Näringspolitikens effekt
Interpellation 2020/21:279 av Tobias Andersson (SD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-12-22
- Överlämnad
- 2020-12-22
- Anmäld
- 2021-01-04
- Svarsdatum
- 2021-01-15
- Besvarad
- 2021-01-15
- Sista svarsdatum
- 2021-01-22
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Sverigedemokraterna har länge påtalat brister i det offentligas stöd till näringslivet. Rapporter från såväl myndigheten Tillväxtanalys som enskilda akademiker och intresseorganisationer har menat på att effekten av olika offentliga näringspolitiska stöd antingen är snudd på obefintliga eller omöjliga att mäta – häribland ryms Vinnovas innovationsstöd, statligt riskkapital, EU-program och så vidare. Ett par exempel på denna kritik följer nedan.
När Tillväxtanalys 2015 gjorde en analys av det samlade stödet till näringslivet under 2011 kom man fram till att det var hela 22 myndigheter som på olika vis var involverade i administrationen av stöden. I en annan studie av Tillväxtanalys från 2014 slogs följande fast om två av innovationsmyndigheten Vinnovas stödprogram: ”Analysen indikerar inga statistiskt säkerställda positiva effekter av stöden på antal anställda, arbetskraftsproduktiviteten, andelen högutbildade arbetstagare eller andelen forskare; varken under programmens löptid eller efter att stöden avslutats.”
Anders Gustafssons doktorsavhandling i fyra delar visar att företag som får statliga bidrag uppvisade ökade vinster och ökad produktivitet men att detta endast är kortsiktigt. På lång sikt syns inga effekter alls. Hans teori är dessutom att ju mindre produktivt ett företag är, desto fler stöd söker man eftersom alternativkostnaden blir lägre. Detta är en slutsats som är väldigt enkel att förstå men som regeringen helt tycks utesluta.
Vidare kan nämnas att näringsutskottet i närtid har hanterat regeringens skrivelse 2020/21:25 om Riksrevisionens rapport om regionala strukturfondspartnerskap som debatteras i slutet av januari. I den granskningsrapport från Riksrevisionen (RIR 2020:10) som skrivelsen berör uttrycks en kraftig kritik gentemot de regionala strukturfondspartnerskapen. Detta är ett gemensamt projekt med EU som på sex år har betalat ut nästan 25 miljarder skattekronor till företag och forskning i Sverige. Kritiken berörde bristande transparens som försvagar rättssäkerheten och jävsproblematik men även att det systemet är komplext, att ansvarsförhållandena är vaga och att det saknas förutsättningar för ett effektivt genomförande.
Denna interpellation aktualiserades av en annan granskningsrapport från Riksrevisionen, nämligen Effektutvärderingar av näringspolitiken – bristande tillförlitlighet (RIR 2020:30). I rapporten har Riksrevisionen granskat 37 utvärderingar av effekter av näringspolitiken mellan 2015 och 2018. Av dessa var det endast 2 som uppfyller de krav som en tillförlitlig effektutvärdering bör uppfylla.
Denna återkommande kritik torde väcka frågan hos regeringen om i vilken utsträckning det offentliga ska fortsätta med denna verksamhet. Skattemedel ska brukas varsamt, och om det inte går att mäta om delar av näringspolitiken ger önskad effekt eller om det är ställt helt bortom rimliga tvivel att den inte ger önskad effekt bör man antingen strukturera om delar av den eller avsluta densamma.
Det kommer framöver säkert att finnas skäl att granska effektiviteten i de krisstöd som kommit på plats under detta kaotiska år, men denna interpellation åsyftar inte dem utan den sedan länge kända problematiken i det etablerade näringspolitiska stödet.
Med anledning av detta vill jag fråga näringsminister Ibrahim Baylan:
- Avser ministern att vidta några åtgärder för en översyn av näringspolitikens effekt?
- Avser ministern att vidta några åtgärder för en översyn av effektutvärderingarna av näringspolitiken?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:279
Webb-tv: Näringspolitikens effekt
Dokument från debatten
- Fredag den 15 januari 2021Kammarens föredragningslistor 2020/21:65
- Protokoll 2020/21:65 Fredagen den 15 januariProtokoll 2020/21:65 Svar på interpellation 2020/21:279 om näringspolitikens effekt
Protokoll från debatten
Anf. 37 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Fru talman! Tobias Andersson har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för en översyn av näringspolitikens effekter och om jag avser att vidta åtgärder för en översyn av effektutvärderingar av näringspolitiken.
Målet för näringspolitiken är att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i växande företag. De näringspolitiska insatserna ska också bidra till att genomföra bland annat Agenda 2030 och Parisavtalet. De stöd som finns till näringslivet ska sträva mot dessa mål. Det finns utmaningar med att utforma stöden då de ska motiveras av att det föreligger olika så kallade marknadsmisslyckanden och att de ska leda till en önskvärd utveckling av företagen och näringslivet som inte hade varit möjlig utan stöden.
Herr talman! För att säkerställa detta måste stöden kunna utvärderas på ett adekvat sätt. För utvärderingen inom näringspolitiken finns metodmässiga utmaningar såsom svårigheter att hitta lämpliga kontrollgrupper och fånga så kallade spridningseffekter. Regeringen har därför den senaste tiden växlat upp sina ansträngningar inom området effektutvärderingar i syfte att öka träffsäkerheten av de näringspolitiska stöden.
Regeringen har under senare år arbetat med att utveckla resultatredovisningen inom utgiftsområde 24 för att åstadkomma en tydligare koppling mellan näringspolitikens mål och de insatser som görs. Regeringen har också vidtagit åtgärder för att utveckla metoderna för utvärdering av stöd och med att utforma stöden så att de på ett bättre sätt ska kunna utvärderas.
Tillväxtanalys fick 2017 i uppdrag att lämna förslag på hur tillämpningen av metoder och modeller för utvärdering av offentliga insatser för innovation och företagande kan utvecklas. I Tillväxtanalys redovisning belystes bland annat frågan om utvärderingarnas syfte. Där framgår att utvärderingar kan ha olika syften. De kan exempelvis genomföras för att utkräva ansvar men också för att öka lärandet.
Regeringen instämmer i att oberoende effektutvärderingar är av stor vikt. Utvärderingar i syfte att öka lärandet hos de myndigheter som genomför insatser är också betydelsefulla. Utvärderingar kan även göras av dessa myndigheter, där det särskilt lämpar sig för utvärderingens syfte och ambition.
Herr talman! I budgetpropositionen för 2021 tillfördes Tillväxtanalys 2 miljoner kronor 2021, 3 miljoner kronor 2022 och 4 miljoner kronor 2023. Pengarna i satsningen kommer att användas till fler effektutvärderingar, men även bidra till Tillväxtanalys långsiktiga mål att utveckla en heltäckande databas som stöd för utvärdering av offentliga insatser inom tillväxtpolitiken.
Regeringen välkomnar också Riksrevisionens granskningsrapport Effektutvärderingar av näringspolitiken - bristande tillförlitlighet, som utgör ett viktigt kunskapsunderlag när det gäller effektutvärderingar av näringspolitiken. Regeringen kommer i en skrivelse under våren att utveckla sin bedömning av rapportens slutsatser och rekommendationer samt redovisa vilka eventuella åtgärder som regeringen avser att vidta med anledning av rapporten.
Anf. 38 Tobias Andersson (SD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Sverigedemokraterna har länge påtalat brister i det offentligas stöd till näringslivet. Rapporter från såväl myndigheter som enskilda akademiker och intresseorganisationer har menat på att effekterna av olika näringspolitiska stöd antingen är snudd på obefintliga eller omöjliga att mäta.
Exempelvis har näringsutskottet i närtid hanterat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om regionala strukturfondspartnerskap, som debatteras i slutet av januari. I den granskningsrapport från Riksrevisionen som skrivelsen berör uttrycks en kraftig kritik mot detta projekt. Det rör sig om ett gemensamt projekt med EU som på sex år har betalat ut nästan 25 miljarder kronor till företag och forskning i Sverige. Kritiken berör jävsproblematik och bristande transparens som försvagar rättssäkerheten, men även att det saknas förutsättningar för ett effektivt genomförande.
Det tål vidare att nämnas att Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Tillväxtanalys, återkommande kritiserat olika näringspolitiska stöd och bland annat slagit fast följande om två av innovationsmyndigheten Vinnovas stödprogram: "Analysen indikerar inga statistiskt säkerställda positiva effekter av stöden på antal anställda, arbetskraftsproduktiviteten, andelen högutbildade arbetstagare eller andelen forskare; varken under programmens löptid eller efter det att stöden avslutats."
Tillväxtanalys har även i en analys av det samlade stödet till näringslivet under 2011 kommit fram till att hela 22 myndigheter på olika vis var involverade i administrationen av stöden, ett faktum som naturligtvis krånglar till det dels för dem som ska söka stöden, dels för dem som ska effektutvärdera stöden. Det är även tydligt att det har krånglat till det för ett flertal regeringar, inte bara den sittande, eftersom man till synes haft svårt att hantera den problematik som varit känd under en längre period, alldeles oavsett de enskilda åtgärder som statsrådet lyfte fram i sitt interpellationssvar.
Hitintills har ingen regering agerat på allvar för att säkerställa att hårt förvärvade skattemedel inte slösas bort genom verkningslösa näringspolitiska åtgärder. Dessa satsningar är förknippade med primärt två olika problem: När effekt kan mätas tycks den helt saknas, och i de andra fallen går den inte ens att mäta. Just det sistnämnda, effektutvärderingen, är anledningen till dagens interpellationsdebatt.
Riksrevisionen släppte nyligen granskningsrapporten Effektutvärderingar av näringspolitiken - bristande tillförlitlighet. I rapporten har Riksrevisionen granskat 37 utvärderingar av effekter av näringspolitiken mellan 2015 och 2018. Av dessa var det endast två som uppfyllde de krav som en tillförlitlig effektutvärdering bör uppfylla.
Det går med andra ord i dag inte att avgöra huruvida den näringspolitik som årligen kostar miljarder skattekronor fungerar eller inte. Det är riktigt illa, herr talman. Jag vill fråga Ibrahim Baylan hur det har kunnat bli så här.
Anf. 39 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Precis som jag beskrev tidigare måste vi kontinuerligt jobba för att förbättra de här metoderna, och det gör vi. Jag tror att alla som har ägnat sig åt detta vet att det inte är så enkelt, inte minst när det till exempel saknas kontrollgrupper.
Man ska dessutom bredda diskussionen. Vi lever ju inte i en bubbla, Tobias Andersson. Vi är del av en union, Europeiska unionen, och av en global, konkurrensutsatt marknad. Det är i allra högsta grad sant för ett litet land som Sverige, som bygger väldigt mycket av sin välfärd på att handla med andra länder.
Hälften av Sveriges bnp, och därmed hälften av den svenska välfärden, bygger på utrikeshandel. Därför blir konkurrenskraften oerhört central, liksom att vi har företag som kommer fram med nya innovationer. Vi vill ju inte - åtminstone vill inte den här regeringen det - konkurrera med sämre villkor för de anställda. Det ska vara rimliga löner och rimliga villkor för de anställda. Då blir konkurrenskraften, effektiviteten i det man gör och innovationskraften oerhört centralt. Det är detta som mycket av näringspolitiken utgår från.
Vi är inte det enda land som ägnar sig kraftfullt åt näringspolitik, tvärtom. Det finns ett antal länder - konkurrentländer och länder i vår närhet - som nu till och med ökar sina ansträngningar i det förändrade geopolitiska läget mellan Kina, USA och Europa.
Mot den bakgrunden, herr talman, ska man naturligtvis förbättra sina metoder att följa upp. Men man måste också se vad denna politik har gett. Låt mig ge några exempel på hur andra bedömer att näringslivsklimatet, konkurrenskraften och innovationskraften är i Sverige. Det görs ju en mängd sådana jämförelser av både företagsklimat och innovationsklimat i olika länder. Generellt sett finns det en gemensam nämnare, nämligen att Sverige faller väl ut i dessa jämförelser.
När Europeiska unionen, det vill säga kommissionen, gör en jämförelse mellan de 27, tidigare 28, EU-länderna och mäter innovationskraften, som ju är väldigt central för ett land som inte vill eller ska konkurrera med lägre löner och sämre villkor för de anställda, kommer Sverige etta år efter år. Jag tror att det har varit så i åtminstone fyra år i rad nu.
När Forbes, en ansedd tidning, tittade på "Best countries for business" 2019 kom Sverige tvåa bland 161 länder.
När World Economic Forum tittar på konkurrenskraften i sin så kallade Global Competitiveness Report och jämför 140 länder över världen kommer Sverige åtta.
Jag skulle kunna fortsätta, herr talman, men jag tror att min poäng ändå har gått fram. Det är klart att vi måste fortsätta att utvärdera varje enskild åtgärd, men vi måste också vara medvetna om att vi behöver en aktiv näringspolitik. Det behöver vi både för att fortsätta jobba tillsammans med vårt näringsliv och göra de förändringar som krävs för att fortsatt vara konkurrenskraftiga och för att många andra länder vidtar väldigt kraftfulla åtgärder.
Om man gör som Sverigedemokraterna vill och skär ned på näringspolitiken innebär det också att det blir färre jobb i Sverige. Det blir färre företag i Sverige, och då blir svenska löntagare och det svenska näringslivets konkurrenskraft eftersatt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Ja, vi måste förbättra vår effektivitetsutvärdering. Vi kommer att återkomma till riksdagen med en skrivelse om detta under våren. Men jag är mycket bestämd om att vi behöver en kraftfull och aktiv näringspolitik för jobb och välfärd i vårt land.
Anf. 40 Tobias Andersson (SD)
Herr talman! Tack, ministern, för svaret! Precis som näringspolitiken brister även näringsministern i tillförlitlighet i analysen. Det är ju inte en naturlag att bara för att vi pumpar in pengar i näringslivet leder det till framgång när det gäller innovation. Tvärtom kan hävdas att det är trots de näringspolitiska åtgärderna som Sverige är ett framgångsrikt land i de mätningar som näringsministern lyfter fram.
Den problematik jag belyser här är ju alternativkostnaden. Om vi hade valt att investera de pengar som i dag går till antingen effektlösa åtgärder för näringslivet eller till åtgärder som inte ens går att effektutvärdera och i stället lagt dem på annat hade vi kanske fått se ett helt annat resultat.
Hur som helst: Det vi diskuterar i dag är inga nyheter. Det har varit känt länge. Det slogs bland annat fast i en statlig utredning redan 2016, men ändå har det inte åtgärdats. Trots att en majoritet i Sveriges riksdag har riktat ett par tillkännagivanden till regeringen på temat, och trots att regeringen i 2019 års budgetproposition lovade att förbättra förutsättningarna för utvärderingar, har så inte skett. Jag ser det som direkt anmärkningsvärt, inte minst med tanke på att det rör sig om åtskilliga miljarder varje år.
Vad som också är anmärkningsvärt i sammanhanget är Ibrahim Baylans nonchalans inför problemet. När Dagens industris journalist Fredrik Björkman började rapportera om Riksrevisionens granskningsrapport lät Ibrahim Baylan sig inte intervjuas.
Herr talman! När folket ville veta huruvida de näringspolitiska miljarderna ger någon effekt eller inte och varför effektutvärderingarna inte håller måttet valde ansvarigt statsråd att ducka för frågor. Någon som inte duckade för de frågor som Dagens industri önskade ställa var Niklas Kaunitz, som ledde granskningen för Riksrevisionen. På frågan om regeringen inte med säkerhet vet om näringspolitiken har den effekt man önskar svarade han: "Nej, precis. Och det är ännu värre än så. Eftersom det inte görs utvärderingar som är tillförlitliga kan man ha illusionen av att man vet, fastän man egentligen inte har grund för det." Han uttryckte även: "I många av dessa studier har man bara frågat företag som fått stöd om de själva tycker att det var effektivt. Föga förvånande uppskattade företagen att få stöd."
Herr talman! Ni hörde rätt. Jag ser framför mig hur Ibrahim Baylan klappar sig själv på axeln för ett väl utfört jobb när han får höra att företagen som fick gratispengar tyckte att det var ett effektivt sätt att bruka skattemedel.
Av Riksrevisionen lär det dock dröja tills han får någon klapp på axeln. Ansvarig för granskningen avslutade nämligen intervjun med Dagens industris Fredrik Björkman på följande sätt: "Man kan tycka att det är förvånansvärt att det pågått under så många år. De här rapporterna har tagits emot av regeringskansliet, men ingen har satt stopp."
Herr talman! Jag tycker också att det är förvånansvärt, och därför förstår jag att Ibrahim Baylan valde att ducka för Dagens industris frågor, men jag hoppas att han inte duckar för dem nu. Varför har regeringen inte satt stopp för den kraftigt bristfälliga tillförlitligheten i effektutvärderingarna när det gäller näringspolitiken, och kommer regeringen att vidta åtgärder utifrån Riksrevisionens rekommendationer?
Anf. 41 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Det seriösa sättet att behandla en utvärdering är att man läser igenom den ordentligt när den kommer in till departementet och analyserar den, och först därefter lämnar man synpunkter och i det här fallet också en skrivelse till riksdagen om vilka åtgärder man avser att vidta. Den typen av utvärderingar är värdefulla. Riksrevisionen har detta som en av sina stora uppgifter.
Direkt efter att den inkommit till departementet, vilket den ju precis hade gjort vid det aktuella tillfället, är det seriösa tillvägagångssättet att man först analyserar vad som står i rapporten.
Om det bara handlar om tyckande eller om att plocka partipolitiska poäng kan man bara skjuta från höften, men jag vill gärna jobba på ett sätt som innebär att man seriöst behandlar den här typen av rapporter. När vi har analyserat rapporten färdigt på departementet kommer vi också att återkomma med synpunkter, både till medierna och till kammaren, och med vilka åtgärder vi avser att vidta. Jag tror att alla som någon gång har jobbat med sådant begriper att detta är det mest seriösa sättet att behandla denna typ av rapporter.
Låt oss återgå till själva näringspolitiken och effektutvärderingen. Precis som jag sa i mitt interpellationssvar stärker vi resurserna till Tillväxtanalys just för att möjliggöra ytterligare effektutvärderingar. Det är en åtgärd som finns i budgeten och som innebär att de får ökande resurser de kommande åren, med början i år.
Jag är fullt medveten om att Sverigedemokraterna har haft och fortsätter att ha ambitionen att bilda någon form av koalition med Moderaterna. Det är helt uppenbart att man här har tagit till sig samma retorik, nämligen att om man satsar mindre på ett område kommer det att bli bättre effekt av det, på tal om effektutvärdering. Man skär ned på näringspolitiken och resurser till innovationspolitiken samtidigt som våra viktigaste konkurrentländer gör precis tvärtom. Då är det klart att resultatet kommer att bli sämre. Det kommer att bli mindre investeringar och innovationer i vårt land. Det kommer i sin tur att leda till färre jobb och därmed förlorad välfärd.
Herr talman! Vi utmärker oss i många stycken. Varje gång någon internationell tidning, organisation, kommission med mera gör jämförelser kommer Sverige väl ut. Det gör Sverige eftersom vi jobbar intensivt tillsammans med näringslivet.
Nej, jag är inte så naiv att jag tror att alla insatser per definition är rätt eller bra - man måste följa upp dem. Men man kan också se att resultatet i många stycken är bra.
Jag tror att många som tittar på denna debatt tycker att det blir en ganska teoretisk diskussion när man pratar om effektutvärdering och när man pratar allmänt om innovation. Låt mig därför ge ett exempel på vad vi gör med vår näringspolitik. Det är ett konkret exempel som jag själv har varit involverad i, först som energiminister och sedermera som näringsminister. Det gäller Northvolt, som nu etablerar en stor batterifabrik, Europas största batterifabrik, i norra Sverige. De träffade mig som energiminister och ville ha stöd för en förstudie. Det är klart att man skulle kunna resonera som Tobias Andersson och säga: Ja, men det får ni lösa själva. Men vi hjälptes åt, och i dag innebär det att de har fått investeringar, miljardinvesteringar, som innebär att tusentals människor kommer att anställas i Skellefteå. Det är också effekten av en näringspolitik.
Anf. 42 Tobias Andersson (SD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Återigen saknar statsrådet grund för sina slutsatser. Eftersom vi inte har några tillförlitliga effektutvärderingar kan inte näringsministern eller någon annan regeringsföreträdare dra slutsatsen att det är tack vare näringspolitiken som vi har fått en viss innovation, ett visst näringslivsklimat eller dylikt. Det finns helt enkelt ingen grund att stå på.
Det går att peka på att vi enligt olika mätningar har ett bra näringsliv, men det kan inte knytas till den offentliga näringspolitiken. Det finns ingenting som stöder det - tvärtom. I de mätningar som har skett, när man har haft kontrollgrupper och jämfört bolag som fått innovationsstöd med bolag som inte fått det, har man inte sett någon märkbar effekt över huvud taget.
Har det aldrig slagit statsrådet att det kanske ligger i dessa företags - de företag som mottagit stöd - intresse att uppge att gratispengarna de fått gett önskad effekt?
Sedan förstår jag att Ibrahim Baylan inte kan springa händelserna i förväg och avslöja vad som kommer att rymmas i regeringens skrivelse på området. Men jag hoppas att statsrådet åtminstone kan tillstå att den bristande tillförlitligheten i effektutvärderingarna av näringspolitiken för det första är ett problem och för det andra måste åtgärdas.
Det hade varit klädsamt ifall man hade kunnat få ett klart besked om att det behöver ske. Detta är känt sedan länge. Det hanteras nu i debatten av näringsministern lite som att denna utredning skulle vara i ett vakuum. Det har tvärtom under ett flertal år varit tydligt för samtliga att det finns brister i våra effektutvärderingar. Det är allvarligt. Det borde ha åtgärdats för länge sedan. Det tycker en riksdagsmajoritet, som även har tillkännagivit det för regeringen.
Jag hoppas att regeringen kan problematisera detta och svara att man kommer att åtgärda det.
Anf. 43 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Herr talman! När man får denna typ av utvärdering ska man behandla den seriöst, och det kommer vi att göra. Vi kommer att återkomma i en skrivelse till riksdagen under våren när vi har analyserat denna rapport.
Jag återkommer nu till själva näringspolitiken, för det är ändå den som vi i grunden diskuterar. Det finns inget, herr talman, som heter gratispengar. Vi har nämligen all anledning att värna skattebetalarnas pengar och använda dem så effektivt som möjligt. Det är också så att vi är en del av en europeisk union där det finns ett strikt regelverk för vilka statsstöd man kan gå ut med, såväl för oss som för de andra medlemsländerna.
Inom ramen för detta jobbar vi väldigt tätt med näringslivet, ja, för att se till att ständigt utveckla vår innovationskraft och vår konkurrenskraft för att värna svenska jobb och svensk tillväxt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Man kan naturligtvis säga: Ja, det är en slump som gör att det svenska näringslivsklimatet, den svenska konkurrenskraften och den svenska innovationsförmågan hävdar sig väl år efter år. Eller så kan det faktiskt vara så att detta påverkas av den täta samverkan som vi har med näringslivet och med akademin. Det är i alla fall den bild som finns i många andra EU-länder. Det är mot den bakgrunden som både Europeiska unionen och många medlemsländer tittar på Sverige och försöker följa hur vi jobbar, just i tät samverkan för att utveckla vår konkurrenskraft och därmed också värna svenska jobb och svensk tillväxt.
Jag kan försäkra Tobias Andersson att vi kommer att jobba för att förbättra utvärderingarna. Och vi kommer att fortsätta jobba intensivt med det svenska näringslivet för att se till att vi är konkurrenskraftiga och för att rädda och utveckla svenska jobb, svensk tillväxt och därmed också svensk välfärd.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.