lokalisering av vindkraft i Öresund

Interpellation 2004/05:469 av Thalén Finné, Ewa (m)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Anmäld
2005-03-15
Inlämnad
2005-03-15
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2005-04-08
Sista svarsdatum
2005-04-08
Besvarad
2005-04-14

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 15 mars

Interpellation 2004/05:469

av Ewa Thalén Finné (m) till samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin om lokalisering av vindkraftverk i Öresund

Vid etablering av vindkraftverk finns många motstående intressen, som till exempel kulturmiljön, naturvården, boendemiljön, fiskens och yrkesfiskets krav.

Under den tidsperiod som Sverige nu har byggt och etablerat både enstaka vindkraftverk och vindkraftverksparker har många lärdomar dragits. Dessa är bland annat att vindkraftverk kan vara störande vad gäller buller och skuggbildningar, men också utifrån naturvården, friluftslivet och boendemiljön. Vissa av våra myndigheter pekar också på att det inom vissa områden finns för få forskningsresultat, detta gäller bland annat hur fisken påverkas vid etablering av vindkraftverk till havs.

Under de senaste åren har frågan om vindkraftverks lokalisering tagits på större allvar av myndigheter och regeringen. Mycket pekar nu på att det är havsbaserad lokalisering där utbyggnad kommer att ske. Dock finner jag att begreppet havsbaserad vindkraft behöver förtydligas. Vad menar Socialdemokraterna med havsbaserad vindkraft, vilka avstånd från kusten krävs för att vi ska mena havsbaserad vindkraft och inte kustbaserad? Utifrån min utgångspunkt måste vid lokalisering av havsbaserad vindkraft mycket stor hänsyn tas till övriga landskapselement. Ytterligare en fråga som är dåligt belyst som länsstyrelsen pekar på gäller påverkan på fisken i samband med vindkraftverks lokalisering till havs, fler forskningsresultat behövs.

Utifrån en fråga jag ställde under frågestunden den 10 februari 2005 till ministern, där jag ifrågasatte lämpligheten av lokaliseringen av vindkraftsparken på Lillgrund i Öresund, fanns där en indirekt hänvisning att det kanske inte är lämpligt med en sådan placering, utan snarare fanns där en underton om försiktighet. Ministern anförde följande: "Jag håller med om att det krävs en stor ömsinthet och balansgång när det handlar om att se till naturintressen och till människors intressen av att ha en dräglig miljö runtomkring sig. Det var därför som jag pekade på att arbetet nu är att i stället försöka se var i hela landet de mest lämpliga platserna finns för stor vindkraftsutbyggnad. Det är det arbetet som regeringen nu är inne i, och där behövs en samordning av olika intressen och frågeställningar." Ministern anförde vidare att: "Det pågår nu ett spännande arbete där man har försökt peka ut vilka områden i Sverige, framför allt till havs, som är lämpliga för större vindkraftsanläggningar".

Flera år har gått sedan regeringen fattade sitt beslut om placeringen av 48 vindkraftverk på Lillgrund. Under dessa år har mer kunskap kommit fram och både Boverket och länsstyrelserna har tagit fram riktlinjer och analyser. Länsstyrelsen i Skåne har tagit fram sin rapport Vindkraft i Skåne med analyser och konsekvenser av olika scenarier för placering av vindkraftverk. Länsstyrelsen anser att lokalisering av vindkraftverk i Öresund är tveksam. Man anser dessutom att det är viktigt att bilaterala samtal startas med Danmark i frågan. Sedan frågan om Lillgrund blev aktuell i slutet av 90-talet har den grannkommun, Vellinge, som ytterst påtagligt påverkas av frågan varit kritisk och negativ. Vellinge kommun anser att samrådet vad gäller ärendets olika delar, både det mellankommunala och det mot staten varit dåligt och framför allt har deras synpunkter inte vägts in. Detta gäller även boende i de samhällen som är direkt påverkade. Dåligt belyst är frågan vad gäller påverkan av infraljud på människor och vilka villkor som ska gälla för den sortens ljud. Det olyckliga i ärendehanteringen är också att frågan om lokaliseringen hamnade i skarven mellan naturresurslagen och införandet av miljöbalken där man i den senare lagstiftningen stärkt kraven på miljökonsekvensbeskrivningarnas innehåll vid betydande miljöpåverkan.

Detaljplanebeslut, med de krav som brukligt ställs vid sådan hantering, är mest att likna vid en chimär för de som vill överklaga. Efter att Malmö kommun antagit sin detaljplan för Lillgrund och denna överklagats av bland annat Vellinge kommun till både länsstyrelsen och regeringen kan jag konstatera att det enda skälet för att ingen prövning i sak i ärendet kan ske är för att regeringen fattat sitt beslut om lokalisering enligt naturresurslagen. Bestämmelserna i plan- och bygglagen saknar därmed betydelse.

Utifrån de senaste årens analyser och konsekvensutredningar finns det många lärdomar att dra runt vindkraftslokalisering, framför allt när det gäller försiktighet vid vilka områden lokalisering av vindkraft kan ske. Med den lärdomen känns det som om beslutet om lokalisering av en vindkraftspark i området Lillgrund inte skulle ha fattats. Med anledning av detta skulle jag vilja ställa följande frågor till ministern.

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att ompröva lokaliseringen av vindkraftsparken på Lillgrund i Öresund?

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att förtydliga kraven på miljökonsekvensbeskrivningar vid storskaliga vindkraftverksetableringar?

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att ta fram riktlinjer för infraljud vid vindkraftverkslokalisering?

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att klarlägga gränsdragningen mellan beslut om lokalisering enligt miljöbalken respektive plan- och bygglagen?

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att förtydliga vad havsbaserad vindkraft är?

Vilka åtgärder kommer ministern att vidta kring forskning för bland annat fiskens villkor vid havsbaserad vindkraft?

Debatt

(9 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2004/05:469, lokalisering av vindkraft i Öresund

Interpellationsdebatt 2004/05:469

Webb-tv: lokalisering av vindkraft i Öresund

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 108 Mona Sahlin (S)
Fru talman! Sverige får i dag 30 % av sin energi från förnybara källor. Det är internationellt sett en hög siffra, men vi måste bli ännu bättre, så mycket bättre att vi kan ha som mål att basera hela vår energiförbrukning på förnybar energi. Här har vindkraften betydande potential, och dess betydelse kommer också att kunna öka. Riksdagen har antagit ett planeringsmål för vindkraftsproduktion som uppgår till tio terawattimmar år 2015. Regeringen har också vinnlagt sig om vindkraftens möjligheter genom att påbörja förenklingar i tillståndsprocessen. Som stöd för den fortsatta planeringen har vidare Statens energimyndighet pekat ut ett stort antal områden som myndigheten bedömt vara av riksintresse för vindkraft, det vill säga områden som är särskilt lämpliga för elproduktion. I den här interpellationen om vindkraft har Ewa Thalén Finné frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att ompröva lokaliseringen av vindkraftsparken på Lillgrund i Öresund, förtydliga kraven på miljökonsekvensbeskrivningar vid storskaliga vindkraftsetableringar, ta fram riktlinjer för infraljud vid vindkraftslokalisering, klarlägga gränsdragningen mellan beslut om lokalisering enligt miljöbalken respektive plan- och bygglagen, och förtydliga vad havsbaserad vindkraft är. Hon har också frågat mig vilka åtgärder jag kommer att vidta när det gäller forskning för bland annat fiskens villkor vid havsbaserad vindkraft. Eftersom det är många frågor som jag ska besvara håller jag mig kort. Regeringen lämnade i mars 2001 tillstånd enligt naturresurslagen till vindkraftsparken på Lillgrund. I naturresurslagen fanns bland annat krav på att en ansökan skulle innehålla en miljökonsekvensbeskrivning. Tillståndet är förenat med flera villkor. Bland annat föreskrivs att bolaget ska följa upp gruppstationens påverkan på fiskbestånd och fiske och bekosta de undersökningar som Fiskeriverket finner nödvändiga. Miljödomstolen har också tillståndsprövat verksamheten enligt miljöbalken. Kommunen har antagit en detaljplan, och regeringen har avslagit överklagandena på detaljplanen. I dessa prövningar har bland annat ingått bedömningar av projektets påverkan på landskapsbilden och störningar i övrigt på omgivningen. När det gäller infraljud från vindkraftverk, det vill säga ljud med frekvenser under 20 hertz, ligger detta, vad man vet i dag, under gränsen för vad som kan höras. Ljudet kan därmed inte heller uppfattas som störande. Vattenfall AB har numera förvärvat det bolag som fått tillstånd till anläggningen, och Statens energimyndighet har beviljat ett projektstöd på 213 miljoner kronor. Jag har inte erfarit att det föreligger några sådana omständigheter som medför att lokaliseringen av anläggningen skulle omprövas redan innan verksamheten startat. När det gäller miljökonsekvensbeskrivningar och miljöbedömningar för planer och program trädde ny lagstiftning som bygger på ett EG-direktiv i kraft i somras. Boverket har regeringens uppdrag att före årsskiftet ta fram råd och vägledning för hur de här reglerna ska tillämpas i PBL-sammanhang. Jag tror i och för sig att gränsdragningen mellan beslut om lokalisering enligt miljöbalken och plan- och bygglagen egentligen är ganska klar. Men det innebär inte att samspelet mellan de båda lagkomplexen är det bästa. I direktiven till den kommitté som har att se över plan- och bygglagen ingår bland annat att redovisa vilka lagstiftningsåtgärder som behövs för att uppnå en så effektiv och smidig samordning som möjligt mellan PBL och miljöbalken. Detta betänkande ska redovisas vid halvårsskiftet. Jag är inte helt klar över innebörden av Ewa Thalén Finnés frågeställning om havsbaserad respektive kustbaserad vindkraft. Vid lokaliseringsprövningar måste varje läge bedömas utifrån varje plats egna förutsättningar. Vissa frågor är då specifika beroende på om en anläggning placeras på land eller ute i havet. När det gäller andra frågor kan påverkan vara densamma medan graden varierar. Varje prövning måste ske för sig. För att säkra den framtida utbyggnaden av förnyelsebar energi måste vindkraften i sig ses som ett miljöintresse. Det finns dock stora förutsättningar att kombinera vårt ambitiösa vindkraftsprogram med målet att värna om den biologiska mångfalden, och det görs också insatser för att öka kunskapen i dessa frågor. I det här sammanhanget vill jag nämna att Kunskapscentrum för vindkraft, som drivs på uppdrag av Energimyndigheten, har ett forskningsprogram som inkluderar bland annat projekt som belyser effekter på bottenlevande fiskar i anslutning till havsbaserade vindkraftverk. Vidare har ett nytt kunskapsprogram startats av Naturvårdsverket på uppdrag av Energimyndigheten. Programmet ska ytterligare undersöka vindkraftverkens påverkan på den marina miljön och på växt- och djurlivet. Syftet är bland annat att minska osäkerheten vid bedömning av vindkraftens påverkan just på den marina miljön. Målet är att få en helhetsbild av alla de effekter på den marina miljön och dess organismer som ett vindkraftverk eller en hel gruppstation kan ha. Resultatet av forskningen kan komma att resultera i rekommendationer vad avser riktlinjer för bland annat infraljud. Det finns inte någon energikälla som inte syns eller märks och som inte inkräktar på några intressen, och framtidens energiproduktion kommer förstås också att märkas. Men som jag nu berättat görs stora insatser för att få ökade kunskaper om just vindkraftens samspel med djur och natur.

Anf. 109 Ewa Thalén Finné (M)
Fru talman! Jag tackar ministern för svaret. Jag kan konstatera att jag egentligen inte i svaret finner några reflexioner som gäller svårigheterna och målkonflikterna vid lokalisering av vindkraft. Inte heller nämns något om påverkan på människor. Det har enligt min mening - eftersom det är politiskt korrekt - slarvats med vilka hänsyn som ska tas och hur de ska avvägas i samband med lokalisering av vindkraft. Jag och många med mig upplever att oberoende av vilka argument som framförs ges svaret att ny hållbar energiproduktion måste ta plats och märkas. Det är just det som är problemet - allt som tar plats och märks måste prövas så oändligt mycket försiktigare än det som inte märks och tar plats. Skälet till att jag i min interpellation ställde så många frågor är just att det finns många problem med olika mål, och vi har många frågor som fortfarande inte är helt besvarade. I Sverige har vi riksintressen inom många områden. Där vill jag peka på två som jag tycker står i stark kontrast till vindkraften, nämligen riksintressena för kulturmiljön och friluftslivet. En mycket viktig del i detta är de avvägningar som görs mellan å ena sidan kulturmiljön och friluftslivet, och jag vill komplettera dessa med boendemiljön, och å andra sidan etablering av stora vindkraftsparker. Vindkraftsparker är industrimiljöer och passar därför dåligt ihop med kulturmiljön, friluftslivet och boendet. Jag vill påpeka att just den vida utsikten och den stora himmelsrymden är de viktigaste kvaliteterna vi har längs Öresundskusten. Därför är det oerhört väsentligt att visa aktsamhet för skåningarnas boendekvalitet och friluftsliv. Vindkraftverk med dålig lokalisering tar mycket lätt överhanden, och att 48 vindkraftverk på Lillgrund någonsin kunnat godkännas känns för mig främmande eftersom så många frågor i grunden ännu är obesvarade. Regeringen lever fortfarande på en nivå där den tror sig veta, men eftersom det inte finns några reella svar ännu hoppas regeringen att svaren kommer. Men på vems bekostnad sker det? Är det på alla de människors som bor längs kusten innanför Lillgrunds lokalisering? Eller är det på fiskens bekostnad? Svaret från ministern innehåller många fraser av typen "vad man vet i dag". Ja, just det! Det är därför forskningssvar måste komma innan fler etableringar tillåts. Att riva upp beslutet om etablering av 48 vindkraftverk på Lillgrund skulle vara att leva efter försiktighetsprincipen. När det gäller lokaliseringen av de 48 vindkraftverken skulle jag vilja höra en fundering kring det som gäller avvägningen mellan naturresurslagen och plan- och bygglagen. Jag anser nämligen inte att det är väl avvägt, även om ministern i sitt svar säger att det är det. När man tittar på de överklaganden av plan- och bygglagen som både de boende på platsen och i grannkommunen Vellinge gjort är enda skälet till avslag, både från länsstyrelsen och från regeringen, att man redan fattat beslutet enligt naturresurslagen. Då tycker inte jag att man på ett tydligt sätt gjort de avvägningar som finns med målkonflikterna. Om det handlar om att skapa en smidig process för framtiden ska det väl ändå inte ske genom att köra över de människor som påverkas mest? Jag skulle vilja att ministern gjorde en liten fundering kring den frågeställningen.

Anf. 110 Lars Tysklind (Fp)
Fru talman! När det gäller den interpellation som behandlas i dag är den ju riktad på lokalisering av vindkraft i Öresund specifikt, men både fråga och svar tar upp en hel del mer generella ståndpunkter som är applicerbara lite varstans. Så sent som i måndags hade samhällsbyggnadsministern och jag en diskussion om prövning av vindkraft, och vi konstaterade då att vi var överens om en del saker - åtminstone om två saker, nämligen att vindkraften inte skulle kräva annat än miljö- och lokaliseringsprövning och att värnandet om miljön och rättssäkerheten måste vara säkrad i en effektivare prövningsprocess. Vi var förresten överens om ytterligare en sak, att det behövs ett nytt generellt regelverk som på ett bra och samordnat sätt kan göra prövningsprocessen effektiv. Inte minst gäller det att få fram ett bra underlag i prövningsprocessen. Jag kan instämma i ytterligare en sak i dagens svar. Det gäller forskning och kunskap. Det är naturligtvis oerhört viktigt att vi kommer fram i de frågorna så att vi får ett bra underlag i prövningsprocessen. Det är A och O i sammanhanget. När jag läste svaret var det emellertid en sak som gjorde mig lite osäker. Det var det som sägs om att man ska behandla vindkraften som ett miljöintresse i sig. Då blir min direkta fråga, utifrån den diskussion vi hade i måndags: Vad menas med detta? Om det gäller ett intresse i sig kan man också ställa sig frågan: Är det någon typ av riksintresse eller ska den vägas in i en process så att vi talar om någon typ av särbehandling av frågan. Min andra fråga är väldigt direkt: Vad anser samhällsbyggnadsministern om yrkesfiskares roll som sakägare vid prövning av havsbaserad vindkraft? Det finns en viss oro inom den yrkeskåren för att inte kunna vara sakägare i vanlig mening. Det här är ett fritt område, men det är trots allt det område där man utövar sitt yrke. Det var dessa två frågor jag hade.

Anf. 111 Mona Sahlin (S)
Fru talman! Jag vill börja med att säga att jag respekterar och deltar också gärna i diskussionen på det sätt som Ewa Thalén Finné har frågat om. Det finns skäl att reflektera över många delar i energipolitiken, och det försöker jag verkligen göra. Jag tycker dock inte att det är korrekt att beskriva detta som att det slarvas med det, som Ewa Thalén Finné uttryckte det. Inte minst gäller det beslutet om etableringen i Lillgrund. Det är verkligen ingen fråga som slarvats fram, eller hastats fram, utan den har prövats mycket noggrant, uppifrån och ned och fram och tillbaka enligt alla de delar som den ska prövas: enligt plan- och bygglagen, enligt miljöbalken, genom omfattande remisshantering och omfattande funderande. Så jag vänder mig verkligen mot den beskrivning som gavs. Sedan kan man ha olika åsikter om utfallet av detta, men att ifrågasätta hela processen vore fel. Jag vill mena att den har varit mycket noggrann, och ska så också vara. Det jag har försökt resonera om, och som Lars Tysklind och jag också hade en diskussion om i samband med en annan interpellationsdebatt, är att vindkraften som energikälla i Sverige fortfarande är ganska liten och att vindkraften fortfarande har stor potential att kunna växa i Sverige. Det handlar dock inte om att ge en gräddfil till vindkraften. Den ska prövas enligt alla aspekter, vilket är mycket viktigt att framhålla. Det jag avsett med en formulering i en artikel, som också framgår här, är att betona att vindkraften verkligen är en förnyelsebar energikälla, vilket svensk energipolitik alltmer måste bygga på. Men jag vill återigen betona: Den ska inte ha en gräddfil. Den ska prövas. Det måste tas rimliga hänsyn till de ibland svåra avvägningarna - där delar jag det som Ewa Thalén Finné sade - mellan energipolitiska intressen, miljöintressen och de människors intressen som bor i omgivningen. Alla dessa aspekter ska på ett rättssäkert sätt vägas in. Och det tycker jag verkligen att prövningen, såsom den sker i dag, också utgår från. När det gäller yrkesfiskarna var de som grupp en av dem som man verkligen lyssnade på och förde diskussioner med. Men jag vet inte om Lars Tysklind var ute efter just "sakägare" eller om att det är en grupp som man, tillsammans med andra, självfallet måste både lyssna på och föra diskussioner med. Som jag säger i mitt svar till Ewa Thalén Finné pågår mycket forskning inte bara om fisket utan också om vindkraftens eventuella påverkan på fisken och den övriga marina miljön. Det är en viktig kunskap som vi måste ta till oss i takt med att den växer fram.

Anf. 112 Ewa Thalén Finné (M)
Fru talman! När jag talade om Lillgrund var det utifrån att jag har sett många av beslutsunderlagen, men det gäller mer generellt. Jag anser att man tidigare slarvade i hela processen därför att vindkraft var så bra, och kanske är så bra. Jag ska mer komma in på sakfrågor. Man fattade beslutet år 2001 enligt naturresurslagen. Sedan dess har vi fått miljöbalken, och sedan har det prövats i miljödomstolen enligt miljöbalken. Många av grannkommunerna och de boende känner en stor oro. De tycker inte att det mellankommunala samrådet har varit tillfredsställande. De tycker inte att frågeställningar om infraljud och hur de påverkas när de är ute på stranden längs Öresund är väl belysta och framför allt inte väl avvägda. Efter att beslutet fattats har bland annat Boverket kommit med riktlinjer. Boverket skriver i sina riktlinjer för vindkraftsanläggningar i kap. 8 Etablering av vindkraftverk till havs följande: "Boverket anser att inga fler vindkraftsparker bör uppföras innan kunskap har erhållits från pilotanläggningarna." Jag har väldigt svårt att se hur man ska kunna se Lillgrund som en pilotanläggning med tanke på att det är stort, komplext och ligger just där det ligger. Mitt råd till ministern måste därför bli: Följ Boverkets anvisningar och studera de anläggningar som finns. Bygg inga fler innan frågetecknen har rätats ut. Många boende är oroade över buller, infraljud och att inte kunna vistas på stranden, balkongen eller uteplatsen. Öresund är för skåningar och Skåne, som jag sade, en mycket viktig resurs just för friluftslivet och vårt boende. Jag har haft många kontakter med boende innanför Lillgrund som känner en oerhört stor oro. De tycker inte att de här frågorna har besvarats på ett för dem tillfredsställande sätt. Jag skulle vilja höra en reflexion över de delarna. Det är mycket komplexa frågor. Det kan vi vara helt överens om. Jag skrev om kustnära och havsbaserad vindkraft. Det kan vara ett luddigt sätt att uttrycka det. För mig är havsbaserad vindkraft någonting som i grunden står så långt bort att man i princip inte kan se det. När det gäller Kriegers Flak kan jag ha en mer positiv inställning eftersom det börjar komma så pass långt ut, även om jag inte är tvärsäker. Det är dessa avvägningar jag menar. Är det havsbaserat när det står två meter ut från stranden, eller var går gränsen? Det är lite den balansen det handlar om. Det är klart att varje område måste bedömas för sig. Men Öresund är väldigt känsligt.

Anf. 113 Lars Tysklind (Fp)
Fru talman! Om vi nu talar om sakägare i sammanhanget när det är kustnära eller längre ut gäller att ju närmare kusten man är desto fler sakägare finns det även i formell mening. Det finns fastighetsägare och andra. När man för diskussionen om vindkraft har man ibland en känsla av att det är en av anledningarna till att man försöker att gå ut till havs där det finns färre sakägare och kanske färre konflikter. Det var egentligen därför jag tog upp frågan om yrkesfiskets roll. Det är en grupp man kan samråda med. Men en sakägare får ändå i det här sammanhanget en särställning vid en överprövningsprocess. Det är inte helt ointressant att veta om de är sakägare när man ändå ger sig in i områden när de traditionellt har sin näring. Det var utifrån den synpunkten jag tog upp begreppet sakägare.

Anf. 114 Mona Sahlin (S)
Fru talman! Jag börjar med att fortsätta den allmänna reflexionen. Jag vill verkligen understryka att den debatten är väl värd att föra och har också sin plats i all energipolitisk diskussion. Det finns en oro. Den ser och hör också jag, och jag kan också förstå den. Det jag ville få fram är att den oron finns i många delar av energipolitiken. Det tror jag att vi är överens om. Den finns hos dem som bor nära ett vindkraftverk. Den finns bland dem som bor nära vattenutbyggnad. Den finns hos dem som bor nära ett kärnkraftverk, och den finns hos dem som bor nära ett kraftverk. Det finns en oro. Just därför ska prövningen vara så noggrann. Det gäller var placeringen är, vilka effekter det får och vilken påverkan det har. Det gäller både för dem som absolut är sakägare, de mänskliga individerna, men också för dem som inte har samma röst. Det är naturen, miljön, djur- och växtliv. Jag tycker att det finns. Men det kan göras på ett smidigare och tydligare sätt. Där har regeringen gjort en del förändringar. Det är också vad den stora utredningen om plan- och bygglagen och miljöbalken handlar om. Det handlar inte om att göra den prövningen mindre noggrann utan att den för allas skull kanske kan bli mer överskådlig och tydlig. Jag delar verkligen uppfattningen att vindkraft som energikälla är bra. Den är bra. Den finns, den bygger på naturen, och den är förnyelsebar. Den är ett miljöintresse i sig. Men det hindrar inte att vi ska pröva den mycket noga. Det gäller placering, lokalisering, effekt, påverkan, avstånd, och så vidare. Låt oss inte göra detta till en motsats. Har jag medverkat till det genom det uttryck jag använde ska jag uttrycka det annorlunda. Men vi måste gå mot mer av förnyelsebar energi utan att ge avkall på den noggranna prövningen. Jag tycker att det är väl avvägt, men vi kan göra det ännu tydligare. Lillgrund är en pilotanläggning. Det är också därför den har fått ett så omfattande projektstöd från Energimyndigheten. Det är därför som så mycket av forskning också är kopplat till den anläggningen. Det gäller bland annat effekten på fisk och den marina miljön. Vi kommer att dra mycket lärdom som kommer att påverka nästa omgång av prövningar av vindkraftverk. Vindkraften i sig är en energikälla som jag tror att vi alla är överens om kan och bör kunna öka sin andel. Men vi får inte ge avkall på den prövning som självklart måste ske.

Anf. 115 Ewa Thalén Finné (M)
Fru talman! Då är det som jag befarade att Lillgrund är en pilotanläggning. Jag vill inte ha en diskussion om pengar. Jag försöker kanske hålla mig mer neutral till vindkraften än vad Socialdemokraterna gör generellt. Jag vill inte ha den diskussionen, och jag vill i dag inte heller ha en energipolitisk diskussion. Jag kan tycka att det är tragiskt, om jag får använda det ordet, att Lillgrund med sina 48 vindkraftverk i ett område som är oerhört känsligt kan bedömas som ett pilotprojekt. Jag vill lyfta ett par kanske inte frågeställningar utan mer påståenden. Det finns flera aktörer som anser att Öresund är olämpligt för vindkraft. Det fanns till exempel en utredning, SOU 1988:32, som nu i och för sig är ganska gammal, som inte anser att Öresund ska ha vindkraft. Läser man konsekvensanalysen från Länsstyrelsen i Skåne framgår att man redan har fattat beslut om Lillgrund. Men man anser att det inte är lämpligt med vindkraft just i Öresund. Länsstyrelsen är statens egen myndighet som har uppdrag av regeringen att finna platser för lokalisering av vindkraft, och den är negativ till Öresund. Mot bakgrund av det känns det otillfredsställande att regeringen har godkänt Lillgrund som ett pilotprojekt med alla de frågetecken som likväl finns om vindkraften. Jag vill ha mer forskningsresultat. Jag tycket inte att de som bor så pass nära och är så många, flera hundratusen, ska påverkas och vara försökskaniner. Tänk om det framkommer att infraljudet påverkar människor negativt och att stränderna blir oanvändbara. Ska vi då riva det här pilotprojektet? Mitt råd till ministern blir: Riv upp beslutet.

Anf. 116 Mona Sahlin (S)
Fru talman! Jag ska fatta mig mycket kort. Regeringen ser verkligen inga skäl alls att riva upp beslut om en verksamhet som inte ens har påbörjats och som även har prövats i alla de här aspekterna. Jag vänder mig därför mot uttrycket försökskaniner. Det skulle passa om man inte alls hade prövat detta enligt miljökraven och om man inte alls hade gjort de här stora avvägningarna och verkligen prövat alla aspekter - både när det gäller människor och djur och påverkan på näromgivningen. Uppenbarligen har vi olika aspekter och ingångar, och det får vi respektera. Jag tänker inte fullfölja uppmaningen att riva upp beslutet. Men jag tror att vi alla tre som har deltagit i debatten med spänning ser fram emot den ytterligare lärdom som kommer. Vi har visshet om att det här måste få betydelse för den fortsatta hanteringen av vindkraften. Vi lär återkomma till frågan.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.