Riksintressen och planerade stambanan mellan Göteborg och Borås
Interpellation 2020/21:366 av David Josefsson (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-01-26
- Överlämnad
- 2021-01-27
- Anmäld
- 2021-01-28
- Svarsdatum
- 2021-02-09
- Besvarad
- 2021-02-09
- Sista svarsdatum
- 2021-02-10
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Trafikverket kommer under våren att presentera vilka korridorer som kommer att vara aktuella för dragning av en ny stambana mellan Göteborg och Borås. Dessa korridorer kommer samtidigt att utses till riksintressen för att garantera möjligheten att bygga stambana inom dessa områden.
Tyvärr orsakar detta oro och bekymmer i de berörda områdena eftersom riksintresset innebär att det i praktiken blir omöjligt att godkänna detaljplaner eller ge bygglov under den tid Trafikverket utreder dem som möjliga korridorer för den kommande stambanan.
I en artikel i Lokalpressen Härryda den 13 december 2020 beskriver verksamhetschefen för Plan och Bygglov på Härryda kommun situationen på följande sätt: ”Att dragningarna nu blir ett riksintresse för det svårare för våra medborgare och det känns mycket beklagligt. Det skulle vara mycket önskvärt att man snarast hittar en korridor och smalnar av denna så vi vet mer exakt var man tänker bygga järnvägen. Det är viktigt att inte Götalandsbanan får ligga som en våt filt över vår kommun längre än nödvändigt.”
I det berörda fallet är det dock inte bara Härryda som berörs utan också områden i Mölndal, Bollebygd och Borås och då genom en rad tätbebyggda eller expansiva områden. Och situationen Göteborg–Borås är i grunden bara en illustration av problematiken med svepande riksintressen för framtida infrastruktur som riskerar att hindra bostadsbyggande och stadsutveckling.
Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:
Vilka åtgärder ämnar ministern vidta för att minimera påverkan av riksintressen för framtida infrastruktur på bostadsbyggande och stadsutveckling?
Debatt
(12 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:366
Webb-tv: Riksintressen och planerade stambanan mellan Göteborg och Borås
Dokument från debatten
- Tisdag den 9 februari 2021Kammarens föredragningslistor 2020/21:78
Protokoll från debatten
Anf. 55 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Fru talman! Jan Ericson och David Josefsson har ställt ett antal frågor till mig om markanspråk och riksintressen kopplat till den nya stambanan mellan Göteborg och Borås. Jag väljer att besvara interpellationerna gemensamt.
Till skillnad från Moderaterna har regeringen som ambition att inte bara bygga en ny järnväg mellan Göteborg och Borås utan också att nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas. För att minimera osäkerheter i planeringen av de nya stambanorna hade regeringen önskat en bred politisk diskussion om finansieringen av de nya stambanorna, men Moderaterna har tackat nej till att delta, trots en bred uppslutning kring en utbyggnad bland kommuner, regioner och en stor del av näringslivet.
Trafikverket har i uppdrag att lämna uppgifter för de områden som Trafikverket bedömer är av riksintresse när det gäller kommunikationer. Allteftersom Trafikverkets planeringsarbete för nya infrastrukturobjekt fortgår går det att minska utbredningen av de områden som behöver omfattas av ett utpekande för riksintresse. Planeringsarbetet klargör successivt förutsättningarna såväl för framtida transportinfrastruktur som för annan planering. I tillåtlighetsprövningen av den nya stambanedelen Göteborg-Borås kommer regeringen att ta ställning till lokaliseringen av järnvägen. Jag som minister kan och får inte uttala mig om vilka bedömningar som myndigheter eller regeringen kan komma att göra i ett framtida enskilt ärende.
Anf. 56 David Josefsson (M)
Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Men svaret från statsrådet svarar inte alls på min fråga. Därför upprepar jag den. Vilka åtgärder ämnar statsrådet vidta för att minimera påverkan av riksintressen för framtida infrastruktur på bostadsbyggande och stadsutveckling?
Min ambition är alltså varken att ha en stor debatt för eller emot en järnväg mellan Göteborg och Borås eller att få statsrådet att svara kring ett enskilt ärende - tvärtom.
Men denna interpellationsdebatt handlar om hur myndigheternas planeringsarbete, tillsammans med långsamma politiska beslutsprocesser, går ut över enskilda individer och samhället i stort.
Att statsrådet inte vill se denna problematik, och än mindre ge svar på min fråga, är faktiskt bara genant för ministern. Men det visar också på en likgiltighet för de tusentals svenskar som berörs eftersom de råkar bo på fel plats, en plats som myndigheterna och regeringen någon gång i framtiden kanske vill bygga på.
I denna debatt är exemplet med järnvägen mellan Göteborg och Borås en bra illustration. Detta handlar nämligen om att Trafikverket kommer att peka ut ett antal möjliga förslag till så kallade korridorer där en järnvägssträckning kan dras och samtidigt låsa dessa korridorer som riksintressen.
Underhandsinformation pekar mot att Trafikverket kommer att föreslå tre korridorer. Det innebär att minst två områden i slutändan inte ens kommer att beröras av järnvägsdragningen men kommer att låsas under betydande tid.
När ett riksintresse pekas ut innebär det stora konsekvenser, oavsett om det är enskilda villaägare som ser värdet på sina hus sjunka, enskilda näringsidkare som inte kan bygga ut sin verksamhet eller stadsutvecklingsprojekt som läggs i byrålådan.
I en artikel i Lokalpressen Härryda den 13 december förra året beskriver verksamhetschefen för plan- och bygglov i Härryda kommun situationen på följande sätt:
Att dragningarna nu blir ett riksintresse gör det svårare för våra medborgare, och det känns mycket beklagligt. Det skulle vara mycket önskvärt att man snarast hittar en korridor och smalnar av denna så att vi vet mer exakt var man tänker bygga järnvägen. Det är viktigt att inte Götalandsbanan får ligga som en våt filt över vår kommun längre än nödvändigt.
Fru talman! Detta är ett problem inte bara kring Götalandsbanan utan generellt. Vad som behövs är snabba och effektiva beslutsprocesser hos myndigheterna. Men det handlar också om ett politiskt ansvarstagande. Om det finns ett tydligt politiskt ledarskap som är berett att fatta beslut minskar osäkerheten och därmed också behovet av att peka ut stora områden under lång tid.
Fru talman! Det kan vara så att statsrådet kanske på någon kurs på Bommersvik någon gång har lärt sig att anfall är bästa försvar när man blir trängd i en debatt. Därför blir det här i dag ett utfall kring att vi moderater är emot höghastighetståg i stället för en diskussion om hur enskilda drabbas av riksintressen.
Det stämmer att vi moderater är skeptiska till höghastighetståg. Jag ser hellre satsningar i spårinfrastrukturen kring våra storstäder så snart som möjligt än höghastighetståg om några decennier. Jag ser hellre att färre göteborgare står och huttrar på perronger på grund av försenade tåg än att jag som riksdagsledamot kan åka fram och tillbaka till Stockholm 20 minuter snabbare om 20 år.
Men, som sagt, det var inte min fråga. Därför upprepar jag den. Vilka åtgärder ämnar statsrådet vidta för att minimera påverkan av riksintressen på bostadsbyggande och stadsutveckling såväl mellan Göteborg och Borås som i Sverige i stort?
Anf. 57 Jan Ericson (M)
Fru talman! Jag tackar ministern för svaret.
Redan 2012 beslutade den dåvarande alliansregeringen att börja bygga en ny järnväg för traditionella snabbtåg mellan Göteborg och Borås med planerad byggstart 2019. Det gällde den viktiga sträckan Mölnlycke-Bollebygd med en station på Landvetter flygplats. Pengar avsattes i budgeten 2014.
Med denna nya delsträcka skulle den sämsta delen av spåren mellan Västsveriges två största städer ersättas med en helt ny järnväg. Restiden mellan de två städerna skulle kortas ordentligt, och det skulle underlätta regional pendling. Samtidigt skulle både Göteborg och Borås få direkt tågförbindelse till Landvetter flygplats. Om Alliansen hade fortsatt styra Sverige hade bygget av denna järnvägssträcka redan kunnat vara igång.
Tyvärr blev det inte så. Efter regeringsskiftet 2014 ändrades allt. Först gick det tre år när inget alls hände. År 2017 drog regeringen tillbaka det tidigare beslutet från 2012 och de pengar som alliansregeringen hade satt av. Sedan återförde man pengarna några år senare och kallade det för en satsning. Då sattes byggstarten till 2023. Nu talas det om en byggstart tidigast 2025-2027. Men ingen vet å andra sidan riktigt längre vad som ska byggas på sträckan - om det ska bli höghastighetståg eller räls för vanliga snabbtåg.
Trafikverket tvingades börja om från början med en ny förstudie och nya samråd. Nu utreds alltså ett antal olika tänkbara dragningar av den nya järnvägen, vilket lägger en våt filt över stora delar av Härryda, Bollebygd och Borås kommuner. Järnvägskorridorer har dragits både norr och söder om riksväg 40, trots att samtliga tre berörda kommuner har avvisat alla tankar på att den nya järnvägen ska dras norr om riksväg 40.
Kommuner och enskilda kan, som sagt, inte planera för sin framtid eftersom kommunerna inte vågar detaljplanera eller ens bevilja bygglov för bostäder inom dessa områden. Det talas också om att Trafikverket kommer att åberopa riksintresse för att kunna kräva totalstopp för alla nya bygglov under flera år framåt.
Flera av de sträckor som utreds passerar rakt igenom byar och samhällen, vilket kommer att tvinga många människor från deras hem och kräva inlösen av bostäder. Eftersom man arbetar med tre olika korridorer samtidigt berörs oskäligt många av Trafikverkets begränsningar. Många människor tvingas helt i onödan att gå i åratal och oroa sig för inlösen av sina hem och hindras att utveckla sina fastigheter. Samtliga fastigheter inom dessa tre korridorer blir i praktiken osäljbara. Detta känns respektlöst mot dem som drabbats.
Oklarheten kring om det som Trafikverket avser att bygga är vanlig traditionell järnväg för snabbtåg eller höghastighetståg som kräver betydligt bredare järnvägskorridorer bidrar också till att onödigt stora markområden spärras för annan verksamhet i väntan på beslut. Samma sak gäller osäkerheten om stationslägen, vilket påverkar dragningen av den framtida järnvägen.
Jag har frågat infrastrukturministern om han tycker att det är rimligt att Trafikverket åberopar riksintresse för att stoppa all utveckling samtidigt inom tre olika möjliga järnvägskorridorer, vilka åtgärder han tänker vidta för att begränsa antalet järnvägskorridorer och därmed antalet onödigt drabbade fastighetsägare samt vilka åtgärder han tänker vidta för att minimera den tid som oroliga markägare ska tvings vänta på besked.
Svaret från ministern visar att han frånsäger sig allt ansvar för den extremt långa tid som drabbade markägare och kommuner tvingas vänta på besked. Inget i svaret antyder att ministern tänker agera.
En möjlighet vore att Trafikverket lyssnade på de tre mest berörda kommunerna och i alla fall snabbt avförde den norra järnvägskorridoren som alternativ. Då återstår i vart fall bara två korridorer söder om riksväg 40.
Men ett ännu viktigare besked, som även ministern kan bidra till, vore att ange ett datum när slutligt beslut senast kommer att fattas av regeringen. I dag vet ingen hur många år drabbade markägare kommer att leva i ett vakuum och inte veta vad som händer med deras fastigheter. Det känns orimligt i en rättsstat att ansvarig minister inte vill lyfta ett finger för att snabba på processen.
Jag har faktiskt bara en enda konkret fråga till infrastrukturministern i denna första omgång: Kan infrastrukturministern utlova att regeringen kommer att fatta slutligt beslut i frågan om tillåtlighetsprövning före valet 2022?
(forts.)
Anf. 58 Jimmy Ståhl (SD)
Fru talman! Som göteborgare och hamnarbetare känner jag starkt för järnvägen till och från Göteborgs hamn. Jönköping är ett nav som hanterar mycket godstrafik, och godstrafiken är viktig för Göteborgs hamn. Även Landvetter flygplats nyttjar en hel del godstrafik även om där mest sker persontrafik.
Vad gäller infrastruktur kan jag tala om för minister Tomas Eneroth att vi är väldigt positiva till byggandet av nya stambanor. Frågan är bara vilka stambanor vi ska ha.
Vi sverigedemokrater tycker att om man bygger en väg ska den kunna nyttjas av bilar, lastbilar och motorcyklar. Jag antar att ministern tycker likadant. Men i det här fallet, när man ska bygga höghastighetsjärnväg, bygger man bara för snabba tåg. Det innebär att man bygger en väg bara för Porschar och snabba motorcyklar, och det kan vi inte acceptera.
Vad gäller transportleden mellan Göteborg och Borås via Landvetter kan jag tycka så här. Vi har Kust till kust-banan, och den behöver uppdateras. Jag uppfattade att så ska ske, vilket innebär att godsflödet säkras. Där har jag dock en intressant tanke som jag måste dryfta med Tomas Eneroth. Det är att i Sverige har vi ingen tradition av att bygga järnväg på bro, det vill säga brofundament som järnvägen går på.
Vi har haft en del tragiska olyckor vid obevakade järnvägsövergångar - en för inte alltför länge sedan, när en snöskoter kördes på och två flickor förolyckades.
Hade vi lyft upp järnvägen hade vi sparat mark, för då hade man kunnat nyttja marken i närområdet till lantbruk med mera. Detta är vad jag förstår en sträcka på någonstans mellan fem och sju mil, och det hade varit en underbar sträcka att pröva att bygga ny järnväg på i stället för dagens järnväg, där man sitter och studsar på X2000. Jag menar att det skulle få upp hastigheterna, öka trafiksäkerheten och ta bort suiciden. Det finns många fördelar. Man slipper snövallar. Sträckan mellan Göteborg och Borås hade varit underbar för detta.
Det är min förhoppning att man upptäcker att det här också är ett snabbt sätt att bygga framtidens järnväg. Ballasterad järnväg passar kanske för godstrafik, men framtidens järnväg måste ju vara ny.
Jag hade gärna sett att vi hade provat ännu mer modern teknik och testat hyperloop. Nu är det lite tidigt, men de håller på och testar den tekniken.
I dag går det vi kallar höghastighetståg i 250 kilometer i timmen. Vi hade lätt kunnat trimma hastigheten på befintlig järnväg till 250 kilometer i timmen med SJ:s nya X 2000-tåg, vilket hade varit ett mycket mer effektivt sätt att driva järnväg. Dock hade man behövt underhålla lite mer för att göra resan bekväm. Men ju fortare man kör på marknivå, desto mer åksjuk blir du som människa när allting bara svischar förbi.
Jag får ändå försöka ställa frågan till Tomas Eneroth. Har ni ens funderat på att bygga den här sträckan på bro? Det hade underlättat till exempel för kommunerna med marktillgång med mera.
Anf. 59 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Fru talman! Tack, samtliga interpellanter, när det gäller frågan om sträckan Göteborg-Borås! Den är otroligt viktig - låt mig först av allt slå fast det - inte minst eftersom det är ett viktigt pendelstråk. Men i dag är det också ett stråk där järnvägen inte har rätt kvalitet. Det går alldeles för sakta.
Vi behöver öka andelen spårbunden trafik i den här regionen, inte minst för att avlasta väg 40. Där är det trångt i dag med de bussar och lastbilar och den persontrafik som går. Jag har själv kört där flera gånger. Det är skälet till att regeringen redan i den förra nationella planen lyfte in Göteborg-Borås som början på byggandet av nya stambanor.
Jag välkomnar det resonemang som Jimmy Ståhl för om att i ett sådant bygge pröva olika produktionstekniker. Det är ett uppdrag som Trafikverket har och ska redovisa till regeringen den 28 februari - hur man för att bygga effektivare och hålla nere kostnaderna kan prova olika produktionstekniker. Men man ska naturligtvis också titta på andra sätt att bygga effektivt.
Jag utesluter inte alls möjligheten att bygga med den här typen av broteknik. Det minskar markåtgången. Låt oss se vad som är möjligt, och låt oss använda tiden av järnvägsbyggande till att också utveckla järnvägsbyggandet.
Själva grundfrågan handlar dock om den konflikt som jag tror att vi alla känner till och som ofta finns när man bygger infrastruktur - den mellan de olika intressen som finns, mellan markägare och riksintressen och ofta också försvarsintressen. Det är en tuff målkonflikt, som kanske inte så mycket är politisk mellan olika partier.
Jag tror att alla brottas med att tala om att här är en korridor där vi har ambitionen att planera för byggandet av en väg eller järnväg och samtidigt så snabbt det är möjligt kunna krympa ned den, dock inte på ett sätt som samtidigt bidrar till att det blir för kostsamt att genomföra bygget.
Det här har regeringen tagit ansvar för genom att uppdra åt Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Statens energimyndighet, Tillväxtverket och Trafikverket att tillsammans med Boverket göra en utredning. Den tillsattes den 23 januari och gör nu en översyn av de olika anspråk som finns på områden av riksintresse. I uppdraget ingår att se över och precisera kriterierna för vilka områden som ska anses vara av riksintresse, utvärdera om de nuvarande anspråken på områden av riksintresse motsvarar de kriterier som tas fram och ta ställning till om dessa anspråk behöver ändras.
Sammantaget är hela tanken med den här översynen att den ska leda till en kraftig minskning av såväl antalet anspråk på områden av riksintresse som den samlade areala utbredningen. Det är egentligen det som är utgångspunkten.
Jag har förståelse för den diskussion som både Jan Ericson och David Josefsson lyfter fram - att det finns en oro att det här området är utpekat som en potentiell byggyta. Så har det väldigt ofta varit. Kan vi hitta smartare sätt att smalna av korridoren och ge besked tidigare? Det är klart att det förenklar för både kommuner och regioner i deras planeringsarbete. Det förenklar också för markägare och andra att veta vilken mark som kommer att tas i anspråk.
Det här är ett arbete som fortgår, och jag tror att det är viktigt att vi blir än smartare och tydligare i fråga om hur vi ska dra sträckningar och hur vi ska kunna bygga infrastruktur både till lägre kostnad och effektivare.
Jag välkomnar att vi har en sådan här diskussion. Det är viktigt eftersom vi står inför mycket stora infrastrukturinvesteringar. Vi har ju nu en socialdemokratiskt ledd regering, och då bygger vi väldigt mycket mer infrastruktur än vad som tidigare gjordes.
Anf. 60 David Josefsson (M)
Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret - även om jag inte heller nu får något riktigt konkret svar på frågan, det vill säga vilka åtgärder statsrådet ämnar vidta för att minimera påverkan av riksintressen på bostadsbyggande och stadsutveckling.
Om man lite ska dra historiken fram till det uppdrag som statsrådet själv nämner började det med att Riksrevisionen redan i december 2013 kritiserade statens hantering av riksintressen och konstaterade att de utgjorde ett hinder för kommunerna i bostadsbyggandet. Med anledning av detta tillsatte alliansregeringen en utredning, den så kallade Riksintresseutredningen, som presenterade sitt slutbetänkande i december 2015, när vi hade bytt regering.
Några åtgärder har vidtagits, men det kvarstår uppenbarligen problem, vilket situationen med Götalandsbanan illustrerar på ett väldigt tydligt sätt. Detta har också Riksrevisionen konstaterat i sin uppföljning i april 2018, där man uttryckligen skriver: "Lagstiftningen kring riksintressena och hur de hanteras är fortsatt föremål för stor kritik samtidigt som bostadsfrågan växer i betydelse."
Jag tycker att det är bra att statsrådet tar upp det uppdrag som regeringen för ungefär ett år sedan gav till Boverket och de fem så kallade riksintressemyndigheterna. Problemet är nämligen att tidsaspekten för anspråken, exempelvis gällande infrastruktursatsningar, inte nämns någonstans i direktiven för det uppdraget. Det är detta som är problemet i denna fråga: Man pekar ut inte en utan tre korridorer för Götalandsbanan, och sedan riskerar denna mark att bli låst under flera år.
För att illustrera storleken: Detta berör inte bara Härryda kommun utan även områden i Mölndal, Bollebygd och Borås. Totalt handlar det om sju mil långa och en och en halv mil breda korridorer. Det berör hur Göteborg kan byggas ihop med Mölndal och den framtida utvecklingen för tätorterna i Mölnlycke och Bollebygd. Det berör utbyggnaden i expansiva områden kring bland annat Landvetter flygplats och Viared utanför Borås. Det är mycket som pausas medan Trafikverket och regeringen funderar.
Återigen - vilka konkreta åtgärder tänker statsrådet vidta för att minimera påverkan av riksintressen på bostadsbyggande och stadsutveckling? Och när det gäller framför allt tidsaspekten, hur kan vi snabba på dessa processer så att inte markägare, enskilda näringsidkare eller kommuner behöver pausa sina statsbyggnadsplaner under flera år medan frågan ligger för beredning hos regeringen?
Anf. 61 Jan Ericson (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag vill börja med att invända lite mot ministerns påstående att det alltid byggs mer järnväg med en socialdemokratisk regering. När alliansregeringen tillträdde 2006 ärvde vi både ett järnvägsnät och ett vägnät som var oerhört dåligt underhållna. Under våra år byggdes det mycket mer järnväg och väg och underhölls mycket mer infrastruktur än vad som varit fallet under den tidigare S-regeringen. Saken är väl den att det i takt med inflationen satsas mer pengar på infrastruktur.
Jag konstaterar att ministern inte vill ge svar på frågan om när regeringen kommer att ta slutligt beslut om var man ska dra järnvägen mellan Göteborg och Borås och var stationslägena ska vara. Jag är lite orolig för att vi inte kommer att få något svar på denna fråga före valet 2022 eftersom man inom regeringsunderlaget inte är helt överens. Ministern får gärna säga emot och ge ett besked om när man kommer att ge ett slutligt svar om tillåtlighetsprövningen.
Jag tycker att det är positivt att ministern har tagit initiativ till att se över reglerna om riksintresse och det rimliga i att ha tre alternativa järnvägskorridorer, som samtliga kan bli riksintressen samtidigt och under lång tid. Samtidigt är det ju regeringens agerande som har gjort att detta har dragit ut väldigt mycket på tiden. Det är alltså delvis ministerns ansvar att det har tagit så lång tid att komma framåt i dessa frågor.
Fru talman! Jag vill också lyfta en annan fråga som jag berörde i min interpellation; det gäller detta med stationslägen. Om man bygger en järnväg och vill att många ska ta tåget är det ganska bra med stationer. Trafikverket har nu uppenbarligen fått i uppgift att banta kostnaderna för järnvägsbygget eftersom regeringen inte kan finansiera det med dagens beräknade prislapp. En av de besparingar Trafikverket nu diskuterar är att stryka eller flytta stationslägen.
Landvetter flygplats har genomgått en jätteutbyggnad det senaste året: kraftigt utökad terminalbyggnad och ett nytt stort hotell. Samtidigt har ett betydande antal stora företagsetableringar gjorts runt flygplatsen, med logistik med mera. Landvetter har också fått flera nya utrikeslinjer, som kommer att starta så snart pandemin möjliggör detta.
Att ett så stort verksamhetsområde med så många anställda inte ska anslutas till en helt nybyggd järnväg är helt enkelt orimligt. Man ska veta att Västra Götalandsregionen och berörda kommuner har framhållit att det allra viktigaste med en ny järnväg är regional pendling och att ansluta Landvetter flygplats så att man kan ta tåget dit från både Göteborg och Borås.
Jag undrar om ministern tycker att det är rimligt att Trafikverket ens öppnar för frågan om att stryka stationsläget på Landvetter flygplats och om han tycker att det är rimligt att flytta stationsläget i Borås från centrum till utkanten av staden. Om man bygger en fruktansvärt dyr järnväg, som detta kommer att bli oavsett teknik, utan att knappt ha några stationer där folk kan stiga på och av tåget, hur ska man då kunna få lönsamhet i järnvägen, och hur ska man kunna få fler resande med tåg? Om stationen i Borås placeras utanför staden och regionens nyligen tillbyggda flygplats inte kan anslutas till den nya järnvägen, hur ska man då gynna ett miljövänligt resande? Och, framför allt, hur ska man få ekonomi i denna järnväg?
Jag upprepar min fråga, som jag inte fick något svar på: När kommer regeringen att fatta ett slutligt beslut i detta ärende? Kan infrastrukturministern lova att detta sker före valet 2022?
Anf. 62 Jimmy Ståhl (SD)
Fru talman! Jag får tacka ministern, för jag upplevde att jag i alla fall fick ett svar och att byggnation av järnväg på bro inte är någon omöjlighet. När jag hör de två tidigare talarna från Moderaterna uppfattar jag att det är en relativt bra lösning att bygga järnväg på bro. Det är ett snabbt och effektivt sätt att bygga, och det är markbesparande. Bygger du en järnvägsstation kan du ha parkeringar under. Jag har varit i Bangkok i Thailand och tittat. Skytrain mitt i stadsmiljö funkar ypperligt. Då kan du dessutom där uppe, över marknivå, ha affärscentrum med mera, men det stjäl ingen yta. Du slipper barriäreffekter.
Jag ser alltså bara fördelar med denna typ av byggnation. Jag är väldigt positiv och glatt överraskad över att regeringen inte är jättemycket emot denna typ av byggnation.
Sedan hade jag visserligen hoppats att man hade kunnat implementera mycket mer av godstankarna i framtida infrastruktursatsningar i stället för att rikta in sig på höghastighetsjärnvägar, som egentligen inte är jättesnabba. Vad jag förstår är hastigheten satt till 250 kilometer i timmen. Utomlands brukar den ligga på runt 320, 380 eller 450 - där snackar vi höga hastigheter. Personligen hade jag inte vågat åka med ett tåg på marknivå i de hastigheterna; det hade jag upplevt som riktigt illa.
Jag får tacka ministern för debatten och för svaret.
Anf. 63 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Fru talman! Jag tackar ledamöterna för inläggen. När det gäller Jimmy Ståhls senaste inlägg tror jag att det är viktigt att också komma ihåg att vi när vi bygger nya stambanor gör det för att vi i grunden har kapacitetsproblem i dag. Det har satsats för lite på järnvägen under väldigt lång tid, och nu gör vi stora investeringar.
Det är fullt på spåren. För ett och ett halvt år sedan åkte jag det miljonte tåget för att markera att det aldrig har gått så många tåg på svensk järnväg - över en miljon tåg. Men vi slår i kapacitetstaket. Det går snart inte att säga ja till nya operatörer som vill köra mer tåg eftersom det är för trångt på spåren. Fler vill åka klimatsmart med tåg, och fler företag vill skicka mer gods med tåg. Då måste vi öka kapaciteten och bygga mer järnväg. Därför behövs nya stambanor.
Men då gäller det också att bygga på ett sätt som gör att vi inte upprepar de misstag vi ser i dag. I dag blir tåg ofta försenade för att vi blandar de snabbgående tågen, fjärrtågen, med pendeltågen och godstågen. Jag tror att vi nästan alla har varit med om att vi har suttit på X 2000 och de säger att vi har ett långsamtgående tåg framför oss och får reducera hastigheten.
Genom att bygga stambanor för tåg med högre hastigheter kan vi skapa ett utrymme för mer gods- och pendeltrafik på Södra och Västra stambanan, samtidigt som vi ökar fjärresandet på nya stambanor. Detta är nog så viktigt, inte minst mellan Göteborg och Borås.
Trafikverket har just i uppdrag att se på hur man kan minska kostnaderna med ny produktionsteknik, landbroar eller på annat sätt. Bland annat tittar man också på vad det innebär om man gör systemförändringar. Jag tror att det är viktigt att Trafikverket får ha sitt uppdrag. Jag kan inte som statsråd gå in och detaljstyra eller kommentera deras enskilda förslag. Men en sak är säker: Från regeringens sida utgår vi från det starka engagemang som har funnits under Sverigeförhandlingen, där regioner och kommuner har varit med och planerat och där man har sett på hur bostadsbyggande kan komma i anslutning till byggandet av nya stambanor och hur man kan arbeta med regionförstoring.
Till de två moderata debattörerna vill jag säga att ni ju var med på den resan. Alliansen presenterade ju hela satsningen och påbörjade det man då kallade Sverigebygget. Men sedan hoppade ni av.
Jag läser nästan varje vecka olika inlägg från moderata riksdagsledamöter som talar sig varma mot satsningen på mer järnväg. I Västsverige är detta extra intressant. Västsvenska handelskammaren, näringslivet och regionen ser nödvändigheten av att satsa på sträckan Göteborg-Borås och vidare mot Jönköping och på att skapa mer kapacitet på Västra stambanan.
Vi har ju sett hur Moderaterna har hoppat av energiöverenskommelsen och överenskommelser i pensions- och försvarsfrågan, men när det gäller infrastruktur, som ibland handlar om byggande över decennier, vore det ändå önskvärt att man skulle kunna ha lite längre hållbarhet i sina argument än bara ett eller två år.
Detta handlar inte bara om att ge goda förutsättningar för dem som planerar byggandet av infrastruktur utan också om att ha respekt för kommuner som Borås eller Göteborg, som vill planera och kunna genomföra detta. Självklart ska man kunna ge besked så fort planeringsarbetet är klart, men ingen ska tvivla på denna regerings ambition att bygga Göteborg-Borås. Detta presenterade vi redan i nationell plan 2018.
Min fråga är om Moderaterna fortfarande tycker att det är en viktig och angelägen satsning eftersom ni så ofta säger att man inte behöver bygga nya stambanor. För Västra Götalandsregionen är detta en väldigt viktig sträcka.
Anf. 64 David Josefsson (M)
Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Statsrådet återkommer till frågan om höghastighetståg, och det verkar som om han vill ha den debatten.
Som riksdagsledamot från Göteborg gör jag rätt många företagsbesök i stan, och jag skulle säga att det är väldigt få som då talar om just höghastighetståg medan väldigt många framhåller problem med att pendeltåg är fulla eller försenade i rusningstrafik. Det är också detta vi moderater säger. Vi tror inte på höghastighetståg om 20 år; vi tror på satsningar här och nu för att öka kapaciteten.
Jag uppskattar statsrådets omsorg om att jag som riksdagsledamot kanske ska tjäna någon knapp timme varje vecka när jag veckopendlar till Stockholm, men jag lär knappast sitta i riksdagen om och när en höghastighetsbana finns på plats om några decennier. I stället lär jag, som många andra i Göteborgsområdet, få stå och huttra på en perrong, väntande på ett försenat pendeltåg.
Innan jag kom in i riksdagen arbetade jag på Göteborgs stadsledningskontor med stadsledningsfrågor, och jag följde bland annat Sverigeförhandlingen utifrån Göteborgs perspektiv. Då konstaterades att ett av de största hindren för Göteborgs stad att nå målen om bostadsbyggande antagligen skulle bli motparten staten - dels i form av länsstyrelsen, som utan tydlig styrning inte skulle prioritera bostadsbyggande, dels i form av riksintressen, som skulle kringskära möjligheterna att bygga bostäder.
Halvt på skämt och halvt på allvar föreslog någon att man i förhandlingen skulle ställa motkrav: Om staten krävde bostadsbyggande skulle staden kräva att staten inte stoppade bostadsbyggandet. Jag tycker att skrattet fastnar lite i halsen när man nu läser om den situation som håller på att utveckla sig mellan Göteborg och Borås.
Med detta vill jag tacka för en trevlig och intressant debatt med statsrådet, även om vi inte verkar komma till något vidare svar i tidsfrågan.
Anf. 65 Jan Ericson (M)
Fru talman! Eftersom jag var med under alliansåren och vet precis hur turerna gick i Sverigeförhandlingen kan jag berätta att det var ett sätt att testa om det var rimligt och realistiskt att bygga höghastighetståg. Det var därför man tillsatte Sverigeförhandlingen. När vi i Moderaterna fick materialet kom vi fram till att det inte var rimligt och realistiskt. I stället ville vi fortsätta den tanke vi hade innan, nämligen att bygga snabb järnväg men inte höghastighetståg.
Att vi ska bygga sträckan Göteborg-Borås har vi hela tiden haft med i alla sammanhang, i alla debatter, i våra infrastrukturmotioner och så vidare. Där finns alltså ingen som helst tvekan från moderat sida.
Jag skulle också vilja ställa en konkret fråga: Vilken hastighet planerar regeringen att man ska kunna hålla på järnvägen Göteborg-Borås? Det skulle jag gärna vilja veta.
När det gäller Landvetter är det ett statligt bolag, Swedavia, som har satsat massor med pengar på att bygga ut flygplatsen, och det är en statligt ägd järnvägsinfrastruktur som passerar den statligt ägda flygplatsen. Vore det inte självklart att regeringen tydligt säger ifrån om att dessa båda saker ska kopplas ihop? Det tycker jag att det borde vara.
Men okej, jag konstaterar att ministern inte vill ge svar på frågan när regeringen kommer att fatta slutligt beslut om järnvägsbygget mellan Göteborg och Borås. Även om det låter som om man är positiv vill man inte ge något tydligt besked om när. Men i vart fall kan väl ministern göra det sannolikt om det kommer att ske före valet 2022 eller inte? Jag tror nämligen med detta som bakgrund att regeringen inte alls kommer att kunna ta några beslut i frågan eftersom man inte är överens i regeringen om vad man ska göra.
Detta går ut över alla drabbade markägare. Jag tycker det är ett lite cyniskt spel för att behålla regeringsmakten när man förhalar en fråga på detta sätt i två mandatperioder.
Anf. 66 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Fru talman! Tack, David Josefsson, för en bra diskussion! Vi kan gärna fortsätta den, för jag uppskattar ambitionen att se hur man ännu mer kan effektivisera arbetet när det gäller vilken mark som tas i anspråk. Från Infrastrukturdepartementet har vi gett Trafikverket och länsstyrelserna i uppdrag att se hur man kan påskynda planeringsprocessen, antingen genom att tillskjuta mer medel och ha en bättre planering på länsstyrelserna eller genom att Trafikverket förskotterar en del infrastrukturmedel för att se till att planeringsarbetet går snabbare. Detta sker efter önskemål från länsstyrelserna angående byggandet av Norrbotniabanan och Ostlänken i Östergötland.
Jag tror att det är viktigt att inte för mycket tid för byggandet av viktig infrastruktur går åt till planeringsarbete utan att vi kan korta plantiderna. Jag ser fram emot en fortsatt diskussion om hur det kan förenklas och förbättras.
När det gäller Jan Ericson förstår jag faktiskt inte riktigt vad han säger. Det är inte är första gången, förvisso.
Den här regeringen har ju gett besked om Göteborg-Borås. Det gjorde vi redan i nationell plan 2018. Det som har skapat osäkerhet och försvårat förutsättningarna är en moderat partiledning som har valt att inte delta i diskussioner om hur vi finansierar nya stambanor och som har valt att relativt ofta ställa sig vid sidan av det som näringsliv, regioner, kommunala och regionala företrädare och kommuner i hela Sverige vill ha, nämligen byggande av nya stambanor.
Oavsett om det är i Västsverige, i södra Sverige eller längs hela korridoren med Hässleholm, Jönköping, Linköping, Norrköping - Sverige behöver mer järnväg! Men Moderaterna klamrar sig fast vid satsningar på väg eller på andra lösningar. Kom med i matchen! Se till att vi moderniserar Sverige för att klara klimatmålen och för att skapa jobb och öka konkurrenskraften i svenskt näringsliv. Vi behöver satsningar, såväl i Göteborg och Borås som i andra delar av landet.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.