni själva kommer med förslag att se vad de kommer att innebära. Jag tycker att det ska finnas en ökad koppling mellan vad man betalar in och vad man får ut. Jag skulle bara vilja veta: Delar Socialdemokraterna den synen? Ska det finnas en ökad flexibilitet? Ska det finnas en ökad koppling mellan vad man betalar in och vad man får ut? Ge svar på den frågan, så kan vi gå vidare senare! När det gäller regelförenkling inser jag, och har insett hela tiden, att det är en jättestor utmaning. Men ska det här funka bra måste man ha systematiska mätningar på olika områden för att se vad det är för regelkrångel vi har, vad vi har att utgå från, så att det går att mäta mot någonting. Det andra vi behöver göra är att analysera både de gamla och de nya förslagen. Det är därför som vi nu har gett uppdraget att granska alla förslag med de här ögonen, att man ska göra konsekvensanalyser. Alla myndigheter och alla departement har fått uppdraget, och vi återkommer till handlingsplanen senare. Vi kommer då att redovisa vad som görs på olika områden. Den här regeringen tar in många, många fler områden än vad den gamla regeringen gjorde med sitt Simplexarbete. I företagens vardag är det mycket av regelverket som inte fanns med i det förra arbetet. Jag tror att det är viktigt att vara systematisk. Det säger också myndigheter, och Jordbruksverket nämndes i det här sammanhanget. Det är klart att Jordbruksverket har fått uppdraget av Eskil Erlandsson att vara aktivt på det här området, och då levererar man också. Samma sak gäller miljöområdet, där vi nu kan se att Miljödepartementet förenklar lagstiftningen, snabbar på handläggningen av miljökonsekvensärenden och annat. Det är till gagn för de små företag som ska investera. Det är ni som har krånglat till tillvaron för dem. Det här kommer att ta tid, men regeringen tänker sig att gå igenom det på ett mycket systematiskt sätt. Sedan kommer det naturligtvis en del från EU-sidan som vi ska implementera och som gör att regelverket blir annorlunda. Den stora svårigheten eller utmaningen ligger i att både kunna ha en gemensam lagstiftning på EU-nivå och få den implementerad på ett bra sätt här i Sverige. Där återstår en hel del att göra. Det säger också NNR när man tittar på den utvärdering man har gjort.
Marie Engström (V)
Anf. 29 Marie Engström (V)
Herr talman! Apropå de frågor som näringsministern ställde är det klart att vi kan ägna oss åt att gräva i hur det var för några år sedan. Jag vet bara att jag för min del har skrivit motioner i frågan även under tidigare regeringar, och jag företrädde då Vänsterpartiet. Jag förstår faktiskt vad det betyder för företagare att ha trygghet. Jag skulle inte ha skrivit en interpellation i frågan annars. Kopplingen mellan det man betalar in och det man får ut finns redan i dag. I sin sjukförsäkring kan den enskilde företagaren besluta om han vill ha en, tre eller flera karensdagar. Man kan också sätta nivån på den avgift man ska betala. Det finns redan i dag. Låt mig få återkomma till att kommentera det när utredaren har lagt fram sitt förslag. Jag sitter i skatteutskottet. Där har vi många debatter i höst. Eftersom regeringen enbart gjorde bedömningar i budgetpropositionen kommer alla skattefrågor via särpropositioner. Alliansföreträdarna i mitt utskott säger jämt att man inte ska leva på bidrag, utan människor ska i arbete. Det kan man i och för sig hålla med om. Men det visar sig att bidrag i detta fall många gånger handlar om sjukförsäkring, föräldraförsäkring och a-kasseförsäkring. Det är ett nyspråk som jag inte tycker om. Hur ser Maud Olofsson på detta? Om en företagare går på a-kassa, har sjukförsäkring eller föräldraförsäkring, är det i Maud Olofssons vokabulär att gå på bidrag? Det vore intressant att ta upp den diskussionen med näringsministern. Frågan om tomten är avdragsgill eller inte är en jättebra frågeställning. Det regeringen har gjort detta år är dels att införa skatteavdrag för hushållsnära tjänster, dels att föra en diskussion när det gäller reducerade arbetsgivaravgifter för vissa tjänsteföretag. Om det är något som man då skapar så är det gränsdragningsproblem och regelkrångel på många olika sätt. Jag blev bland annat uppringd av en branschorganisation i förmiddags. Man ondgjorde sig över att man inte skulle omfattas av kommande förslag om tjänsteföretag. Man visade på ett tydligt gränsdragningsproblem där man i princip kunde tillhandahålla en likartad tjänst som andra som skulle omfattas. Detta faller inte i god jord. När det gäller avdrag för hushållsnära tjänster visar det sig att det som skulle bli ett sätt att komma till rätta med skattebortfall snarare har bidragit till att man har hittat helt nya sätt att kringgå skattereglerna. Till exempel visade Skatteverket för någon vecka sedan att ett företag hade fakturerat en trädfällning med 300 kronor medan klippning av gräsmatta skulle kosta 8 000 kronor. Detta var i akt och mening att försöka få mer jobb och för att få till stånd ett skattefusk som inte har funnits förut men som kanske kommer att finnas nu. Det är bara att beklaga att regeringen med denna typ av åtgärder inte bara skapar mer krångel utan också påskyndar en utveckling med skattefiffel.
Börje Vestlund (S)
Anf. 30 Börje Vestlund (S)
Herr talman! Det vore klädsamt om statsrådet inträdde i sin roll som statsråd och inte hela tiden agerade som om hon fortfarande var i opposition. Det ställs frågor till oss socialdemokrater om vad vi gör, inte skulle ha gjort och hur vi hanterar saker och ting. Detta är inte relevant i denna debatt. Det kan man gärna ta i en partiledardebatt eller i en allmän debatt, men det är för att ge oss möjlighet att kontrollera regeringen som interpellationsinstrumentet finns. Ska man vara riktigt ärlig är det inte så konstigt att det har gått så här. Vi gjorde ganska mycket från vår sida. Vi ville börja med några områden. Det gällde skatter, och vi ville gå vidare med arbetsrätt och miljö. Detta är inga små områden; det berör stora områden inom detta som vi kallar regelkrångel. Kanske är det de allra största, inte minst i de små och medelstora företagens vardag. Men i stället för att ta till vara det som redan gjorts valde man att börja om från början. Det är förvånande i detta sammanhang. Ett exempel är när man säger att man har förbättrat för företagen när det gäller miljölagstiftningen. Men snälla Maud Olofsson, det är en följd av att vi tillsatte en miljöbalkskommitté som såg över miljöbalken. Det är sanningen. Det är det som sipprar ut här i kammaren nu, som vi behandlar och som naturligtvis är positivt att man hanterar på detta sätt. Sanningen är, Maud Olofsson, att det inte är jag eller Socialdemokraterna som kritiserar regeringen för att man har ökat regelkrånglet; det är Näringslivets Regelnämnd. Det är inte vi som gör det. Jag måste ärligt säga att när jag fick skriften i min hand blev jag förvånad. Jag trodde under valrörelsen att man skulle ta dessa frågor på större allvar och att man verkligen skulle göra något. Men uppenbarligen har man inte gjort något. Man har hela tiden tappat tempo på grund av att man ska göra det på sitt eget sätt och göra om samma saker som socialdemokratiska regeringar redan tidigare satt i gång processer för. Nu gör man om det för att göra sin egen variant, och på grund av det tappar man tempo. Det är mycket tråkigt, för de som hamnar i bakvattnet på grund av detta är i första hand företagen, i andra hand är det sysselsättningen. Det är den sysselsättning som regeringen är så mån att slå vakt om och som man har lagt fast är målet med den borgerliga högerpolitiken. Detta är oerhört svårt att förstå. Ingen förstår logiken och retoriken bakom regeringens diskussioner om detta. Det pratas ganska mycket, men det kommer inte särskilt många förslag från regeringen. De förslag som har kommit har med något undantag handlat om att tillsätta utredningar, utredningar och utredningar. Det är få förslag som vi har kunnat behandla i riksdagen, och det är bara att konstatera att de förslag som man har behandlat i många fall har krånglat till tillvaron för de små och medelstora företagen. Detta är allvarligt, herr talman.
Carina Hägg (S)
Anf. 31 Carina Hägg (S)
Herr talman! Jag kan konstatera att de frågor jag ställde, inte minst de konkreta frågorna, inte ledde till något svar från näringsminister Maud Olofsson. Det tycker jag är bekymmersamt. Är tomten avdragsgill? Det ställer vi oss fortfarande frågande inför och inför småföretagens möjligheter till försäkringar. När det gäller sjukförsäkringen säger Maud Olofsson, vad jag förstår, att den ska vara flexibel. Om man får ett oväntat behov av försäkringsuttag så får man stå sitt kast. Har man inte betalat in mer får man inte heller ut det man behöver för att täcka behovet. Det är ett helt nytt sätt att se på dessa frågor, som är mycket bekymmersamt. Det är ett ideologiskt beslut från regeringens sida som Maud Olofsson här för fram. Det borde inte bara oroa småföretagarna utan även många andra grupper ute i samhället. Men det är bra att få klarlagt att det är ett ideologiskt skifte när det gäller hur man ser på socialförsäkringar och försäkringssystem och i vilken riktning man vill gå från regeringens sida. Jag har också fått svar på så sätt att jag har förstått att Maud Olofsson som partiledare, men också som näringsminister, inte längre lyssnar till Gnosjöupproret och dess ledare Stig Claesson. Det var bara i opposition som det var intressant att lyssna på dem. Jag tycker tvärtom att det är viktigt att lyssna på människor oberoende av om man sitter i regeringsställning eller i opposition, att man tar till sig olika synsätt och perspektiv. Många företagare är i dag oroade över det ökade regelkrånglet. Det har ju ökat. Det har vi konstaterat, och det finns också utredningar som pekar på det, så det är inte bara vi socialdemokrater. Och jag förstår kritiken. Företagen får det inte heller lättare när det införs regler som skapar gränsdragningsproblem, som fallet är med hushållsnära tjänster. Jag har träffat företag i den branschen som känner sig pressade av kunder att skriva fakturor på ett annorlunda sätt. Sedan är det svårt att förklara, för regelverket är krångligt. Man försätter också en del småföretagare i en bekymmersam situation, för de måste hävda reglerna eller kanske gå över gränsen och lockas av det system som har införts att inte sköta sig som vi från samhällets sida förväntar oss. Hur tänker man stödja de småföretag som i dag befinner sig i en svår situation?
Maud Olofsson (C)
Anf. 32 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Om vi börjar med socialförsäkringarna är regeringens utgångspunkt att det ska finnas en tydlig koppling mellan vad man betalar in och vad man får ut. Det finns det inte i dag. Det vi menar med flexibel sjukförsäkring är ju det som företagarna efterfrågar. De tycker inte att de här sjukförsäkringssystemen passar den verklighet som de lever i. Jag bara konstaterar att om det är på det sättet måste vi också ha en utredning som tar fram konkreta förslag. Sedan får vi återkomma till de konkreta förslagen och diskutera dem. Jag lyssnar på företagarna. Jag har också lyssnat på företagarna när det gäller regelförenklingsarbetet. När jag tittar på mätningar av hur företagen ser på den här regeringen jämfört med den förra ligger vi hela tiden före er. Alla kommer inte att vara nöjda, men det räcker med att det är en tydlig majoritet som tycker att det här är bra, och i den förvissningen jobbar vi vidare. Det som är viktigt för den här regeringen är att regelförenklingsarbetet är mer omfattande. Det omfattar fler myndigheter. Det omfattar fler departement. Det omfattar fler åtgärder. Det omfattar fler områden. Det är ett mycket mer systematiskt arbete. Det vi har kunnat se när vi har studerat andra länder som har varit framgångsrika är att man måste vara otroligt systematisk. Man måste vara otroligt målmedveten, och man måste ha goda verktyg. De verktygen fanns inte när vi tillträdde. Därför håller vi på att utveckla dem så att vi kan göra det här på ett systematiskt och bra sätt. Det är också den reaktion vi får från myndigheter och andra som jobbar med den här delen. Sedan tycker jag att det är intressant att studera Socialdemokraternas motion i det här sammanhanget, där man tar bort Regelrådet. Det är alltså det verktyg som ska granska just regelkrångel och annat. De pengarna har ni ju plockat bort i er budget. Det skulle vara intressant att veta varför. Diskussionen om hushållsnära tjänster är naturligtvis intressant. Att ni diskuterar regelkrånglet här har ju inget att göra med att ni är särskilt intresserade av åtgärden som sådan. Ni tycker ju inte om hushållsnära tjänster, och ni kommer att hitta på alla möjliga saker eftersom ni tycker illa om själva reformen. Men där har vi olika åsikter. Vi tycker att det är bra att man får hjälp med vardagspusslet. Vi tycker att det är bra att det växer fram en tjänstesektor. Vi tycker att det är bra att det blir som i Finland, att en del av de tjänster som tidigare har varit svarta nu blir vita. Vi tycker att det är bra att människor får hjälp att köpa den här typen av tjänster. Det tycker inte Socialdemokraterna. Det tycker inte Vänsterpartiet. Men det får ni väl ta upp med väljarna. Väljarna tyckte att det här var bra, och så genomför vi det. Sedan ska vi återkomma med ett förenklat system som gör det tydligare med betalningarna, för där tycker jag att det finns en del ytterligare att göra. Är tomten avdragsgill eller inte? Det är faktiskt så att vi har fattat beslut om gränsdragning. Sedan är det upp till myndigheter att tillämpa det. Jag tror att ni skulle tycka att det var väldigt olämpligt om jag stod här och beskrev vilken klädsel man ska ha om man ska utföra hushållsnära tjänster och var gränsdragningen går. Det är faktiskt en sak för myndigheterna att hantera detta. Till sist ska jag bara säga att vi går vidare med vårt arbete för att underlätta för småföretagarna. Regelförenklingarna och trygghetssystemen är två viktiga åtgärder för landets småföretagare, och jag tror att de känner stor tillit till vad regeringen gör.
Marie Engström (V)
Anf. 33 Marie Engström (V)
Herr talman! När det gäller regelförenklingsfrågan säger Maud Olofson: Vi ligger långt före er. Hon menar då den tidigare s-regeringen. Det är lite tråkigt att man inte kan föra debatten på en sådan nivå att Maud Olofsson ändå kan erkänna att det finns väldigt mycket kvar att göra. Hela tiden måste man mäta sig på det sättet att man säger att vi ändå är mycket bättre än ni, och därmed är det bra. Det är ett väldigt konstigt sätt att debattera på, tycker jag, när tillgänglig statistik och allt annat trots allt visar att det finns mycket kvar att göra. Och mycket av det som ni har genomfört har inneburit ökat krångel för småföretagen. Det är ju trots allt så. Sedan till frågan om skattereduktion för hushållsnära tjänster. Nej, jag tycker inte om det av flera olika skäl. Om man ska hänvisa till Finland visar det sig att det i första hand är familjer med höga inkomster som utnyttjar detta. Där talar statistiken sitt tydliga språk. En annan sak är att det också har blivit en väldigt dyr reform. Det kan så bli även hos oss, inte minst eftersom vi har ett oerhört generöst avdragssystem som vi har infört i det här landet. Då skulle man kunna jämföra detta med någonting annat, som jag hemskt gärna skulle vilja göra. Det är att införa skattereduktion för satsning på forskning och utveckling i företag. Det tycker jag vore mycket mer intressant. Det skriver jag i och för sig om i min interpellation, men jag har inte tagit upp det tidigare. Det handlar om att visa att man tror att det finns en framtid. Jag är helt övertygad om att det finns en framtid inom energisektorn och miljösektorn. Där behöver det forskas. Jag vet att inom ramen för Forska och väx hade, i vart fall för något år sedan, bara vart tionde företag som sökte pengar också fått pengar till sina forskningsprojekt. Det visar väl ändå att det här finns ett jättestarkt tryck, och den här frågan kommer jag säkert att återkomma till.
Börje Vestlund (S)
Anf. 34 Börje Vestlund (S)
Herr talman! Jag tycker att det är beklämmande att vara med i en sådan här debatt, där det är uppenbart att Maud Olofsson ljuger - rent ut sagt ljuger! - för kammaren. Jag läser innantill. Detta är alltså den regelindikator som Näringslivets Regelnämnd har skrivit. Man ökade regeltrycket 2004 till 2007 med 52, 58, 53 och 63 procent. På samma sätt minskades också regelverket med 16, 16, 20 och 12 procent. Det var alltså en högre minskningstakt och en lägre ökningstakt under den socialdemokratiska regeringen. Jag bara konstaterar detta i det här sammanhanget så kanske vi kan avsluta den diskussionen. Vi skulle väldigt gärna vilja veta vilka fler myndigheter som är inblandade i detta. Det hjälper inte att bara stå här och orera. Vi måste också kunna få veta vad det är för konkreta beslut, konkreta åtgärder, som regeringen faktiskt tänker genomföra för att minska regelkrånglet för företagen. Inget av detta vill Maud Olofsson belysa. Hon är väldigt villig att tala om att några utredningar har tillsatts och att två tre åtgärder har genomförts, och man kan nu konstatera att de är genomförda. Men sedan då, Maud Olofsson? Vad är det egentligen regeringen har för förslag? Det är det som inte kan redovisas. Om det är så komplicerat kan man väl åtminstone beskriva vad som är så komplicerat i det här. Jag måste också säga en annan sak. Maud Olofsson säger att hon är trygg med att man känner tillit till regeringen. Vi får väl se det, Maud Olofsson. I de kontakter som vi har med svenska företagare visar det sig i alla fall att de är ganska irriterade på exakt det som både Marie Engström och jag har försökt ställa frågor om i interpellationerna, nämligen när det kommer att hända någonting. Vi ser inte att det händer någonting. Det är det frågan handlar om, herr talman.
Maud Olofsson (C)
Anf. 35 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Jag kan säga till Marie Engström att jag inte har gett sken av att vi har gjort allting färdigt. Det har vi absolut inte. Det återstår otroligt mycket att göra. Det jag försöker säga och förklara är att när vi tittar på de andra länder som har varit framgångsrika på det här området ser vi att de har genomfört en väldigt systematisk genomgång av regelverken, möjligheterna att mäta, möjligheten att göra ordentliga analyser, systematiskt arbete i tryck mot myndigheter, departement och så vidare. Det är så man når framgång, och vi har försökt lära av dem. Jag säger inte alls att vi är färdiga. Vi är bara i början av detta arbete. Jag försöker också problematisera. Företagen säger: Nu ska vi ha EU-regler så att det blir lättare för företag att vara på EU-nivå. Det är bra. Men när de kommer tillbaka och ska genomföras i det svenska systemet är det många företag som säger: Vad krångligt det blev nu när vi har det på EU-nivå. Det finns en komplikation i allt detta arbete som vi måste hantera. Det är vad jag försöker att säga. Jag är otroligt tacksam om det kommer regelförenklingsförslag som det nu har gjort från många företag. Vi har också delat ut dem till departement och myndigheter som man ska jobba med. En hel del av de förbättringar som kommer handlar inte bara om att ta bort regler. Det handlar också om att göra det lättare för företag att komma i kontakt med olika myndigheter med e-hantering av olika slag och att man får hjälp via nätet, webbsidor och annat. Det är en modernisering och effektivisering av dessa myndigheter. Jag sade att företagen är mer nöjda med den här regeringen än med den förra regeringen. Jag kan leva gott på den vetskapen. Det innebär inte att alla är nöjda. Men de vet att vi är på väg åt rätt håll, och det är viktigt. Det är också viktigt att säga att Socialdemokraterna är emot Regelrådet. De tycker inte att det är en viktig funktion. Det säger en del om hur man ser på regelförenklingsarbetet. Jag tror att företagarna känner att vi från alliansregeringen är företagarnas bästa vänner och att vi vet hur det är att vara företagare. Vi har själva erfarenhet av det. Det är en ganska bra grund att stå på när man ska vara näringsminister.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.