läkare utan uppehållstillstånd

Interpellation 1999/2000:358 av Hagström, Ulla-Britt (kd)

den 14 april

Interpellation 1999/2000:358

av Ulla-Britt Hagström (kd) till statsrådet Maj-Inger Klingvall om läkare utan uppehållstillstånd

Den 29 mars besvarade statsrådet Maj-Inger Klingvall en fråga av undertecknad om utvisningshotade läkare. Samarbetsavtal öppnar för import av läkare och sjuksköterskor. I Västra Götaland pågår bl.a. ett samarbete med den tyska organisationen Bundesanstalt für Arbeit. Spanska och polska läkare rekryteras också till regionen. Detta är ett sätt att lösa den stora läkarbristen. I Västra Götaland finns enligt uppgift ca 280 läkartjänster vakanta. Samtidigt finns utvisningshotade läkare i regionen. Vissa har bott i Sverige så länge att de behärskar svenska språket. Det är angeläget att deras utbildning valideras och att de kan ges möjligheter att stanna i landet och kunna utföra sin profession.

Ansökningar om uppehållstillstånd prövas individuellt. Behovet av läkare och deras kompetens borde i dessa fall kunna vara en avgörande faktor. Antalet läkare från länder utanför EU har varit relativt konstant sedan 1996 med knappt 140 personer per år.

Var tredje läkare som 1999 fick svensk legitimation har enligt Landstingsvärlden nr 10/00 fått sin utbildning i andra länder. År 1999 fick 341 läkare med utländsk härkomst svensk legitimation. "Det är särskilt viktigt med tanke på den växande äldre befolkningen som inte kan svenska", säger utredaren Leif Lindberg, Landstingsförbundet. Också ordföranden i Läkarförbundet är positiv, men pekar samtidigt på att arbetsgivarna måste ta sitt ansvar för att läkare med utländsk härkomst får handledning när de börjar i den svenska sjukvården.

I svaret den 29 mars påpekade statsrådet att det råder en bred uppslutning kring den reglerade invandring vi har i Sverige. "En huvudregel är att tillstånd för andra än skyddsberättigade och EU-medborgare, ska sökas före inresan till Sverige." Ett av skälen är att kunna kontrollera tillströmningen av utländsk arbetskraft till den svenska arbetsmarknaden. Vad gäller läkare utbildade i någon av EU:s medlemsstater finns regler om ömsesidigt erkännande av läkares utbildningsbevis. Jag är helt medveten om att svenska myndigheter vid bedömning av asylansökningar eller om det föreligger humanitära skäl, ställer skyddsbehov i centrum och inte kan ta hänsyn till den sökandes yrke. Statsrådet svarar dock att olika projekt pågår i Stockholm och Malmö med syfte att hjälpa de invandrade läkare som finns i landet att börja utöva sitt yrke i Sverige. Det borde vara ett bärande argument för en läkare som söker permanent uppehållstillstånd i Sverige, att intyg getts från t.ex. primärvårdsledning om behovet av professionen.

Med hänvisning till det anförda vill jag ställa följande fråga till statsrådet Maj-Inger Klingvall:

Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att hjälpa invandrade läkare utan permanent uppehållstillstånd i Sverige att få sin läkarprofession validerad för att komplettera till svensk legitimation?