Till innehåll på sidan

Regeringens nya skatt på grön el- och solcellsanläggningar

Interpellation 2014/15:700 av Erik Andersson (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2015-06-10
Överlämnad
2015-06-11
Anmäld
2015-06-12
Svarsdatum
2015-06-23
Besvarad
2015-06-23
Sista svarsdatum
2015-08-28

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

 

Överraskande har regeringen föreslagit att större solcellsanläggningar ska få betala en ny skatt om 30 öre per kilowattimme från och med den 1 juli 2016. Det är förvånande att en rödgrön regering lägger fram ett förslag som kommer att bromsa utbyggnaden av solenergi. Tidigare har förnybar energi varit skattebefriad. I förslaget kommer solcellsanläggningar över 144 kilowatt att påverkas. Solenergin står endast för 0,05 av Sveriges totala energi och det finns en potential på uppemot 10 procent. Det är lika mycket energi som två kärnkraftverk står för. I förslaget finns även andra orättvisor där effekten räknas per organisationsnummer och inte per anläggning.

Därför vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:

 

Anser finansministern att det är logiskt att betala en skatt på el som man producerar och använder själv?

Tror finansministern att det kommer att byggas fler solcellsanläggningar med den nya skatten?

Hur kommer det sig att effekten beräknas per organisationsnummer och inte per anläggning?

Debatt

(7 Anföranden)

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 22 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Fru talman! Erik Andersson har frågat mig om det är logiskt att betala en skatt på el som man producerar och använder själv, om jag tror att det kommer att byggas fler solcellsanläggningar med den nya skatten samt hur det kommer sig att effekten beräknas per organisationsnummer och inte per anläggning.

Inledningsvis vill jag påpeka att det inte är fråga om en ny skatt. Vad det handlar om är energiskatten på el. Det är en befintlig punktskatt, och huvudregeln sedan länge är att all el som förbrukas i Sverige ska beskattas med energiskatt.

Det förslag om förändring av undantagen från skatteplikt i fråga om energiskatt på el som remitterades i samband med den ekonomiska vårpropositionen 2015 bereds fortfarande inom Regeringskansliet. Jag vill inte föregripa den beredningen. Men jag håller med om att det är angeläget att även i framtiden stödja utbyggnaden av förnybar elproduktion, också från solen. Det är samtidigt viktigt att säkerställa att det regelverk vi har är förenligt med unionsrätten.


Anf. 23 Erik Andersson (M)

Fru talman! Även beträffande denna interpellation har finansministern svarat i tid, vilket är glädjande.

Men jag är förvånad även i denna fråga. Jag vet inte om detta var ett vallöfte, men med tanke på att det är en rödgrön regering kan jag tänka mig att det är ett vallöfte att belägga ren energi med skatt.

Man föreslår att solcellsanläggningar över 144 kilowatt från den 1 juli 2016 ska påverkas av den nya skatten på 30 öre per kilowattimme. Det beräknas ge statskassan 94 miljoner kronor.

Jag tror att det kommer att fördröja den viktiga omställningen från fossila bränslen till ren energi. Man kan i den här frågan undra vad Miljöpartiet fick i stället, mot den här skattehöjningen, för jag kan inte tänka mig att de som utger sig för att vara ett grönt parti vill fördröja omställningen till ett klimatsmart land.

Solenergin står för en väldigt liten del av Sveriges totala energi. Det är endast 0,05 procent, men potentialen är enorm, fru talman. Uppemot 10 procent av energibehovet skulle man kunna täcka med solenergi. Det är lika mycket som två kärnkraftverk.

Det finns andra orättvisor i skatteförslaget, som att effekten räknas per företag genom organisationsnumret. Man kan göra en jämförelse. Om exempelvis Coop, med ett enda organisationsnummer, bygger flera anläggningar får de betala skatt för den totala effekten, medan man för Ica, som är uppbyggt via olika företag, räknar effekten per butik.

Detta förslag medför också stora problem för de företag och organisationer som har börjat investera i solenergi och som planerar att bygga solcellsanläggningar. Stockholms landsting tänkte bygga solceller på sjukhustaken, uppemot 20 000 kvadratmeter. Stockholms Hamnar är ett annat exempel på några som kommer att drabbas hårt.

Frågan är då om de här organisationerna, företagen och statliga eller kommunala myndigheterna kommer att gå vidare i sina planer att bygga ut solenergin på sina anläggningar.

Det är inte logiskt att betala skatt på el som man producerar och använder själv. Det kommer inte att bli fler solcellsanläggningar med den här nya skatten, och själva beräkningssystemet är inte rättvist, när det är organisationsnumret som avgör och inte själva anläggningen.


Anf. 24 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Fru talman! Den här frågan bereds som sagt fortfarande i Regeringskansliet, och jag vill inte föregripa den beredningen.

Jag vill dock poängtera att det i förslaget också finns en utökning av skattefriheten för el. I dag behöver till exempel bostadsrättsföreningar betala skatt på den el som man producerar, men enligt förslaget kommer skattefriheten att utökas för till exempel bostadsrättsföreningar på ett sätt som rimligen gör det mer attraktivt för bostadsrättsföreningar att använda solel.

Bakgrunden är det nya elcertifikatssystemet, där vi ökar kvotplikten för förnybar energi. Det handlar om en förhandling med Norge. Det är mot bakgrund av den förhandlingen som vi nu bereder dessa skatteförändringar i Regeringskansliet.

Bakgrunden är att vi utökar hur mycket förnybar el som kommer att finnas i elcertifikatssystemet. Det är något som kommer att stärka den förnybara elproduktionen i Sverige och i Norge.


Anf. 25 Erik Andersson (M)

Fru talman! Om man skulle sälja el från dessa anläggningar kan jag förstå att man skulle lägga på en skatt, så att det skulle likställas med all annan elproduktion. Men det absurda i förslaget är att om jag själv har en solcellsanläggning på mitt tak och elen inte går ut i allmänna nätet ska jag ändå betala skatt på den el som jag själv förbrukar.

Vad jag vet, fru talman, är solen gratis - den är allas. Inte ska staten suga åt sig skattepengar på det sättet, tycker jag.

Sveriges statsminister har lovat att det kommer att bli fler gröna investeringar än någonsin under denna mandatperiod. Det här förslaget står i motsats till en sådan målsättning.

Regeringen har också som mål att 50 procent av Sveriges energiförbrukning år 2020 ska vara klimatneutral. För att nå dit behövs det givetvis fler anläggningar, inte färre anläggningar. Därför tycker jag att regeringen, om frågan bereds, borde tänka om och slopa skatten på egenproducerad el när man förbrukar elen själv.


Anf. 26 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Fru talman! Eftersom detta är en del i ett paket där vi ökar den förnybara andelen av den samlade elproduktionen kommer det samlade paketet att leda till öka produktion av förnybar el i Sverige.


Anf. 27 Erik Andersson (M)

Fru talman! Det finns inte så mycket mer att säga i detta ärende. Men jag kan konstatera att regeringen har valt att fördyra kärnkraften. Samtidigt väljer man att nu fördyra den gröna energin, vilket jag tycker är väldigt olyckligt.

I övrigt vill jag önska alla en glad sommar och på återseende i höst för nya härliga debatter.


Anf. 28 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Fru talman! Jag vill också önska interpellanten en glad sommar. Du kan se fram emot en välförtjänt ledighet. Jag ser fram emot fortsatt uppvaktning från Erik Andersson och andra moderater i interpellationsdebatter i höst.

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.