Rättigheter för ukrainska flyktingar i Sverige
Interpellation 2022/23:394 av Annika Hirvonen (MP)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2023-06-12
- Överlämnad
- 2023-06-13
- Anmäld
- 2023-06-14
- Svarsdatum
- 2023-08-22
- Sista svarsdatum
- 2023-08-22
- Besvarad
- 2023-08-22
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)
I Sverige lever majoriteten av flyktingarna från Ukraina under fattigdomsgränsen. Dagersättningen för asylsökande är bara runt 60 procent av vad som anses vara existensminimum. Dagersättningen har inte höjts på snart 30 år.
Nyligen besökte jag Röda Korset i Hagsätra, som delar ut mat och kläder till behövande. Majoriteten av människorna som kommer dit är flyktingar från Ukraina. Volontärer lagar borscht och delar ut donerade kläder, påsar med potatis, lök och morötter. De delar ut blöjor till bebisar och påsar med havregryn. De första ställer sig i kö redan timmar innan dörrarna öppnar. På plats berättde en av volontärerna att hon själv flytt med sin son. Hon betonar sin tacksamhet över att ha kunnat fly kriget och berättar också om hur hon lånade 100 kronor för att ha råd med matolja till sin son. Så att de kunde äta stekt potatis och inte bara kokt potatis.
Sverige visar dagligen sitt obevekliga stöd till Ukraina genom många typer av stöd. Samtidigt tvingas de ukrainska flyktingarna klara sig på välgörenhet. Inget annat nordiskt land har så dåliga villkor för ukrainska flyktingar som Sverige. Jag har upprepade gånger agerat i riksdagen för att ukrainska flyktingar ska få samma villkor som andra som får uppehållstillstånd i Sverige och för att dagersättningen ska höjas. Än så länge har varken den tidigare regeirngen eller den nya agerat för ökade rättigheter.
Det råder också en stor osäkerhet om statusen för de ukrainska flyktingarna efter att de tre åren som massflyktsdirektivet löper tar slut. Det är centralt att regeringen verkar för en lösning så att de ukrainska flyktingarna kan få fortsatt uppehållstillstånd i Sverige om kriget fortsätter.
Jag vill med anledning av ovanstående fråga statsrådet Maria Malmer Stenergard:
- Avser statsrådet att verka för att dagersättningen åtminstone ska ligga i nivå med försörjningsstödet?
- Hur avser statsrådet att agera så att de ukrainska flyktingarna ska kunna folkbokföras snarast och få tillgång till samma rättigheter som andra flyktingar som får uppehållstillstånd i Sverige?
- Avser statsrådet att säkerställa att de ukrainska flyktingarna fortsatt får rätt till uppehållstillstånd i Sverige efter att massflyktsdirektivets tredje år löper ut, om kriget fortfarande pågår?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2022/23:394
Webb-tv: Rättigheter för ukrainska flyktingar i Sverige
Dokument från debatten
- Tisdag den 22 augusti 2023Kammarens föredragningslistor 2022/23:134
- Protokoll 2022/23:134 Tisdagen den 22 augustiProtokoll 2022/23:134 Svar på interpellation 2022/23:394 om rättigheter för ukrainska flyktingar i Sverige
Protokoll från debatten
Anf. 66 Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)
Fru talman! Annika Hirvonen har frågat mig om jag avser att verka för att dagersättningen åtminstone ska ligga i nivå med försörjningsstödet och hur jag avser att agera så att de ukrainska flyktingarna ska kunna folkbokföras snarast och få tillgång till samma rättigheter som andra flyktingar som får uppehållstillstånd i Sverige. Annika Hirvonen har även frågat om jag avser att säkerställa att de ukrainska flyktingarna fortsatt får rätt till uppehållstillstånd i Sverige efter att massflyktsdirektivets tredje år löper ut, om kriget fortfarande pågår.
Det har nu gått ungefär ett och ett halvt år sedan Rysslands oprovocerade och illegala fullskaliga invasion av Ukraina. Ukrainafrågan är en av regeringens viktigaste prioriteringar, och stödet till Ukraina är starkt och unisont.
Regleringen för vad som ska gälla för personer som beviljas tillfälligt skydd i Sverige fastställdes för över 20 år sedan när det så kallade massflyktsdirektivet implementerades i svensk rätt. Regleringen har i stort sett fungerat bra och har möjliggjort för Sverige att ta emot många människor från Ukraina på kort tid. I vissa delar har dock implementeringen inte fallit ut på ett tillfredsställande sätt, och regeringen har vidtagit åtgärder för att förbättra villkoren för personer med tillfälligt skydd. Bland annat har möjligheten att få tillgång till studier i svenska genom svenska för invandrare, sfi, samt svenska och svenska som andraspråk på komvux vidgats.
För att få en bättre bild över situationen för ukrainare i Sverige gav regeringen i våras FN:s migrationsorganisation IOM i uppdrag att genomföra en undersökning av ukrainarnas situation i Sverige. Resultatet av undersökningen presenterades i juni, och i samband med det genomfördes även ett rundabordssamtal med inbjudna representanter från civilsamhället och myndigheter. Regeringen överväger nu vilka ytterligare åtgärder som kan vara aktuella att vidta. Frågan om folkbokföring är en av de frågor som analyseras. Det ska dock betonas att eventuella förändringar i en befintlig reglering är komplicerade och kommer att ta tid.
Regeringen är angelägen om att ett eventuellt beslut om att förlänga direktivet ett tredje år fattas i god tid. Det är något som även många andra medlemsstater efterfrågar eftersom det är viktigt att ha så goda planeringsförutsättningar som möjligt. Det är därför positivt att kommissionen har signalerat att ett beslut om förlängning är på gång.
Det är samtidigt viktigt att redan nu påbörja arbetet med vad som ska gälla efter den 4 mars 2025, vilket är något som nu diskuteras inom EU. Regeringen anser att det är bäst att arbeta för EU-gemensamma lösningar för att undvika risker för en splittrad rättstillämpning i EU, vilket kan resultera i sekundära förflyttningar.
Sammanfattningsvis pågår just nu ett intensivt arbete med frågor relaterade till ukrainares situation i Sverige, och jag hoppas kunna återkomma med mer information framöver.
Anf. 67 Annika Hirvonen (MP)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Det har gått ett och ett halvt år sedan Rysslands olagliga, oprovocerade och folkrättsvidriga fullskaliga invasion av Ukraina inleddes.
Den svenska riksdagens samtliga partier har upprepade gånger gemensamt fattat beslut om militärt, ekonomiskt och humanitärt stöd till Ukraina. Där har vi kunnat enas. När det kommer till hur vi tar emot de ukrainare som flytt kriget ser det inte likadant ut.
Redan samma vår som invasionen inleddes identifierade vi i Miljöpartiet att det finns brister i den gamla lagstiftning som gäller för den grupp som omfattas av massflyktsdirektivet. Vi kunde konstatera att det inte fanns någon rätt till svenska för invandrare. Jag tog då ett initiativ i utbildningsutskottet för att den dåvarande regeringen skulle påbörja ett arbete för att ge ukrainska flyktingar exakt samma rättigheter som alla andra flyktingar som får skydd i Sverige - det vill säga rätten att studera på sfi. Detta röstades ned, och gång på gång har regeringarna sagt nej till denna rättighet.
I ett och ett halvt år har många flyktingar från Ukraina suttit utan möjlighet att söka arbete och få ett jobb helt enkelt för att det svenska språket och kunskaper i svenska är så viktiga. De är i stället hänvisade till att försörja sig på dagersättningen. Som högst kan dagersättningen för en ensamstående vuxen bli 71 kronor om dagen. Det räcker inte ens för att köpa en lunch i riksdagens matsal! För en tonårspojke får man 56 kronor - 56 kronor för att mätta en sjuttonårings mage! Försök att klara av det!
När jag besökte Röda korsets hjälpcenter i Stockholm, dit många ukrainare vänder sig för att få potatis, lök, havregryn och begagnade kläder träffade jag en ukrainsk flykting, en mamma som kommit hit med sin femåring. Hon berättade för mig att hon hade köpt äpplen till sin son. Hon kunde inte köpa så mycket av det han pekade på, men en gång hade hon köpt äpplen. Då behövde hon låna pengar från en annan ukrainsk flykting, för hon ville så gärna köpa matolja, så att hon inte bara skulle ha kokt potatis att servera under resten av månaden utan också skulle kunna steka potatis som variation.
Den situation som vi försätter de ukrainska flyktingarna i Sverige i är fattigdom per definition. Svenskt existensminimum för försörjningsstöd ligger mycket högre än nivån på dagersättningen. Nivån på dagersättningen har legat stilla i 30 år, men matpriserna, fru talman, har inte legat stilla i 30 år.
Snart är det dags för höstbudgeten. Regeringen kan rätta till detta med ett snabbt beslut i budgeten och höja dagersättningen åtminstone till existensminimum.
Anf. 68 Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)
Fru talman! Jag tycker att det är en stor styrka att EU agerade så snabbt och unisont och aktiverade massflyktsdirektivet, liksom att vi på kort tid ändå har tagit emot ungefär 50 000 ukrainare här i Sverige. Jag vill också tacka alla dem som har ställt upp i civilsamhället för att ge ukrainarna en så god tillvaro som möjligt här i Sverige. Det görs varje dag fantastiska insatser.
Utgångspunkten från regeringen när det gäller dem som kommer från Ukraina och dem som kommer från andra länder och får uppehållstillstånd här är ju att de så snart som möjligt ska kunna försörja sig själva. Nivån på de förmåner som ges till personer som har fått tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet fastställdes för över 20 år sedan när direktivet implementerades i svensk rätt. Det har väl visat sig att det finns en och annan brist i implementeringen, och det är ganska frustrerande. Det man gjorde var att peka på det regelverk som gäller för asylsökande, och det är den dagersättningen som gäller. Men det är klart att ju längre tid som förflyter, desto mer problematiskt blir detta.
Regeringen vill verkligen vara säker på att använda resurserna på allra bästa sätt när det gäller Ukraina. Det var också därför som vi bad IOM att genomföra denna mycket omfattande undersökning. Resultatet visar också att människor i stor utsträckning jämfört med övriga EU kommer i arbete i Sverige. Det är väldigt glädjande. De vill försörja sig själva, och många är som sagt i arbete.
Det enskilt största behov som identifierades i undersökningen gällde tillgången till språkstudier och till arbetsmarknaden. Dessa frågor är fortsatt prioriterade av regeringen. Det är ju därför vi har gjort de ändringar vi har gjort när det gäller både sfi och komvux.
Men frågan om försörjning är också viktig. Som jag sa analyserar regeringen nu resultatet av IOM:s undersökning, och vi är beredda att vidta åtgärder vid behov. Förändringar när det gäller såväl folkbokföring som dagersättning är en möjlig väg framåt. Sådana ändringar kommer dock att kräva komplicerade lagändringar som i sin tur i svensk tradition tar sin tid.
Mot bakgrund av komplexiteten är det också viktigt att inte hasta fram den här typen av reformer. Jag noterar också att även den tidigare regeringen var försiktig med att göra förändringar i ett regelverk som ändå till stor del faktiskt fungerar och ger människor skydd.
Anf. 69 Annika Hirvonen (MP)
Fru talman! Det är inte alls komplicerat att höja dagersättningen. Det kan man göra i budgeten. Regeringen kan redan nu i höst lämna besked om att den dagersättning som inte höjts på 30 år åtminstone kan höjas till existensminimum, det som vi annars är överens om att man behöver för att klara sig.
Det gäller nivåerna i försörjningsstödet. Dagersättningen är bara 60 procent av det existensminimumet. Miljöpartiets uppfattning är inte att flyktingarna från Ukraina ska vara beroende av frivilligorganisationer och välgörenhet. I första hand ska vi ge dem bästa möjliga förutsättningar att få en egen försörjning, och då är rättigheten till undervisning i svenska för invandrare en central del. De som inte har försörjning genom eget arbete ska inte lämnas i fattigdom.
Vi talar här om människor på flykt från kriget i Ukraina. Hela riksdagen gemensamt är överens om att vi ska ge vårt stöd. Det gäller människor som är på flykt och som har fått uppehållstillstånd i Sverige och, för övrigt, många andra människor från andra länder som är asylsökande och som är hänvisade till att leva under existensminimum.
Fru talman! Möjligen är det komplicerat att göra livet bättre för flyktingar när man samarbetar med Sverigedemokraterna, men det finns ingen komplicerad lagstiftning här.
Fru talman! Jag hör ändå att regeringen säger att man analyserar och överväger åtgärder. Därför vill jag fråga statsrådet: När får vi besked om åtgärder som ger rätt till sfi och som ändrar folkbokföringen så att även flyktingar som får uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet kan bli folkbokförda på samma sätt som alla andra flyktingar som får uppehållstillstånd i Sverige? När får vi besked?
Folkbokföringen handlar om en enda dag. Regelverket i dag säger att man blir folkbokförd om man får uppehållstillstånd och ska vara i Sverige i mer än ett år, det vill säga ett år och en dag. Enligt massflyktsdirektivet beviljas uppehållstillstånd om exakt ett år. Det är en dag som är skillnaden när det gäller att få tillgång till samma rättigheter som alla andra flyktingar har som får uppehållstillstånd i Sverige.
Jag förstår att det kanske är mer komplicerat att ändra den lagstiftningen än att höja dagersättningen, men jag hoppas att regeringen ändå är beredd att ändra detta, så att det ska räcka med ett år för att bli folkbokförd. Det skulle rätta till mycket när det gäller de brister som finns i dag.
Avslutningsvis, fru talman, vill jag bara påpeka att Sverige kom sämst ut i den rapport som Nordiska ministerrådet gjorde, där man jämförde hur de nordiska länderna behandlar flyktingar från Ukraina. I andra länder tvingas inte de ukrainska flyktingarna att leva under fattigdomsgränsen. Jag tycker att det är skamligt att vi i Sverige inte gör mer när detta är enkelt att rätta till.
Anf. 70 Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)
Fru talman! Till att börja med: Om man nu ska se detta i en nordisk kontext kan det vara bra att vara medveten om att varken Danmark, Norge eller Island tillämpar det så kallade massflyktsdirektivet. Det är alltså lite svårt att jämföra rakt av.
När det gäller frågan om ukrainarnas situation konstaterade jag i mitt förra inlägg att den enskilt viktigaste frågan för ukrainarna gällde tillgången till det svenska språket. Det kan man verkligen förstå. Det är ett litet språk, och det behövs ofta för att man ska kunna ta sig in på arbetsmarknaden. Det är därför det är så viktigt att regeringen har genomfört de åtgärder man faktiskt har gjort. Man har skjutit till pengar till sfi, närmare bestämt 100 miljoner för att kommunerna ska kunna erbjuda detta. Och man har gjort förändringar när det gäller möjligheten till komvux.
Frågan om folkbokföring är inte alldeles enkel. Det står klart och tydligt i folkbokföringslagen att en person som har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd som huvudregel inte folkbokförs. I praktiken innebär det att folkbokföring inte blir aktuellt under de första två åren av vistelsen här. Men det finns kryptiska uttalanden i förarbetena som antyder att folkbokföring beroende på individuella omständigheter skulle kunna bli aktuellt från och med den 4 mars 2024 om rådet i höst fattar beslut om ytterligare förlängning, vilket jag tror att man gör och vilket jag hoppas att man gör så fort som möjligt.
Men det är svårt eller omöjligt för mig att uttala mig om vad som generellt kommer att gälla för hela gruppen från Ukraina eftersom denna bestämmelse aldrig har tillämpats tidigare. Direktivet har aldrig aktiverats tidigare, och prövning och beslut om folkbokföring sker efter en individuell bedömning.
Denna fråga är inte okomplicerad, men jag kan försäkra Annika Hirvonen om att vi analyserar läget. Jag kan inte ge något datum, men vi kommer naturligtvis att återkomma så snart vi kan.
Anf. 71 Annika Hirvonen (MP)
Fru talman! Regeringen analyserar det som är komplicerat. Jag har fortfarande inte fått något svar på när vi kan få besked om de ändringar som är nödvändiga för att säkerställa att ukrainska flyktingar får samma rättigheter som andra flyktingar som får skydd i Sverige. Jag hoppas att ministern kan svara på det i sitt slutanförande.
Fru talman! En sak är i alla fall enkel. En sak kan regeringen rätta till redan i höstens budget, och det är nivån på dagersättningen. Det är inte massflyktsdirektivet som bestämmer att ukrainska flyktingar ska få en ersättning under fattigdomsgränsen i Sverige. Det är inte heller så att man måste ändra tillämpningen av hela massflyktsdirektivet för att höja dagersättningen. Dagersättningen kan regeringen höja genom beslut i samband med höstbudgeten, som regeringen snart ska presentera.
Jag skulle vilja ha ett svar: Är migrationsministern beredd att höja den dagersättning som legat stilla i 30 års tid medan priserna på mat har skenat iväg?
Anf. 72 Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)
Fru talman! Som jag sa inledningsvis är Ukrainafrågan en av regeringens viktigaste prioriteringar, och stödet till Ukraina är starkt och unisont. Vi hjälper på plats med försvarsmateriel och civilt försvar och annat, men vi vill naturligtvis också hjälpa de ukrainare som är här. Vi vill göra det på allra bästa sätt. Det är därför vi också har gett IOM i uppdrag att ta fram ett omfattande kunskapsunderlag som vi nu analyserar.
Det vi än så länge vet utifrån det är att vi har gjort rätt när vi har prioriterat åtgärder för att säkerställa att ukrainarna får hjälp att lära sig svenska. Att inte kunna svenska är det enskilt största hinder som man ser här i Sverige.
Vi analyserar frågan vidare. Vi vet att dagersättningen är väldigt låg, och det blir alltmer problematiskt ju längre man lever på den. Men jag vill också poängtera något när det gäller den dagersättning som Annika Hirvonen står här och ondgör sig över. Detta var inget som hennes eget parti valde att justera upp under den tid då man hade regeringsmakten.
Det pågår som sagt ett intensivt arbete, och regeringen återkommer så fort det är möjligt.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.