Sjöfartsverkets räddningshelikoptrar
Interpellation 2015/16:501 av Edward Riedl (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-03-22
- Överlämnad
- 2016-03-23
- Anmäld
- 2016-04-05
- Svarsdatum
- 2016-04-12
- Besvarad
- 2016-04-12
- Sista svarsdatum
- 2016-04-18
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Anna Johansson (S)
Sjöfartsverket ansvarar för statens räddningshelikoptrar för sjö- och flygräddning. Dessa moderna, nyinköpta helikoptrar utgår från bland annat Umeå, Ronneby och Göteborg. Helikoptrarnas goda förmåga gör att de även efterfrågas av den kommunala räddningstjänsten. Sjöfartsverket är ett affärsdrivet verk, och helikoptrarna finansieras bland annat av den kommersiella sjöfarten. När helikoptrarna har avvarats för andra insatser än sjö- och flygräddning har Sjöfartsverket därför fakturerat den berörda räddningstjänsten efter att insatsen har genomförts.
Från och med 2015 har ett nytt beslut kommit på att Sjöfartsverket inte längre kommer att begära ekonomisk kompensation för helikoptrarnas insatser som berör annat än sjö- och flygräddning. Självklart ska oanvända resurser utnyttjas vid en nödsituation, men det är inte rimligt att den kommersiella sjöfarten betalar för kommunal räddningstjänst.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Anna Johansson:
Är det statsrådets ställningstagande att den nuvarande situationen, där Sjöfartsverket inte kompenseras för helikopterinsatser utanför sjö- och flygräddning, är tillfredsställande?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2015/16:501
Webb-tv: Sjöfartsverkets räddningshelikoptrar
Dokument från debatten
- Tisdag den 12 april 2016Kammarens föredragningslistor 2015/16:90
- Protokoll 2015/16:90 Tisdagen den 12 aprilProtokoll 2015/16:90 Svar på interpellation 2015/16:501 om Sjöfartsverkets räddningshelikoptrar
Protokoll från debatten
Anf. 86 Statsrådet Anna Johansson (S)
Herr talman! Edward Riedl har frågat mig om det är mitt ställningstagande att den nuvarande situationen, där Sjöfartsverket inte kompenseras för helikopterinsatser utanför sjö- och flygräddningen, är tillfredsställande.
Först vill jag poängtera att Edward Riedls partikamrat Jessica Rosencrantz ställde en liknande interpellation i september förra året. Då ingenting i sak har förändrats sedan dess kommer svaret att grundas på vad som sas redan då.
Sjöfartsverket är ansvarig myndighet för sjö- och flygräddning inom svenskt ansvarsområde enligt lagen om skydd mot olyckor och förordningen om skydd mot olyckor. Ett statligt anslag utgår för ersättning till de utgifter som Sjöfartsverket har för kostnader som uppstår vid olika sjöräddningsuppdrag som ligger utanför handelssjöfartens betalningsskyldighet men som ligger inom verkets ansvarsområde. Enligt lagen om skydd mot olyckor ska statliga resurser finnas till hands när kommunala räddningstjänster behöver dem.
Sjöfartsverket beslutade i juni förra året om att Sjöfartsverkets helikopterresurser ska kunna stå till den kommunala räddningstjänstens förfogande kostnadsfritt under vissa givna förutsättningar i enlighet med lagen om skydd mot olyckor.
Jag har blivit informerad om att Sjöfartsverket avser att göra en utvärdering rörande konsekvenserna av beslutet från juni förra året. Denna utvärdering kommer att presenteras under hösten 2016.
Anf. 87 Edward Riedl (M)
Herr talman! Tack, ministern, för svaret!
När svaveldirektivet trädde i kraft under förra mandatperioden innebar det ökade kostnader för den kommersiella svenska sjöfarten. Den svenska handelsflottan var redan innan dess hårt ansträngd. Vi hade upprepade debatter i den här kammaren om just den frågeställningen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Alliansregeringens svar var det som kom att kallas sjöfartsmiljarden, det vill säga pengar avsatta för att den kommersiella sjöfarten, den svenska handelsflottan, skulle få visst andrum trots de nya pålagorna.
Herr talman! Det var ett väldigt högt tonläge från Socialdemokraterna vid det tillfället, när man satt i opposition. Men i regeringsställning väljer man nu att inte förlänga stora delar av det som var sjöfartsmiljarden. Några delar behåller man, men stora delar tar man nu bort.
Den kommersiella sjöfarten och flyget finansierar större delen av sjö- och flygräddningen. Det är rimligt, och det är på det sättet det ska vara, att de bär kostnaderna. Men den svenska handelsflottan är som jag sa hårt ansträngd. Då är det viktigt att det är ordning och reda i fråga om vad den ska betala och vad som ska finansieras med anslag.
Det är bra att den överkapacitet vi har i sjö- och flygräddningen kan användas av den kommunala räddningstjänsten. Det är vi helt överens om. Det tror jag inte att det finns något parti som är emot. I nödsituationer, oavsett var de uppstår, ska samhällets samlade resurser självfallet kunna ställas till förfogande på ett eller annat sätt.
Återigen: Det är viktigt med ordning och reda. Detta kunde göras före 2015 också. Före 2015 skickade man faktura från sjö- och flygräddningen om man utförde uppdrag åt den kommunala räddningstjänsten. År 2015 tog man bort detta. Då är frågan om det är den svenska handelsflottan som ska bekosta den kommunala räddningstjänsten eller inte.
Statsrådet svarar att inget har hänt i sak sedan hon svarade min partikollega Jessica Rosencrantz i september förra året. Preliminära siffror visar, eller indikerar åtminstone, att det finns ett kraftigt ökat kommunalt användande av de sjö- och flygräddningsresurser vi har.
Tycker ministern att den svenska handelsflottan ska bekosta ett ökat kommunalt nyttjande av sjö- och flygräddningsresurser?
Anf. 88 Statsrådet Anna Johansson (S)
Herr talman! Jag skulle kunna inleda med en motfråga: Tycker Edward Riedl att Sjöfartsverket ska bryta mot lagen och ta betalt av kommunerna för statliga tjänster? Det var nämligen detta som upptäcktes under 2015. Man kom fram till att eftersom detta var en statlig resurs ska den stå till kommunernas förfogande utan kostnadsansvar för kommunerna.
Den information jag har är att kostnaderna för Sjöfartsverket per år uppgår till kanske ett par hundra tusen. Det innebär att detta inte är någon betungande kostnad för Sjöfartsverket, utan man klarar av att hantera de extra kostnaderna inom befintlig ram. Det skulle definitivt inte ha någon påverkan på farledsavgifter eller andra avgifter från handelsflottan om man skulle återgå till en ordning där den här tjänsten inte tillhandahölls utan kostnad för kommunerna, eftersom det är så små belopp.
Jag välkomnar att Sjöfartsverket ser över detta, vilket man har för avsikt att göra. Man ska återkomma med ett svar i höst, där man också kan se om detta har fått oönskade effekter på Sjöfartsverkets ekonomi eller på den verksamhet som bedrivs, liksom om det finns ett överutnyttjande, som ju Edward Riedl antyder i sin fråga. Men jag avvaktar gärna resultatet av Sjöfartsverkets arbete. I dagsläget finns inga alarmerande uppgifter om att detta skulle vara en betungande sak för Sjöfartsverket att hantera.
Anf. 89 Edward Riedl (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Låt mig svara på ministerns två frågor.
Nej, jag tycker inte att regeringen ska bryta mot lagen. Det vore synnerligen dumt att göra det. Jag har inget emot att man gjorde om det på det sätt man gjorde, så att verksamheten hamnade i myndighetsform. För det var ju det som hände: Sjöräddningen hamnade i myndighetsform, och då uppstod det här problemet.
Jag tycker inte heller att det finns ett överutnyttjande. Låt mig vara tydlig med det. Jag tycker att det är bra att man kan nyttja samhällets samtliga resurser när det uppstår nödsituationer. Det kan handla om att söka efter försvunna barn eller liknande. Det finns väl ingen som är däremot? Men det är inte detta som den här frågan handlar om. Frågan är ju vem som ska bekosta de olika delarna av verksamheten.
Herr talman! Alliansregeringen tillförde sjö- och flygräddningen resurser som en delkompensation för handelsflottans ökade kostnader för svaveldirektivet. Är ministerns ståndpunkt att den satsningen i stället ska användas till kommunal räddningstjänst?
Jag har två frågor till ministern, och jag hoppas att hon kan vara vänlig och besvara dem på en gång, precis som jag gjorde. Lovar ministern att det blir ordning och reda mellan de olika delarna när det gäller finansieringskällorna för just sjö- och flygräddningen? Och i det fall det inte är ordning och reda, det vill säga om den kommunala delen tar så mycket resurser i anspråk att det per definition blir den svenska handelsflottan som finansierar den kommunala räddningstjänsten, kan ministern då lova att hon tillför statliga pengar till detta, så att det inte belastar en redan hårt ansträngd svensk handelsflotta?
Anf. 90 Statsrådet Anna Johansson (S)
Herr talman! Som jag försökte beskriva i mitt tidigare inlägg finns det i dagsläget inget som tyder på att detta är en så betungande utgift för Sjöfartsverket att det behöver vidtas några åtgärder. Sjöfartsverket tittar just nu över detta och kommer att beskriva läget i höst. Vi har möjlighet att agera utifrån de uppgifter som då framkommer. Men i dagsläget finns det alltså inget som tyder på att detta är ett problem, mer än möjligen interpellationer i Sveriges riksdag.
När det gäller SECA-direktivet kan jag konstatera att de ökade kostnader för sjöfarten som detta har lett till i väldigt hög grad har uppvägts av de låga oljepriserna. De farhågor som fanns inför SECA-direktivets införande har i stor utsträckning kommit på skam, och det är ju positivt för den svenska handelsflottan. Det gör också att den här frågan blir än mer inaktuell.
Jag avvaktar fortfarande Sjöfartsverkets rapport i den här frågan och har ingen avsikt att agera innan jag har tydliga indikationer på att det finns anledning att göra det.
Anf. 91 Edward Riedl (M)
Herr talman! Det skulle ha varit intressant om vi hade kunnat färdas i tid till de debatter vi hade för några år sedan, då Socialdemokraterna förfasade sig och rasade över att vi inte tänkte satsa mer på den svenska handelsflottan än vi faktiskt gjorde. Men så fort de kom i regeringsställning tog de tillbaka de pengar som vi avsatte för den svenska sjöfarten, och man säger att det i grund och botten inte är så mycket problem därför att oljepriserna är låga. Det är intressant hur debatter kan utvecklas över tid och beroende på om man sitter i regeringsställning eller inte.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det stämmer som ministern säger att Sjöfartsverket ser över detta. Det gör man för att det har funnits farhågor för att det inte står rätt till och för att det inte är ordning och reda. Ministern upprepar det, och jag kan bara konstatera att de preliminära siffrorna visar på ett kraftigt ökat nyttjande av resurser för sjö- och flygräddningen från den kommunala räddningstjänstens sida. I ett sådant fall får vi vissa undanträngningseffekter, där det blir den svenska handelsflottan och den kommersiella flygfarten som finansierar sådant som kanske borde vara finansierat med anslag.
Jag upprepar mina två frågor. Jag har försökt att besvara ministerns frågeställningar. Kan ministern lova att det blir ordning och reda på den här verksamheten? Kan ministern lova att i det fall det inte är det styr man upp det och anslagsfinansierar de delar som ska vara anslagsfinansierade, det vill säga att man inte tar mer pengar av den svenska handelsflottan?
Anf. 92 Statsrådet Anna Johansson (S)
Herr talman! Jag har inte uppfattat att det inte skulle vara ordning och reda på den här verksamheten. Rent generellt tror jag att det är bra att försöka lösa problem som finns och inte på förhand, presumtivt, försöka lösa problem som kanske kommer att uppstå eller möjligen finns.
Jag avvaktar helt enkelt de besked som Sjöfartsverket kommer med i höst. Skulle det visa sig att detta är ett problem och att det finns effekter som inte är önskvärda får vi ta itu med det då. Men i dagsläget finns det inget som tyder på att detta skulle vara ett stort problem och att det skulle innebära någon nackdel för handelsflottan.
Jag vill också påminna om att under ganska lång tid - faktiskt alla åtta år som Edward Riedls parti satt i regeringsställning - utreddes eller diskuterades en tonnageskatt. Den inför vi nu, och det kommer att innebära stora fördelar för den svenska handelsflottan. Möjligen är det par hundra tusen kronor per år som Sjöfartsverket använder till kommunala räddningsinsatser en ganska liten problematik, medan införandet av tonnageskatten och att därmed förbättra konkurrenssituationen för svensk sjöfart är en mycket välkommen och betydligt viktigare åtgärd för att stärka den svenska handelsflottan.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.