Nedgången i bostadsbyggandet
Interpellation 2022/23:256 av Markus Kallifatides (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2023-03-10
- Överlämnad
- 2023-03-13
- Anmäld
- 2023-03-14
- Svarsdatum
- 2023-03-28
- Sista svarsdatum
- 2023-03-28
- Besvarad
- 2023-03-28
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Internationell ränteuppgång och kraftiga prisökningar, inte minst på viktiga insatsvaror i byggande samt allmän, ekonomisk osäkerhet pressar nu snabbt ned byggandet av nya bostäder i Sverige. Men hur mycket?
Boverkets prognoser utgår från den statistik som SCB samlar in och publicerar. I den statistiken redovisas dels antalet färdigställda nya bostäder i olika upplåtelseformer, dels vad som betecknas som ”påbörjade bostäder”. Med ledning av SCB:s statistik har Boverket i sin senaste prognos angett 59 000 påbörjade bostäder för år 2022 och 33 000 för år 2023. Detta är en prognos som givetvis i sig indikerar en mycket kraftig nedgång i bostadsbyggandet, något som tidigare debatterats i riksdagen under vintern.
Röster i den allmänna debatten har höjts som problematiserar dessa uppgifter ytterligare. Statistiken över ”påbörjade bostäder” är nämligen i en mer egentlig mening ”antalet bostäder som ingår i byggprojekt där startbesked getts av kommunenen till mark- och bostadsutvecklare”. Det är alltså inte fråga om verkligen påbörjade byggprojekt som mäts i den underliggande statistikinsamlingen. Därmed finns en risk att nedgången i bostadsbyggandet både för 2022 och nu under 2023 underskattas, möjligen kraftigt. Från branschföretag och fackliga organisationer kommer varningar om ”tvärnit” i byggandet var och varannan dag.
Mina frågor till statsrådet Andreas Carlson är därför:
- Hur ser statsrådet och regeringen på tillförlitligheten i tillgänglig kunskap om nedgången i byggandet av bostäder?
- Ser statsrådet anledning att vidta åtgärder för att klarlägga hur många bostäder som faktiskt påbörjas?
- Vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta i närtid för att bostadsbyggandet ska öka?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2022/23:256
Webb-tv: Nedgången i bostadsbyggandet
Dokument från debatten
- Tisdag den 28 mars 2023Kammarens föredragningslistor 2022/23:82
- Protokoll 2022/23:82 Tisdagen den 28 marsProtokoll 2022/23:82 (forts.) Svar på interpellation 2022/23:256 om nedgången i bostadsbyggandet
Protokoll från debatten
Anf. 70 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Fru talman! Markus Kallifatides har frågat mig hur jag och regeringen ser på tillförlitligheten i tillgänglig kunskap om nedgången i byggandet av bostäder, om jag ser anledning att vidta åtgärder för att klarlägga hur många bostäder som faktiskt påbörjas samt vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta i närtid för att bostadsbyggandet ska öka.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Inledningsvis kan jag konstatera att Markus Kallifatides har rätt i att det finns osäkerheter i den statistik som Statistiska centralbyrån, SCB, levererar, statistik som av självklara skäl också är eftersläpande. Osäkerheterna i statistiken är också i stort sett desamma över tid, varför just data som signalerar förändringar över tid torde tala sitt tydliga språk. De osäkerheter som finns i statistiken är dessutom väl kända och går att ta hänsyn till. SCB mäter initialt datum för påbörjande utifrån kommunens startbesked, men komplettering görs sedan med faktiskt påbörjande från byggherren för de projekt som ingår i statistiken. Såväl den officiella statistiken och metoden för framtagandet av denna som Boverkets prognoser publiceras, vilket gör det möjligt för andra aktörer att göra sina egna analyser och bedömningar. Att överväga om det finns behov av kompletterande mått till de nuvarande är i nuläget inte aktuellt.
Boverket genomför regelbundet prognoser för bostadsbyggandet. Inför prognostillfällena kompletteras SCB:s statistik med annat underlag när de gör sina analyser. Myndigheten har till exempel kontakter såväl med kommuner som med företag inom sektorn. Jag följer givetvis Boverkets arbete. Jag vill dock betona att det oberoende av SCB:s och Boverkets prognoser och mätningar även inom Regeringskansliet utförs analyser av och prognoser för bland annat investeringar i bostadsbyggande.
Fru talman! Vad gäller Markus Kallifatides tredje fråga vill jag först betona att det är en angelägen fråga för regeringen att bostadsförsörjningen fungerar. Vi befinner oss i ett bekymmersamt ekonomiskt läge där förutsättningarna för bostadsbyggandet har försämrats snabbt, främst på grund av höga byggkostnader, stigande räntor, hög inflation och minskad köpkraft hos hushållen. Svaret på detta kan dock inte vara kostsamma subventioner som bara riskerar att driva på kostnadsutvecklingen. Regeringen vill ta fram reformer som ökar tillgången till byggbar mark, förenklar byggreglerna och ger incitament till ökat bostadsbyggande. Kommuner ska uppmanas och stimuleras att höja sin planberedskap, särskilt vad gäller småhus. Detta kommer på sikt att leda till en ökad och mer hållbar nivå på bostadsbyggandet samtidigt som fler får möjlighet att uppfylla sina boendedrömmar. Regeringen har hittills tagit flera steg för att påbörja det arbetet. Regeringen har gett länsstyrelserna i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som har vidtagits i samverkan med kommunerna för att främja ett ökat bostadsbyggande och gett Boverket i uppdrag att föreslå lättnader på byggkraven för studentbostäder.
Avslutningsvis vill jag säga det självklara, att regeringen följer den ekonomiska utvecklingen noggrant, vilket också gäller situationen på bostadsmarknaden och bostadsbyggandet och då inte enbart baserat på eftersläpande statistik i ett läge där förändringar sker snabbt.
Anf. 71 Markus Kallifatides (S)
Fru talman! Jag tackar statsrådet Andreas Carlson för svaret. Jag ser fram emot denna debatt om de jätteviktiga frågorna om läget när det gäller byggandet i Sverige och om hur vi ska säkra bostadsförsörjningen i landet nu och på sikt.
Jag ska börja med det lite tekniska och kanske komplicerade i min interpellation. Bakgrunden till interpellationen är att röster i den allmänna debatten har lyft fram ett potentiellt problem i vår kunskap om hur det står till med bostadsbyggandet. Påbörjade bostäder kanske inte är gjutna betongplattor och faktiskt byggande av väggar och tak, utan det kanske är att en kommun bara har lämnat ett startbesked. Och sedan händer det inte så mycket mer. Vi vet inte riktigt hur det ligger till.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag konstaterar att statsrådet i svaret anser att jag nog har rätt i detta och att det här finns lite grann av ett problem. Men i svaret anges det också att osäkerheten kring dessa siffror ändå på något sätt är densamma över tid, så att man borde kunna utläsa en trend i siffrorna.
Nu är väl problemet, Andreas Carlson, att vi är i en mycket speciell situation. Det var väldigt länge sedan som räntan steg med 3 procentenheter. Det var länge sedan som det var fullskaligt krig i Europa. Och det var väldigt länge sedan som vi hade tvåsiffriga inflationstal och allmän, ekonomisk osäkerhet. Det är därför inte givet att osäkerheten i dessa prognoser är densamma just i detta läge.
Att jag lyfter fram denna lite tekniska fråga är mot bakgrund av att det är aktörer ute i byggsektorn som själva talar om tvärnit och kollaps och att det inte byggs någonting. Det finns en mycket stor oro bland landets byggnadsarbetare för att bli av med jobbet. Det finns en mycket stor oro bland landets husbyggare för att inte få sälja några hus, och tillverka och bygga dem. Och det finns en mycket stor oro bland alla bostadssökande och hemlösa som vi har i detta land för att vi inte ska få ordning på bostadsförsörjningen på kort sikt och inte heller på lång sikt.
Ändå medger statsrådet på något sätt i sitt interpellationssvar att Regeringskansliet nog inte heller riktigt litar på siffrorna. I stället pågår det ett eget arbete - en egen bedömningsverksamhet - genom kontakter med branschen och folk ute i fält, så att säga. Då blir jag jättenyfiken, fru talman. Hur ser Regeringskansliets bedömningar ut när det gäller påbörjade bostäder 2022, vilket fortfarande är höljt i dunkel, och 2023, alltså innevarande år? Hur ser Regeringskansliets bedömningar ut på den punkten?
Jag ber fru talmannen och statsrådet om att få återkomma till den tredje frågan i min interpellation, nämligen den om åtgärder för bostadsbyggandet, i kommande inlägg i denna debatt.
Anf. 72 Lars Beckman (M)
Fru talman! Tack för svaret på interpellationen från Socialdemokraterna, statsrådet!
Jag roade mig med att titta på hur många bostadsministrar Sverige har haft sedan 2014. Jag var hos Hyresgästföreningen förra våren - det var valrörelse, och de hade en utfrågning - och frågade dem vad Sveriges bostadsminister hette. Det var över hundra personer i rummet. Hur många av dessa hundra förtroendevalda i Hyresgästföreningen räckte upp handen och visste vad Sveriges bostadsminister hette? Svaret är noll. Inte en enda person i det rummet visste vad Sveriges bostadsminister hette. När jag ställer samma fråga 2026, fru talman, hoppas jag naturligtvis att hundra personer i Hyresgästföreningen kommer att räcka upp handen.
Sanningen är att vi har åtta förlorade år bakom oss. Det är åtta förlorade år där Sverige tidvis har befunnit sig i högkonjunktur och man hade kunnat genomföra viktiga reformer för att få fart på bostadsbyggandet. Tyvärr fastnade Socialdemokraterna i tron att det var subventioner som skulle lösa bostadsbyggandet. Nu har vi dock en regering och en bostadsminister på plats som på allvar ska ta tag i strukturreformer. De ska på allvar se till att vi får ordning på plan- och bygglagen och de processer som ska till.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
En viktig fråga som berör många unga i Sverige är naturligtvis det uppdrag som regeringen aviserade i budgetpropositionen, nämligen att det ska bli mycket enklare att bygga studentbostäder. Det är ett mycket viktigt uppdrag. Boverket har fått uppdraget att lämna förslag på lättnader i byggkraven för att fler unga ska kunna bo, och jag såg att till och med DN - alltså Dagens Nyheter, som har en av de mest regeringskritiska ledarsidorna i Sverige - tyckte att det var bra. Man tyckte att det var ett mycket bra förslag som regeringen har lagt fram. Studenter bor nämligen kortare perioder i sina bostäder och kan bo lite enklare, men de vill ha billiga studentrum.
Jag tycker att det är väldigt bra att regeringen gör detta. Sedan krävs det naturligtvis att vi får en småhusrörelse på plats, för i alla undersökningar där man frågar unga - och även andra människor - var de vill bo är svaret ofta att de vill bo i småhus. I åtta år har vi haft en regering som har prioriterat andra saker. Jag hoppas verkligen att vi får igång en folkhemsrörelse för bygge av småhus.
Där har vi det uppdrag som bostadsministern har gett till länsstyrelserna, nämligen att de i stället för att försöka förhindra byggande ska uppmuntra byggande. Man säger på allvar till länsstyrelserna, till exempel den i Gävleborg, att de ska föra en dialog med kommunerna om var det planeras nybyggande. Man säger: Tala nu om var de nya småhusområdena planeras! Att verkligen uppmuntra kommuner att bygga tror jag är oerhört viktigt.
Det vore intressant om Markus Kallifatides till exempel kunde namnge några av de reformer som bostadsministrarna genomförde under den förra perioden. I åtta år hade vi ett socialdemokratiskt styre. Under åtta år hade man kunnat lägga fram reformer från de dåvarande bostadsministrarna. Det vore därför intressant att höra vilken av de reformer som genomfördes 2014-2022 som Markus Kallifatides är mest stolt över.
(forts.)
Anf. 73 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Fru talman! Vi återupptar nu interpellationsdebatten i kammaren. Före avbrottet för gruppmöten gav jag svar på Markus Kallifatides frågor. De frågor som Kallifatides ställde handlade i stora drag om tillförlitligheten när det gäller tillgänglig kunskap om nedgången i byggandet av bostäder och om huruvida statsrådet, alltså jag, ser anledning att vidta åtgärder för att klarlägga hur många bostäder som faktiskt påbörjas.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag vill först konstatera det som jag också var inne på i mitt tidigare svar, fru talman: Den statistik som finns när det gäller bostadsbyggande är i grunden tillförlitlig, men den släpar av naturliga skäl alltid efter. Kallifatides redogjorde i sin fråga och i sitt följande inlägg för de förändringar som skett. Dessa förändringar sker snabbt och dramatiskt, och då uppstår det alltid osäkerhet om hur uppgifterna ska tolkas. All officiell statistik är offentlig, liksom dess kvalitet och aktualitet, vilket gör att alla kan göra sina egna analyser och bedömningar. Statistik och prognoser måste självklart alltid tolkas utifrån den tidpunkt som statistiken avser.
Ledamoten frågade också om regeringens analyser och prognoser. Det är egentligen inget nytt - Regeringskansliet har alltid gjort analyser och prognoser för viktiga makroekonomiska nyckeltal. Detta är bland annat viktigt för att kunna bedöma effekter av förändrade omvärldsfaktorer och av den samlade politik som en regering bedriver.
I arbetet som bostadsminister har jag, liksom ledamöterna av Sveriges riksdag, många kontakter med relevanta organisationer, företag och andra aktörer som kan tillföra aktuell lägesinformation. Detta är ju alltid viktigt, liksom den statistik från SCB och Boverket som togs upp i frågan.
Det vi kan se - och det som jag tror att alla ser - är att vi har ett väldigt allvarligt läge på bostadsmarknaden och fastighetsmarknaden. Oavsett vilken prognoskälla vi använder eller vem vi pratar med ser vi just nu hur omvärldssituationen, nedgången i konjunkturen, den höga inflationen, de höga räntorna och den minskade köpkraften hos hushållen påverkar bostads- och fastighetsmarknaden. Regeringen tar detta på allra största allvar och följer det mycket noga.
Det är också därför det är så angeläget med regeringens reformer. Det första steg som nu har tagits är att lägga om bostadspolitiken för att påbörja arbetet med att skapa en grund för ett långsiktigt hållbart bostadsbyggande. Vi har, som ledamoten Beckman var inne på, gett länsstyrelserna i uppdrag att redovisa vilka åtgärder de vidtar i samverkan med kommunerna för att främja ett ökat bostadsbyggande.
Regeringen har också gett Boverket i uppdrag att föreslå lättnader i byggkraven för studentbostäder. I detta tuffa läge behöver vi se till att trösklarna in på bostadsmarknaden, till det första boendet, inte blir ännu högre. Vi behöver fler studentbostäder, och därför är detta ett angeläget uppdrag.
Fru talman! Jag ser fram emot att återkomma till riksdagen med ytterligare reformer som, enligt vad vi har pekat ut, ska tas fram. Vi arbetar i hög takt med detta, och det är ännu mer angeläget med tanke på det mycket tuffa ekonomiska läge som nu råder.
Anf. 74 Markus Kallifatides (S)
Fru talman! Jag tackar statsrådet för det fördröjda andra inlägget i denna kvällsdebatt.
Jag konstaterar att regeringen, jag och Socialdemokraterna har en samsyn - det råder ett mycket allvarligt läge när det gäller byggandet i Sverige. Jag tror att vi kan lägga statistiken lite grann åt sidan och i stället fokusera på situationens allvar. Byggandet faller alltså dramatiskt, även om vi är lite osäkra på hur mycket det faller.
Vad har då den nytillträdda bostadsministern och regeringen gjort så här långt? De har i förtid avvecklat det statliga stödet för byggande av hyresrätter med lägre hyresnivå och därigenom kapat 25 000-30 000 lägenheter som skulle ha kunnat byggas de närmaste åren. Bostadsministern har också själv varit på Bromma flygplats och försäkrat allmänheten att det ska flygas där - inte byggas 30 000 lägenheter. Jag får det till minus 60 000 lägenheter genom denna regerings hittills förda politik.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Regeringen har också aviserat ett par aktiva åtgärder på det bostadspolitiska området; två av dem nämndes i interpellationssvaret. En åtgärd är att länsstyrelserna har fått i uppdrag att återrapportera till regeringen vad de gör för att förmå kommuner att stimulera byggande. Det finns en risk att den som jobbar på Länsstyrelsen i Stockholm får rapportera något i stil med följande, som kommer från Lidingö kommuns moderata kommunalråd, till regeringen:
Vad vi hör av många andra är att vi ska bygga mer, tätare och helst hyresrätter. Till dem vill jag säga: Flytta till Botkyrka! Flytta till Sundbyberg! Flytta till Solna! Lidingö är bra som det är.
Detta är väl också delvis ett svar på Lars Beckmans fråga. Ett mycket viktigt hinder för bostadsbyggande i Sverige är moderata kommunalråd i moderatdominerade kommuner, inte minst här i min egen hembygd, alltså Stockholm.
Fru talman! Det andra initiativet som regeringen har tagit är att ge Boverket i uppdrag att göra om samma sak som Boverket gjorde 2016, nämligen se över reglerna för studentbostäder. Man får bygga studentbostäder på 15,5 kvadrat i Sverige - Boverket kom fram till att detta nog var rimligt förra gången det gjordes en översyn av dessa regler i syfte att göra dem så enkla som möjligt, så att vi ska kunna bygga prisvärda studentbostäder. Jag har själv bott i sådana, kan jag meddela.
Statsrådet Andreas Carlson talade om att sänka trösklarna. Problemet är att de nya studentbostäderna med all sannolikhet kommer att bli stängda för rullstolsburna, synskadade, hörselskadade och personer med annan funktionsnedsättning, vilket funktionsrättsrörelsen naturligtvis redan har tagit upp i offentlig debatt med statsrådet Andreas Carlson.
Vi får se vad det blir av de två initiativ som har tagits.
Vi socialdemokrater föreslog att investeringsstödet i den form som fanns, som avskaffades av riksdagen, skulle få rulla vidare. I mitt sista anförande kommer jag att ta upp de förslag som vi socialdemokrater har för framtiden.
Anf. 75 Lars Beckman (M)
Fru talman! Markus Kallifatides fick två timmar extra på sig tack vare avbrottet när riksdagsgrupperna hade möte. Han fick två timmar på sig att fundera på den enkla fråga som jag ställde: Vilken bostadspolitisk reform från någon av de sex bostadsministrar som hans regering hade under åtta år är han mest stolt över?
Det blev helt tyst, för det var tomt i lådan i åtta år. Vi har alltså åtta förlorade år bakom oss när det gäller bostadspolitik och reformer på detta område.
Men på den korta tid som den nya regeringen har verkat har vi redan fått två åtgärder som kommer att göra skillnad på riktigt.
Den ena är det perspektivskifte som regeringen har infört för länsstyrelsen, till exempel i Gävleborg, nämligen att jobba tillsammans med kommunen och se till att det byggs mer - i stället för motsatsen. Jag var själv för ett par veckor sedan med på ett seminarium i Gävle, där länsstyrelsen medverkade. Detta var nytt för dem; det var första gången de hade ett möte för att diskutera hur man ska bygga mer.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Den andra är naturligtvis det otroligt viktiga att det kommer att byggas mer studentbostäder.
Det är klart att även vi i riksdagen kommer att jaga på bostadsministern. När jag ställer frågan till Hyresgästföreningens medlemmar och aktiva i Gävleborg 2026 - ni kommer ihåg att inte en enda av 100 medlemmar i Hyresgästföreningen kunde säga vad Sveriges bostadsminister hette - kommer de att jubla och säga: Vi har haft en fantastisk bostadsminister, som äntligen har gjort något och inte bara pratat. Detta är naturligtvis målet.
Regeringen har fått en bra start. Mer måste göras. Men, Markus Kallifatides, svara gärna på vilka reformer man är mest nöjd med.
Anf. 76 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Fru talman! Tack, ledamöterna, för engagemanget i den här debatten!
Jag fastnar för Markus Kallifatides resonemang kring studentbostäderna och det uppdrag som regeringen nu har gett till Boverket. Det är alltså bredare och går ut på att göra det enklare och billigare att bygga utifrån studenters behov. I uppdraget ligger också att överväga exempelvis besökstillgänglighet för att tillgodose alla de behov som finns. Boverket ska också samverka med studentorganisationer, bygg- och fastighetsföretag, funktionshindersorganisationer och myndigheter.
Men ska vi tolka Markus Kallifatides kritik i kammaren i kväll som att Socialdemokraterna är emot detta? Det vore i så fall ett väldigt tydligt besked till Sveriges studenter, som i dag inte kommer in på bostadsmarknaden. I en kunskapsnation ska man kunna flytta dit där man kommer in på en studieplats; då ska det också finnas boende.
I uppdraget ingår också att se över bullerreglerna så att det exempelvis kan byggas i miljöer där det bullrar på utsidan men man kan sova gott eller studera i lugn och ro om man har stängt fönstret eller balkongdörren. På det sättet kan byggande möjliggöras där det i dag hindras, vilket många lyfter fram som ett problem.
Det finns även andra delar i uppdraget som syftar till att avsevärt förenkla att bygga för studenter, där trösklarna in i dag är så höga.
Det är just detta som den förra regeringen inte har tagit tag i. Man har inte sänkt trösklar, man har inte kortat ledtider, man har inte förenklat byggregler, man har inte gett länsstyrelserna i uppdrag att samarbeta med kommunerna med det tydliga syftet att stimulera och planera för att öka sin planeringsberedskap.
När det gäller småhus kommer vi att återkomma. Vi vet nämligen att sju av tio vill bo i småhus, men nyproduktionstakten i Sverige är bara 20 procent jämfört med 40 procent på EU-nivå. Vi halkar alltså efter även i det avseendet.
Allt detta jobbar vi med i högt tempo. Vi har presenterat två reformer, två uppdrag, och vi kommer att fortsätta med detta.
Det är, fru talman, ganska vanligt när Markus Kallifatides och jag har samtal i kammaren på tisdagskvällar att investeringsstödet kommer på tal oavsett vad frågan var från början i en interpellation. Det förstår jag, men det som inte så ofta kommer fram är att Socialdemokraterna i sin skuggbudget inte avsatte en krona mer än regeringen gjorde när vi ansvarsfullt avvecklade det. Vi tillskjuter ju medel för att alla som har fått stöd beviljat och har påbörjat byggnation fortsatt ska få stöd när det avvecklas.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det var ett ansvarsfullt agerande från regeringen när vi föreslog detta för riksdagen och det beslutades. Det var också så vi behövde hantera det när vi såg det tuffa ekonomiska läge vi är i och kommer att vara i ett tag till. Vi var i det då, när vi lade fram förslaget.
Ett investeringsstöd till byggnader som i stor utsträckning kanske ändå hade byggts hade ätit upp en väldigt stor del av reformutrymmet. Detta är pengar som vi har lagt på att lindra effekterna för hushållen i första hand, för vi vet att det är det som är prioriterat och viktigt i detta tuffa läge, när vi också har en svagt åtstramande budget för att ta ansvar för inflationen.
Anf. 77 Markus Kallifatides (S)
Fru talman! Vad den här regeringen först och främst har prioriterat är att sänka skatten för höginkomsttagare och att ösa ut elstöd till företag och personer som möjligen inte skulle ha fått det i den omgång som har betalats ut. Det är de stora beloppen.
Jag återkommer till investeringsstödet eftersom det, som svar på Lars Beckmans fråga, var den starkaste och mest kraftfulla åtgärd för att stimulera bostadsbyggande i det här landet som den tidigare riksdagsmajoriteten, med en S-ledd minoritetsregering, fick på bordet. Den här regeringen avvecklade investeringsstödet i förtid och bröt därmed sina tidigare löften och utfästelser i förhållande till byggherrarna. Jag tror att Andreas Carlson är väl medveten om besvikelsen där ute när det gäller detta.
Vi föreslog i vår budgetmotion här i riksdagen ett bemyndigande på 8 miljarder kronor - det gjorde vi, svart på vitt. Vi gjorde också en hel del andra saker. Jag kan väl nämna sådant som stöd till energieffektiviseringsåtgärder i flerbostadshus; det tycker jag är viktigt.
Inte minst den senaste socialdemokratiska bostadsministern Johan Danielsson tog också initiativ till en lång rad utredningar, varav Andreas Carlson och den regering som nu sitter har lagt ned flera, till exempel den om ett statligt fastighetsbolag, Boendesegregationsutredningen och utredningen om åtgärder mot social dumpning.
Vi socialdemokrater menar, vilket framkommer tydligt i den kommittémotion med våra förslag framåt som jag själv har varit med om att lägga på riksdagens bord, att det, inte minst i det allvarliga ekonomiska läge och den lågkonjunktur som vi nu befinner oss i, med det dramatiskt fallande bostadsbyggandet, nog är dags att även delar av den svenska borgerligheten vågar tänka tanken att också Sverige, och inte bara alla andra länder, faktiskt ska satsa lite på nybyggnation av bostäder. Det är nämligen så man runt om i världen får ordning på bostadsförsörjningen i ett land.
(Applåder)
Anf. 78 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Fru talman! Tack, ledamöterna, för det här samtalet! Jag uppskattar engagemanget.
Jag har redogjort för två av de första uppdragen. Vi kommer att återkomma med flera - det kan riksdagen vara så säker på. Reformer ska tas fram för att öka tillgången till byggbar mark, och reglerna för att bygga ska förenklas och förbättras betydligt. Ledtiderna behöver kortas. Kommuner ska, som vi har varit inne på, uppmanas och stimuleras att höja sin planberedskap.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det finns, fru talman, inga genvägar här. Det handlar om många olika delar där man behöver gå framåt parallellt; man behöver ha ett holistiskt perspektiv.
Det som åskådliggörs i denna diskussion är, återigen, att Socialdemokraterna under åtta år hade en reform i lådan, nämligen investeringsstödet. Det var framför allt det. Det behövs mycket mer. Vi behöver ta tag i de strukturella problem som har byggts upp under mycket lång tid. Det kommer att ta tid att vända, men den här regeringen har rivstartat arbetet.
Vi kommer att återkomma med många reformer och förslag och också, kan jag tänka mig, en och annan dialog i kammaren under interpellationsdebatter, där vi även framöver får glädjen att ha utbyte av varandra. Det ser jag fram emot!
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.