Neddragningarna på det statliga stödet till komvux
Interpellation 2007/08:13 av Pertoft, Mats (mp)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2007-09-20
- Anmäld
- 2007-09-20
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2007-09-25
- Sista svarsdatum
- 2007-10-04
- Besvarad
- 2007-10-16
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 20 september
Interpellation
2007/08:13 Neddragningarna på det statliga stödet till komvux
av Mats Pertoft (mp)
till utbildningsminister Jan Björklund (fp)
År 2007 genomförde den borgerliga regeringen två stora förändringar i de statliga bidragen till den kommunala vuxenutbildningen. Man minskade bidraget till kommunerna med 600 miljoner kronor och avskaffade samtidigt det socialt viktade resursfördelningssystem som såg till att de kommuner som har en genomsnittligt låg utbildningsnivå bland sina invånare fick mer resurser än kommuner med högre utbildningsnivå.
Nyligen publicerade Lärarnas tidning nya och hittills okända siffror från Skolverket som för första gången visar vilka effekter dessa nedskärningar har fått runt om i landet. Totalt beräknas ca 11 740 platser försvinna från komvux i Sverige i år.
Vi kan nu även konstatera att trots högkonjunkturen finns det fortfarande många utan arbete och försörjning runt om i landet, samtidigt som industrin ropar efter utbildad arbetskraft.
I detta skede är komvux som kompletteringsmöjlighet för vuxnas utbildning av största betydelse. Regeringen har också vid ett flertal tillfällen betonat betydelsen av utbildning i syfte att höja utbildningsnivån samt att öka möjligheterna att få arbete för alla.
Jag vill därför ställa följande två frågor till statsrådet Jan Björklund:
Hur avser statsrådet att agera för att de 11 740 platserna som nu beräknas försvinna från komvux under 2007 återskapas?
Hur avser statsrådet att agera för att se till att kommuner med den lägsta utbildningsnivån får mest stöd för att genom insatser på komvux höja sin utbildningsnivå?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2007/08:13
Webb-tv: Neddragningarna på det statliga stödet till komvux
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2007/08:10 Tisdagen den 16 oktoberProtokoll 2007/08:10 17 § Svar på interpellation 2007/08:13 om neddragningarna på det statliga stödet till komvux
Protokoll från debatten
Anf. 89 Jan Björklund (Fp)
Herr talman! Mats Pertoft har frågat mig hur jag avser att agera för att de 11 740 platserna som nu beräknas försvinna från komvux under 2007 ska återskapas samt hur jag avser att agera för att se till att de kommuner som har den lägsta utbildningsnivån får mest stöd för att genom insatser på komvux höja sin utbildningsnivå.
Under de närmaste åren ökar den reguljära sysselsättningen med över 200 000 personer. Det minskar trycket på vuxenutbildningen, och behovet av utbildningsplatser blir mindre. Den förra regeringen gjorde en liknande bedömning. Platserna ökade under lågkonjunktur och minskade när tiderna blev bättre.
Förra året beslutade riksdagen om en minskning av det riktade statsbidraget till den kommunala vuxenutbildningen med 600 miljoner kronor. De resterande 1,2 miljarderna lades in i det generella bidraget till kommunerna. I gengäld föreslog regeringen en ökning av det senare, det generella bidraget, med ca 700 miljoner för innevarande år och med ytterligare ca 3 ½ miljard för 2008. Totalt har kommunernas förutsättningar att satsa på vuxenutbildning, om man vill, förbättrats kraftigt.
Min utgångspunkt är att platserna inom vuxenutbildningen främst ska upptas av personer som saknar fullständig utbildning från grund- eller gymnasieskolan. I dag är det inte så. Många använder vuxenutbildningen på ett sätt som aldrig var meningen. Fyra av tio inom gymnasial vuxenutbildning har redan klarat en treårig gymnasieutbildning. Många kommer direkt från gymnasiet för att läsa upp redan godkända betyg. Jag bedömer därför att kommunerna själva har stora möjligheter att rikta om resurser till de grupper som har kort utbildning.
Avslutningsvis har vuxenutbildningen en viktig roll att spela i samhället och är en del av det livslånga lärandet. Regeringen arbetar nu för att stärka vuxnas rätt till utbildning. Alla har i dag rätt att få en utbildning som motsvarar grundskolan. Regeringen avser att låta utreda hur en liknande rätt till gymnasial utbildning skulle kunna utformas.
Som Mats Pertoft skriver ropar industrin efter utbildad arbetskraft. Det är till stor del ett resultat av regeringens politik för flera jobb. I budgetpropositionen för 2008 föreslår regeringen därför nya resurser till de eftergymnasiala yrkesutbildningarna. Regeringen har aviserat förslag om ytterligare 400 miljoner kronor till yrkesutbildning, inklusive studiestöd, för vuxna fram till år 2010.
Anf. 90 Mats Pertoft (Mp)
Herr talman! Tack för svaret på interpellationen.
Jag är nöjd med att statsrådet och jag verkar ha samma positiva bild av att vuxenutbildningen verkligen behövs. Sedan kan vi naturligtvis diskutera på vilket sätt den behövs, om det är för att regeringen har lyckats med sin arbetsmarknadspolitik. De sakkunniga säger att en liten del av regeringens politik har påverkat detta. I övrigt verkar det vara marknaden och de förutsättningar som den tidigare regeringen skapade.
Men i en tid som vår är det desto viktigare att satsa på vuxenutbildningen. Jag noterar att statsrådet i sitt svar hänvisar till en ökning av det generella statsbidraget under 2007 och 2008. När jag har kollat med förhandlingsparten, Sveriges Kommuner och Landsting, ställer man sig undrande. Man ser att det generella statsbidraget har ökat ungefär i samma takt som den tidigare regeringen och tidigare riksdag beslutade om men anser inte att den nuvarande regeringen har bidragit till detta. Det går naturligtvis att omfördela, men det fanns andra tankar bakom dessa bidrag från början.
Jag tror inte att detta ska tas till intäkt för att det inte var en kännbar nedskärning av vuxenutbildningen. Det var ändå 11 000 platser som försvann. Samtidigt ser vi till exempel i en sådan dynamisk region som Stockholm och Stockholms stad att behovet av utbildningsplatser har ökat med 50 procent. Det är många som i dag vill ha en kompletterande utbildning via komvux.
Där tycker jag att statsrådet blir mig svaret skyldig om hur kommunerna ska agera om de inte har en massa andra pengar. En sak är Stockholms stad, men sedan gäller generellt - vilket statsrådet inte har svarat på - att fördelningssystemet har förändrats. Tidigare fördelades det statliga bidraget till komvux så att kommuner med låg utbildningsgrad fick mer pengar och de med högre utbildningsgrad fick mindre. I dag fördelas bidraget jämnt per invånare i hela Sverige. Alltså: Kommuner som inte alls behöver tillgång till kompletterande utbildning får precis lika mycket som de kommuner som behöver det starkt. Den frågan har jag inte fått svar på. Det verkar ganska ologiskt att ge kommuner som egentligen inte har behov av detta lika mycket pengar som de som har behov. Det borde vara behovsstyrt. Denna förändring har inte alls uppmärksammats på samma sätt som den generella nedskärningen.
Den politik som regeringen nu driver handlar mycket om ökad kunskapsnivå - man säger så - ökad konkurrenskraft och så vidare i Sverige. Men när det kommer till kritan, när man ser vad som verkligen händer, handlar det i stället om nedskärningar på komvux, att man ger mindre till de kommuner där det skulle behövas starkare satsningar på utbildning. Jag tycker inte att det går ihop.
Anf. 91 Peter Hultqvist (S)
Herr talman! Den kommunala vuxenutbildningen är en kärnverksamhet i det livslånga lärandet. Det är en bas för att långsiktigt utveckla utbildningsalternativ. På den lokala nivån har samarbete grundlagts med privata företag, allmänhet och människor som behöver komplettera sin utbildning i olika skeden av livet.
Från socialdemokratiskt håll var vi mot den nedskärning som regeringen gjorde med omedelbar verkan så fort man tillträdde med 600 miljoner kronor. I vår alternativa budget förra året hade vi 600 miljoner kronor högre nivå. Vi gör samma sak i den alternativa budget som presenterades för några veckor sedan. Där ligger vi på 600 miljoner kronor över regeringen. Vi har från vår sida inte accepterat någon av regeringens nedskärningar i sammanhanget.
Vi ser inte vuxenutbildningen som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Vi ser vuxenutbildningen som en långsiktig investering i människors lärande och en möjlighet att utveckla sig, komma in i ett annat yrke eller byta spår i livet. Vi tror att det är det riktiga och moderna synsättet.
Vi gjorde under fem år en stor satsning på Kunskapslyftet. Det var en oerhört fin satsning. Det var en framåtsyftande satsning som gav många människor en nystart i livet. Det sades redan då att satsningen skulle plana ut efter femårsperioden. Sedan skulle vi ha en någorlunda likvärdig nivå hela tiden. Därför är vi mot de nedskärningar som nu har genomförts. Vi har fått redovisat att det handlar om att över 11 000 platser har försvunnit inom den kommunala vuxenutbildningen runt om i landet.
Vissa kommuner med en progressiv inriktning har, trots kärv ekonomi, kompenserat detta med omedelbar verkan. Exempelvis gick Borlänge kommun in med 2 miljoner kronor för att undvika nedskärningar i den kommunala vuxenutbildningen. Så har också andra kommuner gjort.
Statsrådet säger att kommunerna får ta generella medel som normalt sett används för att täcka upp kostnadsökningar i den ordinarie driften för att klara vuxenutbildningen. De pengarna kan också användas till äldreomsorg, skola och olika typer av kommunala verksamheter. Det är en formulering som innebär att ministern och regeringen skjuter över ansvaret på landets kommuner för att man själv inte riktigt fullt ut orkar stå för den nedskärning som man har genomfört.
Vi har i vårt alternativa budgetförslag 600 miljoner kronor mer som ska gå direkt till vuxenutbildning. Det visar på en tydlig ambitionsskillnad mellan Socialdemokraterna och regeringen i det här sammanhanget. Jag tycker att det är viktigt att framföra. Jag har ett mycket tydligt minne av när ministern för en tid sedan i en debatt med mig tydliggjorde att han förutspådde att man i den socialdemokratiska alternativa budgeten skulle ta bort de 600 miljonerna och anpassa sig till regeringens nivå. Det har alltså inte inträffat. Det är också viktigt att tydliggöra.
Livslångt lärande är det moderna synsättet. Kunskap är det moderna synsättet. De arbetsmarknadspolitiska resonemangen om vuxenutbildningen är inte det moderna synsättet.
Anf. 92 Jan Björklund (Fp)
Herr talman! Jag fick fel på den punkten. Vi skar ned på två punkter när det gäller vuxenutbildningen i den första budgeten. Den ena var detta, och den andra var en ännu större nedskärning på det som kallas för rekryteringsstöd. Det avskaffades helt. Socialdemokraten Peter Hultqvist och andra skällde på mig som bandhundar och sade att det skulle återinföras. Nu noterar jag att Socialdemokraterna inte föreslår återinförande av rekryteringsstödet. Jag är glad att ni accepterar delar av den borgerliga politiken efter hand. Vi får väl se hur länge ni har det påslaget kvar i era budgetar. Nästa år lär det krävas skattehöjningar. Än så länge går det, men nästa år krävs det.
Vi är överens om att komvux är en grundbult i det livslånga lärandet. Men dimensioneringen, det vill säga hur många platser det finns på komvux, måste få variera med konjunkturen. När vi skär ned - jag bestrider inte det, det minskar 10 000-12 000 platser från 2006 till 2007 - ska det ställas i relation till hur många platser det finns. Det är en minskning från ungefär 90 000 heltidsplatser till ungefär 80 000 heltidsplatser. Det sker i en situation när det kommer 200 000 nya jobb. Då skär vi ned 10 000 platser med dessa åtgärder.
Vi vet att många av dem som söker sig till komvux gör det i en situation där de är arbetslösa.
Peter Hultqvist talar om Kunskapslyftet. Det infördes i en situation där vi hade massarbetslöshet i Sverige. Jag tycker att det var bra. Det var också bra att man skar ned Kunskapslyftet. Socialdemokraterna och Miljöpartiet skar ned 600 miljoner kronor i statsbidrag till vuxenutbildning mellan 2002 och 2003. Då satt alla socialdemokrater och miljöpartister här och röstade för det. Orsaken var att konjunkturen gick bättre, att fler fick jobb och färre var arbetslösa.
Det är precis samma sak nu. Vi når sysselsättningsrekord i Sverige inom något år, enligt prognoserna. Det är därför man kan dra ned något på vuxenutbildningen. Vi har fortfarande 80 000 heltidsplatser kvar. Det är en minskning med ungefär 10 000. Det är alltså inte så att den läggs ned på något sätt. Jag hörde varken Mats Pertoft eller Peter Hultqvist protestera när den förra regeringen gjorde samma sak för fyra år sedan, men nu när vi gör det är det fel.
Sedan när det gäller hur pengarna riktas, Mats Pertoft, är det klart att när man tar bort ett riktat statsbidrag och lägger in det i de generella bidragen, i påsen, förändras fördelningen något mellan kommunerna. Det är jag så klart helt medveten om. Vi har på denna punkt lyssnat på Kommunförbundet. Sveriges Kommuner och Landsting vill inte ha de riktade bidragen. Man vill ha pengar i en påse, och det får man. Och Sveriges Kommuner och Landsting har varit fullt medvetna om att när man lägger in dem i påse blir det en något annorlunda fördelning kommunerna emellan. Men vi har i detta fall lyssnat på Kommun-Sverige.
Jag vet att Mats Pertoft och Peter Hultqvist själva har varit kommunpolitiker för inte alltför länge sedan, och jag antar att ni liksom de flesta andra kommunalråd i Svenska Kommunförbundet egentligen föredrar pengar i påsen framför direktriktade statsbidrag. Eller har ni kanske skiftat perspektiv det senaste året? Jag vet inte. Men det är i alla fall en mycket normal uppfattning bland kommunalpolitiker att man vill ha det så, och det tycker jag att vi ska lyssna på.
Avslutningsvis, Mats Pertoft, när det gäller om det beror på regeringen eller konjunkturen säger prognosen ungefär så här: Det kommer 200 000 nya jobb under några år. Lite drygt hälften beror på konjunkturen. Men den andra halvan beror på de åtgärder som nu genomförs.
Det spelar egentligen ingen roll varför de nya jobben kommer. Men det innebär att trycket på vuxenutbildningen minskar, och det är därför som det går att dra ned något på den just nu.
Anf. 93 Mats Pertoft (Mp)
Herr talman! Statsrådet säger att trycket minskar. Jovisst, men i Stockholm ökar det med 50 procent, och jag misstänker att det ökar också i andra kommuner. Stockholm är en av de kommuner som har den bästa arbetsmarknaden, och ändå ökar trycket med 50 procent. Det är anmärkningsvärt och visar att behovet av kunskapsutveckling är stort i Sverige.
För din information har Miljöpartiet lagt tillbaka 600 miljoner i den generella påsen och har dessutom rekryteringsbidraget i sin alternativa budget. Det är naturligtvis en fråga var man väljer att lägga pengarna eller om man väljer att finansiera skattesänkningar via sänkningar på utbildningssidan.
Frågan handlar om trovärdighet. En regering som pratar om en kommande garanti för gymnasiekompetens, vilket jag starkt sympatiserar med, till exempel via komvux, och samtidigt drar ned tappar lite grann av trovärdigheten.
De tidigare nedtrappningarna av Kunskapslyftet var kända långt i förväg och var planerade. Kommunerna kunde ställa in sig på det. Det var en klar linje.
Det som skedde förra året var en abrupt nedskärning som överrumplade kommuner och tvingade dem till drastiska nedskärningar i komvux, och medborgarna fick betydligt sämre möjligheter till fortbildning. Det är det som är det stora problemet. Jag vet inte, men jag tror att det ökade behovet av vuxenutbildning är just på grund av att arbetsmarknaden är som den är. Man måste utbilda sig mer för att kunna nå de nya jobben.
Jag vill komma tillbaka till att det även inom den generella påsen går att ha fördelningssystem. Om man tittar på kommunbidraget, vilket jag hade nöjet att göra när vi under förra mandatperioden förhandlade om det, ser man att det är ett komplext pusselsystem av olika parametrar. Det hade utan vidare gått att fördela resurserna till komvux i den generella påsen utifrån kunskaps- och utbildningsnivån i kommunerna. Men det har regeringen valt att inte göra.
Jag är alltså för och Miljöpartiet röstade inte emot att pengarna skulle läggas om till den generella påsen, men vi ville ha kvar nivån och vi ville ha kvar fördelningssystemet. Det är här regeringen visar vad man egentligen menar. Det är ett ganska tomt prat om att satsa på kunskapsnivån. Och man väljer att skicka resurserna dit de inte behövs i stället för dit de behövs. Man skickar dem till kommuner som har en generellt hög utbildningsnivå, till exempel Lund och andra universitetsstäder, i stället för att skicka dem till kommuner där de verkligen behövs, till exempel min egen hemkommun Södertälje som har en ganska låg utbildningsnivå och där det är viktigt att fler når högre utbildning. Jag trodde att det var ett ideal vi delade att människor ska nå högre utbildning och nå vidare. Men det verkar inte så när man ser hur regeringen verkligen agerar.
Därför undrar jag fortfarande: Vad finns det för anledning till att man inte skickar resurserna dit där de mer behövs? Och kommer regeringen att öka anslaget till komvux i framtiden?
Anf. 94 Peter Hultqvist (S)
Herr talman! Ministern är i debatten en något fräck person som tar för sig rätt så rejält. Jag tycker att det är spännande och intressant att kunna påpeka och tydliggöra att du hade fel i din förutsägelse om att vi skulle acceptera de 600 miljonerna. Och risken är uppenbar att du har fel även när det gäller nästa år och nästa bedömning som du försökte dig på här alldeles nyss. Jag tror att skillnaden i synen på det ekonomiska anslaget till komvux nog kommer att leva kvar.
Ungdomar ska ha många chanser, återkommande chanser. Och de som satsar på att försöka förbättra sin situation ska inte ha pekpinnar och bannor för att de försöker göra något åt kunskapsmissar tidigare i livet. När man går på gymnasiet har man kanske inte all mognad som krävs för att bedöma vad som ska hända med en i framtiden.
Jag upprepar att Kunskapslyftet var ett tidsbegränsat projekt. Man gjorde klart från början att det var ett femårigt projekt.
När det gäller SKL och påsresonemanget vet jag inte om ministern är överraskad, men jag hörde faktiskt till de kommunalråd som sade så här: Man kan ha en del i påsen, men man kan också ha riktade statsbidrag. Jag tycker exempelvis att Wärnerssonpengarna var en mycket bra åtgärd som betydde mycket på skolsidan.
För min del handlar det inte om inkonsekvens när jag säger att riktade pengar till komvux från statens sida inte är fel. Däremot tycker jag att det är fel om man ger en bild av att det här bara är att lösa med ett generellt bidrag som kanske mest går till att täcka de ordinarie kostnadsökningarna. Det är att retirera som statsmakt och gömma sig bakom kommunerna för att dölja en begränsad politisk vilja.
Anf. 95 Jan Björklund (Fp)
Herr talman! Det är en lustig advokatyr att jämföra neddragningen med 600 miljoner som Socialdemokraterna och Miljöpartiet gjorde mellan 2002 och 2003 och den neddragning som vi gör med 600 miljoner nu. Det är lustigt att höra hur mina motdebattörer försöker beskriva den enorma skillnaden mellan dessa neddragningar. Den var aviserad i förväg, säger man. Jaha, men varför var den det? Jo, därför att konjunkturen blev bättre. Det var ju därför man aviserade den.
Jag är ledsen att vi vann valet så abrupt att vi inte hann avisera neddragningen i förväg. Jag antar att herrarna önskade ett annat valresultat. Men nu var det så att vi vann valet, och därför kunde vi inte avisera neddragningen så långt i förväg. Det var det som var grejen.
Dock var det så att i den borgerliga vårmotionen 2006, ett halvår före valet, sade vi att detta skulle ske. Jag antar att mina motdebattörer inte läste den borgerliga vårmotionen därför att man var så säker på att vinna valet, men nu blev det inte så. De som läste den insåg att detta skulle komma att ske. Det är riktigt att om man sitter i regering mandatperiod efter mandatperiod kan man ge besked något längre i förväg. Men nu genomför vi vår politik som vi fick stöd för.
Att anslaget drogs ned 2002 till 2003 berodde på att konjunkturen blev bättre. Det må vara att det aviserades i förväg, men det var när man visste att konjunkturen skulle bli bättre. Det är precis samma sak nu. När far super är det rätt, lyder ordspråket. När en rödgrön regering drar ned på komvux är det rätt. När en borgerlig regering gör precis samma neddragning är det fel. Det är herrarnas resonemang, och det duger inte.
När det gäller detta att lägga över i påsen: Det är bra att Peter Hultqvist står och säger att han föredrar att det skulle vara separat, men den socialdemokratiska gruppen i Kommunförbundet gillar inte direktriktade bidrag, utan man vill ha generella bidrag i påsen.
Då säger Mats Pertoft att det fördelas lika till alla. Så är det inte, och det vet ni också. Är det något som hela tiden debatteras i Sverige och oavbrutet utreds i utredning efter utredning så är det efter vilka faktorer dessa statsbidrag ska fördelas till kommunerna och utjämningssystem och allt vad det är. Det finns mängder av socioekonomiska faktorer där man bland annat väger in detta med utbildningsnivåer, antal socialbidragstagare och arbetslöshet i de där bidragssystemen. Det vet ni också.
När man för in det i påsen är det inte alls så att det blir lika för alla kommuner, utan man väger in. En kommun som Södertälje får, föreställer jag mig, relativt sett högre bidrag än Lund. Utan att veta skulle jag föreställa mig att det är så även om Mats Pertoft försökte påstå att det var lika bidrag för båda dessa kommuner.
Det är intressant. Vi har ett besked från Miljöpartiet att rekryteringsstödet ska återinföras och ett från Socialdemokraterna att det inte ska det. Kan ni inte i nästa inlägg tala om vad det blir i en gemensam rödgrön regering?
Anf. 96 Mats Pertoft (Mp)
Herr talman! Så fort vi bildar gemensam regering kommer vi att förhandla och diskutera om det blir rekryteringsbidrag eller inte. Från Miljöpartiets sida är vi mycket intresserade av det. Det markerar vi i vår budget.
Jag kan ge statsrådet helt rätt. Jag läste inte den borgerliga vårbudgeten 2006. Om jag hade gjort det hade jag inte blivit lika överraskad som det absoluta flertalet av landets kommuner. För att återigen säga det: Visst, ni hade det säkert med. Jag tvivlar inte på det eftersom jag inte kan den vårbudgeten. Jag hoppas att statsrådet kan den.
Men problemet är fortfarande att även om statsrådet framhåller den goda konjunkturen så ökar behovet av kommunal vuxenutbildning i hela landet, inte minst i Stockholms stad där det ökade med 50 procent i år. Frågan är om man i det ögonblicket ska dra ned på det, när statsfinanserna är så goda som de är och när det finns ett behov av att öka kompetensen i Sverige. Det är vårt bästa kapital.
Sverige har för länge sedan bestämt att inte köra på låglönespåret, utan vi ska i stället vara en kunskapsnation. Vi ska bättra på våra utbildningar. Då är komvux en jätteviktig del vilket Peter Hultqvist också har redogjort mycket bra för. Vi vill utbilda våra medborgare.
När jag ser att statsrådets partikamrat i Stockholms stad måste skjuta till andra medel för att behovet av komvuxplatser har ökat med hela 50 procent - det är väldigt mycket i Stockholms stad - ser jag att den neddragning som regeringen gjorde var helt felaktig. Den ger totalt fel signaler. Den ger signaler till medborgarna att vi har en regering som inte är intresserad av kunskapsutveckling. Är det verkligen det som statsrådet vill?
Anf. 97 Jan Björklund (Fp)
Herr talman! Låt oss ta Stockholm för att djupdyka i det som Mats Pertoft upprepade gång på gång. Det är inte så att antalet sökande till vuxenutbildning ökade med 50 procent i år jämfört med i fjol. Det låter så på Mats Pertoft. Det ökade jämfört med den prognos som Stockholms utrednings- och statistikkontor hade tagit fram. Men det är fortfarande färre än i fjol. Det är det centrala i sammanhanget. Nedskärningen sker i förhållande till i fjol, och det är för att arbetsmarknaden blir mycket bättre.
Jag delar absolut inte Mats Pertofts uppfattning, som han har sagt två gånger, om att behovet av vuxenutbildning ökar i högkonjunktur. Det är precis tvärtom. Behovet av vuxenutbildning ökar i lågkonjunktur. Det var därför som den förra regeringen, med stöd av Miljöpartiet, genomförde Kunskapslyftet i lågkonjunktur. En sådan satsning är inget man genomför i högkonjunktur. Man drar ned i högkonjunktur - precis som Socialdemokraterna och Miljöpartiet gjorde 2002 och precis som vi gör nu.
Svaret på frågan om vad som händer med komvux i framtiden är att det beror på konjunkturen, förutom en del andra reformer vi gör med rättigheter och kanske fristående vuxenutbildning och så. Men själva volymen på komvux kommer att variera med konjunkturen. Blir det sämre tider och högre arbetslöshet kommer också en borgerlig regering att öka komvux. Självklart är det så. Men uppfattningen att man ska dra på med komvux och olika åtgärder och utbildningar när det är högkonjunktur strider mot all vedertagen samhällsekonomisk teori.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.