Resultatstyrning av strukturfonderna
Interpellation 2018/19:93 av Ludvig Aspling (SD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-02-19
- Överlämnad
- 2019-02-20
- Anmäld
- 2019-02-26
- Svarsdatum
- 2019-03-08
- Besvarad
- 2019-03-08
- Sista svarsdatum
- 2019-03-12
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Hans Dahlgren (S)
Sverige har investerat stora summor i EU:s budget. Enligt liggande budgetförslag kommer ungefär hälften av EU:s budget 2021 att användas till UO 1 och 2. Syftet med dessa är att skapa ekonomisk tillväxt och jämna ut socioekonomiska skillnader mellan medlemsländerna.
Sverigedemokraterna vill gärna veta huruvida den här politiken faktiskt fungerar. För att veta om den typen av investeringar som unionen gör faktiskt ger avsett resultat måste det från början finnas tydliga, kvantifierbara målsättningar mot vilka man kan mäta resultat.
Sådana målsättningar finns dock inte, varför ingen över huvud taget kan veta om programmen gör nytta som står i proportion till investeringens storlek. Viss utvärdering sker, men målsättningarna är beskrivna i ganska allmänna ordalag, vilket gör det svårt att i efterhand svara på om de har uppfyllts eller inte.
Jag vill därför fråga statsrådet Hans Dahlgren:
1. Varför har unionen valt att inte ställa upp tydliga uppföljbara resultatmål i UO 1 och 2?
2. Hur ska Europas skattebetalare veta huruvida deras investering i tillväxt och utjämning gett tilltänkt resultat, om inga mål ställs upp?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2018/19:93
Webb-tv: Resultatstyrning av strukturfonderna
Dokument från debatten
- Fredag den 8 mars 2019Kammarens föredragningslistor 2018/19:62
- Protokoll 2018/19:62 Fredagen den 8 marsProtokoll 2018/19:62 Svar på interpellation 2018/19:93 om resultatstyrning av strukturfonderna
Protokoll från debatten
Anf. 65 Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Fru talman! Ludvig Aspling har frågat EU-ministern varför Europeiska unionen har valt att inte ställa upp tydliga uppföljningsbara resultatmål i utgiftsområdena 1 och 2 samt hur Europas skattebetalare ska veta huruvida deras investeringar i tillväxt och utjämning gett tilltänkt resultat om inga mål ställs upp.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.
Låt mig inleda med att säga att den svenska regeringen vill se ett resultatinriktat genomförande av EU:s gemensamma investeringar. Det gäller såväl kommande långtidsbudget för 2021-2027 som de investeringar som görs inom ramen för innevarande budgetperiod.
Rubrik 1 och 2 i kommissionens budgetförslag rymmer fler fonder och program än strukturfonderna. Där återfinns även budgetposter för sektorspolitikområden, bland annat forskning, transport och utbildning. Men jag uppfattar att den här interpellationen handlar om resultatstyrning av strukturfonderna.
Strukturfonderna, det vill säga Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden plus och Sammanhållningsfonden, utgör en tredjedel av hela budgetförslaget för 2021-2027.
Strukturfonderna genomförs via sjuåriga program. En viktig del i framtagandet av programmen är att sätta upp kvantifierbara mål för insatserna. Inför innevarande programperiod ökade kraven på att tydliga resultat ska uppnås. Ansvariga myndigheter och projektägare arbetar kontinuerligt med att utifrån dessa mål och indikatorer följa upp och redovisa resultaten av insatserna. På EU-nivå går detta att följa via kommissionens Open Data Portal.
Fonderna är också viktiga verktyg i genomförandet av den övergripande Europa 2020-strategin om smart och hållbar tillväxt för alla. Inom ramen för strategin har varje medlemsstat ställt upp egna uppföljningsbara nationella mål.
Som exempel på ett sätt för allmänheten att följa strukturfondsinvesteringarna vill jag nämna möjligheten att ta del av projektresultat som presenteras på olika orter i landet under Mitt Europa-veckan 4-12 maj 2019.
I augusti 2019 kommer den svenska regeringen att lämna en framstegsrapport till kommissionen. Rapporten ska redovisa resultat och uppfyllelse av delmål i halvtid av nuvarande programperiod. Motsvarande rapporter ska lämnas för alla medlemsstater. Detta gör att alla kan få en bild av vad som hittills har uppnåtts.
Låt mig avsluta med att understryka att den svenska regeringen vill se ett fortsatt resultatinriktat genomförande av strukturfonderna. Sverige vill dessutom även i fortsättningen se horisontella principer, däribland jämställdhet, i både förberedelse och genomförande av samtliga program. Detta framhåller vi i de pågående förhandlingarna om förordningsförslagen inför perioden 2021-2027.
Anf. 66 Ludvig Aspling (SD)
Fru talman! Sverige har sedan inträdet bidragit med ungefär 600 miljarder kronor till EU:s gemensamma budget. Det är den överlägset största investeringen i Sveriges historia. Den samlade EU-budgeten för år 2021 omfattar enligt föreliggande förslag ungefär 1 660 miljarder kronor, och ungefär hälften av detta är avsatt till de två första utgiftsområdena.
Det första utgiftsområdet har som målsättning att genom forskning, infrastruktur och digitalisering skapa ekonomisk tillväxt, och det andra har som målsättning att minska de ekonomiska skillnaderna mellan EU-länder genom så kallade strukturfonder.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi motsätter oss inte stöd till de mindre utvecklade delarna av Europa av princip. Men den konservativa utgångspunkten är alltid att allmänhetens medel ska behandlas varsamt. Varsamhet vad gäller denna typ av utvecklingsarbete är att ställa upp uppföljbara och tydliga mål om till exempel antal skapade jobb, antal startade företag eller antal personer som får tillgång till någon typ av infrastruktur, till exempel vägar. Utan sådana mål är det nämligen omöjligt för väljarna att veta huruvida investeringen skördar framgång eller slösas bort. Parallellen till hur utvecklingsbistånd hanteras är tydlig. Sida kräver exempelvis att alla projekt och alla program har mål som möjliggör uppföljning och rapportering av resultat.
Vi har låtit riksdagens utredningstjänst undersöka målsättningen och uppföljningen för de två första utgiftsområdena. Jag avser alltså hela utgiftsområdena i interpellationen. Utredningstjänsten svarar att man inte lyckats hitta några kvantifierbara målsättningar som kan ligga till grund för en utvärdering av politiken. Viss utvärdering sker, men målsättningarna är enligt utredningstjänsten beskrivna i ganska allmänna ordalag, vilket gör det svårt att i efterhand svara på om de följts upp eller inte.
Fru talman! Budgetsamarbetet levererar en aldrig sinande ström av skandaler rörande korruption, förskingring och mord på journalister som gräver i saken. Problemet går ända upp i Europeiska rådet, där den som de facto är ledare för socialdemokraterna i ett stort medlemsland personligen är misstänkt för att ha förskingrat hundratals miljoner kronor i samband med vägbyggen. EU:s antikorruptionsmyndighet rekommenderade för 2017 återkallelse av medel som motsvarar ungefär 30 miljarder kronor, vilket är ett nytt rekord.
Budgetsamarbetet sköts i dag delvis mycket illa. Det är lika illa att vi verkar vara det enda parti som tar detta på allvar. Jag reagerar också på den ganska svaga bortförklaring som statsrådet bjuder på i interpellationssvaret. Hon säger nämligen att ansvariga myndigheter och projektägare ställer upp målsättningar för verksamheten. Det är i alla fall så jag tolkar det.
Fru talman! Det duger inte att överlåta till tjänstemän att sköta resultatstyrningen. För det första är det inte tjänstemän som beslutar om budgetens storlek och fördelning. Det är politiker som gör det. Det är därför orimligt att tjänstemännen också ska ställa upp målsättningar för verksamheten. För det andra är det inte tjänstemän som har det politiska ansvaret. Vi väljer ju inte myndighetschefer eller handläggare i val - eller hur?
Fru talman! Det som statsrådet presenterar i interpellationssvaret är rena undanflykter för att slippa ta ansvar för extremt dyra projekt med till viss del tveksamma resultat. Att gömma sig bakom tjänstemän på detta sätt duger helt enkelt inte.
Jag vill därför att statsrådet svarar på en mycket enkel fråga: Varför väljer unionen att inte sätta upp tydliga och uppföljbara mål i budgetförslaget? Det är alltså det som denna interpellation handlar om. Varför lämnar man ifrån sig ansvaret på detta sätt?
Anf. 67 Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Fru talman! Låt mig börja med att konstatera att vi är överens om att det är viktigt att man har tydliga, mätbara och uppföljbara mål. Det är en fråga som Sverige som nation driver i alla sammanhang inom ramen för EU-samarbetet: när det gäller strukturfonderna, när det gäller CAP:en som vi i nuläget förhandlar om, när det gäller budget och budgetuppföljning. Sverige har, i alla fall delvis, varit framgångsrika i att få igenom denna typ av bättre ordning när det gäller dessa saker.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är tydligt när vi nu förhandlar CAP:en att man har lyssnat på Sverige och likasinnade länder eftersom man nu mycket tydligare jobbar för både tydliga mål och transparens, som är en annan fråga som Sverige driver mycket hårt. Någonstans kan jag tycka att det är ett mycket tydligt kvitto på att frågan är viktig ur ett svenskt perspektiv. Jag ser inte att det finns någon politisk motsättning i det i Sveriges riksdag.
Sedan kan jag hålla med interpellanten om att det finns mycket kvar att göra på detta område. Det har funnits många barnsjukdomar vid införandet av dessa program. De har varit svåra att följa. Vi har haft kritik mot att det har varit svårt att söka i dem, att systemen är krångliga och så vidare. Till syvende och sist är det en avvägning som måste göras. Ju fler regler man har, ju mer komplicerat regelverket är och ju fler parametrar det är, desto enklare är det att följa upp men desto svårare är det att söka pengarna. Detta är en balansgång med saker som ständigt ska vägas mot varandra för att det ska gå att hitta rimliga sätt.
Min bild är att man successivt blir bättre och bättre. Men med det sagt är inte jag och regeringen nöjda med hur långt man har kommit. Vi har för avsikt att fortsätta jobba kontinuerligt på EU-nivå för att driva de svenska ingångsvärdena när det gäller hur man utformar programmen och regelverken för dem. Men vi har också för avsikt att jobba nationellt med hur vi sedan förvaltar detta på svensk nivå, där vi också behöver bli mycket tydligare och givetvis mycket bättre.
Sedan är det svårt att svara på en fråga som är ställd på detta sätt utan att hänvisa till det arbete som görs. Och det arbete som de facto görs är på projektägarnivå. Det är alltså inte att betrakta som ett sätt att smita undan att svara på frågan, utan det är snarare ett konstaterande av var frågorna rent faktiskt ägs, förvaltas och utförs. Där måste jag alltså säga att jag inte riktigt förstår kritiken.
Avslutningsvis: Jag är osäker på exakt hur det kommer in och vad syftet med den lilla stickrepliken var, men man konstaterar att det finns företrädare som anklagas för korruption och gör lite av en grej av att det var en S-ledare som anklagades för det. Jag är lite osäker på vad syftet med den stickrepliken var i det här sammanhanget, men om jag var Ludvig Aspling hade jag varit väldigt försiktig med att göra alltför stora kopplingar till partier som ingår i den grupp i Europaparlamentet som någon hör till. Jag tänker hålla mig för god för att stå och räkna upp vilka problem som Sverigedemokraternas samarbetspartier i EU genererar och orsakar.
Anf. 68 Ludvig Aspling (SD)
Fru talman! Först och främst tror jag att statsrådet inte riktigt har koll på de olika utgiftsområdena i budgetförslaget. Interpellationen handlar alltså inte om CAP. CAP har ingenting med det här att göra, och jag förstår inte varför statsrådet över huvud taget tar upp den.
Vad gäller tydliga och uppföljbara mål och att vi skulle vara överens på den punkten beror det väl lite grann på hur man definierar frågan. Vi tycker att det ska finnas tydliga och uppföljbara mål som styr verksamheten och som gör att det går att utkräva politiskt ansvar. Socialdemokraterna verkar vara mer inne på att det är någonting man säger vart sjunde år, när det är dags för MFF:en, och sedan låter man det bero och bli lite som det blir. Faktum är att de här målsättningarna inte finns i dag, trots att Socialdemokraterna har suttit vid makten i Sverige under ett stort antal år och att Sverige då även har förhandlat om den europeiska budgeten.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Tillväxt är ju det som är syftet här. Det är viktigt att förstå att de här pengarna inte kommer ur en outtömlig bytta som det går att bara ösa ur, utan de pengar vi plöjer ned i utgiftsområdena 1 och 2 är skattepengar. Om man lämnar skattepengar i händerna på vanliga människor kan de också orsaka tillväxt, genom att folk kan göra egna investeringar, konsumera och så vidare.
Det är alltså ganska viktigt att fundera lite grann på om de här fonderna är ett bra sätt att skapa tillväxt. Eller är det bättre att låta vanliga skattebetalare ha kvar pengarna själva? Det är den mätningen man någonstans måste göra, och det är den avvägningen som blir väldigt svår om det inte från början finns en plan för att vi kommer att skapa si och så många jobb eller skapa möjligheter för si och så många företag att startas.
Att hänvisa till det arbete som sker är en undanflykt. Det är precis vad det är. Min fråga i interpellationen var nämligen: Varför finns det inga tydliga och uppföljbara mål i budgetförslaget? Att då hänvisa till att det inte är så man gör duger ju inte. Man måste ändå kunna försvara den arbetsordning man själv företräder. Europeiska unionen har valt att inte lägga in några tydliga och uppföljbara mål i budgetförslaget, och då kan man inte bara hänvisa till att det är så man gör - det måste också gå att försvara den ståndpunkten.
Det är det jag vill veta: Varför finns inte målsättningarna?
Anf. 69 Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Fru talman! Jag kan bara konstatera att regler, regeluppföljning och hur man utformar detta är komplexa och svåra områden. Det är inte helt klart vad interpellanten åsyftar i sin interpellation, och bevisligen är det inte heller - det får jag ta på mig - helt uppenbart vad jag åsyftar i mitt svar.
För att vara tydlig: Som jag uppfattar det finns det hos interpellanten en kritik kring vad Sverige i de här frågorna gör och inte gör för att driva att det på EU-nivå ska vara tydligare regelverk, bättre uppföljning och mer av ett svenskt sätt att hantera dessa frågor. Då diskuterar vi bland annat det regelverk som ligger inom ramen för strukturfonderna som en utgångspunkt i detta.
För att visa det svenska engagemanget och hur vi ser på alla dessa frågor valde jag att svara genom att exemplifiera hur vi håller på med CAP. Jag är väl medveten om att CAP är en helt annan fråga än denna. Jag trodde att det var tydligt i mitt svar att jag använde den som ett exempel för att visa hur den svenska regeringen ser på vikten av att det finns tydliga mål som är mätbara samt hur vi ser på problematiken att det inte alltid är så i EU. Jag ville visa att det är prioriterat och att vi har det på alla områden gentemot EU.
Det är väldigt trevligt att interpellanten har stor tilltro till svensk socialdemokratis förmåga att förhandla i Bryssel och att han förväntar sig att det ska bli som vi tycker i alla frågor. Det är glädjande och skönt att höra, men både interpellanten och jag vet att det inte är så enkelt. Oavsett politisk färg på regeringen har Sverige, i alla fall under senare år, varit överens om att driva den här typen av frågor. Vi söker stöd hos likasinnade länder, och vi har haft framgång men inte nått hela vägen fram. Vi fortsätter att driva på inom ramen för det europeiska arbetet för att i varje punkt - också i budgetarbetet - driva att det ska lyftas in mer av tydliga, mätbara och uppföljbara mål.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är för tidigt att säga exakt hur regelverket kommer att bli för nästkommande period, vilket är det vi förhandlar om nu. Det finns en risk att interpellanten kommer att säga att han inte har ställt en interpellation om de budgetförhandlingar som pågår just nu, men jag har lite svårt att se hur man ska svara på hur vi vill förändra och förbättra utan att tala om hur vi arbetar med de frågor som just nu ligger i pipeline. När det gäller de budgetförhandlingar som förs just nu kan jag konstatera - och det tangerar möjligen lite grann det interpellanten sa - att svenskt fokus väldigt tydligt har legat på att se till att medlemsavgiften inte ökar som ett resultat av det brittiska utträdet ur unionen.
Vi kommer sannolikt inte att bli helt framgångsrika där; man kommer säkert inte att gå på den svenska linjen till hundra procent. Det har dock varit ohyggligt tydligt, och i den här kammaren rått stor samsyn om, att det är den prioriterade frågan.
Anf. 70 Ludvig Aspling (SD)
Fru talman! Statsrådet var lite osäker på vad det var jag pratade om, så låt mig för att tydliggöra dra en parallell till ett annat utgiftsområde.
I NDICI:n på utgiftsområde 6 finns det någonting som kallas partnerskapet med Afrika. Partnerskapet med Afrika har som målsättning att skapa 10 miljoner arbetstillfällen i Afrika. Det är väldigt enkelt: 10 miljoner arbetstillfällen ska skapas. När programtiden har gått ut kommer vi att kunna titta efter och se om 10 miljoner arbetstillfällen har skapats eller inte. Har de inte skapats har politiken inte nått målet, och har de skapats har politiken nått målet - väldigt enkelt. Det är exakt den typen av uppföljbara mål jag skulle vilja se i budgetförslaget, och det är det som inte finns.
Att det är komplexa frågor håller jag med om. Det handlar om jättemycket pengar och berör flera medlemsstater. Jag har full respekt för att detta inte är enkelt. Jag står inte här och påstår att det är ett misslyckande om det inte blir precis som kanske jag eller Socialdemokraterna skulle vilja ha det och att det i så fall skulle innebära att Socialdemokraterna är inkompetenta. Det är inte det jag säger, utan det jag säger är att det inte verkar finnas något större intresse för det här.
Statsrådet påpekar att det inte alltid blir som man vill. Nej, det förstår jag också - det är ju en stor förhandling. Men Socialdemokraterna eller den här regeringen har ju aldrig någonsin lyft fram frågan offentligt. Jag har aldrig hört ett enda statsråd säga, i något sammanhang, att någonting vi skulle vilja se mer av är tydliga och uppföljbara mål i EU:s budget. Det har jag aldrig hört, med reservation för att jag kan ha fel. Jag har inte riktigt känt att detta ligger i toppen av agendan, trots att det är en extremt viktig fråga.
Det är därför jag menar att jag skulle uppskatta om detta var någonting man pratade om lite då och då - att det finns ett stort problem här - även om man inte når hela vägen fram.
Anf. 71 Statsrådet Jennie Nilsson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Det var bra att vi konstaterade att man för att förklara vad vi vill behöver använda exempel som kanske inte ligger exakt inom ramen för strukturfonderna, givet att vi talar om önskad utveckling.
Med detta sagt vänder jag mig emot att interpellanten säger att det inte finns något större intresse från regeringen eller Socialdemokraterna för att jobba för tydligare och uppföljbara mål. Det är möjligt att detta är någonting som inte lyfts upp kopplat till diskussioner om budgetarbetet i någon stor utsträckning. Min bild är dock att det är väldigt väl känt och ofta uttalat att Sverige rent generellt, som en princip, när det gäller allt EU-arbete driver frågan om att det ska finnas tydliga och mätbara mål och att det ska vara transparent.
Ett exempel är att jämställdhetsarbetet ska genomsyra allt, och det gäller alla parametrar i detta. Vi vill också se mer av socialt hänsynstagande. Det finns ett antal principer som är grundläggande för hur regeringen ser på dessa frågor.
Min bild är att detta är både väl känt och väl kommunicerat, men jag tar till mig att man efterfrågar ytterligare tydlighet i denna fråga. Jag ska själv försöka vara noga med att i alla sammanhang där jag har dessa frågor på mitt bord vara extra tydlig med detta.
Med detta sagt - och jag står bakom det fullt ut - tror jag att vi också måste ha respekt för att allt inte är mätbart. Mycket av det som är förutsättningarna för och mervärdet med EU-arbetet i stort är ju sådant som kommer som pluseffekter och mervärdeseffekter. Detta ska vi inte underskatta, och detta kan man inte alltid mäta.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.