Riksrevisionens rapport om tidigare förd energipolitik
Interpellation 2023/24:30 av Tobias Andersson (SD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2023-09-25
- Överlämnad
- 2023-09-26
- Anmäld
- 2023-09-27
- Sista svarsdatum
- 2023-10-17
- Svarsdatum
- 2023-10-24
- Besvarad
- 2023-10-24
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Vi har länge kritiserat den förda energipolitiken, och nu bekräftar Riksrevisionen vår kritik med sin rapport Statens åtgärder för utveckling av elsystemet. Rapporten kan sammanfatta den förda politiken med att den fullständigt saknat förståelse för hur energisystemet fungerar, att den varit kortsiktig och att den saknat konsekvensanalys.
Rapporten pekar bland annat ut några av de politiska beslut som i princip omöjliggjorde för kärnkraften att konkurrera på lika villkor. Exempel som lyfts fram är höjningen av effektskatten 2015, som tillsammans med bland annat befintlig beskattning och låga elpriser bidrog till nedläggning av fyra kärnkraftsreaktorer.
Det är uppenbart att Socialdemokraterna låtit ideologi, politiskt spel och kohandel vara viktigare än Sveriges bästa. För detta faller ett tungt ansvar på Magdalena Andersson och Socialdemokraterna, som mer eller mindre betalat för regeringsmakten genom att tillåta att ett fossilfritt och ett av världens kraftfullaste energisystem omintetgjorts.
Vårt parti har konsekvent och under lång tid kritiserat den här inriktningen på energipolitiken och varnat för dess konsekvenser. Regeringen gör nu i det närmsta en helomvändning och låter åter fysikens lagar vara vägledande för energisystemet. För oss är det helt centralt att säkerställa en långsiktigt konkurrenskraftig och tillförlitlig energiförsörjning, både för hushåll och för näringsliv. Detta kräver mer planerbar elproduktion, vilket i praktiken innebär mer kärnkraft.
Med anledning av Riksrevisionens rapport önskar jag fråga energi- och näringsminister Ebba Busch:
- Vilka lärdomar drar ministern och regeringen av Riksrevisionens rapport?
- Avser ministern och regeringen att agera för att åtgärda de problem som belyses i rapporten?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2023/24:30
Webb-tv: Riksrevisionens rapport om tidigare förd energipolitik
Dokument från debatten
- Tisdag den 24 oktober 2023Kammarens föredragningslistor 2023/24:21
- Protokoll 2023/24:21 Tisdagen den 24 oktoberProtokoll 2023/24:21 Svar på interpellation 2023/24:30 om Riksrevisionens rapport om tidigare förd energipolitik
Protokoll från debatten
Anf. 1 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Fru talman! Tobias Andersson har frågat mig vilka lärdomar regeringen och jag drar av Riksrevisionens rapport Statens åtgärder för utveckling av elsystemet och om jag avser att agera för att åtgärda de problem som belyses i rapporten.
Svar på interpellationer
Jag vill redan nu be om ursäkt på förhand till såväl interpellanten som dem som sitter på läktaren och andra som lyssnar för att det här kan bli ett av de tråkigaste svaren i mannaminne. Men det blir ett korrekt sådant. Sedan ska vi se om vi ändå kan ha ett givande utbyte om detta.
Det här rör alltså en riksrevisionsrapport. Det kan låta lite torrt, men det är en otroligt viktig fråga. Regeringen mottog den 19 september den granskningsrapport som Tobias Andersson hänvisar till i sin interpellation. Det som Riksrevisionen har granskat är om de statliga aktörerna förberett och genomfört åtgärder med påverkan på elsystemet så att de tre energipolitiska grundpelarna kan förenas på ett effektivt sätt.
Processen för hanteringen av Riksrevisionens granskningsrapporter följer en väldigt tydlig mall. Regeringen ska i en skrivelse till riksdagen redovisa vilka åtgärder som regeringen har vidtagit eller avser att vidta med anledning av granskningsrapporten. En sådan skrivelse ska lämnas till riksdagen inom fyra månader från det att man tagit emot rapporten. Regeringen kommer därmed att återkomma till riksdagen med anledning av Riksrevisionens granskning av statens åtgärder för utveckling av elsystemet.
Riksdagen beslutade före sommaren om det nya energipolitiska målet om 100 procent fossilfri elproduktion till 2040. Regeringen har med utgångspunkt i regeringens politiska prioriteringar och i enlighet med detta mål inlett arbetet med att lägga om energipolitiken.
Anf. 2 Tobias Andersson (SD)
Fru talman! Jag tackar ministern för det enligt henne tråkiga svaret.
Sverigedemokraterna har länge kritiserat den förda energipolitiken. Vi har beskyllt den för att vara ideologiskt driven och helt sakna förankring i verkligheten. Vi har kritiserat de beslut som enligt oss föranlett att vi i nuläget befinner oss i en situation där Sveriges energisystem har stora problem eftersom vi inte har tillräckligt med vare sig energi, effekt eller elnät.
Detta ska regeringsunderlaget försöka åtgärda, men det kan konstateras att läget i dag hade varit betydligt bättre om man inte valt att lägga ned kärnkraftverk i förtid. Under de senaste åren har detta faktum debatterats ständigt. Under valrörelsen påstod Socialdemokraterna konsekvent att deras politik absolut inte hade påverkat nedläggningen av några kärnkraftsreaktorer över huvud taget. Jag och ministern har länge vetat att detta är en lögn, fru talman. Men nu har vi även fått uppbackning av Riksrevisionen genom deras granskningsrapport med namnet Statens åtgärder för utveckling av elsystemet.
Rapporten kan sammanfattas som att den förda politiken byggt på en fullständig avsaknad av förståelse för hur energisystemet fungerar och att den varit kortsiktig och saknat konsekvensanalys. Rapporten pekar bland annat ut några av de politiska beslut som i princip omöjliggjorde för kärnkraften att konkurrera på lika villkor. Till de exempel som lyfts fram i Riksrevisionens rapport hör höjningen av effektskatten. Man beskriver att det helt saknades konsekvensanalys inför höjningen och att den tillsammans med bland annat annan befintlig beskattning och låga elpriser bidrog till nedläggningen av fyra kärnkraftsreaktorer.
Fru talman! Jag kommer under debatten att återkomma lite mer till rapporten, men först vill jag ha sagt att det är uppenbart att Socialdemokraterna låtit ideologi, politiskt spel och kohandel vara viktigare än Sveriges bästa. För detta faller ett tungt ansvar på Magdalena Andersson och Socialdemokraterna, som mer eller mindre betalat Miljöpartiet för regeringsmakten genom att tillåta att ett fossilfritt energisystem, ett av världens kraftfullaste, snudd på omintetgjorts.
Sverigedemokraterna har däremot under lång tid konsekvent kritiserat den här inriktningen på energipolitiken och varnat för dess konsekvenser. Därför är jag glad över att tillsammans med ministern vara en del av ett regeringsunderlag som nu i det närmaste gör en helomvändning på området och säkerställer att fysikens lagar i stället för ideologiska skygglappar får vara vägledande för energisystemet. För oss är det helt centralt att säkerställa en långsiktig, konkurrenskraftig och tillförlitlig energiförsörjning för både hushåll och näringsliv. Det krävs med andra ord mer planerbar elproduktion, vilket innebär kärnkraft, något vi hade kunnat ha i större utsträckning i dag ifall vissa politiska beslut inte hade fattats.
Fru talman! Jag är fullt medveten om att Ebba Busch inte kan föregripa den skrivelse som regeringen med anledning av granskningsrapporten kommer att återkomma med. Min fråga till ministern blir i stället om ministern tror att Socialdemokraterna nu kommer att erkänna sitt ansvar för nedläggningen av kärnkraftverk efter att Riksrevisionen konstaterat en politisk skuld.
Anf. 3 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Fru talman! Jag vill åter understryka för dem som lyssnar att vi kommer att återkomma med en fullständig redogörelse för dels hur vi från den nuvarande regeringens sida ser på Riksrevisionens rapport, dels vilka åtgärder vi redan har vidtagit eller kommer att vidta.
Jag har haft möjligheten att vara aktiv i rikspolitiken med ett formellt uppdrag i ungefär tio års tid. Under den tiden har jag till och från debatterat energifrågor. Väldigt många av de påpekanden som jag själv har lyft fram i debatten hittar jag också i Riksrevisionens rapport. Med det perspektivet går det ändå att få en viss fingervisning om vad som komma skall även i regeringens svar på Riksrevisionens rapport. Det fanns inte någonting i rapporten som gjorde mig som energiminister förvånad.
Det understryks att tiden måste vara förbi för komplicerade överenskommelser som inte är stringenta utan snarare handlar om att överbrygga andra politiska meningsskiljaktigheter och låta energisystemet och elsystemet betala priset. Det kan låta skönt när man når politiska uppgörelser. Jag själv som medborgare kan tycka att det känns skönt ibland att höra politiker säga: Nu är vi överens - vi har gått in i ett rum här och är överens om detta. Men man är överens om någonting som i grunden kommer att bli varken hackat eller malet. Summan av kardemumman är att det helt enkelt blir ganska dåligt. Det är också dåligt att vara överens om något som är dåligt. Det säger sig självt. Ibland har vi nästan haft ett egenvärde i att vi måste komma överens och att det är bra.
Om man nu ska blicka lite framåt är det vi försöker titta på: Vad behöver elsystemet för att garantera en rimlig nivå av leveranssäkerhet och stabil tillgång till el till ett konkurrenskraftigt pris?
Det gäller hur ska vi säkerställa att nästa generation inte behöver fundera på:
Kommer det el ur två hål i väggen?
Till vilket pris?
Finns det överallt där det behövs och när det behövs?
Det är vad energipolitiken går ut på egentligen. Då måste man bort från ideologiska låsningar.
Jag är en varm förespråkare för spänstiga ideologiska debatter på många politikområden. Men när det kommer till energipolitiken är det faktiskt fysik som det handlar om. Jag älskar sol. Jag älskar vind. Men ingenting av det är baskraft. Vad är baskraft i Sverige? Det är vattenkraften och kärnkraften.
Har vi inte tillräckligt mycket av det som är synkrona energi- och kraftproduktionskällor kan vi inte heller brassa på med mer solkraft eller mer vindkraft. Då funkar inte systemet i Sverige. Politiken måste ut ur energipolitiken, och fysiken måste in i energipolitiken. Det är den omläggningen som vi har påbörjat att göra.
Jag ska svara på Tobias Anderssons fråga om jag tror att det kommer ett erkännande om de politiska beslutens uppenbara effekt på kärnkraftsreaktorerna. Det gäller de fyra kärnkraftsreaktorer som ändå har försvunnit ur det svenska elsystemet under de fem åren. Mitt svar är nej.
Det kan jag kanske älta på natten, men inte på dagen. Då måste vi framåt. Jag tror att det finns en väldigt stor öppenhet för att navigera lite mindre politiskt och lite mer fysikorienterat framåt brett i Sverige i dag.
Anf. 4 Tobias Andersson (SD)
Fru talman! Tack på nytt för svaret från ministern!
Det ska bli intressant att få ta del av skrivelsen i dess fulla omfång. Om jag bara ska göra något nedslag i Riksrevisionens granskningsrapport kan jag konstatera att de rekommendationer som riktas till regeringen sannolikt, åtminstone enligt min bedömning, är rekommendationer som regeringen redan hade med sig innan man klev in på de olika departementen.
Det handlar om en kunskap och en förståelse som man efterfrågat och belyst under de gångna åren. Man riskerar helt enkelt inte att upprepa samma misstag som Riksrevisionen menar att tidigare regeringar har gjort på området.
Man kan bara ta en av rekommendationerna. Den lyder: Utred principiella frågor om vilka elsystems nyttor som bör ges ersättning så att likvärdiga ekonomiska incitament kan ges de aktörer som bidrar med olika systemstödjande nyttor.
Det är någonting som åtminstone Sverigedemokraterna under många år har efterfrågat. Vi måste säkerställa att den kraftproduktion som per definition genererar inte bara kraft utan också en systemnytta blir kompenserad för den nyttan. Den är framför allt det möjliggörande den innebär för andra kraftslag.
Det gäller då inte minst vind och sol som tack vare vattenkraft och kärnkraft kan kopplas på vårt elnät. I nuläget råder snarare en omvänd situation. Exempelvis slits vattenkraftens turbiner ut på bekostnad av att vindkraften ska ut på elnätet.
Man har tidigare inte bara subventionerat tillgång till vindkraften utan också låtit vattenkraften ta en del av den kostnad det inneburit att addera så mycket väderberoende kraftproduktion ut på vårt elnät. Det är en kännedom vi har som nu Riksrevisionen ger som rekommendation till regeringen.
Fru talman! Vi har hitintills i debatten kanske primärt fokuserat på hur politiska beslut föranlett en nedläggning av kärnkraftverk. Det gäller specifikt de fyra som belysts i rapporten. Men politiska beslut har också därtill förhindrat, eller åtminstone kraftigt begränsat, nyinvesteringar i kärnkraft.
Vi kan börja med det faktum att den första skarpa propositionen från regeringen på detta område var Ny kärnkraft i Sverige - ett första steg. Den syftar inte till att i morgon beställa ny kärnkraft. Nej, det är inte där vi kan börja. Eftersom vi har haft regeringar som rent juridiskt med svensk lagstiftning begränsat investeringar i kärnkraft måste vi börja med att riva upp de hindren genom att ta bort begränsningarna om tio reaktorer på tre platser i Sverige. Vi måste alltså börja med att riva upp rent juridiskt tekniska hinder för nya kärnkraftsinvesteringar.
Vi kan också konstatera att när den socialdemokratiska regeringen tillträdde 2014 och presenterade sin budget kunde man på svt.se den 1 oktober läsa: "När Socialdemokraterna och Miljöpartiet i dag presenterade sin nya energiöverenskommelse grusades Vattenfalls planer om att kunna uppföra ersättningsverk om cirka tio år."
Vattenfall hade alltså som ambition att se över förutsättningarna att bygga nya kärnkraftverk på Ringhalssajten men valde att lägga ned de planerna mot bakgrund av ett politiskt regeringsskifte. Om det inte hade skett hade vi under detta år eller kanske nästa år kunnat koppla på både en och två kärnkraftsreaktorer på vårt elnät och leverera såväl energi som effekt där det behövs som allra mest.
Det kan inte vi. Det är där vi står i dag, fru talman. Jag och ministern arbetar med det. Sannolikt är just Ringhals den plats där vi ser den första nya reaktorn komma på plats, som vi nu behöver agera på tio år efter.
Det är inte nog med att tidigare regeringar lagt ned eller agerat på ett sätt som gjort att man varit tvungen att lägga ned kärnkraftverk. De har dessutom säkerställt att nyinvestering inte ägt rum. Jag tror att ministern har rätt i att Socialdemokraterna inte kommer att erkänna sitt ansvar för det.
Anf. 5 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Fru talman! Det är bra att både titta lite grann på vad som har hänt under det här året och också blicka lite framåt.
Vi har, precis som Tobias Andersson har understrukit här, valt att bana väg för ny kärnkraft genom att se över de regler som hindrar utbyggnaden. Det handlar om att det har funnits en begränsning i Sverige för vilka platser man får bygga kärnkraft på och för hur många reaktorer, begränsat till tio reaktorer.
Vi talar ofta om de fyra kärnkraftsreaktorerna som har försvunnit ur det svenska energisystemet. Men därtill har vi Ringhals 5 och Ringhals 6 där hela projekteringen stannade av. Den hade fortlöpt i nio år till om det inte hade varit för det politiska klimat som rådde då.
Framför allt försöker vi nu sätta en ordning av att alla goda krafter behövs. Sverige är i dag världsledande i grön omställning. Vi är världsledande i grön omställning som inte innebär att vi ska tillbaka till medeltiden eller att folk ska lägga sig ned och dö, sluta konsumera, sluta kunna resa till andra delar av världen och sluta kunna bana väg för nya företag, ekonomisk tillväxt och fler arbetstillfällen.
Vi är världsledande i grön omställning som svarar på det som ibland på engelska kallas för the million dollar question. Går det att kombinera grön omställning med ekonomisk tillväxt, stark välfärd och sjysta jobb? Det svenska svaret är ja. Anledningen till att vi har kunnat svara ja på detta är att vi har haft förhållandevis billig och leveranssäker el, och vi har haft mycket av den.
Det bygger på att man har visat lite kärlek, omtanke och förståelse för hur elsystemet fungerar. Jag ska dra det igen, med en dåres envishet. Det handlar om att man trycker på en massa intermittent kraftproduktion. Det är väderberoende kraftproduktion som sol och vind. Den kommer och går beroende på vädret. Än så länge har vi inte lyckats hitta en fantastisk lösning där man kan spara all den el som produceras när det blåser jättemycket eller när det skiner jättemycket. Det kanske kommer, liksom små ekosystem för att kunna hantera det. Men det finns inte i stor skala för att kunna hantera ett land som Sverige.
Elnätet måste vara gjort för att kunna vara som en autobahn när det blåser jättemycket och skiner jättemycket. Då måste man kunna brassa på hur mycket el som helst i systemet. Annars kan man inte ta vara på det. Men däremellan när det inte finns där är det precis som Tobias Andersson understryker. Då ska vattenkraften eller kärnkraften balansera upp det när det plötsligt slutar att lysa eller slutar att blåsa. Det är vad som har gjort det hela så komplicerat.
Vad har vi då fattat för beslut här? Svenska kraftnät och Energimyndigheten har fått i uppdrag att öka på takten och intensifiera och stärka försörjningstryggheten i energisektorn. Det är precis för att komma åt att systemet är så labilt och kommer och går lite som det vill.
Vi har också beslutat om en tillförlitlighetsnorm. Det låter väldigt korrekt och är otroligt bra och viktigt. Den beskriver hur många timmar per år det är samhällsekonomiskt motiverat att landets produktion och möjlig import inte tillgodoser hela den förväntade efterfrågan på el. Vi måste alltså skaffa oss koll på vad det är som gör att systemet är mycket mer labilt nu trots att vi de senaste tio åren har tryckt in 10 000 megawatt - vilket motsvarar sju kärnkraftsreaktorer - i ny kraftproduktion. Det beror på att kärnkraften har försvunnit.
Hur säkerställer vi då att vi kompenserar för detta? Det här, fru talman, är några beslut som redan har fattats i år.
Anf. 6 Tobias Andersson (SD)
Fru talman! Tack på nytt för svaret från ministern! De förslag som nämnts rör sådant som vi står bakom. Vi ser även framför oss hur mycket mer kommer att ske, inte minst för att säkerställa att de rekommendationer som Riksrevisionen egentligen i efterhand ger till tidigare regeringar efterlevs av denna regering, som har en annan nyans och en annan förståelse för dessa frågor.
Vi har under debattens gång kunnat konstatera att varken jag eller ministern tror att Socialdemokraterna nu i efterhand kommer att ställa sig upp och erkänna sin skuld för nedläggningen av kärnkraftsreaktorerna, trots att all tillgänglig empiri konstaterar det ansvar Socialdemokraterna har haft för att detta händelseförlopp har ägt rum. Jag tror inte att det är sannolikt att Socialdemokraterna tar ansvar, alldeles oavsett hur mycket empiri och evidens som presenteras för den allmänna opinionen att ta del av.
Den fråga som däremot kanske håller mig vaken - vi pratade ju om sådant tidigare under debatten - är snarare om man från Socialdemokraternas sida har förstått konsekvenserna av de beslut man har fattat. Har man varit medveten om vad detta kommer att innebära, eller har man helt enkelt inte förstått och greppat vilka systemeffekter det kommer att föranleda?
Ärlig talat, fru talman, vet jag inte vad jag tycker är värst. Jag vet inte om jag tycker att det är värre om Socialdemokraterna aldrig kunde förutse, förutspå och greppa innebörden av de beslut man fattade tillsammans med Miljöpartiet än om man förstod det och rent cyniskt ändå valde att fortsätta på den inslagna banan bara för att garantera att hålla kvar regeringsmakten med Miljöpartiets stöd. Jag vet inte vilket som är värst - okunskap eller cynisk makthunger. Men något av detta handlar det om.
Jag skulle vilja ställa en fråga till ministern under mina sista sekunders talartid. Nu sker ändå en omläggning från Socialdemokraterna. De börjar öppna upp i viss utsträckning för att åtminstone ha fler än tio reaktorer - förvisso inte på fler än tre platser, men det sker ändå en positiv förändring. Socialdemokraterna står bakom mål om fossilfritt till viss del.
Bedömer ministern att detta är en trovärdig omläggning från Socialdemokraterna?
Anf. 7 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Fru talman! Svaret på frågan är: Det tror jag. Ibland är det tuffa rubriker och tuffa konflikter i politiken. Det hör demokratin till. Men jag kan säga att några av de bästa och mest omdömesgilla personer jag vet är sossar. De är stolta socialdemokrater. Nog är det många av dem som jag har haft dialog med genom åren, och det har jag även nu.
Jag uppfattar att det brett i politiken nu finns ett fönster där vissa politiska låsningar som fanns förut inte finns där längre. Det är ett fönster och en möjlighet som vi verkligen ska ta till vara. Vi är många, oavsett politisk färg, som enas i kärleken till Sverige. Vi enas i viljan och drivet och i vetskapen om att oavsett vilken regering som kommer att få lov att klippa de där banden, och oavsett om det är blå eller röda kommunalråd som lokalt kommer att få välkomna nya företag, nya investeringar och nya arbetstillfällen till sina orter, är det dit vi måste. Vi har inget val.
Med det sagt tycker jag att man också ska ha en ödmjukhet inför att det ibland inte blir bra när man fattar politiska beslut. Jag vet redan nu att det kommer att finnas sådana beslut. När de utvärderas om några år kommer man att säga: Vi skulle till A, men vi hamnade i stället på B. Då får man vara ödmjuk inför att man behöver justera kursen.
Denna ödmjukhet ska jag försöka hålla fast vid men ändå fortsätta att välkomna alla goda krafter - alla goda krafter i politiken och alla goda krafter vad gäller ny kraftproduktion.
Jag älskar kärnkraft, för den kommer att göra Sverige rikare, den kommer att göra det billigare att vara svensk och den kommer att bana väg för tillväxt, för fler arbetstillfällen och för möjlighet att nå våra klimatmål. Kärnkraften har gjort det förut, och den kan göra det igen. Nu ska vi se till att det blir verklighet. Tack för interpellationen!
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.