Kostnadsutvecklingen inom lantbruket
Interpellation 2021/22:291 av Daniel Bäckström (C)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-01-19
- Överlämnad
- 2022-01-19
- Anmäld
- 2022-01-20
- Svarsdatum
- 2022-02-01
- Besvarad
- 2022-02-01
- Sista svarsdatum
- 2022-02-03
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)
Före jul ställde undertecknad en skriftlig fråga till landsbygdsministern om regeringen kommer att vidta några åtgärder med anledning av de stigande kostnaderna för lantbrukets insatsvaror, som totalt på årsbasis innebär kostnadsökningar på flera miljarder kronor för svenskt lantbruk.
Av landsbygdsministerns svar framgår att regeringen inte planerar några sådana åtgärder, men att den analyserar och följer upp situationen i nära dialog med näringen.
Centerpartiet välkomnar analys och dialog, men vill betona att nuvarande situation är så pass allvarlig att den måste följas av konkreta åtgärder. Allt annat hotar de målsättningar om en ökad matproduktion, vilket riksdagen fattat beslut om inom ramen för livsmedelsstrategin.
Sedan den skriftliga frågan ställdes i december har regeringen valt att avsätta drygt 6 miljarder kronor till en elpriskompensation för de hushåll som drabbats av höga elpriser. Denna kompensation kommer inte att omfatta ekonomiskt pressade lantbruksföretag. Däremot kommer den att nå 1,8 miljoner hushåll, varav många sannolikt inte alls har samma akuta behov av ekonomiskt stöd.
Samtidigt brottas alltså många lantbruksföretag med bristande lönsamhet, och det nya året har inte börjat bättre. Förutom de historiskt höga elpriserna så har framför allt den för lantbruket så nödvändiga dieseln rusat i pris. Dieselpriset uppgår i dag vid pump till en bra bit över 20 kronor per liter. För drygt ett år sedan var priset cirka 15 kronor per liter. För sex år sedan var dieselpriset strax över 11 kronor per liter. Det ger perspektiv för hur dramatisk kostnadsutvecklingen har varit för svenskt lantbruk.
Den senaste dieselprisuppgången förklaras delvis av den ökade reduktionsplikt som trädde i kraft vid årsskiftet och som riksdagen politiskt har fattat beslut om. Reduktionsplikten är i sig självt positivt i och med att det bidrar till att minska transporternas klimatpåverkan och bidrar till att minska beroendet av importerade fossila drivmedel. Den ökade reduktionsplikten skapar även nya möjligheter för lantbruksnäringen att bidra till den gröna omställningen. Samtidigt går det inte att blunda för att lantbrukssektorn drabbas oproportionerligt hårt när den ökade reduktionsplikten inte följs av kompensatoriska åtgärder, till exempel i form av sänkta skatter.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Anna-Caren Sätherberg:
- Avser regeringen att efter sin analys och dialog med lantbruksnäringen återkomma med konkreta åtgärder för att möta lantbrukets kostnadsutveckling för insatsvaror?
- Kommer regeringen att vidta några åtgärder för att kompensera för de ökade dieselkostnader lantbruket drabbas av till följd av den politiskt beslutade ökade reduktionsplikten?
Debatt
(13 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2021/22:291
Webb-tv: Kostnadsutvecklingen inom lantbruket
Dokument från debatten
- Tisdag den 1 februari 2022Kammarens föredragningslistor 2021/22:62
- Protokoll 2021/22:62 Tisdagen den 1 februariProtokoll 2021/22:62 Svar på interpellation 2021/22:291 om kostnadsutvecklingen inom lantbruket
Protokoll från debatten
Anf. 68 Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)
Fru talman! har frågat mig om regeringen avser att efter sin analys och dialog med lantbruksnäringen återkomma med konkreta åtgärder för att möta lantbrukets kostnadsutveckling för insatsvaror.
Daniel har även frågat mig om regeringen kommer att vidta några åtgärder för att kompensera för de ökade dieselkostnader lantbruket drabbats av till följd av den politiskt beslutade ökade reduktionsplikten.
Lantbrukets lönsamhet har utmanats av kostnadsökningar som en följd av ökade priser på flera olika insatsvaror. Kostnadsökningarna påverkar inte bara svenska lantbrukare utan är i huvudsak kopplade till förändringar på råvarupriser och energipriser generellt. Samtidigt har priserna på flertalet jordbruksvaror ökat, vilket till del kan kompensera för de ökade kostnaderna.
I linje med den svenska livsmedelsstrategin arbetar regeringen aktivt för att långsiktigt stärka konkurrenskraften i svenskt lantbruk. Därför har tre handlingsplaner för livsmedelsstrategin beslutats. Handlingsplan del 1 innehöll satsningar på drygt 1 miljard kronor via nationella medel och öronmärkta medel i landsbygdsprogrammet. Handlingsplan del 2 innehöll satsningar på 122 miljoner kronor årligen 2020-2025 samt en extra förstärkning 2020 på 114 miljoner kronor. Handlingsplan del 3 innefattar ytterligare satsningar om 74 miljoner kronor årligen 2021-2023. Regeringen beräknar att för åren 2024-2025 tillföra 36 miljoner kronor årligen och för åren 2026 och framåt 11 miljoner kronor per år.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Handlingsplanerna omfattar bland annat satsningar på forskning och innovation, regelförenkling och kompetensförsörjning. Dessutom aviserades en ytterligare förstärkning på 10 miljoner kronor årligen för 2022-2025 i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1) till vildsvinspaketet, som är en åtgärd i handlingsplanerna. Regeringen har därtill gjort stora satsningar i budgeten för 2022 för att stärka infrastrukturen och servicen på landsbygden.
Utformningen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik är därutöver ett viktigt verktyg för att stärka det svenska jordbruket. En central utgångspunkt när Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken har utformats är att den ska stärka jordbrukets lönsamhet och underlätta möjligheten att nå livsmedelsstrategins mål. Totalt under perioden 2023-2027 omfattar den strategiska planen drygt 60 miljarder kronor. Utöver detta beräknas cirka 4,3 miljarder kronor under samma period tillföras nationella åtgärder som möter målen i den gemensamma jordbrukspolitiken.
Jag har en nära dialog med näringen kring dessa frågor i syfte att fortsatt analysera och följa situationen. Nu på torsdag, den 3 februari, presenterar Statens jordbruksverk sektorskalkylen för 2021, som kommer att visa det aktuella läget för jordbruket. Hur utvecklingen av priset på insatsvaror och jordbruksvaror förändras framöver kommer att vara en viktig faktor för jordbrukets lönsamhet tillsammans med regeringens insatser för att långsiktigt förbättra lönsamheten och konkurrenskraften för svenskt jordbruk.
Anf. 69 Daniel Bäckström (C)
Fru talman! Jag tackar ministern för detta svar på en fråga som är oerhört angelägen just i denna tid när Sverige och övriga länder i EU och närregionen står inför en allvarlig säkerhetspolitisk kris som påverkar oss på många sätt när det handlar om insatsvaror och risker, samtidigt som Sveriges jordbrukare nu får bära oerhört stora kostnadsökningar.
Jag lämnade in en fråga före jul med anledning av LRF:s rapport om ökade kostnader på drygt 4 miljarder. Svaret från ministern blev att det fördes dialog och att analys gjordes.
Jag följde upp detta utifrån det förvärrade läget. Det har ju utvecklats, och utifrån beräkningar fortsätter det att försämras - LRF har i sin rapportering visat på 5,7 miljarder i dagsläget.
Svaret som vi tog del av inledningsvis i denna debatt handlade om analys och fortsatt dialog. Det är dock inte enbart dialog och analys som är viktigt, fru talman, utan det är också viktigt att visa handlingskraft och att ta dessa frågor på största allvar. Det handlar ju om vår säkerhet och försörjningstrygghet och om förutsättningarna för många företagare runt om i landet som nu funderar över om de över huvud taget kan fortsätta sin verksamhet.
Vi vet att detta är ett faktum. Ministern vill invänta Jordbruksverkets sektorskalkyl, som presenteras senare den här veckan, men vi ser och hör från många jordbruksföreträdare runt om i landet att detta är på allvar och att det behövs insatser här och nu.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi i Centerpartiet har tagit initiativ i riksdagens finansutskott om en nödmiljard. I budgeten för det här året lade vi också 1 miljard till landsbygdsprogrammet. Detta stöddes inte av övriga partier. Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Moderaterna valde heller inte att komplettera med en enda krona till jordbruket i detta svåra läge.
Vi har gått vidare och presenterat ett åtgärdsprogram för Sveriges landsbygd med förslag på omställning, ökad användning av förnybara bränslen, kompensation för de ökade kostnaderna och skattelättnader för att hantera prissättningen. Detta skulle göra förutsättningarna rimligare såväl för jordbruksföretagare som för övriga som tankar på landsbygden.
Utöver nödmiljarden har vi föreslagit att det dieselavdrag som jordbrukare ges möjlighet att göra fördubblas till 4 kronor per liter. Detta skulle ge en oerhört viktig möjlighet att i närtid göra förutsättningarna bättre för de svenska jordbruken, som nu är oerhört pressade.
Hur ser regeringen på en fördubblad dieselåterbäring i närtid? Vi har såväl regelverk som tekniska möjligheter att genomföra detta väldigt snabbt. Avser regeringen att återkomma till Sveriges riksdag med ett förslag om detta och följa Centerpartiets initiativ även i den frågan?
Fru talman! Det finns många faktorer här som samverkar. Den samlade bilden är dock väldigt oroväckande, och vi måste ta detta på yttersta allvar.
Anf. 70 Lars Thomsson (C)
Fru talman! Jag vill börja med att välkomna Anna-Caren Sätherberg som landsbygdsminister. Det var efterlängtat; detta har vi väntat på länge. Anna-Caren Sätherbergs roll är verkligen behövd i detta svåra läge.
Jag har hört svaret på Daniel Bäckströms fråga, och tyvärr andas det väldigt stor passivitet. Det beskriver mycket bakåt men säger lite om vad Socialdemokraterna och regeringen vill göra framöver.
Normalläget i en sådan här kostnadskris, då marknadsprissättningen fluktuerar, är inte att politiken möter upp detta med politiska insatser. Jordbruket är dock verkligen ett stort undantag, och jag tycker att man kan visa det.
Jordbruket är en låglönebransch; avkastningen är i snitt någonstans runt en halv procent. Detta kan jämföras med många fler procent i de flesta andra branscher.
Jordbruket har extremt långa ledtider. Om man lägger ned djurproduktionen - jag har själv varit mjölkbonde i 20 års tid - tar det minst fem år att bygga upp den igen.
Hela jordbrukssidan har väldigt många andra sidoeffekter. Jordbruket håller landsbygden levande, håller ett öppet landskap och bidrar väldigt aktivt till biologisk mångfald. Givetvis försörjer det oss också med mat, livsmedel och förnödenheter till biobränsle och annat.
Totalt sett gör detta att det verkligen finns behov av att matcha upp med statliga insatser i jordbruksnäringen när det krisar som det gör nu.
Enligt den bild jag har från Gotland är detta kanske den värsta krisen - värre än krisen med torkan 2018 och, på Gotland, även 2019. Varför är det så? Det är fyra faktorer som slår samtidigt. Det handlar om foderpriset - eller i grund och botten om sojapriset - samt om priset på gödning, diesel och el. Framför allt slår detta hårt mot djurproduktionen, för den har kostnader på alla dessa sidor.
Något som oroar mig väldigt mycket är att det är de yngre bönderna - de nytillträdda, som just har tagit över företagen - som tappar sugen först. Det innebär att vi riskerar att den yngre generationen tappar framtidstron. Detta beror mycket på att de har mindre marginaler när de startar ett företag - de har inte hunnit tjäna in så stora pengar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Totalt sett är det en väldigt illavarslande bild. Det är extremt bråttom med snabba insatser. Vad regeringen än hittar på får det inte komma likviditetsförstärkningar om ett år eller i höst, utan detta måste faktiskt ske i vår om det ska ha effekt på riktigt. Det finns djurgårdar, till exempel i Vännäs i Västerbotten, som redan i dag har skickat iväg sina djur eftersom insatserna inte har kommit i tid.
Min fråga är: Vad vill egentligen regeringen och Socialdemokraterna? Ytterst står ju hela vår livsmedelsstrategi på spel. Vi vill öka, men nu riskerar vi att tvärminska.
Anf. 71 Magnus Oscarsson (KD)
Fru talman! Det är kris i det svenska jordbruket. Det går inte en dag utan att vi får se eller höra om krisen i medierna.
Vad är då pudelns kärna, fru talman? Jo, kostnaderna för jordbrukarna har fullkomligt exploderat. Priset på diesel, el, foder, handelsgödsel och i princip allt som bonden använder till livsmedelsproduktionen har ökat.
Detta är väldigt allvarligt. Vi har haft en negativ utveckling under ganska många år nu. Jag tänker på mjölkkrisen 2014 och åren därefter. Sedan kom torkan 2018, och nu har vi denna kris. Många jordbrukare som jag talar med säger att de aldrig får återhämta sig - det finns ingen buffert att ta av.
Under flera år har jag haft diskussioner med olika ministrar. Vi har sett att ungefär fem mjölkbönder har slutat varje vecka under några år. Det är lite mindre än vad det har varit.
I dag har vi ungefär 2 950 mjölkföretag kvar i landet. Med denna kris kommer utvecklingen tyvärr inte att stanna upp. Fler har redan slutat eller aviserat att de kommer att sluta. Varför? Därför att ekonomin är så ansträngd. Intäkterna är för små och utgifterna för stora. Detta är inte konstigt. Vad kostar det i dag att köpa en liter diesel vid pump? Det kostar 21,37.
En bonde sa så här till mig: Det är illa nu, men tänk när vårbruket drar igång och vi börjar köra traktor på allvar. Det vågar jag inte ens tänka på i dagsläget.
Vi kristdemokrater har lagt fram ett förslag i miljö- och jordbruksutskottet om att minska reduktionsplikten. Det skulle innebära en sänkning av dieselpriset med 3 kronor. I dag hade vi detta uppe i miljö- och jordbruksutskottet, men tyvärr fick vi inte majoritet för förslaget. Regeringen och Centern sa nej till förslaget.
Min fråga till statsrådet är: Nu säger regeringen nej till att minska dieselpriset med 3 kronor, men vad har regeringen för plan för att minska kostnaden för jordbruket? Regeringen kan ju inte bara säga nej, nej, nej, utan det måste komma några förslag som kan visa att man faktiskt regerar och har någonting att komma med när det gäller jordbruket. Regeringen och statsrådet kan inte bara säga att man för resonemang, gör analyser och sysslar med kunskapsinhämtning. När får vi ett svar från regeringen och statsrådet om vad som kommer att ske?
Anf. 72 Staffan Eklöf (SD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag vill tacka ministern för att hon är här och lyssnar på våra angelägna frågor. Jag vill också tacka Daniel Bäckström från Centerpartiet, som skrev den här viktiga interpellationen, och Magnus Oscarsson från Kristdemokraterna, som tog initiativ till att miljö- och jordbruksutskottet ska diskutera den här frågan med regeringen, Jordbruksverket och LRF på torsdag.
Som vi har hört här tidigare ökar priserna på jordbrukets insatsmedel och det har delvis indirekt att göra med pandemin, men delvis har det också att göra med politiska beslut. Det handlar om politiska beslut i andra EU-länder. Det handlar om svenska beslut. Det handlar om EU-anpassningar som indirekt får effekter i Sverige på grund av felaktig politik i EU. Det handlar också om helt äktsvenska politiska beslut. Resultatet är en kris för jordbruket.
Det är en kris där gårdar har börjat läggas ned, och det kommer att bli många fler nedlagda gårdar om ingenting görs. Det är en kris där den så viktiga framtidstron riskerar att eroderas, en framtidstro som är så viktig för investeringar och för att rekrytera unga lantbrukare till näringen. Den är också viktig för att utveckla jordbrukets hållbarhet.
Givetvis måste de politiska partier som inte såg det ena eller det andra komma lära sig sin läxa om verkligheten. Det handlar om EU, elförsörjning, beredskap och jordbrukets lönsamhet. Det är viktigt, men det hjälper inte jordbruket här och nu. Det är en hemläxa som andra partier får fundera på i lugn och ro. Här och nu behövs konkreta åtgärder för att underlätta för jordbruket, och det är bråttom.
Om regeringen inte gör detta nu kastar man bort mycket av de goda förutsättningar som finns inom jordbruket att växa och att minska miljöavtryck och klimatavtryck. Det ter sig som ett vägskäl, tycker jag. Antingen går vi framåt, och världens bästa jordbruk blir ännu bättre och större, eller så går vi bakåt, och jordbruket krymper, tappar fart och kommer in i en förtvinande, negativ spiral.
Jag hoppas nu på ett konkret löfte från ministern om hjälp specifikt riktad till jordbruket. Jag hoppas också på att regeringen är mer vidsynt än ministerns partikamrater var i utskottet i dag, där de avslog Kristdemokraternas och Sverigedemokraternas initiativ att minska reduktionsplikten, så att dieselpriset skulle bli drygt 3 kronor lägre vid pump. Det handlade om att minska den tvingande inblandningen av till största delen importerade biodrivmedel. Det skulle betyda 750 miljoner kronor direkt till jordbruket. Det skulle ge de svenska åkerierna en mer rättvis konkurrenssituation, och det skulle underlätta för skogsbruket. Det skulle göra det lättare att leva på landsbygden för många.
Kan ministern lova dessa två saker: specifik hjälp till jordbruket nu och en minskning av reduktionsplikten för diesel?
Anf. 73 Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)
Fru talman! Tack, mina herrar, för alla inspelen! Vi har ju haft den här diskussionen förut. Ingen ska tro att regeringen inte ser allvaret i situationen för jordbruket. Ingen ska heller tro att regeringen sitter på händerna.
Under min första vecka som minister ringde jag upp Lantbrukarnas Riksförbunds ordförande och hade ett möte, där han för mig presenterade kostnadsutvecklingen som den såg ut i december. Vi insåg gemensamt att vi också måste ta fram intäktssidan, eller i alla fall var det ett önskemål från min sida.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Precis som en av ledamöterna sa var kostnadsutvecklingen då på dryga 4 miljarder. Nu visar man i stället en kostnadsutveckling på 5 miljarder. Det är svårt att bara sätta upp fingret i luften om man inte kan se om det är något mer som har hänt. Har avräkningspriset höjts? Är det andra saker som har bidragit till att kostnads- och intäktsutveckling har mötts, men inte tillräckligt? Detta ska vi nu få presenterat på torsdag.
Mina herrar! Nu får vi sektorsanalysen på torsdag, och ni som sitter i miljö- och jordbruksutskottet får den direkt presenterad där. Då vill jag ändå be er att förstå att det inte går att komma med löften här och nu. Man måste utreda hur det ser ut. Man kan inte strunta i att göra analysen.
Jag vill säga några saker till. Behövs det åtgärder ska de självklart vara enkla och effektiva. Det måste fungera här och nu. Det är helt rätt.
Jag vill ta upp några saker till som har sagts i debatten. Naturligtvis måste vi se en ökad biodrivmedelsproduktion i Sverige. Vi kan ju inte vara beroende av Saudiarabien, för då styr vi inte över insatsvarornas utveckling. Där gör regeringen satsningar både på biodrivmedel och i Klimatklivet på biogas. De utökas nästa år till 700 miljoner kronor.
Detta är enormt viktigt för jordbruket. Vi ser ju att det inte ser nattsvart ut överallt, även om det är så på många ställen. Där man har gjort en omställning och inte har detta behov av insatsvaror ser det inte likadant ut. Men på många ställen är det, precis som ledamöterna beskriver, en otroligt tuff situation, vilket vi är väl medvetna om.
Låt mig ändå lyfta fram något om svenskt jordbruk som är positivt. Vi ser mer svensk mat säljas i matvaruaffärerna, vilket är enormt positivt. Om man väljer svenskt och köper en kasse för 100 kronor går 20 kronor till bonden. Om man väljer att bara handla som vanligt är det 9 kronor som går till bonden. Fler borde alltså uppmanas att handla svenskt.
Vi ser exporten av jordbruksprodukter öka, vilket också är positivt. Vi ser alltså positiva saker, men vi ser också den situation som är här och nu. På torsdag kommer Jordbruksverket att för flera här inne presentera sin sektorsanalys. Då får även jag del av den. Hur såg det ut 2021, och vad är prognosen för 2022? Det är ett underlag som jag tycker att vi alla behöver.
Anf. 74 Daniel Bäckström (C)
Fru talman! Centerpartiet har ju varit högst delaktigt i flera processer som ligger till grund för både den strategiska planen och övergångsåret när det handlar om landsbygdsprogrammet. Utan vår insats hade förutsättningarna antagligen sett annorlunda ut.
Det är väl att det analyseras och att man inväntar en rapport. Men hur ser den fortsatta planeringen ut? Hur ser planeringen för fredag och de kommande veckorna ut - när återkommer regeringen med förslag om hur man ska tackla situationen och drar slutsatser utifrån vad som kommer att presenteras?
Jag utgår från att också regeringen kan känna in hur förutsättningarna drastiskt har försämrats och hur hårt detta slår mot enskilda näringsidkare, som fortsatt ska ta beslut inför vårbruk och planerad verksamhet på djurhållningssidan. De har ännu inte kunnat få tag i gödningsmedel på grund av att priserna har skjutit i höjden så oerhört. Bland annat har det att göra med att rysk gas har blivit dyrare eller mindre åtkomlig. Detta påverkar produktionen, och det är också en säkerhetspolitisk koppling som finns där. Det är ett beroende, som ministern är inne på, som tvingar oss att förhålla oss till hur insatsvaror från andra länder påverkar svenska förutsättningar för produktion.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Låt mig säga några ord om Centerpartiets ståndpunkt när det gäller reduktionsplikten. Vi står bakom reduktionsplikten. Det är ett viktigt styrmedel när det gäller att ställa om och nå hållbarhet och minskade klimatutsläpp.
Vi behöver göra detta. Det handlar inte i detta läge om att skära ned reduktionsplikten. Däremot handlar det om att skattebefria den inblandning som är i varje liter. Det ger en enorm effekt, inte minst långsiktigt. Varje deciliter som blandas in av förnybart, helst producerat i Sverige, stärker inte bara den inhemska ekonomin. Det gör också att det blir miljövänligare.
Med en skattebefrielse, som EU-kommissionen har föreslagit skulle kunna gälla från den 1 januari, blir det en enorm effekt när det gäller priset vid pump. Detta tillsammans med en fördubblad dieselnedsättning gör att förutsättningarna snabbt kan förbättras och att man kan möta kostnadsutvecklingen.
Fru talman! Det är oerhört viktigt vilka signaler regeringen skickar till svenskt jordbruk. Det finns paralleller till andra sektorer. Jag har jobbat en del med försvarspolitik, och ibland funderar jag. Ska det behöva gå så långt att vi tappar förmåga på hemmaplan innan vi inser hur krisen ser ut och hur allvarligt det är och innan vi vidtar åtgärder?
Jag ser stora risker - att vi är i ett läge där det inte kommer att vidtas åtgärder från regeringens sida, att man fortsätter att analysera och köpa sig tid och att detta faktiskt får oerhört stora konsekvenser för svensk produktion det här året, helt i strid med den målsättning som vi är överens om inom ramen för livsmedelsstrategin. Det är alltså väldigt angeläget att regeringen och landsbygdsministern omgående återkommer, efter torsdagens presentation, med förslag till konkreta åtgärder.
Anf. 75 Lars Thomsson (C)
Fru talman! Jag tackar för svaret från statsrådet. Enligt beräkningar från LRF som vi har sett är det väldigt tydligt att vi rör oss uppåt i kostnadsbilden. Det är 5,7 miljarder i den senaste beräkningen, och det har stigit rätt snabbt på bara en månad. Man säger att det är en försämrad lönsamhetskalkyl med i storleksordningen 1 miljard 2021 och att det kommer att vara ytterligare 1 miljard 2022. Detta kommer nog statsrådet att se på torsdag. Eller det är kanske ännu kraftfullare fall när det gäller lönsamheten.
Vi vet också att det är rätt många grenar i jordbruksnäringen som inte får någon kompensation på marknaden över huvud taget. Grisnäringen är en sådan. Äggnäringen tror jag också är i precis det läget.
Jag ska ge ett praktiskt exempel för att visa hur svårt detta kan vara. Jag kan berätta om en genomsnittlig gotländsk gård - det är ett verkligt fall - där de har 300 hektar åkermark och 500 nötdjur. De omsätter 5 miljoner. I förhållande till de 5 miljonerna får de en kostnadsökning på 750 000. Det är alltså 15 procent av omsättningen, rakt upp och ned, på ett bräde, när det gäller de fyra faktorerna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Detta slår otroligt fort. Det svar som statsrådet gav var att det ska vara enkla och effektiva insatser. Jo, det är korrekt. Men jag saknar verkligen en sak: Det ska vara snabba insatser. Det är nästan det viktigaste - att det går snabbt. Därför måste regeringen återkomma fort.
Jag ser också att vi måste återkomma med insatser som gör att vi klarar svensk konkurrenskraft i livsmedelsnäringen men också klimatomställningen. Det kan inte vara tal om att vi ska sänka reduktionsplikten. Tar man bort reduktionsplikten går man egentligen ifrån klimatlagen, och det kan aldrig vara någon lösning.
Anf. 76 Magnus Oscarsson (KD)
Fru talman! Tack, statsrådet, för svar! Vi antog en livsmedelsstrategi - det har vi pratat om ganska många gånger - i juni 2017. Det var viktigt att vi antog den och att vi var politiskt överens, för den talar mycket om att vi ska ha ett konkurrenskraftigt jordbruk, att lönsamheten ska öka och att vi ska öka livsmedelsberedskapen i landet.
Om man ser på resultatet av den livsmedelsstrategi som vi antog 2017 märker man att det faktiskt är precis tvärtom. Med det som händer nu kommer takten att öka. Det är vi kanske överens om.
Jag gläder mig ändå över att statsrådet säger att man tar till sig det vi nu har sagt och att ministern tar till sig det som sägs på torsdag. Jag tror att det nu är otroligt viktigt att vi ser att regeringen tar tag i detta på största allvar.
På tal om livsmedelsstrategin - jag har sagt detta förut - har jag mött många jordbrukare runt om i landet. Fortfarande har ingen sagt till mig: Magnus! Livsmedelsstrategin som ni antog var bra. Vad mycket nytta jag ser av den hemma på min gård!
Jag har inte hört en enda säga det. Och det är ganska många år sedan vi antog strategin. Min fråga till ministern är: Vad säger ministern när hon möter bönder och får samma fråga?
Anf. 77 Staffan Eklöf (SD)
Fru talman! Tack, ministern, för svaret! Låt oss vänta till på torsdag! Det kanske är rätt. Tajmningen för denna interpellation är kanske inte optimal, eller så är den helt optimal. Nu är det ju tydligt vad vi förväntar oss av regeringen. Vi förväntar oss ett aktivt agerande.
Jag tror att ministern får förbereda sig för aktion, för det finns redan i dag indikationer vad gäller intäkter för lantbruket, huruvida de har ökat eller inte. Ska man generalisera kanske man kan säga att spannmålspriserna har gått upp ganska bra och mjölkpriserna lite grann, och när det gäller kött är det sämre. Det finns alltså redan i dag indikationer på att prisuppgången inte möter kostnadsuppgången. Ministern får alltså förbereda sig.
Vi har pratat om biodrivmedelsinblandning. Man för nu en politik, för klimatets skull, där biodrivmedelsinblandning leder till nedläggning av gårdar - så är det just i den här situationen. Det kan då inte vara en god klimatåtgärd. Det betyder ju minskad livsmedelsproduktion i Sverige. Eftersom svensk livsmedelsproduktion är bland de bästa i världen vad gäller klimatbelastning betyder en minskad livsmedelsproduktion en ökad klimatbelastning. Det blir ju mer import. Vi vill inte äta mindre.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Satsningar på klimatet via reduktionsplikt och andra klimatkrav på jordbruket leder alltså till ökade klimatgasutsläpp i den här situationen. Det behöver väl inte sägas att det också leder till en minskad säkerhet i kris och försämrade möjligheter att leva på landsbygden.
Sänka jordbrukets klimatpåverkan kan vi göra senare, förutsatt att vi har livskraftiga näringar kvar. Vi kan följa det vi har åtagit oss i EU - det räcker. Vi behöver inte alltid vara bäst i klassen.
Anf. 78 Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)
Fru talman! Jag skulle bara vilja påminna ledamoten om att svenskt jordbruk självt har som mål att vara fossilfritt 2030. Jag och regeringen tycker naturligtvis att vi borde stödja det på många sätt när branschen själv säger att det är modellen framåt. Remissvaren på utredningen om ett fossilfritt jordbruk kommer också i veckan, så den här veckan händer det massor.
Jag tror att ledamöterna precis som jag förstår att det också är bra att ha med sig Jordbruksverkets sektorsanalys, som är en del i analysen. Jag vill också berätta för ledamöterna att LRF:s analys kom i fredags. Det är alltså inte så att vi sitter på händerna. Det hoppas jag inte att någon tror att vi gör. Vi är fullständigt medvetna om vad som sker. Men vi vet också att vi ville se både kostnads- och intäktsläget, och i fredags presenterade LRF sin analys.
Jag sa det innan: Vi köper mer svenskt. Livsmedelsexporten ökar. Det är positiva saker och ingår också i livsmedelsstrategin. Jag vet inte heller om många bönder pratar om livsmedelsstrategin, men jag tror att alla tycker att det är bra när till exempel avräkningspriset på mjölk ökar och att det blir en kedja. Jag tror att det är kedjan som är styrkan i livsmedelsstrategin, och jag hoppas att den nya gemensamma jordbrukspolitiken och den strategiska plan som vi har tagit fram också ska hjälpa till så att den helt enkelt får mer fart.
Som ledamöterna kanske vet har Energimyndigheten också fått i uppgift att göra en kontrollstation för reduktionsplikten för att analysera om vi ligger rätt och hur det ser ut för både företag och medborgare. Den uppgiften har de just nu.
Det är självklart att vi ska ställa om. Vi ska ha en klimatomställning, och vi ska ha den här och nu. Vi ska se till att den fungerar också på lands och glesbygd, och vi ska se till att den fungerar i jordbruket där målet är ett fossilfritt jordbruk 2030. Det är inte många år bort. Den omställningen måste vi stötta, och det gör vi med till exempel biogassatsningen, det som finns i Klimatklivet och annat.
Skattebefrielsen vill jag ändå nämna. Det är någonting som vi jobbar med, och regeringen skickar snart in en ansökan om fortsatt skattebefrielse för rena biodrivmedel till EU. I händelse av att EU skulle avslå den ansökan har vi också remitterat en promemoria om att rena biodrivmedel ska kunna ingå i reduktionsplikten. Vår förhoppning är naturligtvis att vi kan ha den dialogen med EU och att man fortsätter att säga ja till den skattebefrielsen. Där är jag och Centerpartiet helt överens, som vi har varit om ganska många saker de senaste åren, dock förstås inte om allt.
Anf. 79 Daniel Bäckström (C)
Fru talman! Det är alldeles nödvändigt att regeringen lämnar in en ansökan eller ser till att skattebefrielsen förlängs när det handlar om höginblandade förnybara bränslen. Annars gör det en skattehöjning på 2 miljarder, vilket skulle få oerhört stora och allvarliga konsekvenser för både fortsatt efterfrågan och investeringar. Investerare står ju nu och planerar och projekterar för att investera i förnybara bränslen i Sverige.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
De här signalerna är oerhört viktiga, men vi talar också om att regeringen redan vid halvårsskiftet bör ta initiativ till att skattebefria låginblandning av förnybara bränslen. Det är ändå 30 procent av en liter som är förnybart, och det ser vi effekterna av nu när kostnaderna sticker iväg.
En sådan skattebefrielse skulle motsvara 1 krona och 10 öre per liter redan i sommar, vilket är oerhört viktiga effekter i ett läge där också den förnybara delen ska öka fram till 2030. Det ger även drivkrafter för Sveriges jordbrukare och skogsägare att fortsätta att investera och kunna göra investeringar som ställer om.
Fru talman! Jag besökte en jordbrukare, en mjölkbonde, i Fryksdalen i fredags. De har byggt solceller, de har en flispanna, de tar vara på energin och de bygger vindkraftsparker. Men trots de stora investeringarna i förnybar energi nämner även denna företagare att marginalerna just nu är på fel sida. Just nu behövs det tydliga åtgärdsprogram även från statens sida som balanserar de höga kostnaderna.
Jag hörde fortfarande inget svar på hur regeringens arbete ser ut i nästa vecka när det gäller att återkomma med förslag som är skarpa, som ger effekt i närtid och som också ger en signal till Sveriges jordbrukare om att fortsätta att satsa.
Anf. 80 Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)
Fru talman! Tack till alla ledamöter för ert stora engagemang, som jag delar! Svenska bönder levererar inte bara den goda maten, utan de ser också till att vi har en landsbygdsutveckling och skapar nya gröna jobb. Det här är otroligt viktiga företag som behövs för att landsbygden och hela samhället ska fungera.
Processen framåt är den att vi får analysen på torsdag. Vi måste naturligtvis titta på den och se vad den säger. Regeringen är inte omedveten om hur det ser ut för många bönder just nu, och efter torsdag får vi väl ha en fortsatt diskussion.
Som ledamöterna säger är det en pressad situation. Regeringen vill, som många av ledamöterna i den här kammaren, se en ökad livsmedelsproduktion. Vi hade en diskussion om säkerhetsläget när jag var hos miljö och jordbruksutskottet, något som flera har nämnt. Vi vill naturligtvis se en ökad produktion både när det gäller totalförsvaret och i den livsmedelsstrategi som vi har. Vi vill också se en ökad export, och vi vill se fler handla de goda produkter som jordbruket och bönderna ser till att vi har i våra hyllor.
Med detta, fru talman, tackar jag så mycket för i kväll!
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.