moms på skidliftar

Interpellation 2002/03:68 av Larsson, Håkan (c)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2002-11-29
Anmäld: 2002-11-29
Fördröjd: Ärendet var fördröjt
Sista svarsdatum: 2002-12-13
Svar fördröjt anmält: 2002-12-18
Besvarad: 2003-01-23

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 29 november
Interpellation 2002/03:68
av Håkan Larsson (c) till finansminister Bosse Ringholm om moms på skidliftar

Utförsåkning på skidor och snowboard, som är en av våra största ungdoms- och breddidrotter, straffbeskattas för närvarande i förhållande till annan idrotts- och fritidsverksamhet. Den generella idrottsmomsen i Sverige är 6 %, men momsen på utförsåkning är det dubbla, 12 %.

Frågan om den så kallade skidskatten har varit föremål för en långdragen debatt i och utanför riksdagen. Dåvarande turist- och idrottsministern, Ulrica Messing, hävdade i januari 2002 att en översyn pågick, där regeringen skulle undersöka hur det kommer sig att utförsåkning inte betraktas som en idrott bland andra utan i stället, som skidliftar, ses som en del av kollektivtrafiken. Messing underströk att regeringen var beredd agera i frågan snarast. Skidskatten skulle inte dras i långbänk.

I juni hänvisade så finansminister Bosse Ringholm till att frågan om moms på utförsåkning ska behandlas inom den omfattande momsutredning som ska tillsättas. När detta skrivs har emellertid hela 230 dagar gått sedan beslutet om denna momsutredning fattades den 10 april @ och ännu har mig veterligen ingen utredning tillsatts. Frågan har uppenbarligen hamnat i den långbänk Ulrica Messing så entydigt avfärdade i januari.

Det är mycket olyckligt att skidskattefrågan uppenbarligen har fallit mellan två stolar, mellan departement. I år förväntas ungefär två miljoner utförsåkare besöka någon av de svenska skidanläggningarna i fjällvärlden. Två tredjedelar av dessa är barn och ungdomar @ som alltså tvingas betala dubbelt så hög moms på sin idrott än de som bowlar, spelar tennis och golf eller simmar på jul- och sportloven.

Dessutom spelar utvecklingen av vinterturismen i fjällvärlden en viktig regionalpolitisk roll. Även ur denna synvinkel är det obegripligt och oacceptabelt att regeringen står handfallen i skidskattefrågan. Att dagens dubbla moms hämmar utvecklingen råder det ingen tvekan om, särskilt som utförsåkning på andra sidan gränsen till Norge är helt momsbefriad.

Med anledning av detta vill jag fråga ministern:

1.Vilka åtgärder ämnar finansministern vidta för att skattemässigt snarast likställa utförsåkning på skidor med annan idrottsverksamhet?

2.Om frågan nödvändigtvis måste utredas i den utlovade momsutredningen: Vilka åtgärder avser finansministern att vidta för att utredningen också ska komma till stånd i praktiken?

Debatt

(9 Anföranden)

Interpellationsdebatt 2002/03:68

Webb-tv: moms på skidliftar

Protokoll från debatten

Bosse Ringholm (S)

Anf. 11 Bosse Ringholm (S)

Fru talman! Som bekant har vi olika momsnivå- satser i Sverige: 25 %, 12 % och 6 %. I kammaren här har ofta framställts önskemål om att vissa av dessa momssatser ska omfatta nya slag av tjänster eller varor. Det duggar tätt med förslag om att momsen ska sänkas från 25 % till 12 %, från 12 % till 6 % eller helst till ingenting alls. Mot den bakgrunden har kammaren nyligen beslutat att regeringen bör ges i uppdrag att tillsätta en utredning, som jag också re- dovisat, för att se över det rimliga i att ha de här grän- serna och hur de olika gränssnitten ser ut. Jag inser att varje intressegrupp som tycker att just deras momssats eller deras intresse borde få en favorisering och en särskild position tycker att man inte kan vänta på helheten, men nu har ju faktiskt kammaren begärt att få en helhetsbedömning. Då tycker jag också att berörda riksdagsledamöter får finna sig i det faktum att om nu kammaren vill ha en helhetsbedömning så ska man också ha en helhetsbe- dömning och inte rycka loss någon enstaka del. Dessutom är det så att skidliftsmomsen redan är gynnad i dagsläget. Den är inte 25 % - den är 12 %. Så skidliftarna är gynnade redan förut. Frågan är om skidliftarna ska bli ännu mer gynnade än de är i dagsläget. Jag kan höra argumenten - jag har hört dem flera vintrar - om att det är väldigt angeläget att få fler turister till Sverige. Jag delar uppfattningen att det är viktigt att få fler turister till Sverige, och jag är glad över att se att vi har varit oerhört framgångsrika ock- så, inte minst när det gäller vinterturismen och skid- liftarna. Förra vintern förde vi samma diskussion. Det be- skrevs som kris och katastrof om man inte omedel- bart, helst dagen efter, fick en sänkning av skidlifts- momsen. I ett uttalande som jag har framför mig från en företrädare för Svenska Liftanläggningars Organi- sation sägs: Alla högt ställda förväntningar har över- träffats. Försäljningen av liftkort ökade med 23 % fram till nyår, jämfört med fjolårets rekordsiffror. Det var alltså inte bara en ökning förra året, utan också en ökning i förhållande till rekordsiffrorna säsongen innan. Jag tycker därför att det är något märkligt att man beskriver vinterturismen, och framför allt den här typen av aktivitet i våra slalombackar, som om det vore fråga om en krissituation. Detta används ibland även på andra områden som argument för att sänka momsnivåerna. Men faktum är att den här branschen redan är gynnad. Frågan är om den ska gynnas ytter- ligare. Det är dessutom en bransch i stark expansion. Den har varit mycket framgångsrik. Jag tycker att riksdagsledamöterna kanske skulle känna viss respekt för att kammaren anser att det finns skäl att göra en total översyn i stället för att hacka på varje område och försöka ändra än hit, än dit. Jag tror att vi har större nytta av att få en samlad bedömning. Det förefaller inte heller vara någon akut situation, särskilt om man tror på branschens egna förespråkare. De rapporterar ju mycket goda resultat, vilket jag är glad över. Jag hoppas att övriga ledamö- ter i denna kammare är lika glada som jag över de framgångar som vi har för vår vinterturism.

Håkan Larsson (C)

Anf. 12 Håkan Larsson (C)

Fru talman! Vi är väldigt glada över att det går bra för vinterturismen, inte minst i Jämtland. Problemet är bara att det nu tar tre fyra vintersäsonger till innan detta kan rättas till, för det måste väl vara ett misstag att just utförsåkning ska ha dubbelt så hög moms som annan idrottsverksamhet. Det finns ingen som helst logik i detta. Det är dessutom inte längre detsamma som personbefordran. Detta är alltså en näring som den här vintern går bra, visst, och det gäller ett område, glesbygden, där vi behöver utveckling och tillväxt mer än någon an- nanstans i det här landet. Då tycker jag att staten ska ge verksamheten förutsättningar som är goda och likvärdiga med annan idrottsverksamhet. Dessutom är detta en massidrott. Ungefär 2 miljoner svenskar sysslar med utförsåkning varje år. Det är en enorm friskvårdsinsats i en tid då vi talar om ohälsa och annat. Även i det perspektivet finns det goda argument för att likställa utförsåkning med annan idrottsverksamhet i Sverige. Vi måste dess- utom se till att vi inte har en snedvriden konkurrens med dem på andra sidan gränsen, i Norge. Där är man helt momsbefriad på det här området. Dessutom har man en regionalpolitik som stöttar och utvecklar bygderna. En sådan politik skulle jag vilja efterlysa även i Sverige.

Kenneth Lantz (Kd)

Anf. 13 Kenneth Lantz (Kd)

Fru talman! Jag ska inte göra frågeställningen komplicerad utan bara fråga: Inser finansministern att det är ganska logiskt att tänka sig att skidliftstrans- porter ingår i en idrottslig utövning? Vi har, som sagt, debatterat momssatser och beskattning i denna kam- mare tidigare, och jag minns med glädje att vi debat- terat fastighetsskatt och IT-entreprenörernas vinster. Det blev ju aldrig några vinster, och där har vi också upplevt en viss förändring. Man ska kanske påminna finansministern om Sven Duva och orden ur Fänrik Ståls sägner: "Bra, bra, han ropte, bra, håll ut, min käcka gosse du, släpp ingen djävul över bron, håll ut en stund ännu!" Jag tycker inte att vi ska hålla ut alltför länge och vänta på utredningen utan att komma till skott. Vi måste få ett svar så att vi kan få en enhetlig beskatt- ning där vi ser de olika idrotterna som lika värda. Kan finansministern dela uppfattningen med oss att skid- liftarna, alltså de transporterna, inte skiljer sig från övrig idrottslig verksamhet?

Lars Lindén (Kd)

Anf. 14 Lars Lindén (Kd)

Fru talman! Det är tråkigt att behöva konstatera att regeringen inte får ändan ur vagnen när det gäller den här frågan. Det är ju ingen ny fråga, och nu be- gravs den i utredningen. Det låter bra att vi ska ha en helhetssyn, men det borde inte vara svårt att begripa vad ni kommer till för resultat. Man behöver inte hålla på att utreda just den här detaljen. Att det går bra för skidliftarna och turistindustrin jämfört med tidigare är vi tacksamma för. Men jäm- fört med Norge och Finland tappar vi marknadsan- delar, och det är illa. Jag tror att satsningen på just skidliftar och turism är viktig i glesbygden. Regeringen pratar om en regionalpolitisk helhets- syn. Här visar den på brister i den helhetssynen efter- som detta betyder mycket för glesbygden. Att det går bättre än tidigare är glädjande, men det kunde gå ännu bättre om vi hade en klok momssats på skidlif- tar.

Bosse Ringholm (S)

Anf. 15 Bosse Ringholm (S)

Fru talman! Jag vill bara understryka att den här diskussionen lever. Opinionen är väldigt stark, och jag är övertygad om att finansministern framöver kommer att få höra många fler inlägg och krav på en rättvis beskattning av utförsåkningen i det här landet. Jag hoppas att det kan bli ett snabbt beslut, trots den här diskussionen.

Håkan Larsson (C)

Anf. 16 Håkan Larsson (C)

Fru talman! Rosita Runegrund har frågat mig vil- ka åtgärder jag avser att vidta för att stiftelser och föreningar som bedriver allmännyttigt arbete inte ska få lägga ned delar av sin verksamhet på grund av den ändrade bedömningen av deras skattskyldighet. Jag vill först påpeka att det är viktigt att skilja mellan de regler som gäller för ideella föreningar och de som gäller för stiftelser. För att en stiftelse ska undantas från skattskyldighet för vissa inkomster krävs bland annat att den uppfyller något av de i lag- texten särskilt uppräknade ändamålen. För att en förening ska kunna få motsvarande skattefrihet kan den främja även andra allmännyttiga ändamål än de som gäller för stiftelser till exempel välgörande, idrottsliga eller konstnärliga. De ideella föreningarna undantas därför i mycket större omfattning från skatt- skyldighet. När det gäller stiftelsers skattesituation har jag på senare tid besvarat flera frågor - bland annat en från Rosita Runegrund. Jag har i svaren på dessa frågor sagt att jag för närvarande inte har för avsikt att utöka eller ändra de ändamål som begränsar skattskyldig- heten för stiftelser. Det saknas enligt min mening anledning att frångå denna bedömning. Motsvarande gäller även för de ideella föreningarna.

Kenneth Lantz (Kd)

Anf. 17 Kenneth Lantz (Kd)

Fru talman! Jag vill tacka för svaret. Finansministern medger i sitt svar att han på sena- re tid har besvarat flera frågor när det gäller stiftelsers skattesituation, men att det saknas anledning att från- gå bedömningen om att ändra de ändamål som be- gränsar skattskyldigheten för stiftelser. Jag hade förväntat mig, fru talman, ett utökat svar med argument som hade klargjort varför ministern inte vill se över detta. Vi kan till exempel ta behö- vandebegreppet, som gällt sedan 1943 och behöver få en anpassning till dagens samhällssituation. Hjälp till behövande anses fortfarande endast gälla ekonomiskt behövande. Jag har blivit kontaktad av stiftelser, och jag vill, fru talman, ta upp ett par exempel som enligt min mening i högsta grad ger anledning för finansminis- tern att - om man inte är beredd att ändra lagen - se över förordningen och kanske i nästa steg tillsätta en utredning som ser på de konsekvenser som tolkning- en av lagen nu medför för barn- och ungdomar inom idrottsrörelsen. Det gäller i synnerhet för de funk- tionshindrade. Gustaf B Thordéns stiftelse kom till genom ett re- geringsbeslut 1958 och har sedan 1964 delat ut 75 miljoner. 65 % har gått till föreningar med barn- och ungdomsverksamhet, främst idrottsföreningar. Nuva- rande tolkning av lagen ser inte stödjande av barn- och ungdomsidrott som ett sätt att främja vård och uppfostran av barn. Ändå visar utredningar att idrott främjar integration av ungdomar från olika kulturer. Är inte det ett sätt att främja vård och uppfostran? Det tråkiga som har hänt på grund av skärpningen är att Thordénstiftelsen ändrar sin utdelningspolicy. Det innebär att ett flertal idrottsföreningar i bland annat Uddevalla mister sitt stöd. Därför är min fråga till Bosse Ringholm om han menar att stiftelserna gör vinst på barn, eftersom det är vad ministern egentli- gen uttrycker i sitt svar. Vad värre är drabbas många funktionshindrade barn och ungdomar av ministerns ointresse för till- lämpningen av lagen. Här vill jag ha svar av finans- ministern.

Lars Lindén (Kd)

Anf. 18 Lars Lindén (Kd)

Fru talman! Jag har både i interpellationssvaret och i andra sammanhang, som jag också refererade, lämnat en ordentlig redovisning av de nuvarande lagregler som finns om skattefrihet för stiftelser och föreningar. Jag har inte sett att det funnits några skäl som motiverar en ändring av lagstiftningen, och det begär heller inte interpellanten. När det gäller tolkningen sker den på vanligt sätt och av domstol i sista hand om så krävs. Jag kan inte se att det i det här läget finns några oklarheter i den lagstiftning vi har, och vi har haft den under mycket lång tid. Det är naturligtvis så att olika verksamheter kan komma att förändras. Därför får också olika verksamheter finna sig i den vanliga traditionella prövning som sker på det sätt som vi sett under senare tid. Jag har ingen anledning att, och varken kan eller ska, göra någon bedömning av enskilda stiftelsers ansökningar om skattebefrielse. Det är en vanlig förvaltningsprövning som ska ske. Det vore mig fjär- ran att försöka ge mig in i den konkreta diskussionen.

Håkan Larsson (C)

Anf. 19 Håkan Larsson (C)

Fru talman! Jag hoppas att finansministern kan hålla med mig om att stödet till idrott i sig är att främja vård och uppfostran av barn. Det gjordes en lagändring den 1 januari 1996 som gällde de olika bestämmelserna om skattskyldigheten för stiftelser. Men punkterna om hur man ser på kva- lificerat allmännyttigt ändamål kvarstår. De behöver ändras i förhållande till dagens samhällssystem. Det är lite tråkigt att ministern inte vill ta detta i beaktande. Det rör sig inte om ett par enstaka stiftel- ser utan om många. Det gäller 50-60 enbart för funk- tionshindrade. Låt mig ta ett annat exempel. Det gäller Stiftelsen Professor och fru J G Edgrens Testamentfond. Den skulle ge pengar till en idrottsförening för gravt syn- skadade barn och ungdomar. Det är en förening som bedriver verksamhet därför att den ordinarie idrottsrö- relsen inte är tillgänglig för gravt synskadade. Den ansökan avslogs, och det är nytt. En annan stiftelse skulle ge hjälp till synskadade för talböcker. Det blev avslag. Tidigare har man haft bidrag och kunnat ta emot bidrag. Det är många inom handikapprörelsen och av dem som berörs av stiftel- serna som tycker att det behövs en anpassning till dagens samhällssituation. Av bestämmelserna för stiftelsebeskattningen borde framgå att till exempel personer med grav funktionsnedsättning normalt ska anses tillhöra grup- pen behövande. Det gäller inte minst på grund av att vi vet att de funktionshindrade har problem i dagens samhälle. Fru talman! Om en förändring inte kommer till stånd kommer många stiftelser som trots allt har be- drivit en verksamhet i många år att få upphöra. I slutänden är det barn och ungdomar som berörs. Jag vill att finansministern tar med sig detta och att man ser över just tillämpningen. Det borde man göra när så stora förändringar sker och så många barn och ungdomar berörs av att tillämpningen har föränd- rats. Vissa domstolar dömer annorlunda i dag än vad de gjorde för två, tre år sedan. Jag hoppas att finansministern tar till sig detta. Jag ger inte upp utan kommer att återkomma i frågan.

Intressenter

Frågeställare

Håkan LarssonCenterpartiet

Besvarad av

Bosse RingholmSocialdemokraterna