Överskattning av skatteintäkter
Interpellation 2020/21:703 av Johnny Skalin (SD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2021-04-30
- Överlämnad
- 2021-05-03
- Anmäld
- 2021-05-04
- Sista svarsdatum
- 2021-05-24
- Svarsdatum
- 2021-05-31
- Besvarad
- 2021-05-31
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Regeringen utgår ifrån den gröna given inom Europapolitiken och bygger sin gröna skatteväxling inom den ekonomiska politiken. Innebörden och tanken med regeringens politik på området är att öka skatt på sådant som bedöms miljöskadligt och sänka inkomstskatter.
Enligt Riksrevisionen kommer regeringens politik att överskatta skatteintäkterna från energi och miljöbeskattningen med cirka 25 miljarder kronor från år 2024 och framåt. Vi har ställt frågor om detta tidigare och finansministern har gett svaret:
”Jag bedömer dock att den överskattning av inkomsterna från energi- och miljöskatter som Riksrevisionen menar kan uppkomma på lång sikt, inte är av en omfattning som äventyrar finanspolitikens hållbarhet eftersom den är begränsad i förhållande till det totala skatteuttaget”
Sverige är ett land som har mycket stora problem på grund av importerad kriminalitet. Rättsväsendets anslag behöver stå stabilt och egentligen öka väsentligen för att man ska få bukt med problemen vi ser med öppen droghandel, skjutningar, gängkriminalitet, våld emot kvinnor, hedersmord och andra mycket negativa uttryck i samhället som kommit av den fullständigt överdimensionerade invandringen.
Det inkomstbortfall som Riksrevisionen pekat på är nästan lika stort som hälften av rättsväsendets anslagsram de kommande åren. På lång sikt behöver alltså rättsväsendet betydligt mycket mer resurser än detta bortfall i skatteintäkter.
Min fråga till finansminister Magdalena Andersson är därför:
Vilka åtgärder vidtar ministern för att medborgarna ska ha förtroende för finanspolitiken och för att försvagade inkomster från energi- och miljöskatter inte ska äventyra förutsättningarna för finansieringen av lösningar på centrala samhällsproblem?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:703
Webb-tv: Överskattning av skatteintäkter
Dokument från debatten
- Måndag den 31 maj 2021Kammarens föredragningslistor 2020/21:130
- Protokoll 2020/21:130 Måndagen den 31 majProtokoll 2020/21:130 Svar på interpellation 2020/21:703 om överskattning av skatteintäkter
Protokoll från debatten
Anf. 57 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Johnny Skalin har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att medborgarna ska ha förtroende för finanspolitiken och för att försvagade inkomster från energi- och miljöskatter inte ska äventyra förutsättningarna för finansieringen av lösningar på centrala samhällsproblem.
Förtroendet för finanspolitiken upprätthålls genom att finanspolitiken utformas på ett ansvarsfullt sätt. Reformer måste alltid finansieras så att den offentliga skulden utvecklas på ett hållbart sätt.
Johnny Skalin skriver i sin interpellation att Riksrevisionen uppskattar att skatteintäkterna från energi- och miljöbeskattningen överskattats med cirka 25 miljarder kronor från år 2024 och framåt. Men det är en missuppfattning av Riksrevisionens rapport. Det Riksrevisionen säger är att skatteintäkterna från energi- och miljöbeskattningen gradvis kommer att överskattas om hänsyn inte tas till att utsläppen av koldioxid på kort sikt kommer att minska, bland annat till följd av att de beskattas. Enligt Riksrevisionen överskattas skatteintäkterna således inte nämnvärt åren närmast efter 2024 utan först på lång sikt när utsläppen av koldioxid minskar i större utsträckning.
Jag kan också lugna Johnny Skalin med att finanspolitiken, i den analys som nyligen publicerades i regeringens vårproposition, är långsiktigt hållbar. Det gäller trots de mycket kraftfulla åtgärder som regeringen vidtar för att begränsa effekten av covid-19-pandemin och trots att intäkterna från energi- och miljöskatter antas minska på lång sikt på det sätt som Riksrevisionen förordar.
Bedömningen att finanspolitiken är långsiktigt hållbar delas också av både Konjunkturinstitutet och Europeiska kommissionen. De publicerade egna hållbarhetsbedömningar i februari i år. Dessa positiva bedömningar riskerar dock att undergrävas av ofinansierade och budgetförsvagande utskottsinitiativ, som det oppositionen drev igenom tidigare under våren.
Anf. 58 Johnny Skalin (SD)
Fru talman! Häktena är fulla. Brottsärenden läggs ned och läggs på hög. Den upplevda tryggheten är långt ifrån vad den borde vara, inte minst för kvinnor. Vi ser också en alltmer alarmerande situation vad gäller tryggheten i vårt land som helhet.
Vad gäller de grövre brotten, till exempel skjutningar, finns det inget annat land i Europa som har en utveckling som liknar Sveriges. Sverige sticker ut. Sverige har blivit Europas Chicago. Här har gängen under många år tillåtits frodas. Våldtäkterna hör till vardagen, och stöldturnéerna har blivit något som alla villaägare måste förhålla sig till.
Samtidigt hamnar allt fler unga i ett större utanförskap. Och offentliga resurser läggs på människor som aldrig har satt sin fot på arbetsmarknaden. De kanske inte ens vill bli en del av det svenska samhället. De har kanske även svaga förutsättningar för att lära sig svenska språket, för att därigenom kunna komma in på den svenska arbetsmarknaden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Hur kan vi ta finansministerns förmåga att långsiktigt lösa centrala samhällsproblem på allvar när regeringen viftar bort rapporter som visar på vikande skatteunderlag samtidigt som kriminaliteten tillåts växa okontrollerat? En över tid eskalerande kriminalitet, en nu skenande arbetslöshet och ett utanförskap samtidigt med en försvagning av den offentliga finansieringen av det som anses ge motverkan gör inte Sverige bättre.
Jämfört med regeringen prioriterar Sverigedemokraterna nästan 33 miljarder mer under en treårsperiod till utgiftsområde 4 Rättsväsendet. Vi för också en politik för att förbjuda deltagande i kriminella organisationer och för att slå till hårdare även mot småbrottslighet så att inkörsporten till grov brottslighet beivras. Vi för en politik för att låsa in de gängkriminella. Vi vill i svensk lagstiftning införa något som vi kallar förvaringsdom. Det innebär att kriminalvården inte släpper kontrollen över riktigt kriminella och farliga element efter avtjänat straff. Vi finansierar även våra förslag för ett tryggare land.
Fru talman! Sverige behöver inte sticka ut. Sverige behöver inte vara värst i klassen. Sverige kan återgå till att vara ett av de tryggaste länderna att bo i. Men för att nå dit måste vi från det politiska hållet orka prioritera det vi tycker är viktigt. Vi måste orka se vad som kommer för att kunna agera i rätt tid. Därför måste vi också satsa på att stärka sysselsättningen och minska arbetslösheten, så att människor ges möjlighet att både forma sina egna liv och skapa en meningsfull tillvaro.
Det är i dag vi lägger grunden för den verklighet vi kommer att uppleva i morgon. Vi behöver inte välja kriminalitet. Vi behöver inte välja otrygghet. Vi behöver inte välja arbetslöshet. Ändå är det vad regeringen väljer åt oss. Varför?
Anf. 59 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Om Johnny Skalin är intresserad av att diskutera straff, kriminalitet och straffskärpningar är han välkommen att vända sig till justitieministern eller till inrikesministern, om han vill diskutera polisfrågor.
Interpellationen gäller statsfinansernas långsiktiga hållbarhet. Jag kan, efter att ha tagit hänsyn till Riksrevisionens kommentarer, konstatera att inte bara regeringen gör bedömningen att vi har långsiktigt hållbara statsfinanser. Samma bedömning gör både Konjunkturinstitutet och EU-kommissionen.
Anf. 60 Johnny Skalin (SD)
Fru talman! Arbetslösheten i landet har, enligt statistik från december, ökat till omkring 8,5 procent. Det är en nivå som är dubbelt så hög som strukturell arbetslöshet, och det påverkar i allra högsta grad statens finanser.
Det kan också jämföras med regeringens mål att Sverige skulle ha den lägsta arbetslösheten i EU till 2020. Även det har regeringen alltså missat. Arbetslösheten ligger nu på nivåer som skapar långsiktig och strukturell arbetslöshet och ett varaktigt lidande för människor.
Utöver det mänskliga lidandet leder det till att statens finanser försvagas på lång sikt. Konkursrekord och arbetslöshetsrekord till följd av en pandemi som efterföljs av en kommunkris innebär utmaningar som regeringen måste handskas med och prioritera.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Om man inte tar hänsyn till rapporten som visar på bristande skatteunderlag samtidigt som vi redan har stora utmaningar i samhällsdebatten skapas sämre förutsättningar för att hantera framtida problem eller problem som faktiskt finns i dag. Dessa växer hela tiden, därför att regeringen inte förmår prioritera sin politik för att vi ska kunna hantera de problem som människor faktiskt upplever i vardagen.
Kommunernas skuldsättning har fördubblats de senaste 20 åren. De står inför stora investeringsbehov. Sammantaget uppgår kommunernas och regionernas samlade låneskuld till 726 miljarder, som Kommuninvest förutspår kommer att öka till över 900 miljarder kronor till 2022. Då närmar vi oss ganska snabbt den nivå som statsskulden ligger på i dag. Statens finanser hänger alltså mycket ihop med landets finanser, det vill säga i kommuner och regioner.
Om man inte tar hänsyn till de rapporter som pekar på att vi går mot försämrade statsfinanser om vi inte sticker upp huvudet ur sanden får man ännu fler utmaningar att lösa i framtiden. Om man inte ser problemen komma när de kommer kan man heller inte lösa dem. Som medlem av oppositionen anser jag därför att det gäller för finansministern att hålla huvudet högt, se de problem som kommer och ha mod att agera när de kommer. När vi får en rapport från Riksrevisionen där man pekar på att vi kommer att minska våra intäkter, även om det är på sikt, ska vi förhålla oss till det. Vi ska också förhålla oss till det i relation till de utmaningar och problem som vi står inför här och nu.
Anf. 61 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Självklart ska man förhålla sig till de rapporter som kommer från Riksrevisionen. Regeringen lämnar ju över en skrivelse om det till riksdagen. Just i detta fall har vi förändrat beräkningar i enlighet med det som Riksrevisionen pekar på. Men även med dessa förändringar gör regeringen liksom även Konjunkturinstitutet och Europeiska kommissionen bedömningen att de svenska statsfinanserna är långsiktigt hållbara. Vi tar naturligtvis hänsyn till både hur arbetsmarknaden ser ut och hur situationen i kommunerna ser ut.
Det är möjligt att Johnny Skalin har någon annan insikt som saknas i EU-kommissionen, i Konjunkturinstitutet och bland Finansdepartementets tjänstemän. Det vore i så fall angeläget att han hörde av sig till dessa institutioner, inklusive Finansdepartementet.
Med det sagt är det naturligtvis alltid viktigt att bedriva en långsiktigt hållbar politik. Inte minst jag själv har under de senaste åren tydligt pekat på den demografiska förändring som sker nu när fyrtiotalistgenerationen kommer upp i 80-årsåldern och på det stora behov som finns i kommunerna att kunna anställa personal till äldreomsorgen. Även regionerna behöver anställa personal till sjukvården. Samtidigt har vi nittiotalistgenerationen, som också är en stor grupp, som nu kommer upp i barnafödande ålder. Det gör att vi kommer att behöva bygga förskolor och skolor.
Allt detta kommer att kräva ökade statsbidrag under kommande år så att detta klaras av. Det är därför viktigt att säkerställa att man har ett bra skatteunderlag för det, och i det är sysselsättningspolitiken viktig. Det är ändå glädjande att vi mitt i den största ekonomiska krisen sedan andra världskriget nu har en högre sysselsättningsgrad än när Stefan Löfven blev statsminister, det vill säga att det är fler som jobbar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Med det sagt ska man inte luta sig tillbaka. En politik för att alla som kan arbeta ska arbeta är central för att minska klyftorna i samhället men självklart också för att finansiera vårt välfärdsåtagande.
Anf. 62 Johnny Skalin (SD)
Fru talman! Det är säkerligen fler som arbetar i dag. Det säger jag inte emot. Men det är också många fler som bor i vårt land. Det är därför som vi, som finansministern säger, måste bygga skolor, äldreboenden och en massa olika saker. Vi måste också satsa på infrastrukturen, eftersom även den slits när fler människor är en del av det svenska samhället. Därför måste också sysselsättningsgraden öka, och arbetslösheten måste minska. Vi måste ta de rapporter som kommer på allvar.
Jag vet inte hur jag ska tolka finansministern. Hon säger att statens finanser är stabila och goda, vilket även bland annat EU håller med om liksom Finansdepartementet, som lyder under finansministern. Samtidigt har vi väldigt stora utmaningar, vilket jag tycker mig höra finansministern hålla med om. Dessa utmaningar blir inte mindre av att fler människor kommer till vårt land. De får inte ens den plats som man förtjänar i det svenska samhället genom att man bidrar till och bygger det svenska välfärdssamhället.
Man kan exempelvis titta på kommunernas pensionsskuld. Den ligger på drygt 500 miljarder kronor. Om man skulle lägga in det i kommunernas balansräkning skulle 20 procent av Sveriges kommuner vara konkursmässiga redan i dag. Situationen kan bli värre om vi inte här i dag ser de problem som kommer i morgon.
Det är detta jag vill lyfta upp till debatt. Vi behöver ta de rapporter och inspel som kommer på allvar. Vi behöver också se vad som har gjorts och vad som inte har gjorts för att sedan vidta de nödvändiga åtgärder som behövs för att stävja kriminaliteten, stärka sysselsättningen och skapa ett välfärdssamhälle som håller också över tid. Jag tror inte att denna regering är det bästa alternativet för det.
Anf. 63 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Jag sa att vi har en högre sysselsättningsgrad. Ja, det är fler som jobbar eftersom vi är fler i Sverige, men det är en högre andel av dem som befinner sig i Sverige som jobbar nu än när Stefan Löfven blev statsminister. Det här är inte första gången som Sverigedemokraterna försöker ge vid handen att det bara beror på att vi är fler svenskar som gör att fler jobbar. Vi har dock även en högre sysselsättningsgrad, det vill säga en högre andel som arbetar. Det är naturligtvis bra, men det behöver bli ännu fler.
Alla seriösa bedömare som ser över de svenska statsfinanserna gör bedömningen att de är långsiktigt hållbara. Med det sagt ska vi naturligtvis ta hänsyn till rapporter som kommer, och det har regeringen också gjort i detta fall. Även när vi har tagit sådana hänsyn görs bedömningen att statsfinanserna är långsiktigt hållbara. Det gäller inte bara en bedömning av Finansdepartementet utan även av EU-kommissionen och Konjunkturinstitutet.
Det finns emellertid ett uppenbart hot mot de svenska statsfinanserna, och det är riksdagens inklusive Sverigedemokraternas mycket oansvariga agerande när man nu har brutit alla spärrar för hur man agerar. Plötsligt har man bestämt sig för att helt utanför ordinarie process föreslå ett utskottsinitiativ och en egen extra ändringsbudget. Att agera på detta sätt är mycket bekymmersamt inför framtiden. Att höja utgifter och sänka skatter genom olika koalitioner genom hoppande majoritet i riksdagen är enkelt, men att få plus och minus att långsiktigt gå ihop är svårt. Det har konstellationen Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna inte visat att man förmår.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.