Till innehåll på sidan

Minskade konkurrenshinder på kollektivtrafikmarknaden

Interpellation 2015/16:277 av Erik Ottoson (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2015-12-11
Överlämnad
2015-12-12
Anmäld
2015-12-14
Sista svarsdatum
2016-01-18
Svarsdatum
2016-01-26
Besvarad
2016-01-26

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Statsrådet Anna Johansson (S)

 

En fungerande marknad för kollektivtrafik är en viktig del i att uppnå de miljöpolitiska målen och skapa förutsättningar för fler att välja andra färdsätt än bilen. En viktig del i arbetet för att uppnå detta är att det ska vara enkelt att hitta rätt biljett och att de olika utförarnas priser är enkla att jämföra, gärna i samband med att man köper sin biljett. Ett arbete för att uppnå detta har genomförts inom ramen för branschföretaget X2AB som nu gått upp i Samtrafiken som förvaltar och utvecklar systemet.

Ett hinder för att detta branschgemensamma system ska få avsedd effekt är att det inte är tillräckligt välkänt. Konkurrensen på marknaden är inte så påtaglig att alla aktörer vinner på en gemensam lösning utan de som har en starkare marknadsställning kan fortfarande dra fördel av att ha sina egna boknings- och betalsystem. Detta skapar snedvriden konkurrens och svårigheter för nya aktörer att nå fram till kund med sitt erbjudande i de kanaler där man som resenär oftast letar.

Regeringen har flera verktyg till sitt förfogande som de kan använda för att förbättra situationen. En möjlighet för regeringen är att meddela i ägardirektiven till det statliga företaget SJ att de ska agera för att övergå till en konkurrensneutral boknings- och betallösning där hela branschen har möjlighet att delta på likvärdiga villkor. En annan möjlighet för regeringen är att lägga fram förslag i riksdagen som innebär att man kompletterar den nya kollektivtrafiklagen i syfte att även boknings- och betalsystem ska kunna tillgås på samma konkurrensneutrala sätt som infrastruktur. Alliansregeringens infrastrukturminister Catharina Elmsäter Svärdh (M) var under sin tid på posten tydlig gentemot branschen och skickade signaler som innebar att om branschen inte löser detta problem själva kommer regeringen att behöva agera. Denna signal var en av de huvudsakliga anledningarna till att arbetet med en gemensam och konkurrensneutral plattform för bokningar och betalningar inleddes. Även denna möjlighet att skicka tydliga signaler till kollektivtrafikbranschen står regeringen och statsrådet till buds.

Mot bakgrund av bland annat ovanstående vill jag fråga statsrådet Anna Johansson:

  1. Vad avser statsrådet att göra för att det ska bli enklare för kollektivtrafikresenärer att välja mellan olika utförare på marknaden, exempelvis genom det konkurrensneutrala system som Samtrafiken i dag förvaltar?
  2. Vilka av de verktyg som står regeringen till buds kommer statsrådet att använda sig av i syfte att driva fram en situation där det är enkelt för resenären att välja mellan olika kollektivtrafikutövare utan att behöva använda olika boknings- och betalsystem?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2015/16:277, Minskade konkurrenshinder på kollektivtrafikmarknaden

Interpellationsdebatt 2015/16:277

Webb-tv: Minskade konkurrenshinder på kollektivtrafikmarknaden

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 64 Statsrådet Anna Johansson (S)

Fru talman! Erik Ottoson har frågat mig vad jag avser att göra för att det ska bli enklare för kollektivtrafikresenärer att välja mellan olika utförare på marknaden exempelvis genom det konkurrensneutrala system som Samtrafiken i dag förvaltar. Erik Ottoson har vidare frågat mig vilka av de verktyg som står till buds som jag kommer använda mig av i syfte att driva fram en situation där det är enkelt för resenären att välja mellan olika kollektivtrafikutövare utan att behöva använda olika boknings- och betalsystem.

En intern utredning på Näringsdepartementet presenterade i februari 2015 ett antal förslag i syfte att utifrån ett resenärsperspektiv förbättra möjligheterna till information kring resealternativ och prisinformation vid kollektivtrafikresor. Förslagen remitterades under våren 2015.

Jag kan konstatera att det har skett en utveckling med branschgemensamma initiativ och att det nu sedan en tid finns en etablerad oberoende försäljningskanal för kollektivtrafikresor via www.resrobot.se där resenärer kan planera resor och köpa biljetter för kollektivtrafik i hela Sverige. Det tar dock tid att ändra invanda mönster, och ännu vänder sig flertalet resenärer till de sedan tidigare välkända försäljningskanalerna.

Då det har skett en positiv utveckling genom branschinitiativ planerar jag i dagsläget ingen åtgärd. Jag avser att följa frågan och utesluter inte att vidta ytterligare åtgärder på sikt om frågan om boknings- och betalsystem kvarstår som ett hinder för resenärers val av kollektivtrafikutövare.


Anf. 65 Erik Ottoson (M)

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet! Statsrådet känner till att kollektivtrafiken är en fråga som ligger mig varmt om hjärtat. Jag tycker precis som statsrådet att det är en av de viktigaste delarna i hur vi framför allt ska få våra städer att fungera väl i framtiden men även i hur vi ska kunna göra det mer attraktivt att bo på landsbygden och ibland välja bort bilen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Framför allt för sällanresenärer som väljer bort bilen vid enstaka tillfällen och i stället väljer kollektivtrafiken är det viktigt att kunna få hjälp att planera hela sin resa och kunna ta del av hela det utbud av kollektivtrafik som finns oavsett vem det är som bedriver den. Det är egentligen bakgrunden till min fråga om hur vi ska kunna stimulera detta ytterligare.

Statsrådet nämner i sitt svar resrobot.se som ett branschgemensamt initiativ. Jag tror att både statsrådet och jag välkomnar det branschgemensamma initiativet. Det man ska komma ihåg när man talar om det är att det drevs fram utifrån en tydlig signalpolitik från Näringsdepartementet och hennes företrädare Catharina Elmsäter-Svärd som då var infrastrukturminister.

Hon sa att om det nu inte är så att branschen själv arbetar fram detta kommer vi att behöva tillgripa politiska medel för att driva fram den formen av neutrala plattformar för att hitta sin kollektivtrafikresa. Det gjorde att man kom framåt i frågan och de branschgemensamma initiativen kom fram. Man föredrog att göra det själv utan att vara tvingade av lagstiftning. Det tycker jag i grunden är väldigt bra.

Det som man dock skulle vilja efterlysa är att Anna Johansson som statsråd väljer att fortsätta den tydliga signalpolitik som drevs under den förra regeringen och fullfölja detta hela vägen in i mål. Det problem som finns nu med bland annat denna plattform men också en rad andra plattformar som finns att tillgå är att de inte marknadsförs. De får inte utrymme eftersom varje entreprenör och utförare sitter på sin egen plattform och håller på sina kort.

Det jag skulle vilja efterlysa från statsrådet är en politisk ambition för hur vi går vidare med detta. Hon säger att hon inte utesluter att använda fler verktyg i framtiden om det visar sig att det inte löser sig självt. Om man tittar på hur läget nu ser ut finns det inte ens några förhoppningar om det ska lösa sig självt.

De alternativ som finns som är konkurrensneutrala har inte någon positiv trend, någon tendens eller någon faktor som skulle tala för att det skulle kunna uppstå en positiv trend, utan man står och stampar där man befinner sig. Därför skulle jag vilja efterlysa den fortsatta signalpolitiken som drevs under Alliansens tid vid makten som ledde fram till den punkt där vi står nu. Men detta behöver man sedan ta vidare.

Jag skulle också vilja höra vad statsrådet har för tankar om möjligheten att göra med den här formen av biljett- och betalsystem och kanske också bokningssystem och reseplanerarsystem på samma sätt som man har gjort med annan nödvändig infrastruktur som till exempel busshållplatser, tågstationer, räls och för all del vägar. Där säger man att det ska tillhandahållas tillträde till den formen av digital infrastruktur som vi egentligen talar om på samma villkor för vem som helst. I dagsläget har vi statliga, kommunaldrivna och landstingsdrivna bolag som stänger ute andra aktörer från att visa sina avgångar på vissa eller flera linjer för att det inte finns något sådant krav.


Anf. 66 Statsrådet Anna Johansson (S)

Fru talman! Jag vill börja med att instämma i Erik Ottossons uppfattning att det är viktigt att det finns plattformar där resenärer kan få en överblick över hur resan kan företas men också boka biljetter och lösa hela sin resa på en gång.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det som är upprinnelsen till interpellationen handlar om att man som resenär ska kunna välja mellan olika konkurrerande bolag på samma sträcka. Jag ser egentligen en betydligt större och viktigare funktion. Det handlar om att man ibland rör sig över gränser där det är olika kollektivtrafikbolag som trafikerar på exempelvis varsin sida av en länsgräns.

I en förlängning kan jag också se att det finns behov av att kunna kombinera resor med olika typer av fordon, det vill säga att man åker regionaltåg en bit av sträckan och kanske tunnelbana, buss eller spårvagn en annan bit. Man kanske vill komplettera med en taxi sista biten hem. Man kanske vill ha en hyrcykel eller någonting annat. Det är alltså det som man kallar för intermodalitet och Mobility as a service. Det är någonting som jag tror definitivt kommer att vara ett jätteviktigt arbete framöver för att underlätta människors möjlighet att göra kloka och välavvägda val och att få resandet att fungera så smidigt som möjligt från dörr till dörr.

Detta är verkligen ett utvecklingsområde, och jag kan försäkra Erik Ottoson om att jag driver på dessa frågor. Det gäller gentemot departementet, där vi under hela den tid som jag har varit statsråd har haft fokus på frågan. Jag har också haft dialog med ett antal olika aktörer, även med någon form av underliggande förståelse för att om man inte på frivillig väg inom branschen löser detta, det vill säga erbjuder resenärsnyttan, är vi beredda att gå vidare med åtgärder av politisk karaktär. Det skulle kunna vara lagstiftning, och det skulle kunna vara åtgärder av annan karaktär.

Det behöver tas fler steg i denna riktning; där är vi alldeles överens.


Anf. 67 Erik Ottoson (M)

Fru talman! Tack så mycket, statsrådet! Jag välkomnar verkligen detta besked, för jag tror att det är precis det som kollektivtrafikbranschen behöver få höra såväl på järnväg som på gummihjul. Oavsett hur man väljer att resa tror jag att det är ett välkommet besked från statsrådet.

Jag delar hennes ambition och hennes vision om det intermodala resandet, som jag tror kan ta riktig fart och bli någonting riktigt attraktivt i samma ögonblick som vi går från att ha manuellt styrda och körda fordon till att kunna ha helt autonoma fordon som opererar helt och hållet på demand. Linjelagd trafik kanske inte alltid behöver vara normen, utan vi talar då snarare om en dörr-till-dörr-service som tillhandahålls på det intermodala sätt som statsrådet beskriver.

I ett sådant kollektivtrafiklandskap kommer möjligheterna och även fördelarna med att ha fler än en aktör inom ett avgränsat geografiskt område att öka ännu mer. Också förutsättningarna för att det ska vara en välfungerande marknad kommer att öka ännu mer.

Därför ser jag nog att det finns skäl att ta tydliga steg redan i dag där vi ser möjligheter att släppa in andra aktörer på marknaden som är med och tillhandahåller vad som ibland kanske till och med är en bättre service, ett bättre pris eller en kortare körtid eftersom man väljer bort vissa stationer längs vägen. Det kan vara andra sådana initiativ som man kan använda för att mana på de etablerade aktörer som i huvudsak är statligt eller kommunalt ägda.

Jag tror att det finns många fördelar att hämta. Ett exempel som man skulle kunna dra är att om man startar en busslinje i dag har man möjlighet att göra det med två veckors varsel så länge man meddelar den regionala kollektivtrafikmyndigheten. Men möjligheterna att saluföra linjen är begränsade. Det är en kapitalintensiv verksamhet, och man kommer att behöva göra omfattande reklamkampanjer för att över huvud taget saluföra en sådan här linje. Där folk ändå går och letar efter sina resor i vanliga fall kommer den inte att kunna återfinnas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När Stockholms läns landsting gjorde sin första regionala kollektivtrafikstrategi kom denna diskussion upp. Vad gör vi om det kommer en aktör och vill vara en del av den reseplanerare som Stockholms läns landsting tillhandahåller? Då fick man lämna frågan öppen. Men vi vet vad SJ har gjort. Det är ett statligt bolag, som inte statsrådet har bolagsansvaret för. Men hon har kollegor som har det. SJ stänger ute aktörer från marknaden och från att använda SJ:s reseplanerare medan andra aktörer, som har en bättre relation med SJ och som kanske inte konkurrerar lika tydligt och på det viset är ett hot, får vara en del av den reseplanerare som finns på sj.se.

Detta är såklart ett problem för dem som ska ta sig in på marknaden och erbjuda nya och bättre tjänster till dem som vill åka med kollektivtrafik. Om vi ska kunna höja inte bara standarden utan också statusen på att resa kollektivt - för jag tror att det är en av nyckelfaktorerna för hur vi får fler att resa kollektivt både inom län och över länsgränser - tror jag att vi kommer att behöva arbeta mer just vad gäller konkurrens men också verksamma åtgärder.

Jag välkomnar initiativet och beskedet från statsrådet, och jag uppmanar henne att vara ännu tydligare med detta ut mot branschen. Ta till exempel Resrobot, som har som sitt stora problem att man inte blir finansierad eftersom aktörerna upplever att det är bättre att hålla på sitt. Men med statsrådets besked upphör det incitamentsläget att gälla.


Anf. 68 Statsrådet Anna Johansson (S)

Fru talman! Jag vågar nog påstå att branschen har uppfattat budskapet eftersom jag har framfört det, inte i den här typen av publika sammanhang men i olika typer av dialoger. Det kommer jag självklart att fortsätta göra.

Jag tror dock att det finns fler saker som påverkar i vilken utsträckning människor väljer att åka kollektivt. De undersökningar som görs visar exempelvis att sådana saker som bekvämlighet, förutsägbarhet och tillförlitlighet är avgörande faktorer. I det sammanhanget kan man säga att det handlar om sammanhållna tidtabeller med fasta avgångar, exempelvis så att man vet att ungefär vid samma tidpunkt varje timme kan man räkna med att det kommer en buss eller ett tåg. Det gäller också att man inte behöver bli stående vid ett byte, utan att det är synkroniserade avgångar. Det är ytterligare en faktor som gör att det blir enklare, mer förutsägbart och enklare att planera.

Det är klart att med många olika aktörer som planerar utan samordning är det inte säkert att just detta syfte uppnås. Konkurrens kan ha sitt värde, men konkurrens som enda medel för att öka kollektivtrafikresandet vågar jag påstå inte är särskilt framgångsrikt. Det finns exempel i världen som snarare visar att när man har släppt konkurrensen helt fri har det uppstått totalt kaos där det som har stått i fokus definitivt inte har varit resenärernas möjlighet att planera och känna trygghet med sin resa.

Vi är dock fortfarande överens om det som interpellationen gäller, det vill säga möjligheten att via en neutral plattform ta del av både tidtabeller och biljettpriser samt att också kunna köpa biljetter så att man kan ta sig smidigt från dörr till dörr.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller den fråga som handlar om de befintliga bolagen och i vilken utsträckning de ska tillhandahålla denna plattform tycker jag att det sätt på vilket Moderaterna förhåller sig till samhällsägd verksamhet respektive privat verksamhet är intressant. Om någon, till exempel Erik Ottoson eller någon annan, väljer att starta ett bussbolag är det väl ganska självklart att ansvaret för att marknadsföra denna verksamhet ligger på den som startar bolaget. Någonstans blir det ett konstigt mischmasch av att å ena sidan framhäva marknadskrafterna och konkurrensen, å andra sidan ställa andra krav på ett bolag som till exempel SJ, som verkar på marknadsmässiga och affärsmässig villkor. Det som de har byggt upp med andra pengar ska de tydligen tillhandahålla till andra aktörer. Den typen av krav ställer Moderaterna sällan, skulle jag vilja påstå, på privata aktörer.

Därför tror jag att den framkomliga vägen är att det byggs upp plattformar som inte är knutna till ett specifikt bolag eller en specifik operatör utan som är just neutrala. Det är ungefär så flygbranschen fungerar, där man kan hitta ett antal olika plattformar där man kan boka sin resa oaktat vilket flygbolag man vill resa med och så vidare. Den typen av lösningar kommer att växa fram; det är jag helt övertygad om.

Jag tror att man behöver fortsätta att föra en dialog med kollektivtrafikmyndigheter och företag för att skynda på utvecklingen, men jag tror inte att lösningen ligger i att tvinga enskilda bolag som verkar på affärsmässig grund att släppa ifrån sig sina plattformar gratis.


Anf. 69 Erik Ottoson (M)

Fru talman! Om vi börjar där statsrådet började, kring vilka incitament det är som driver folk till att välja kollektivtrafiken framför andra trafikslag, håller jag helt och hållet med henne. Det var lite grann det jag menade med bättre service. Jag använde möjligen ett samlingsord för det som statsrådet sedan benade ut, och det var bra att hon gjorde det.

Vad gäller den andra frågan, som statsrådet avslutade med, är det trots allt så att SJ under den period som det var statligt ägt arbetade fram till exempel sin plattform för bokningar och den formen av system. Även om SJ ligger på marknaden och agerar som en aktör just nu kan vi inte utesluta att man har en otillbörlig marknadsfördel från den tid då man var statligt ägd och hade tillgång till skattepengar för att bedriva sin verksamhet. Det är utifrån den principen som jag talar.

Det här blir ännu mer relevant när man talar om de regionala kollektivtrafikmyndigheterna som bedriver sin egen trafik där i snitt hälften av kollektivtrafikens kostnader går via skattsedeln. Såväl en socialdemokrat som en moderat kan utan bekymmer konstatera att det är mycket skattepengar som går in i detta.

En sådan här plattform för att nå ut till resenärer bör kanske snarare vara någonting som anses vara en konkurrensneutral tjänst som samtliga kan anslutas till, mot erforderlig ersättning såklart, på samma sätt som sker vid många andra tillfällen.

Det är inte så att SJ har varit fritt i konkurrensen under alla tider och att det inte finns någon historia att ta hänsyn till här. Det finns många andra tillfällen då man har avreglerat saker och ibland har behövt tänka en vända till - blev det hundraprocentigt rätt? Jag är den första att vilja återgå till sådana tankar.


Anf. 70 Statsrådet Anna Johansson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tror att det trots allt är att föredra att det växer fram helt neutrala plattformar som varken är knutna till enskilda företag eller till kollektivtrafikmyndigheter, just därför att behovet av att kunna hitta resor som spänner över ett ganska brett fält av möjligheter är stort. Jag tror kanske inte att de regionala kollektivtrafikmyndigheterna eller något enskilt företag är bäst lämpade att ta fram den typen av allmäntillgängliga plattformar.

Jag återvänder till det som är kärnan i den här diskussionen, nämligen att vi är överens om att det är angeläget med plattformar där man enkelt kan planera och köpa sin resa och att dialogen med aktörerna på den här marknaden fortsätter för att ge resenärerna en betydligt bättre service än i dag.

Den plattform som finns kan utvecklas ytterligare och den kan marknadsföras bättre, men jag tror också att det finns utrymme för fler plattformar som kan erbjuda ännu bredare serviceutbud.

Överläggningen var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.