Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Slutförvaret i Östhammar

Interpellation 2020/21:475 av Jessika Roswall (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2021-02-15
Överlämnad
2021-02-16
Anmäld
2021-02-23
Sista svarsdatum
2021-03-08
Svarsdatum
2021-03-19
Besvarad
2021-03-19

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF
Slutförvaret i Östhammar(pdf, 90 KB)

Interpellationen

till Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)

 

Flera rapporter från Dagens Nyheter, Sveriges kärnbränslehantering (SKB) och Vattenfall varnar för att mellanlagret för svenskt kärnbränsleavfall i Oskarshamn snart är fullt.

Vattenfall menar att slutförvaret i Forsmark därför måste börja byggas och att lagret i Oskarshamn ska expanderas. Enligt Vattenfall krävs ett regeringsbeslut senast i sommar, 2021, annars måste driften för flera reaktorer pausas 2024. Kärnkraften står för nästan 40 procent av den svenska elproduktionen, och att pausa flera reaktorer skulle mynna ut i stor och akut elbrist i Sverige.

För att hinna säkra mellanlagringskapaciteten efter årsskiftet 2023/2024 gör reaktorägarna och SKB bedömningen att ett regeringsbeslut behövs senast vid halvårsskiftet i år. Detta eftersom tillståndsprövningen fortsätter i mark- och miljödomstolen och hos Strålsäkerhetsmyndigheten också efter ett regeringsbeslut, med villkorssättning och granskning av kommande säkerhetsredovisningar. Allt detta beräknas ta cirka två år.

I en intervju med DN uppger miljö- och klimatminister Per Bolund att det inte finns någon bestämd tidsplan och att det är ett beslut som måste få ta den tid det tar.

Redan 2018 konstaterade Strålsäkerhetsmyndigheten att den planerade slutförvaringen i Forsmark är en säker lösning. I höstas gav fullmäktige i Östhammar, hemkommun för Forsmark, ett ovillkorat ja till planen. Alla underlagsbeslut är fattade och pekar entydigt på att lägga det i Östhammar.

Det enda som saknas är ett regeringsbeslut.

Med anledning av detta önskar jag fråga miljö- och klimatminister Per Bolund:

 

Vilka skäl anser ministern att regeringen har för att skjuta upp regeringsbeslutet på obestämd tid?

Om regeringen väljer att inte fatta beslut i närtid, har statsrådet och regeringen någon annan plan för slutförvar av kärnbränslet då mellanlagringen snart är full?

Debatt

(9 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2020/21:475, Slutförvaret i Östhammar

Interpellationsdebatt 2020/21:475

Webb-tv: Slutförvaret i Östhammar

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Per Bolund (MP)
Anf. 15 Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)

Fru talman! har frågat mig dels vilka skäl jag anser att regeringen har för att skjuta upp regeringsbeslutet på obestämd tid, dels - om regeringen väljer att inte fatta beslut i närtid - om jag och regeringen har någon annan plan för slutförvar av kärnbränslet då mellanlagret snart är fullt.

Jag vill börja med att upprepa vad som sagts i tidigare fråge- och interpellationssvar angående ansökan om slutförvar för använt kärnbränsle.

Den ansökan som Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB, har lämnat om tillstånd för uppförande, innehav och drift av en kärnteknisk anläggning för slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall avser ett sammanhängande system. Systemet omfattar tre delar: en kapacitetsutbyggnad av det centrala mellanlagret för använt kärnbränsle, Clab, en anläggning för inkapsling av det använda kärnbränslet inför slutförvaring, inkapslingsanläggningen, Clink, och själva slutförvaret.

Detta sammanhängande system är en stor och komplex fråga. Ansökan är ett av de största miljöärendena i Sverige någonsin och ett stort infrastrukturprojekt. Regeringens uppgift är att pröva ansökan i dess helhet.

En fråga som har uppkommit i regeringens granskning av ansökan är huruvida den komplettering som SKB gav in med anledning av domstolens yttrande till regeringen avseende bland annat kopparkapselns skyddsförmåga kräver ett kompletterande samråd med andra länder enligt miljöbalken, ett så kallat Esbosamråd. Naturvårdsverket, som är den myndighet som ansvarar för att samråd med andra länder genomförs i enlighet med miljöbalken och den så kallade Esbokonventionen, ombads därför att informera Regeringskansliet om huruvida kompletteringen föranleder ett samråd enligt 6 kap. 33 § miljöbalken. Naturvårdsverkets svar inkom den 12 februari. Myndigheten meddelar i svaret att myndigheten avser att hålla samråd angående inkommen komplettering med Polen och Tyskland.

Strålsäkerhetsmyndigheten har nyligen publicerat sin analys av SKB:s rapport om den forskning som går under namnet long-term test of buffer materials, de så kallade LOT-försöken. Regeringen kommer nu att ta del av Strålsäkerhetsmyndighetens granskning.

Regeringens granskning av slutförvarsärendena pågår alltså fortfarande. Ärendena enligt båda lagstiftningarna hanteras samlat i Regeringskansliet. Jag vill inte föregripa regeringens beslut och kan inte heller bedöma när ärendet kommer att avgöras, men arbetet är prioriterat.

Jessika Roswall (M)
Anf. 16 Jessika Roswall (M)

Fru talman! Tack, miljöministern, för svaret!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Man skulle kunna inleda en sådan här debatt om själva ansökan med den metod som SKB valt, för det är av stor betydelse i sakfrågan. Men som alla här vet är det inte första gången slutförvaret debatteras. Frågan är heller inte ny för regeringen. Ansökan gjordes 2011 och har legat på regeringens bord sedan 2018, men som ministern vet är frågan äldre än så. Min poäng är att det inte spelar någon roll att vi har en ny miljöminister på plats, även om det kanske är första gången miljöministern debatterar frågan i en interpellationsdebatt.

Anledningen till att jag ställer denna interpellation nu är att de uttalanden som ministern gjort i medierna ett antal gånger visar att regeringen helt saknar en tidsplan och dessutom ger otydliga besked huruvida man tänker fatta ett beslut. Nu hörde jag att ministern sa att det är prioriterat, vilket är bra, men de uttalanden jag hört oroar mig på riktigt.

Jag ska inte gå in på metoden, men låt mig ändå konstatera att den är utredd, vetenskapligt prövad på längden och tvären, inte bara av SKB utan av Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, och av internationella grupper.

Mark- och miljödomstolen har prövat, SKB har kompletterat, riksdagen har fattat ett beslut om förtydligande vad gäller ansvaret efter förslutning och SSM har granskat SKB:s LOT-försök, som Per Bolund lyfte upp och som hans företrädare har lyft upp i olika sammanhang. De är klara, och de är också utredda, inte bara på längden och tvären utan också med stor transparens, där flera miljöorganisationer har haft insyn i testerna. SSM har återigen fattat ett beslut där ansökan tillstyrks. Esbosamråd pågår, och det beräknas vara klart om ett par månader.

Jag tolkar svaret som att när Esbosamrådet är klart och vi har resultatet från LOT-försöken är man redo att gå till beslut. Men vad är det som gör att ministern gör dessa uttalanden? Vad är det man väntar på för att kunna fatta ett beslut?

Frågan är större än ett slutförvar i Östhammars kommun. Det handlar om mellanlager i Oskarshamn, Clab, som vi vet kommer att bli fullt. Det är ingen nyhet, utan det har varit känt länge. Det handlar, som ministern sa, om en helhet, absolut! Men det krävs att regeringen fattar beslut före sommaren.

Fru talman! På valdagen 2018 slog Per Bolund på stora trumman och förmedlade att Miljöpartiet minsann är partiet som tänker på framtiden och på kommande generationer, partiet som förlitar sig på forskning och som faktiskt vågar stå upp för miljö och klimat, även när det blåser. Ett uttalande som hörts många gånger från Miljöpartiet, särskilt från Per Bolund, är att vi ska värna om vårt miljöansvar och inte skyffla över det på framtida generationer. Jag tror inte att Per Bolund tycker att han blev felciterad nu.

Men som bekant talar handlingar faktiskt högre än ord, och jag tycker inte att miljöministern lever upp till sina ord vad gäller slutförvaret. Miljöministern verkar inte vilja fastställa en tidsplan, och han tar inte ansvar när det gäller att inte skyffla över frågan på kommande generationer. För mig är det självklart att den generation som dragit nytta av kärnkraften också ska ta ansvaret. De tekniska lösningarna finns och är vetenskapligt undersökta - omfattande undersökta, med en sträng riskanalys som enligt SSM gör att man med betydande marginal anser att man kan tillstyrka ansökan.

Så, fru talman, min fråga till miljöministern, som många andra också ställt, blir återigen: När kommer regeringen att fatta sitt beslut, och vad är det regeringen väntar på?

Alexandra Anstrell (M)
Anf. 17 Alexandra Anstrell (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Med beskedet i oktober från Östhammars kommun finns nu alla underlag på plats för att kunna ta ett regeringsbeslut gällande slutförvar i Forsmark och utbyggd mellanlagring i Oskarshamn.

Den långsiktiga säkerheten är dock den grundläggande frågan. Nu har alla expertenheter uttalat sig, och ändå kommer regeringen inte till skott. Är det något som någon expertmyndighet eller domstol har missat?

Detta är såklart en stor och komplex fråga. Det är ett av de största miljöärendena - förmodligen det största - i Sverige någonsin och ett stort infrastrukturprojekt. Ett positivt beslut skulle alltså bli startskottet för ett av Sveriges största och viktigaste miljöskyddsprojekt och sätta igång investeringar på ungefär 19 miljarder kronor, som genererar cirka 1 500 arbetstillfällen. Det är ganska många arbetstillfällen, speciellt i glesbygd och speciellt nu, mitt i en coronapandemi då många skulle behöva en nystart. Hela Sverige behöver en nystart.

Varje år som går innan beslut tas om att sätta igång kostar SKB 800 miljoner kronor, enligt källor på SKB. Det är 2,2 miljoner kronor om dagen.

Ministern hänvisar till Strålsäkerhetsmyndighetens granskning av LOT, men den är kopplad till SKB:s forskningsverksamhet och ingår inte i prövningen av slutförvaret.

SKB:s forskningsprogram - FUD-programmet - har Strålsäkerhetsmyndigheten granskat och rekommenderat regeringen att godkänna, och regeringen godkände FUD 2019 så sent som i december 2020.

Det är bra att minister Bolund ser frågan som prioriterad, men om man låter tiden gå utan att ge oss någon som helst tidsplan - hur prioriterad är den då? Jag undrar om det någon tidsplan, och hur är tempot i frågan?

Vi vet inte och kan omöjligen veta hur världen ser ut om 100 000 år. Vi kan bara göra något utifrån det vi tror är bäst och riktigt i dag.

Per Bolund (MP)
Anf. 18 Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)

Fru talman! Jag tackar Jessika Roswall och Alexandra Anstrell för detta.

Detta är en otroligt stor och viktig miljöfråga. Jag uppskattar att vi kan ha en diskussion om den.

Som konstateras här i debatten är detta kanske det största miljöärende som någonsin har hanterats av en regering. Det förpliktar också. Denna fråga är en stor och komplicerad miljöfråga. Det är en fråga som berör ett av de absolut mest farliga ämnen som människan känner till - högradioaktivt avfall. Vi har genom historien många gånger med ganska stor förskräckelse kunnat konstatera vad som händer om man inte tar hand om sådant material på ett bra sätt. Låt oss inte sätta oss i en situation där detta material riskerar att komma ut och påverka miljö och människors hälsa. Det är en situation som inte någon enskild människa förtjänar att hamna i.

Det är också ett beslut som omfattar helt andra tidsramar än vi i politiken oftast befattar oss med. Vi är vana vid att hantera beslut som har effekter om en vecka, en månad och kanske under en mandatperiod. Ibland kanske det handlar om tio år eller till och med hundra år, till exempel när man pratar om infrastrukturplanering. Detta är ett beslut som omfattar en tidsperiod på åtminstone hundra tusen år. Det är en enorm tidsperiod, och vi har såklart ett ansvar för effekterna under hela denna tidsperiod. Vi kan alltså inte nöja oss med en lösning som fungerar i ett årtionde, ett århundrade eller ett årtusende, utan vi måste kunna säkerställa att denna lösning faktiskt fungerar under hela denna enorma tidsperiod.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är ett ansvar att göra denna prövning. Och det är regeringen som enligt den lagstiftning som vi har ska göra denna prövning. Denna prövning tänker vi också ta på det allvar som frågan förtjänar.

Vi har haft en lång process, och den har vi alla kunnat följa. Det är inte ovanligt att vi får in ansökningar om tillstånd till regeringen som har haft långa processer och där man har gjort ett gediget arbete innan. Men det fråntar inte regeringen ansvaret att göra en gedigen prövning och att faktiskt väga alla frågor mot varandra. Det är också det som är regeringens ansvar när det gäller prövning enligt den lagstiftning som vi har. Regeringen kommer att ta denna fråga på det allvar som den förtjänar. Det gör vi också.

Vi har också haft en situation där Mark- och miljööverdomstolen i sitt beslut inte godkände den ansökan som kom in, utan man konstaterade att det behövs ytterligare svar på en hel del helt avgörande frågor. Det är klart att denna typ av analyser och arbete också kräver både stora insatser och att vi låter det ta den tid som det tar för att få de svar som vi faktiskt behöver för att kunna garantera svenska folket det som de förtjänar, det vill säga att vi kan garantera att detta livsfarliga material kan hållas åtskilt från miljön och från människor under åtminstone hundra tusen år.

Där har vi haft processer som har pågått. Vi har bland annat för en ganska kort tid sedan fått ytterligare kompletterande underlag från Strålsäkerhetsmyndigheten. Självklart tar regeringen nu till sig den information som kommer i dessa underlag, precis som vi tar till oss information från alla andra underlag. Men jag tycker inte heller att det är konstigt att vi också behöver lägga ned både tid och resurser på att analysera dessa förslag och också se om det finns ytterligare frågor som behöver besvaras.

Jag tycker att det är oansvarigt att kräva, vilket man ibland hör i denna debatt, att vi ska fatta beslut från regeringen innan handläggningen är avslutad. Ibland kommer det krav på att vi ska fatta beslut innan vi ens har fått in underlag från ansvariga myndigheter. Jag hoppas att de debattörer som finns här i kammaren är beredda att avstå från den typen av hantering.

Jessika Roswall (M)
Anf. 19 Jessika Roswall (M)

Fru talman! Det som gjorde mig orolig när jag hade min lilla poäng med att vi har en ny miljöminister på plats var precis det som Per Bolund sa om att regeringen kommer att ta ansvar för denna process. Jag menar att utredningen har pågått rätt länge och har legat på regeringens bord. Det som gör mig orolig är när ministern använder dessa ord.

Jag tror och förutsätter att vi ändå är överens om att vi har en lag som säger att de som driver kärnkraftverk är skyldiga att ta hand om avfallet - de är skyldiga att bekosta det - och till det har vi också SKB.

Sedan har vi också lagar och regler om hur prövningen ska gå till. Jag menar att dessa utredningar är prövade på längden och på tvären, som jag sa i mitt första inlägg. Man kan känna sig lite tjatig.

Jag bor i Uppsala län och har följt denna fråga ganska länge. Jag skulle ändå vilja få reda på tydligare vad det är för ytterligare kompletteringar eller annat som regeringen väntar på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

SSM har som sagt gjort omfattande granskningar av ansökningarna och testerna. Man säger att de bekräftar och förstärker tidigare slutsatser att SKB på ett tillförlitligt och tillräckligt sätt har visat att plats och metod uppfyller de mycket högt ställda krav som ställs på slutförvars långsiktiga strålsäkerhet.

Jag delar Per Bolunds uppfattning att detta inte är ett beslut vilket som helst, utan detta förpliktar. Det förtjänar en ordentlig utredning. Detta håller jag såklart med om. Men jag menar att vi också måste lita på vad myndigheterna säger och på de granskningar och tester som de har gjort. Det är, som sagt, ingenting som man har gjort på en kort tid. Detta är utrett och transparent.

Jag saknar fortfarande vad det är ytterligare som man vill höra. Jag upplevde att det första svaret som Per Bolund i dag lämnade handlade om Esbosamrådet och utvärderingar av LOT-försöken. Esbosamrådet är på väg, och LOT-försöken finns.

Miljöministern säger att det är oansvarigt att inte göra detta grundligt. Så är det absolut, och jag tycker definitivt att det är gjort. Men jag tycker också att det är oansvarigt av en regering att inte kunna tala om vad det är för tidsplan och vad man kräver. Det är också oansvarigt, som jag sa i mitt första inlägg, att inte ta ansvar för sin generations avfall.

Vi ska också vara medvetna om att det inte är klart efter regeringens beslut. Det tillkommer ytterligare tillståndsprocesser. Men de kan inte sättas igång förrän vi har ett beslut från regeringen. Och det brådskar, som vi vet. Detta beslut behöver komma före sommaren för att man ska klara av den helhet som även Per Bolund talar om.

Återigen: Vad är det regeringen väntar på, och när kommer beslutet?

Alexandra Anstrell (M)
Anf. 20 Alexandra Anstrell (M)

Fru talman! Kan det vara så att det som gör att detta ärende drar ut så mycket på tiden är att det helt enkelt också är en obekväm fråga att bli klar med, att det här med kärnavfall skaver för ministern och Miljöpartiet?

Tidigare har det låtit på regeringen som att man arbetar intensivt med dessa frågor. Nu låter det som att regeringen granskar detta intensivt. Hur är det då, precis som Jessika Roswall var inne på, att lita på expertmyndigheterna i denna fråga när vi ska göra det i så många andra frågor? Har regeringen inte varit noggrann med läsningen tidigare?

Den här frågan har alltså legat på bordet i 47 år, sedan 1973. Det var året innan jag föddes. Under denna tid har det ändå hunnit hända en hel del runt omkring oss.

2,2 miljoner kronor om dagen kostar detta. Hur många 2,2 miljoner kronor ska detta behöva kosta? Men det handlar inte bara om pengar. Det handlar om att vi sitter med detta avfall i knät. Vi har detta ansvar. Det går liksom inte att trolla bort. Vi behöver ta ansvar för att detta avfall ska tas om hand. Det börjar bli fullt. Vad skulle alternativet annars vara? Har minister Bolund något alternativ till detta beslut?

Det spelar ingen roll om man gillar kärnkraft eller inte, eller om man tycker att vi ska ha kärnkraft i framtiden eller inte. Det handlar om att vi behöver ta ansvar här och nu. Det handlar om att ta ett politiskt ansvar för detta avfall, och det ansvaret behöver regeringen ta och åtminstone ge oss en tidsplan för när regeringen ämnar ta detta ansvar.

Per Bolund (MP)
Anf. 21 Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag blir lite förvånad när Jessika Roswall oroas när jag säger att regeringen kommer att ta ansvar. Som riksdagsledamot skulle jag vara mer orolig om regeringen sa att den inte kommer att ta ansvar. Det är självklart, tycker jag, att vi kommer att ta det ansvar som denna fråga verkligen förtjänar. Det är nämligen en oerhört allvarlig fråga som vi pratar om. Det är ett potentiellt väldigt allvarligt miljöproblem om vi inte hanterar detta livsfarliga avfall på bästa möjliga sätt.

Jag står självklart bakom den lagstiftning som Sveriges riksdag har klubbat igenom och som också tydligt säger att det är den generation som har använt sig av kärnkraftselen som också har ett ansvar för att se till att ta hand om det avfall som denna kärnkraftsproduktion har skapat. Det är självklart också på detta sätt som regeringen prövar denna fråga.

Jag vill också verkligen betona, eftersom frågan nu har kommit upp i debatten, att detta är en opolitisk prövning. Det innebär att vi inte väger in politiska ställningstaganden, varken om någon är för eller emot kärnkraft eller andra politiska ställningstaganden. Regeringen har i stället att pröva ansökan enligt den lagstiftning som finns i Sverige och som Sveriges riksdag har ställt sig bakom.

Därför måste jag säga att jag blir lite orolig över inställningen hos Moderaterna. Skulle Moderaterna agera på ett annat sätt? Skulle Moderaterna, eftersom man är för kärnkraft, hantera ansökan på ett annat sätt än vad sittande regering gör? Innebär det att Moderaterna inte ens skulle titta på ansökan eftersom man är för kärnkraft och därför helt enkelt kryssa i rutan utan att ta ställning? Jag hoppas verkligen att så inte är fallet, utan jag hoppas att Moderaterna i motsvarande situation skulle ta frågan på det allvar den förtjänar.

Även om man kan prata vitt och brett om att det har varit 40 år av prövning är detta en teknik och en verksamhet som mänskligheten inte har sett förut. Vi har aldrig genomfört liknande saker, och därför finns det inte heller några erfarenheter som vi kan bygga på eller som gör att vi kan konstatera exakt vad som fungerar eller inte fungerar.

Det är också viktigt att poängtera att ansökan kom in till myndigheter och domstol 2011 och att myndigheterna och domstolen efter det haft ett gediget arbete med att pröva ansökan. När Mark- och miljööverdomstolen sedan prövade frågan konstaterade den att det fortfarande finns stora och viktiga frågeställningar som det inte fanns svar på. I det läget tycker jag att det är direkt oansvarigt att kräva att man ska fatta beslut. Självklart måste vi kunna svara på de frågor som ställs under processens gång.

Ett exempel på en sådan fråga är vem som ansvarar för förvaret efter att man någon gång i framtiden har förslutit det. Det fanns inget svar på den frågan, och det gjorde att vi var tvungna att ta fram en ny lagstiftning - som också var tvungen att klubbas av Sveriges riksdag. Steg för steg svarar vi alltså på de frågor som kommer upp i prövningen, och jag tycker att det är det sätt som regeringen har ett ansvar att agera på. Jag hoppas att alla regeringar skulle ta motsvarande ansvar i den här processen.

Det är också viktigt att lyssna till alla röster, inte bara till dem som sjunger en visa som passar ens egna syften, och även det gör regeringen i den här prövningen. Vi har till exempel ett kärnavfallsråd, som består av ledande experter som hjälper regeringen att göra prövningen. De har lyft viktiga frågetecken kring exempelvis den kopparkapsel som ska vara en del av skyddet runt detta livsfarliga, högradioaktiva avfall. Kommer kapseln att hålla, eller finns det risk för korrosion? Hur lång tid kommer den att hålla? De har också lyft frågor om den järninneslutning som ligger innanför kopparkapseln samt frågor om försprödning och andra problem. Självklart har vi som regering ett ansvar att lyssna till dessa frågetecken, röster och experter som vi har sagt ska hjälpa oss i den här prövningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Miljöpartiet och regeringen prövar självklart frågan enligt den lagstiftning som finns. Vi prioriterar frågan, och vi kommer att göra det som krävs för att vi ska kunna fatta ett beslut som ger trygghet till svenska folket.

Jessika Roswall (M)
Anf. 22 Jessika Roswall (M)

Fru talman! Jag avhåller mig från att kommentera ett så oseriöst påhopp som att Moderaterna inte skulle pröva frågan om slutförvaring seriöst. Jag hade högre tankar än så om Per Bolund, ska jag säga. Självklart skulle Moderaterna göra en opolitisk prövning, och just därför hoppades jag att vi på något vis skulle kunna komma överens. Vi vet att vi tycker olika om kärnkraften, men vi har ju ett avfall att ta hand om.

Fru talman! Jag har ytterligare en sak jag skulle vilja lyfta i debatten, och det är något som båda dessa kommuner har lyft upp på ett tydligt sätt när vi har träffat dem i olika sammanhang. Det gäller frågan om förtroende.

Den här frågan är som sagt inte ny utan har tröskats fram och tillbaka i många år, och i de aktuella kommunerna har det byggts upp stor kunskap i sakfrågan. I båda dessa kommuner är förtroendet för såväl mellanlagring som slutförvar stort, för att inte säga mycket stort. Men som kommunalrådet Spangenberg i Östhammar brukar säga är förtroende en färskvara. Slösa inte bort det förtroendet och den breda demokratiska process och förankring som finns i den här frågan! Det är ett råd jag skulle vilja ge.

I grund och botten hoppas jag som sagt att vi är överens om att vi ska ta ansvar för det kärnavfall som finns och som vår generation har producerat. Regeringen måste dock verkligen ta sin del av ansvaret och inte skjuta på detta för att den inte klarar av att ta ett beslut. I mitt första inlägg tog jag upp de olika steg som Per Bolund nu lyfter. Jag är inte på något sätt emot dem, utan jag tycker att de har varit bra. SKB har också gjort de kompletteringar som krävs. Men i den här typen av beslut kommer det alltid att finnas viss osäkerhet, och det går inte att utreda i oändlighet. Tiden är mogen för beslut.

Jag har frågat vilka ytterligare saker regeringen efterfrågar. Esbosamrådet kommer att vara färdigt i närtid, och regeringen borde kunna fatta ett beslut. Jag upprepar återigen min fråga vad det är man väntar på och när vi åtminstone kan få en tidsplan för beslutet.

Per Bolund (MP)
Anf. 23 Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)

Fru talman! Jag har lite svårt att förstå upprördheten. Jag ställde en fråga med anledning av Alexandra Anstrells fråga om huruvida vi tog politiska hänsyn i den här prövningen. Mitt konstaterande var att vi inte gör det. Eftersom frågan ställdes från Moderaterna ställde jag frågan tillbaka om Moderaterna skulle ta politiska hänsyn i en sådan prövning. Jag har svårt att förstå den stora upprördheten över det.

Däremot är det så att regeringen gör prövningen enligt konstens alla regler. Vi gör den enligt den lagstiftning som finns på plats och som Sveriges riksdag har ställt sig bakom. Vi gör den också i kommunikation med och respons till inte bara SKB, som har gjort ansökan och där det finns en pågående dialog om prövningen med regeringen och Regeringskansliet, utan även de myndigheter och den domstol som har prövat frågan före oss. Domstolen har ju ställt viktiga och avgörande frågor, och vi har ett ansvar att ge svar på dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi tar detta steg för steg, och vi tar in även myndigheternas synpunkter. När myndigheternas synpunkter sedan har kommit in analyserar vi dem på det sätt som jag faktiskt tycker att varje regering har ett ansvar att göra. Det är processer som fortfarande pågår, och därför är det inte möjligt att i dag säga exakt när ett beslut kan fattas. Vi behöver invänta myndigheternas rapporter och arbete och därefter göra en sammanvägning av materialet innan vi kan göra ett sådant ställningstagande. Det är otroligt viktigt att vi kan analysera den information som kommer in till Regeringskansliet, för vi har ansvar att göra det enligt den lagstiftning som gäller. Vi tänker ta detta på det allvar det förtjänar.

Jag vill upprepa att det är en oerhört stor miljöprövning vi gör och att det är en oerhört viktig fråga. Detta är ett livsfarligt material, och vår generation har ett ansvar att hålla det separerat från miljö och människor under hundra tusen år. Det är en fråga man inte kan låta sig stressas igenom genom prat om att det kostar pengar eller att vi har andra hänsyn att ta. Vi måste säkerställa att det finns en trygghet i förvaret, och det är det vi gör från regeringens sida.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.