Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

regeringens planer på att flytta Riksantikvarieämbetet till Gotland

Interpellation 2004/05:342 av Adelsohn Liljeroth, Lena (m)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2005-02-01
Anmäld
2005-02-01
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2005-02-09
Sista svarsdatum
2005-02-15
Besvarad
2005-02-17

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 1 februari

Interpellation 2004/05:342

 av Lena Adelsohn Liljeroth (m) till utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky om regeringens planer på att flytta Riksantikvarieämbetet till Gotland

Riksantikvarieämbetet (RAÄ) har fått nya lokaler mitt i centrala Stockholm för en kostnad av 100 miljoner kronor. Det är ett gammalt stenstall som renoverats och man kan lugnt säga att lokalerna är fräscha, moderna och ändamålsenliga. Att RAÄ har haft behov av nya lokaler för arkiv och bibliotek är det ingen som betvivlar.

Men myndigheten @ som har ansvar "för frågor som rör kulturmiljövård och kulturarv. Verksamheten innefattar både kunskapsuppbyggnad, vård, arkeologiska utgrävningar och information" (enl. RAÄ:s webbplats) @ har knappt flyttat in i de nya dyra lokalerna förrän vänsteralliansen vill tvinga myndigheten att flytta från Stockholm till Visby. Detta för att kompensera för de jobb som försvinner i och med den stora försvarsnedläggningen. Av RAÄ:s 400 anställda planerar regeringen och deras stödpartier att flytta 260 personer, och därmed deras familjer, till Gotland.

Chefen för RAÄ är ytterst orolig och anser att den särskilda kompetens som behövs på myndigheten är oerhört svår att rekrytera på annat håll än i Stockholm. Och eftersom erfarenheten säger att folk som arbetat på myndigheter som utlokaliserats från Stockholm inte följer med betyder det att RAÄ:s verksamhet och därmed en viktig del av Sveriges kulturhistoria drabbas.

Så här säger en av medarbetarna, Karin Arvastson, som sedan fem år arbetar på RAÄ med det moderna samhällets kulturarv, i en intervju i Svenska Dagbladets kulturbilaga den 25 januari 2005: "Förslaget är inte särskilt insiktsfullt. Alla är bestörta. En flyttning förstör hela den kompetens som har byggts upp inom RAÄ. Den centrala myndigheten för kulturarvet ska ligga i centrum."

Och SACO-fackets ordförande på RAÄ, Björn Peck, konstaterar: "Nu är det strid som gäller." Vi som värnar svenskt kulturarv har inte svårt att förstå den inställningen.

I och för sig redogörs schematiskt för kostnaderna vid flytt i regeringens utredning men erfarenhet visar att man alldeles för lätt underskattar de totala utgifterna varför även denna aspekt tydligt måste belysas.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga kulturminister Leif Pagrotsky:

1.Är det ministerns uppfattning att en flytt av RAÄ till Gotland är till gagn för svenskt kulturarv?

2.Vilka beräkningar har ministern utfört över vad en flytt till Visby kommer att kosta?

3.Vilka beräkningar har ministern utfört över vad rekrytering och utbildning av ny personal kommer att kosta?

Debatt

(14 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2004/05:342, regeringens planer på att flytta Riksantikvarieämbetet till Gotland

Interpellationsdebatt 2004/05:342

Webb-tv: regeringens planer på att flytta Riksantikvarieämbetet till Gotland

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Leif Pagrotsky (S)
Anf. 12 Leif Pagrotsky (S)
Herr talman! Lena Adelsohn Liljeroth har frågat mig om det är min uppfattning att en flytt av Riksantikvarieämbetet till Gotland är till gagn för svenskt kulturarv, vilka beräkningar jag utfört över vad en flytt till Visby kommer att kosta samt vilka beräkningar jag utfört över vad rekrytering och utbildning av ny personal kommer att kosta. Frågorna är ställda mot bakgrund av den så kallade Lokaliseringsutredningens förslag om att flytta huvuddelen av Riksantikvarieämbetet till Gotland. Det är ett av flera förslag som utredningen lämnat om lokaliseringar av statliga arbetstillfällen till de regioner i Sverige som berörs mest av Försvarsmaktens omställning. I grunden ligger statens särskilda ansvar för konsekvenserna av dessa förändringar. Hela utredningsförslaget har remitterats och ärendet bereds för närvarande i Regeringskansliet. Utredningen hade kort om tid för att få fram ett förslag. Genom remissförfarandet tillfogas ytterligare analyser och material som nu ingår i beredningsunderlaget. Regeringens ställningstagande och aktuella beräkningar av den typ som har efterlysts i interpellationen kommer att presenteras i vårpropositionen.
Lena Adelsohn Liljeroth (M)
Anf. 13 Lena Adelsohn Liljeroth (M)
Herr talman! Det är tråkigt att behöva säga det, men detta är ju ett icke-svar. Det bekymrar mig och många andra att ministern väljer att passa, eftersom varken Riksantikvarieämbetets eller de övriga verkens öden kommer att debatteras i riksdagen. Jag märker att ministern ser lite bekymrad ut, och det finns skäl till det. Vi ska alltså vänta tills vårpropositionen kommer i mitten av april. Kanske måste vi på den borgerliga sidan begära en extra debatt i frågan. Jag har tyvärr märkt att somliga har intresse av att göra den här frågan till en konflikt mellan stad och land. Jag förstår mycket väl oron på de orter som drabbas av vänstermajoritetens försvarsbeslut, men det här är ingen ren Stockholmsfråga, även om vi stockholmare självklart också värnar om de jobb som finns här. Men det handlar om någonting mycket större. Det handlar om vårt kulturarv. Protesterna har varit många, vilket vi har kunnat konstatera av mejlen och brevskörden. Det bör också ha noterats på Kulturdepartementet. Nu får vi se om departementet klarar av att stå upp och försvara kulturen. Det var lite si och så med det under den förra kulturministerns tid. Herr talman! Jag har ställt ett antal frågor till kulturministern, men jag har inte fått några svar. Han vill till exempel inte tala om vad det kommer att kosta i reda pengar att flytta Riksantikvarieämbetet. Andra har däremot räknat på det. Riksantikvarieämbetet självt talar om summor i klassen 40 miljoner för flytten och 50 miljoner i ökade resekostnader. Samtidigt har staten investerat runt 100 miljoner kronor - men slutnotan har vi ännu inte fått - i ett nytt efterlängtat arkiv och bibliotek som har tagit fyra år att bygga. Jag kan underlätta tillvaron lite för kulturministern genom att berätta att Statskontoret har tittat på kostnaderna och kommit fram till: "Ur såväl ett statsfinansiellt perspektiv som ett verksamhetsperspektiv skulle utlokaliseringen därmed inte vara försvarbar." Ordet "därmed" syftar på att huvuddelen av den befintliga personalen på Riksantikvarieämbetet inte kommer att följa med till Gotland, inte för att de inte tycker om Gotland - jag tror att de flesta av oss tycker mycket om att vara på Gotland - utan för att de vet att deras möjlighet att verka för kulturarvet är så oändligt mycket större här i Stockholm. Därtill kommer naturligtvis familjeskäl. Man har barn i skolan, äldre föräldrar, ett hem som man trivs bra i. Man har goda vänner och engagemang i föreningar och organisationer. Sådant påverkar naturligtvis också beslutet om man ska följa med eller inte. Att flytta runt människor som regeringen har tänkt sig är faktiskt snudd på stalinistiskt. Det finns också sorgliga exempel. När Banverket flyttade till Landskrona var det 5 % av personalen som följde med. När Patent- och registreringsverket för ett par år sedan flyttade till Söderhamn var det en person som följde med, en person som var relativt långt uppe i åren och snart skulle gå i pension. Följden blev oändliga högar av ansökningar som det tog lång tid att beta av. Hela verket fick börja om från början. Därför undrar jag: Är det kulturministerns mening att också Riksantikvarieämbetet ska behöva börja om från början? I så fall vill vi veta det. I Statskontorets remissvar finns det en intressant rubrik som lyder: De ekonomiska konsekvenserna är underskattade . I nästa inlägg kan jag läsa upp Arbetsgivarverkets, Ekonomistyrningsverkets, Vitterhetsakademiens, Historiska museets, Riksarkivariens, Sveriges arkitekters och andras svar på detta. Och jag undrar: Kommer den här flytten att gagna svenskt kulturarv - ja eller nej?
Gunilla Tjernberg (Kd)
Anf. 14 Gunilla Tjernberg (Kd)
Herr talman! Jag vill tacka Lena Adelsohn Liljeroth för att hon har framställt den här interpellationen. Samtidigt vill jag påminna om att jag också har framställt en interpellation i samma ämne som jag och kulturministern framgent kommer att diskutera, men den innehåller andra frågeställningar. Detta är ett ärende som tangerar många frågeställningar, och det räcker inte med en debatt för att vi ska kunna ta upp så många frågor som det bara är möjligt. Det finns ett intresse utanför det här huset av att göra den här debatten till en fråga om storstad och land - precis som Lena Adelsohn Liljeroth tog upp - men det är ju inte det som det handlar om. Det finns också ett intresse av att låta debatten handla om att det inte finns kompetens på Gotland - det är klart att det finns det. Den debatten hoppas jag att vi i dag inte ska behöva ha. Den här frågan är alltför angelägen och alltför stor för att vi ska ägna oss åt sådant. Jag skulle vilja att vi höll fokus på Riksantikvarieämbetets uppdrag och på Riksantikvarieämbetets behov av att finnas nära andra institutioner, museer - nationella och regionala museer - och forskare som behöver ha ett Riksantikvarieämbete som är tillgängligt. Själv hör jag till de riksdagsledamöter som kommer från norra delen av Sverige. Jag brukar ha uppfattningen att myndigheter så långt som möjligt ska placeras utanför Stockholm. Det tyckte också riksdagen i början av 1990-talet. Men det har inte regeringen tyckt, utan regeringen har valt en annan väg. Inte heller den debatten kan vi hinna med i dag, och den har jag för övrigt redan haft med statsrådet Ulrica Messing. Nu gäller det alltså Riksantikvarieämbetet. Det finns en intressant del i den här debatten där jag skulle vilja höra kulturministerns reflexioner. Det gäller då alla de 125 remissvar som har kommit in med anledning av Lokaliseringsutredningens förslag. Inte i något enda av de 125 remissvaren applåderas, stöds, förslaget om en myndighetsflytt av Riksantikvarieämbetet. Snarare pekar man på bristen på analys och bristen på konsekvenser. Jag tycker att det är en fördel att vi i dag får diskutera en fråga där regeringen ännu inte har satt ned foten. Vi diskuterar alltså ett förslag från en utredning. Min ambition med den här debatten är att vi, förhoppningsvis, kan vara med och påverka regeringen att tänka sig för en, två, tre, fyra gånger innan man fattar ett, som jag menar, så dåligt beslut som det om att flytta ämbetet till Gotland. Skälen till detta är många. Jag nämnde just behovet av samverkan i hela landet. Jag vet att många regionala museer i dag har det trångt ekonomiskt; det känner säkert också ministern till. Jag har tittat på till exempel Umeå länsmuseum. När de ska besöka Riksantikvarieämbetet, vilket de gör - Riksantikvarieämbetets uppgift är ju att stödja och delta i ett aktivt kulturmiljöarbete och kulturarvsarbete - kan deras besök i Stockholm kopplas samman med tre, fyra andra möten. Sedan har de ett par timmar för Riksantikvarieämbetet. Därmed drar man ned på kostnaderna, samtidigt som man får det stöd och den hjälp man behöver. Det är fråga om hela landet. Det här är inte fråga om stad och land, utan det är fråga om att ha ett ämbete som är tillgängligt för hela Sverige - för hela Sveriges museivärld och för Sveriges forskare, universitet och, till syvende och sist, kulturarv. Jag skulle vilja ha en kommentar här i dag från kulturministern angående remissinstansernas uppfattning i frågan och behovet av tillgänglighet.
Björn Hamilton (M)
Anf. 15 Björn Hamilton (M)
Herr talman! Jag vill också tacka Lena Adelsohn Liljeroth som har interpellerat i frågan så att vi kan få diskutera den lite grann i dag. Jag måste faktiskt beröra Stockholmsfrågan lite grann, även om tidigare talare sagt att detta egentligen inte är en Stockholmsfråga. Men sett till utvecklingen i Stockholm tycker jag att Stockholm börjar bli en mjölkkossa för regeringen. Tyvärr är det så att mjölken sinar; tålamodet hos oss som bor i Stockholm börjar tryta. Vi stockholmare får stå ut med att skicka våra kommunalskattepengar runtomkring i landet. Stockholmarna har de i särklass högsta boendeskatterna, och nu ska Stockholm drabbas av en extraskatt på bilismen, den så kallade trängselskatten. Att i det läget tvångsförflytta arbetstillfällen från Stockholm, som utredningen föreslår, känns rätt så magstarkt. Just nu behöver Stockholm utveckling, inte avveckling! Riksantikvarieämbetet har en unik kompetens bestående av specialiserade antikvarier, arkeologer, konservatorer och arkitekter. Denna specialkompetens är det svårt att rekrytera även i Stockholm. En utlokalisering innebär en stor kompetensförlust och en nyrekrytering som Gotlandsregionen förmodligen inte kan tillgodose. En flyttning skulle innebära en katastrof för myndigheten som sådan och framför allt för verksamheten som central myndighet för hela landets kulturmiljövård. Riksantikvarieämbetet har ett unikt bibliotek och ett unikt arkiv. För att denna enorma kulturresurs ska kunna användas så effektivt som möjligt krävs det god tillgänglighet, goda kommunikationer och ett centralt läge. Visby ligger vackert ute i Östersjön men är dyrt att nå och kan inte tävla med Stockholm vad gäller tillgängligheten. Att flytta Riksantikvarieämbetet är något som berör inte bara de anställda och deras familjer utan också alla de arkitekter runtom i landet som ständigt behöver ha Riksantikvarieämbetet för att kunna arbeta så effektivt som möjligt. Nordisk arkeologisk undervisning och forskning skulle allvarligt försämras, samtidigt som kostnaderna för denna undervisning och forskning kraftigt skulle fördyras. Också tillgängligheten för allmänheten skulle kraftigt beskäras. Om en flytt genomförs innebär det att Sverige som det enda landet i EU står utan en fungerande central kulturarvsmyndighet. I ett internationellt perspektiv måste det te sig bakåtsträvande och mycket egendomligt. Arbetsgivarverket framhåller i sitt remissvar att de kostnader som regeringens utredare Jan Bergqvist presenterat är i underkant och att det därför inte alls är så lönsamt för staten som utredningen påstår. Det finns en hel del övrigt att önska vad gäller utredningens ekonomiska aspekter, säger Ekonomistyrningsverkets generaldirektör Yvonne Gustafsson. Att lägre hyror skulle vara ett rimligt skäl till att flytta Riksantikvarieämbetet till Gotland stämmer inte. Ämbetets verksamhet kräver ju speciella lokaler. Sådana har man precis fått till ett värde av 100 miljoner kronor, vilket gör en flytt svår att försvara i ett ekonomiskt perspektiv. Herr talman! Jag hoppas att regeringen tar sitt förnuft till fånga och inte går på utredningens förslag.
Lilian Virgin (S)
Anf. 16 Lilian Virgin (S)
Herr talman! Jag tycker att Riksantikvarieämbetet har en bred och värdefull kompetens och att de utför ett bra arbete. I Sverige har vi en mycket god kunskap om vårt kulturarv och kulturlandskap och om fornlämningar, byggnader och kyrkor. Gotlänningarna och Gotland välkomnar en flytt av Riksantikvarieämbetet till Gotland. Vi vet att Riksantikvarieämbetet kan tillföra Gotland nya kvalificerade arbeten, och Gotland kan berika Riksantikvarieämbetet med en intressant arbetsmiljö och kunskap om vårt kulturarv och kulturlandskap och om fornlämningar, byggnader och kyrkor. Det borde passa som hand i handske. Vilka reaktioner möter då förslaget? Ja, det påstås att det inte finns tillräcklig kompetens för dessa arbeten på Gotland. Det påstås också att en utlokalisering innebär en stor kompetensförlust och att nyrekryteringar inte kan göras på Gotland. Tidningen Dagens Nyheter har på kultursidorna satsat mycket på att hjälpa Riksantikvarieämbetet att slippa flytta till Gotland. Det har varit det ena avskräckande reportaget efter det andra. Kristdemokraterna säger i sin rapport till och med att det är vansinne att flytta Riksantikvarieämbetet till Gotland. Gunilla Tjernberg vill inte ha den debatten här i dag, men Kristdemokraterna har den faktiskt på sin hemsida. Där beskrivs en flytt som ett dråpslag mot arbete med kulturarv och kulturmiljö i Sverige. Jag tycker att de uttalanden som görs visar på en stor okunnighet om Gotland och gotlänningarna. I en del uttalanden visas till och med ett förakt som förmodligen också, får jag hoppas, bygger på okunskap. Det vore bra om man tog reda på fakta innan man kom med förolämpningar och nedlåtande påståenden! Jag har förståelse för att personalen på Riksantikvarieämbetet känner oro och att de gör allt för att hitta argument för att slippa flytta. Det är naturligt; det har vi varit med om förr. Men Kristdemokraterna talar om dråpslag, och Moderaterna refererar till personalens uttalanden om att en flyttning förstör hela den kompetens som har byggts upp - det är allvarligt. De borde fråga sina lokala partiorganisationer på Gotland om det är så illa som det påstås. De kommer inte att få medhåll. Jag kan ge exempel på tidigare utflyttningar som har varit mycket lyckade. För fyra år sedan flyttade Försäkringskassans utlandsavdelning för pensionsärenden till Gotland. Det var en del av kompensationen för att regementena KA 3, LV 2 och A 7 försvann. Också då påstods det att det var fel jobb. Kompetensen fanns inte. Det som behövdes var språkkunskaper eftersom arbetet krävde kontakt med bosatta i andra länder och med andra länders myndigheter. Det behövdes jurister och ekonomer. Men det har nu visat sig att man lyckades förträffligt med att rekrytera personal med den kompetens som behövdes. Arbetet utförs på ett mycket bra sätt, utan kompetensförlust. Det har gått bra med dessa 170 jobb. Ja, det har gått så bra att det nu föreslås att ytterligare en del utlandsärenden flyttas till Försäkringskassans kontor på Gotland. Vi har goda erfarenheter av att Svenska Spel flyttade till Gotland. Ingen kan väl påstå att den verksamheten är sämre för att huvudkontoret och en stor del av verksamheten finns på Gotland. Även den flytten var det mycket diskussion om. Det påstods att det inte skulle gå. Det var i början på 70-talet. Gotland ligger inte långt borta. Man tror ibland att det är långt och dyrt och så där, men man får ta reda på fakta innan man tar till de argumenten. En av våra dagstidningar har gjort en undersökning hos arbetsförmedlingen på Gotland för att få en uppfattning om vilka arbeten som efterfrågas. Det visade sig att det är arkeologer, antikvarier och bibliotekarier som bor på Gotland eller vill flytta dit som efterfrågar arbeten. Gotland är dessutom ledande i Östersjöregionen när det gäller energifrågor i historiska byggnader.
Lennart Kollmats (Fp)
Anf. 17 Lennart Kollmats (Fp)
Herr talman! Även jag uppskattar att Lena har skrivit interpellationen. Samtidigt delar jag hennes uppfattning; det var inte så hemskt mycket till svar. Jag kan i och för sig förstå att Leif Pagrotsky inte kan svara på frågor om exakta kostnader i olika aspekter, även om en del andra har lyckats göra beräkningar. Men jag är onekligen besviken på att den första frågan hänger fritt i luften och inte får något svar. Det är ju den som i första hand måste besvaras. I din egenskap av kulturminister utgår jag från att du noga har funderat på de kulturpolitiska konsekvenserna av en eventuell flytt. Jag säger eventuell, därför att jag uppriktigt hoppas att den inte blir av. Det är inte nödvändigt att verkställa en utrednings förslag; det har vi ju sett prov på ibland. I det här fallet skulle det vara av godo om du redan här och nu kunde säga som Alfred sade till Lina i Emil i Lönneberga : Det där gifteriet - det skiter vi i! Den här flytten - den struntar vi i! Det första var ur en bok, herr talman - därav uttryckssättet. Det finns många skäl till att strunta i den här flytten. För det första finns det ett i anslutning till bakgrunden till utredningen. När Folkpartiet tog ställning till hur försvaret ska se ut gjorde vi det utifrån var det är effektivast och bäst att försvaret är lokaliserat. Det innebar att vi inte hade några regionalpolitiska skäl bakom vår motion då. Vi tycker inte att vi har några skäl att göra andra värderingar av det här heller. Det är skillnad om en ny myndighet ska etableras. Då kan det finnas goda skäl till att se alternativa lokaliseringsorter till Stockholm. Det är också skillnad om man decentraliserar beslutsfattandet, men det tycker jag inte att jag har sett några större tendenser till under nuvarande regering. Jag utgår från att bara den del av Riksantikvarieämbetet som nu föreslås flytta drabbar kanske 1 000 personer. Många av de som är anställda har ju familjer. I dag är det dessutom ofta så att när en familjemedlem tvingas flytta ska även en annan försöka hitta ett passande arbete på den nya orten. Det är naturligtvis också aspekter som ska med i bilden, och det gör den inte precis enklare. Jag går tillbaka till effektiviteten och sådana frågor. Riksantikvarieämbetet består av många anställda med lång utbildning och lång erfarenhet. Det är bra, för det är just det som ska prägla den myndigheten. Jag har fått många bevis på detta under de senaste dagarna. Inte minst utifrån landet poängterar man vikten av att det finns personer på myndigheten som har specialistkunskaper och att de är lätt tillgängliga. Dessa specialister medverkar också på många olika sätt vid träffar och konferenser. Det kan inte vara rationellt att ha dessa på Gotland, oberoende av vad Lilian Virgin säger här om att det nästan inte kostar någonting och att det inte tar någon tid att ta sig till och från Gotland. Det var så jag upplevde ditt uttryckssätt. Riksantikvarieämbetet har ett tätt kontaktnät i Stockholm och fungerar också som rådgivare till regeringen. Det har jag läst mig till i sammanhanget. Egentligen borde jag inte behöva påpeka så mycket mer om Riksantikvarieämbetet. Om man läser från s. 132 och några sidor framåt i utredningen ser man skrivningen där om interaktion med omvärlden, om kompetenskrav och om särskilda behov. Man kan också läsa den avslutande kommentaren om investeringen på 100 miljoner kronor för arkiv, bibliotek och register. Där finns tillräckliga skäl för kulturministern att säga nej till flyttningen.
Leif Pagrotsky (S)
Anf. 18 Leif Pagrotsky (S)
Herr talman! Vi diskuterar två saker här i dag. Den ena diskussionen gäller Riksantikvarieämbetet. Där har vi en utredning som har arbetat under stark tidspress och som har lämnat ett förslag. Förslaget har blivit ifrågasatt och kritiserat för att det har varit ofullständigt analyserat och haft ofullkomliga kalkyler och på olika sätt inte håller måttet. Nu har vi fått in en stor mängd remissvar med massor av kalkyler och massor av ekonomiska uppgifter och analyser av hur detta påverkar kulturpolitiken. Vi är skyldiga utredaren, alla som har skrivit remissvar och alla som berörs i övrigt att ta detta på stort allvar. Jag kan försäkra att vi ska göra det. Riksantikvarieämbetet är en otroligt viktig myndighet, inte bara för kulturministern, för stockholmarna, för personalen och för gotlänningarna utan för hela Sverige och för Sveriges framtid. Det gäller ju hur vi bevarar vår historia och vår identitet. Det är mycket det som det handlar om. Jag kommer att engagera mig ordentligt i att värdera de olika aspekter som kommer fram också vad gäller investeringar i magasin, arkiv, bibliotek, brandskydd, luftkonditioneringsanläggningar och kalkylräntor. Det gäller kanske till och med PLO och hur sådant kommer att hanteras i frågan. Jag kommer att göra det med kulturministerns glasögon; det kan jag försäkra. Jag gör det naturligtvis också med personalens intressen för ögonen. Men vi har en diskussion till att föra i dag. Det är diskussionen om Gotland. Jag tycker att den var märkvärdigt frånvarande i interpellationen och i inläggen från folkpartister, kristdemokrater och moderater. Av alliansbröderna saknade jag Centerpartiet. Jag undrar varför ingen centerpartist tar till orda i debatten. Jag skulle vilja efterlysa Centerns röst. Gotland har under lång tid varit starkt befäst därför att Gotland ansågs behöva försvaras mot ett hot. Det var ett hot av en art som jag tror att alla här känner till. Nu har freden drabbat vår del av Europa. Detta försvar har kommit i en annan dager. Gotland behöver inte vara så befäst. Vi drar ned på befästningen. Vad ska vi då göra med Gotland? Vad ska vi göra med människorna på Gotland för att inte gotlänningarna ensamma ska bära hela bördan av anpassningen till freden? Jag hörde inte ett ljud om detta. Jag har ett åtagande. Jag är medlem av hela Sveriges regering. Även jag har ett åtagande att bidra till att Gotland kommer väl ur förändringen. Också Gotland ska ha nytta av att vi har fått fred i vår del av Europa. Jag tänker också engagera mig i att Gotland ska komma väl ut. Om det blir just utredningens förslag eller något annat kan jag för dagen inte säga något bestämt om. Men hela Sverige ska ställa upp för Gotland - också Stockholm och vi rikspolitiker. Jag måste säga att jag är förvånad, eller kanske till och med något mer arg än förvånad, över att höra tomheten på engagemang i frågan från er. Vad vill ni göra med jobben på Gotland, med näringslivet på Gotland och med sysselsättningen på Gotland i ljuset av att freden har drabbat Östersjöområdet?
Lena Adelsohn Liljeroth (M)
Anf. 19 Lena Adelsohn Liljeroth (M)
Herr talman! Jag hörde här att kulturministern var arg snarare än förvånad. Jag kan lova att det också är många andra som är arga, fast av helt andra skäl. Det är de som värnar kulturarvet. Det är mycket riktigt att det här är två frågor. Men vi tre från den borgerliga sidan som företräder kulturen föredrar att diskutera kulturarvet och Riksantikvarieämbetet. Jag välkomnar att frågan - hela lokaliseringsutredningen - tas upp i sin helhet. Men nu handlar det i första hand om Riksantikvarieämbetet. Vitterhetsakademien, som jag förmodar att kulturministern är väl bekant med, har som ett av sina främsta syften att främja forskning och annan verksamhet inom humanistiska, religionsvetenskapliga, rättsvetenskapliga och samhällsvetenskapliga discipliner. Vitterhetsakademien uppger dessutom själva att de äger omkring 80 % av böckerna i biblioteket och dessutom avsevärda delar av arkivet. Vitterhetsakademien har också bidragit med ansenliga summor till bland annat köp av böcker under de här åren. Nu föreslår den här utredningen - en mycket bristfällig utredning, vilket jag förstod att kulturministern också ansåg den vara - att hela arkivet och biblioteket ska flyttas till Gotland. Föga förvånande motsätter sig Vitterhetsakademien detta. Det är anmärkningsvärt att de inte ens fick en officiell uppmaning att komma in med ett remissvar trots att förslaget berör deras egendom, inte statens. Den slutsats man måste dra är att utredaren inte ens noterat de här ägarförhållandena. Men man behöver tydligen inte vara så noggrann, har jag förstått. Jag har läst Dagens Nyheter där kulturministern själv i tisdags uttalade sig: "Det var viktigare att det gick snabbt än att det blev vetenskapligt ordentligt." Jag föreställer mig att det har upprört en och annan. I Riksantikvarieämbetets samlingar finns det också åtskilliga donationer som är villkorade, de får till exempel inte lämna Stockholm. Även detta föreslår uppenbarligen utredaren att man ska åsidosätta, kanske av okunnighet. Vad vet jag? Herr talman! Nu har vi inga representanter för kommunisterna och Miljöpartiet här i kammaren i dag, men de är tydligen beredda att ge upp alla sina tidigare principer för att få vara med och styra och ställa. Den nuvarande landshövdingen på Gotland, Marianne Samuelsson, var ju på sin tid som riksdagsledamot mycket kritisk mot att man till exempel skulle flytta samlingarna från Östasiatiska museet, Etnografiska museet och Medelhavsmuseet till Göteborg. Lika kritiska var Vänsterpartiet. Man värnade bland annat om samlingarna. Man talade om donatorerna och deras möjligheter och rättigheter, och man sade att det var sköra föremål. Samma sak gäller här, men det har uppenbarligen Marianne Samuelsson helt och hållet glömt. I den här debatten tänker jag hålla mig till Riksantikvarieämbetet, och jag undrar fortfarande om den här flytten är till gagn för svenskt kulturarv eller inte. Det kan inte vara så svårt att svara ja eller nej på den frågan. Jag förstår också att man är bekymrad på Gotland efter det här försvarspolitiska beslutet, men är det här lösningen för svenskt kulturarv? Vad tänker regeringen göra för att de uppdrag som kräver tillgång till arkivet och forskningsbiblioteket ska kunna fullgöras även i fortsättningen? De här institutionerna i Stockholm har ungefär 15 000 besökare per år. Sedan undrar jag också om regeringen tänker tvångsflytta egendom som inte är statens. Jag skulle gärna vilja ha svar på de frågorna.
Gunilla Tjernberg (Kd)
Anf. 20 Gunilla Tjernberg (Kd)
Herr talman! Jag tar fasta på några inledande meningar i kulturministerns senaste anförande. Jag tyckte faktiskt att det var skönt att höra dem. Nu gör jag kulturministern förvånad, men jag upplevde ett möte i de meningarna. Jag tar fasta på dem. Kulturministern säger, till skillnad från sin partikamrat, att han noga ska analysera de remissvar som har kommit in. Det är bra. Han säger också att han är skyldig att utreda dem. Det är bra. Han säger också att Riksantikvarieämbetet är en institution, en myndighet, som är till för hela landet. Bra. Han säger också att han ska göra sina värderingar kring detta med kulturministerns glasögon på. Det är bra. Jag tar fasta på de här meningarna. Jag tar dem på allvar efter den här debatten. Med den här proklamationen är jag övertygad om att kulturministern kommer att få svårt att flytta Riksantikvarieämbetet till Gotland. Jag upprepar att det inte finns ett remissvar som ger stöd till det förslaget. Precis som Lennart Kollmats var inne på, diskuterar vi ett förslag i dag och inte ett beslut. Jag skickar med några frågor i det fortsatta värderandet av de här remissvaren. Hur garanteras tillgängligheten om det skulle bli en flytt? Hur garanteras dialogen med övriga landet och berörda myndigheter, museer och forskare vid en flytt? Hur ska ministern lösa biblioteks- och arkivfrågan vid en flytt? Den frågan får jag, och förhoppningsvis fler, möjlighet att diskutera när min interpellation kommer upp längre fram.
Björn Hamilton (M)
Anf. 21 Björn Hamilton (M)
Herr talman! Jag tycker att det finns lite hopp efter de uttalanden som kulturministern gjorde om att han ska göra en noggrann analys av läget och försöka se objektivt på situationen. Det känns lite hoppingivande för Riksantikvarieämbetet. Förhoppningsvis hamnar kulturministern i samma uppfattning som jag har, nämligen att man inte ska flytta på ämbetet. Jag vill uppehålla mig en liten stund vid dessa 100 miljoner kronor. Det kan tyckas vara rätt lite pengar som staten redan har satsat på Riksantikvarieämbetets lokaler här i Stockholmsområdet. Men om man ser på helheten och hur staten generellt har hanterat lokaler i sådana omflyttningar, herr talman, blir man ju skrämd. Jag var själv reservofficer vid A 3 i Kristianstad. Man fattade beslut om att det skulle flyttade till Hässleholm, och det flyttade till Hässleholm. Där byggde man nya fina lokaler till regementet, och efter fem år lade man ned det. Där var det tal om betydligt mer pengar än 100 miljoner, men det ger en föreställning om hur statsmakterna hanterar skattebetalarnas pengar i sådana här situationer. Jag tycker att bara det är rätt upprörande. Herr talman! Jag tycker att det saknas strategiska överväganden som skulle kunna motivera en utflyttning. Man har inte sett på konsekvenserna av en utflyttning av Riksantikvarieämbetet för den statliga kulturmiljövården. Det är uppenbart att utredaren inte har satt sig in i Riksantikvarieämbetets verksamheter eller arbetsformer. Det tragiska är att priset skulle betalas utan att det förmodligen på något påtagligt sätt skulle hjälpa de drabbade på Gotland. Herr talman! Jag hoppas att regeringen ska ta sitt förnuft till fånga och inte följa utredningens förslag om tvångsförflyttning av Riksantikvarieämbetet, utan att det får ligga kvar i Stockholm.
Lilian Virgin (S)
Anf. 22 Lilian Virgin (S)
Herr talman! Gotland ligger inte långt bort. Det tar 35-40 minuter med flyg. Det finns en väl fungerande färjetrafik med snabbfärjor som går på tre timmar. Gotland har ett rikt kulturliv och ligger mitt i Östersjön med alla möjligheter det ger. Östersjöinstitutet kommer att göra avståndet till länderna på andra sidan Östersjön kortare än vad det någon gång har varit. Jag är övertygad om att Riksantikvarieämbetet väl passar in på Gotland och att kompetensen kommer att finnas även vid en flytt till Gotland. En flyttning kan också vara positiv och tillföra ämbetet något nytt. Man måste tänka på det också. Som riksdagsledamöter har vi ett ansvar för hela landet. För mig är det helt främmande att tala illa om till exempel Stockholm eller Västerbotten. Jag tycker att vi har ett gemensamt ansvar. Jag skulle gärna vilja ställa en fråga. Vad vill Moderaterna, Kristdemokraterna och Folkpartiet? Vilka alternativ har ni? Ni säger bara nej. Jag vill visa att Gotland har mycket av kvalitet och kompetens. Jag kände att det var viktigt att delta i den här debatten för att få lite balans mot alla eländesbeskrivningar om vad som kommer att drabba kulturarvsfrågorna vid en flytt.
Lennart Kollmats (Fp)
Anf. 23 Lennart Kollmats (Fp)
Herr talman! Den här interpellationsdebatten handlar om Riksantikvarieämbetet. Vi kan mycket väl ha regionalpolitiska debatter, och de blir nog längre än de fyra plus två minuter som man har på sig här. Jag förbehåller mig rätten att hålla mig till det ämne som detta gäller, nämligen Riksantikvarieämbetet. När det gäller partiföreträdare här vet vi ju inte var vi har Vänstern och Miljöpartiet - eller är det så att det har gått ända dithän nu att kulturministern talar även för dem? Kulturministern efterlyste Centerpartiet, och jag tycker att varje parti får göra sitt ställningstagande själv. När det gäller Riksantikvarieämbetet tycker jag ändå att den första delen av ditt anförande var väldigt bra. Det finns många argument som vi också har framfört här som stöder den här delen där du kan agera som kulturminister. Att ha ett antal borgerliga partier bakom sig kan ju bli en väldigt bred bas att stå på i det här arbetet också när det gäller att hävda Riksantikvarieämbetets ställning. Riksantikvarieämbetet är ju en regionaliserad organisation. Det finns ju avnämare från Riksantikvarieämbetet ute i hela landet. Det finns en mycket bra enhet även i Visby från Riksantikvarieämbetet, som sköter den delen. Det var väl inte meningen att Riksantikvarieämbetets centrala del skulle ta hand om och titta specifikt på fornlämningar på Gotland? Jag upplevde ett tidigare inlägg som syftande åt det hållet. Detta är ju en institution för hela landet. Var finns brukarperspektivet när det gäller till exempel bibliotek och arkiv? Det är ju inte bara svenska arkeologer som är mycket bekymrade, det är också arkeologer från övriga nordiska länder. Det här sägs inte från utredningen. Det sägs i brev som har kommit in. Du har ju ännu fler - det var väl 125. Dessa arkeologer från Sverige, övriga Norden och andra delar av världen använder ju bibliotek och arkiv. Oberoende om resan tar 30-35 minuter så ligger Visby avigt till. Det tar inte 30-35 minuter att ta sig dit, eftersom man ska ta sig till exempel till Arlanda - det tar nästan ett par timmar med anslutningar och liknande.
Leif Pagrotsky (S)
Anf. 24 Leif Pagrotsky (S)
Herr talman! En utredningsman har lämnat ett förslag som vi just nu sitter och analyserar och bearbetar. Mycket kritik har riktats mot det förslaget, och besked har begärts av mig om hur utredningsmannen resonerar och varför han inte har räknat bättre. Det är diskussioner som jag tycker att ni får föra med honom. Diskussioner med mig om regeringens ställningstagande kan ni föra när regeringen har gjort ett ställningstagande. Jag tycker att ni ska vara glada att regeringen säger att vi kommer att väga in de olika sakerna och kommer att ta ställning och att vi inte i dag redovisar någon bindning till vare sig det här förslaget eller någonting annat. Nu går vi till det här med öppet sinne, med den begränsningen att vi ska ta ansvar för Gotland. Det är, tycker jag, en smula skämmigt att det bara är vi socialdemokrater som gör det i den här diskussionen. Ni har varit emot alla försvarsnedläggelser på alla orter man ser när man reser runt i landet. Ni har dessutom varit emot att ge särskilt mycket mer pengar till försvaret. När någon tar ansvar för en helhet och tar ansvar för konsekvenserna på de orter där freden får effekter, då är ni emot det också. Ni gör ställningstaganden, varje ort för sig, varje sektor för sig, varje myndighet för sig, och det finns ingen helhet. Ni tar ställning till varje opportunity för sig, som man säger i England, ett ord som är besläktat med ett annat uttryck för hur man kan bedriva politik, ett uttryck som liknar ordet opportunity . Det speglar just detta: Man saknar helhet, och man följer varje vind. I Stockholm är man emot, på Gotland är man för. Bland militärer har man en åsikt, och bland fredsvännerna en annan. Gunilla Tjernberg har frågat mig om tydligare besked om Riksantikvarieämbetets bibliotek. Inom parentes vill jag då säga att det inte är sant att utredningsmannen inte uppmärksammat det här med Vitterhetsakademien. För den som läser hans text framgår ju att han säger att detta kräver särskilt fördjupade överväganden. Så visst har han uppmärksammat att det här är ett bekymmer! Om jag alltså nu ska tala för utredningsmannen vill jag ändå försvara honom mot detta osakliga och illa pålästa angrepp i den frågan. Jag kommer att verka för att, vilken lösning det än blir, användarnas, konsumenternas, perspektiv beaktas och blir en central del i övervägandena, oavsett var de totala samlade balanserna hamnar till slut. Så alla de användare av biblioteket som finns i Stockholm och i andra delar av landet och, som Gunilla Tjernberg uttryckligen frågar om, personalen på Riksantikvarieämbetet: Alla deras intressen ska vägas in. Jag är medveten om att en majoritet av dem som utnyttjar biblioteket finns i Stockholm och inte internt i verket. Vad gäller Gunilla Tjernbergs fråga om hur jag tänker garantera att arbetet med det svenska kulturarvet och kulturmiljövården inte blir lidande om vi flyttar Riksantikvarieämbetet tycker jag att jag har svarat utförligt, och jag har också fått beröm av Gunilla Tjernberg - jag tackar för det - för det sätt på vilket jag har svarat på den frågan. I övrigt räknar jag med att vi får tillfälle att diskutera det här många gånger framöver. När vi har gjort ett ställningstagande räknar jag med att vilket det än blir så kommer många av er att vara emot det, och vi får tillfälle till spänstiga och livaktiga debatter som klarlägger skillnaderna i politiken på det här området också framöver. Men för dagen tänker jag inte gå i svaromål på frågor som gäller utredningens överväganden.
Lena Adelsohn Liljeroth (M)
Anf. 25 Lena Adelsohn Liljeroth (M)
Herr talman! Jag förstod att kulturministern var glad över det beröm som han hade fått av Gunilla Tjernberg. Jag tänker inte ge något beröm ännu, men jag hoppas att jag kommer att kunna göra det. Den andra debatten, om verksamheten på Gotland och på andra orter, får man kanske ta upp i en rent näringspolitisk debatt. Nu handlar det faktiskt om kulturen. Det är möjligt att den socialdemokratiske kulturministern inte i första hand bryr sig om vad en moderat riksdagsledamot säger, men i så fall kan jag väl fylla på med några andra röster som kulturministern kanske ändå kan ta med sig. Jag ska försöka vara lite snäll, för jag anar också de försonliga tongångar som jag tyckte att jag hörde. Vi kan ta till exempel Sveriges Arkitekter, som bland annat skriver så här: "Om regeringen menar allvar med att bredda kulturarvs- och kulturmiljöfrågorna i vårt land är detta helt fel åtgärd. Det blir ett stort steg tillbaka för kulturarvsfrågorna under lång tid framöver." Sedan har vi facket på Riksantikvarieämbetet, som bland annat skriver så här: "I ett internationellt perspektiv måste det te sig bakåtsträvande och mycket egendomligt att föreslå en nedmontering av Sveriges centrala kulturarvsmyndighet när man inom resten av Europa och EU allt starkare betonar kulturen och kulturarvets roll och betydelse för identitet, sammanhållning och ansvarstagande och för att åstadkomma ett fungerande mångkulturellt samhälle." Sedan har vi Riksantikvarieämbetet självt. Jag reagerade lite när Lilian Virgin talade om ett förakt mot Gotland. Det handlar inte om det. Man värnar kulturarvet på Riksantikvarieämbetet, och man skriver bland annat så här i ett elva sidor långt remissvar, jämfört med en och en halv sida i utredningen om Riksantikvarieämbetet, vilket också kan noteras: "De argument som utredningen för fram om att Gotland skulle 'passa' Riksantikvarieämbetet verkar bygga på okunnighet om vilka uppgifter myndigheten har. Ingen kan på allvar tro att en högskoleenhet på Gotland kan stå för de nära kontakter med forskarsamhället som en specialiserad myndighet kräver." Jag hoppas att ministern verkligen tar sig tid att läsa igenom de här 125 remissyttrandena.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.