Kommunernas ansvar för den nationella flyktingpolitiken

Interpellation 2009/10:104 av Jakobsson, Leif (s)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2009-11-12
Anmäld: 2009-11-12
Fördröjd: Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält: 2009-11-25
Sista svarsdatum: 2009-11-26
Besvarad: 2009-12-01

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 12 november

Interpellation

2009/10:104 Kommunernas ansvar för den nationella flyktingpolitiken

av Leif Jakobsson (s)

till statsrådet Tobias Billström (m)

Tisdagen den 10 november lades följande text ut på Vellinge kommuns hemsida:

”Detta agerande, som också skett i andra mindre kommuner i Skåne, visar på ett sammanbrott för svensk flyktingpolitik. Det kan inte längre vara ett kommunalt problem i Sverige att ta emot denna strida ström av tonårspojkar från oroshärdar i Asien och Afrika. Detta måste lösas på nationell nivå inom ramen för EU.

Vi kommer därför att undersöka vilka möjligheter vi har för att stoppa denna cirkus – så här får det inte gå till!”

Bakgrunden är att ett privat företag tecknat avtal med Malmö stad som transitkommun för ensamkommande flyktingbarn om ett antal platser i Vellinge kommun. Vellinge kommun informerades en vecka innan men informerade inte de boende. I stället lades ovanstående text ut på kommunens officiella hemsida med hänvisning till kommunstyrelsens ordförande.

Samma kväll genomfördes ett informationsmöte med de kringboende som blev ganska stormigt. De Vellingebor som innan mötet läst kommunstyrelsens ordförandes inställning till ensamkommande flyktingbarn var naturligtvis oroade. Alldeles uppenbart har kommunledningen i Vellinge underblåst och frammanat oro för och motstånd mot mottagande av ensamkommande flyktingbarn. Vilket ansvar anser statsrådet att kommunalpolitiker och kommuner har för den svenska flyktingpolitiken? Är det rimligt att texter som den ovan citerade förekommer på officiella hemsidor?

Min fråga till statsrådet Billström är därför:

Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att engagera alla Sveriges kommuner i flyktingmottagandet?

Debatt

(13 Anföranden)

Interpellationsdebatt 2009/10:104

Webb-tv: Kommunernas ansvar för den nationella flyktingpolitiken

Dokument från debatten

Riksdagens protokoll 2009/10:40 Tisdagen den 1 decemberProtokoll 2009/10:40 5 § Svar på interpellation 2009/10:104 om kommuners ansvar för den nationella flyktingpolitiken

Protokoll från debatten

Tobias Billström (M)

Anf. 7 Tobias Billström (M)

Herr talman! Först vill jag tacka för svaret. Det är mycket vatten som har runnit under broarna sedan jag skrev den här interpellationen. Jag skrev den direkt när jag hade tagit del av agerandet från Vellinges moderata kommunalpolitiska ledning. Debatten som följde hade i och för sig det goda med sig att samhället i stort blev uppmärksammat på situationen för ensamkommande flyktingbarn och att regeringen och statsrådet Billström i alla fall i ord har tvingats ta tag i frågan. Åtgärder som vi i oppositionen tidigare hade krävt var nu plötsligt möjliga. Det är ju en del av det svar jag har fått i dag. Det är gott så långt. Det krävs sannerligen både statliga insatser och långt vidare kommunalt engagemang om vi ska kunna ge de här barnen ett värdigt liv. Transitkommunerna som nu agerar slussar har fått ta ett allt större ansvar för vad som egentligen är ett nationellt ansvar. Det behövs fler transitkommuner men framför allt ett gemensamt ansvarstagande i mottagandet. Men, herr talman, min interpellation handlar egentligen om en djupare frågeställning än så. Det handlar om ledarskap, om politiskt ansvar för grundläggande mänskliga rättigheter och värderingar, om ledarskap som står upp för alla människors lika värde och inte underblåser fördomar och främlingsfientlighet. Det handlar också om kommunernas ansvar för den nationella politiken. I dessa avseenden har statsrådet avstått från att över huvud taget svara mig. Det är väldigt olyckligt, för det här behöver verkligen diskuteras. Men det är klart, det är ju moderata partikamrater till Billström som är upprinnelsen till den här debatten. Som sagt: Det som fick mig att ställa interpellationen var att Vellinges moderata kommunledning använde kommunens hemsida till att misstänkliggöra både flyktingbarnen och den nationella flyktingpolitiken samma dag som det sedan på kvällen skulle hållas informationsmöte för medborgarna om ett transitboende i kommunen. Formuleringarna var både insinuanta och försåtliga. Så här stod det: Detta agerande, som också skett i andra mindre kommuner i Skåne, visar på ett sammanbrott för svensk flyktingpolitik. Det kan inte längre vara ett kommunalt problem i Sverige att ta emot denna strida ström av tonårspojkar från oroshärdar i Asien och Afrika. Det måste lösas på nationell nivå inom ramen för EU. Vi kommer därför att undersöka vilka möjligheter vi har för att stoppa denna cirkus. Så här får det inte gå till. Det säger sig självt att de medborgare som den kvällen gick till mötet med företaget som anordnar slussen kom dit med förutfattade meningar. Den moderata kommunledningen har mycket starkt väljarstöd och därför ett mycket stort ansvar för vad man säger och gör. Jag lider med alla de Vellingebor som i riksmedier utmålats som inskränkta och hjärtlösa egoister. De har fått lida för en kommunledning som brustit i sitt ansvar. Jag säger tack till alla de modiga, framför allt ungdomar, som visat att det finns andra krafter i kommunen. Vellinges moderaters beskrivning av den nationella flyktingpolitiken som en cirkus och deras oförbehållsamma uttalande om att inte delta ställer alla kommuners ansvar på sin spets. Sverige består faktiskt av kommuner. Staten har själv inget territorium att upplåta för flyktingmottagande. Att, som Billström gör i dag, vägra kommentera så uppenbara angrepp på grundläggande svenska värderingar är inte klargörande. Jag tycker att det behöver sägas klart och tydligt från riksdagens talarstol att alla Sveriges kommuner har ett ansvar och att det inte är acceptabelt att kommunalpolitiker underblåser främlingsfientlighet. Att Billström inte gör det i dag, herr talman, är fegt.

Leif Jakobsson (S)

Anf. 7 Leif Jakobsson (S)

Ulf Nilsson (Fp)

Anf. 8 Ulf Nilsson (Fp)

Herr talman! Av någon anledning har antalet ensamkommande flyktingbarn till Europa och till Sverige de senaste åren ökat väldigt kraftigt. Det finns naturligtvis många olika orsaker till att barn kommer. Men utan att fundera över det är vi ju alla överens om att minderåriga barn och ungdomar måste tas om hand, både under den tid som de får en prövning av sina asylskäl, när man prövar om de kan åka tillbaka eller inte, och när de eventuellt har fått uppehållstillstånd. I dag är det, vad jag kan se, ungefär 60 procent av dem som har sökt det senaste året som har fått uppehållstillstånd. Det som hände i Vellinge var naturligtvis oerhört beklagligt. Trots att Vellinge kommun själv inte skulle betala för det här transitboendet och trots att det var andra som skulle ta ansvar för det var det uttalanden som kändes mycket obehagliga. Samtidigt, som bland annat Leif Jakobsson själv påpekar, kom det väldigt snabbt reaktioner från många håll i Vellinge. Nu står folk i kö, mer eller mindre, för att anmäla sig som gode män. Och även andra skånska kommuner som inte har tagit ansvar för ensamkommande flyktingbarn har nu hört av sig till Migrationsverket. Det riktigt beklagliga är nämligen att så många kommuner har vägrat att ta ett ansvar, att ställa upp, att skriva ett avtal, att ordna familjehem och så vidare för ensamkommande flyktingbarn. Där har både Leif Jakobsson och jag och alla andra som jobbar med rikspolitik ett ansvar att påverka våra partier. Det är nämligen inte så att det är någon tydlig skillnad mellan borgerliga och rödgröna kommuner, utan det är ungefär lika många från båda sidorna som inte har visat sig intresserade av att ställa upp, och det är djupt beklagligt. Om varje kommun i Sverige tog emot ett par ensamkommande flyktingbarn skulle vi inte längre ha de här problemen. Nu verkar följden av den här negativa debatten kunna bli en positiv reaktion. Från Folkpartiets sida har vi hela tiden varit väldigt tydliga. Vi tycker att även om utgångspunkten är att man ska komma överens frivilligt måste det finnas en gräns, både när det gäller flyktingar i allmänhet och när det gäller barn, där staten faktiskt kan tvinga en kommun. Det är naturligtvis inte det önskvärda, men möjligheten ska finnas. Därför är vi väldigt glada över att migrationsministern, i fråga om den utredning som ska tillsättas, säger att även olika typer av lagliga åtgärder ska utredas. En svensk kommun tillhör, som sagt, Sverige och kan inte bedriva en egen migrationspolitik utan måste solidariskt finna sig i den politik som riksdagen, ofta i bred enighet, har bestämt. Det är vad det handlar om när det gäller migrationspolitik. Vi har en början. En koordinator har utsetts. Samordningsdiskussioner mellan kommuner startar. Och en utredning ska titta närmare på eventuell lagstiftning. Jag tycker att det glädjande nog tyder på handlingskraft från regeringen. Jag tycker att mycket positivt har hänt sedan Leif Jakobsson skrev sin interpellation. Jag förstår verkligen att han skrev den i den situation som då var, för det var väldigt beklagligt. Men nu tycker jag att vi är på rätt väg, och det verkar som att vi faktiskt får allt fler kommuner som är beredda att ställa upp. Men både Leif Jakobsson och jag och andra ska hjälpa till och driva på gentemot våra respektive partier.

Luciano Astudillo (S)

Anf. 9 Luciano Astudillo (S)

Herr talman! De flesta av oss har barn runt omkring oss, egna barn eller barnbarn. Vi följer dem i deras utveckling. Vi gläds när de mår bra, utvecklas och når framgång i sina liv. Vi känner oro och försöker finnas där när de behöver vårt stöd. Nästan samma känsla och samma handlingskraft har vi också när det gäller våra grannars barn. Det är det som gör så många av oss så stolta över vårt land. Det är därför Sverige är så fantastiskt. Mottagandet av ensamkommande flyktingbarn och Vellingesammanbrottet sätter allt det här på prov. För mig är detta inte främst en partipolitisk fråga. Jag är helt övertygad om att alla riksdagspartier vill ha en annan ordning än den nuvarande. Jag är helt övertygad om att de allra flesta svenskar är beredda att ge ensamkommande flyktingbarn med skyddsbehov en hjälpande hand. Situationen har länge varit ohållbar för de fyra transitkommunerna, däribland Billströms tidigare hemstad Malmö, men framför allt för de ensamkommande barn som det handlar om. Det var också därför jag begärde och hade en debatt kring de här frågorna för exakt tre veckor sedan, samma dag som Vellingesammanbrottet. Då var inte statsrådet lika tydlig. Då var det Malmö som fick skäll av Billström. Förslagen om extra transitkommuner, om att se över ersättningssystem och om att överväga en pliktlag var då kortsiktiga. Det var inga lösningar. Mindre än en vecka senare presenterade statsrådet Billström dem som lösningar på problemet. Jag tycker ändå att det är positivt. Det är ett fall framåt. Något gott kanske kom ur Vellingesammanbrottet. Men i Billströms värld är fortfarande alla de här lösningarna, som vi debatterade för tre veckor sedan, kortsiktiga. De löser inte grundproblematiken. Det stod statsrådet och sade för tre veckor sedan. Därefter har han också sagt: Om ingenting händer kommer hela systemet att falla ihop någon gång i mitten av december. Det är väldigt lite tid kvar. Jag har en fråga utifrån det uttalandet men också utifrån att de lösningar som presenteras bara är tillfälliga och kortsiktiga. Vilka andra initiativ avser statsrådet att ta så att systemet på sikt inte ska falla ihop?

Bodil Ceballos (Mp)

Anf. 10 Bodil Ceballos (Mp)

Herr talman! Jag hade först inte tänkt gå upp i den här debatten, men jag tycker att det är en viktig fråga. Precis som Luciano sade här alldeles nyss är det inte en partiskiljande fråga egentligen. Alla är vi lika angelägna om att vi ska lösa den problematik som vi nu har i Sverige med att det kommer många ensamkommande barn och att vi inte får ut dem i kommunerna. Det är ett gemensamt ansvar som vi har. Jag tror att vi måste försöka tackla det gemensamt. Jag har under våren och förra året också besökt många hem för ensamkommande barn för att bilda mig en uppfattning om hur det fungerar, på vilka sätt man arbetar. Det är olika på olika ställen. Jag minns särskilt en diskussion som jag hade i Söderhamn med hemmet där. Där berättade de hur de i grannskapet från början var mycket emot att man skulle ha ett hem för ensamkommande barn. Man hittade alla möjliga ursäkter. Det skulle bli alldeles för besvärligt och si och så. Men sedan när det väl hade varit i gång under ett tag var uppfattningen en helt annan. Man kom till hemmet för ensamkommande barn och uttryckte sin uppskattning över killarna - som det mestadels var - som fanns där. Saker och ting förändras när man väl har det inpå knuten. Det är inte bara hem för ensamkommande barn som ifrågasätts. När jag drev igenom ett föräldrakooperativ tillsammans med några andra för 20 år sedan eller mer var det protester bland grannarna. Sedan var de nöjda med att det var många barn i grannskapet. Den skandal som vi hade med Vellinge - det är faktiskt en skandal - kanske behövdes för att verkligen få upp frågan på dagordningen så att alla ser vad som händer och för att vi ska kunna få ut något gott av det framöver för barnens skull. Den skandalen kanske behövdes. Vi kan få en större samsyn, och ute i kommunerna kan det bli en större samsyn.

Tobias Billström (M)

Anf. 11 Tobias Billström (M)

Herr talman! Låt mig börja med att vända mig till interpellanten. Regeringens inställning är glasklar i den här frågan. Ska det system för mottagande av ensamkommande barn som vi har i Sverige och som riksdagen har beslutat om fungera måste fler kommuner teckna avtal med Migrationsverket. Det finns ingen annan väg. Det finns inget annat som löser det problem som vi ser i dag. De åtgärder som regeringen har vidtagit under de senaste veckorna syftar till att försöka hantera den akuta situationen, bland annat genom att utse en koordinator för mottagandet av ensamkommande barn som har i uppgift att i dialog med kommunerna snabbt se till att antalet platser ökar. Det är min förhoppning att det vi nu ser och hör rapporter om, nämligen att fler kommuner ställer sig i kö hos Migrationsverket, ska innebära att det som jag talade om i debatten för ett par veckor sedan ska kunna undvikas, nämligen att systemet upphör att fungera. Det finns inget enkelt sätt att hantera detta. Vi har bara 290 kommuner i Sverige. Av dem är det bara lite mer än 100 som har tecknat avtal med Migrationsverket. Detta är ett ansvar som åvilar alla oss i den här kammaren som representerar riksdagens samtliga partier. Samtliga partier i riksdagen ställde sig bakom den nuvarande ordningen. Även interpellanten ställde sig bakom den nuvarande ordningen och röstade för den när vi införde den 2006. Det kan vara värt att tänka på i det här sammanhanget. Jag har inga problem att diskutera Vellinge i sig. Jag har varit mycket tydlig med att jag tycker att Vellinge kommun, precis som alla andra kommuner i det här landet, ska teckna avtal med Migrationsverket. Men det finns andra kommuner som har haft exakt samma retorik, exakt samma sätt att resonera kring den här frågan. 2007 väckte mina partikolleger i Bromölla kommun en motion till kommunfullmäktige om att kommunen skulle teckna avtal om att ta emot ensamkommande barn. Den motionen röstades ned av den socialdemokratiska majoriteten i Bromölla som använde exakt de argument som har framförts från Vellinge: Det kostar för mycket, man tycker inte att man får ersättning från staten trots att det är uppenbart att systemet är kostnadsneutralt, och man tycker - Leif Jakobsson upprepade dessutom det argumentet här i talarstolen - att det är ett nationellt ansvar. Men ett nationellt ansvar bygger väl rimligen på att alla är med och gör sin del av jobbet? Det tycker jag i alla fall som migrationsminister. Därför har jag varit tydlig och kommer att fortsätta att vara tydlig med att det som löser det här grundläggande problemet är att vi alla bjuder till, att vi alla ställer upp och tar ansvaret så att de ensamkommande barnen kan få ett värdigt, humant mottagande under sin första tid här i Sverige. En ibland i debatten förbisedd detalj är att deras rättssäkerhet ska kunna garanteras. Det är det som är problemet. Jag lade märke till att både Leif Jakobsson och Luciano Astudillo använde uttrycket transitboende. De pratade om transitboende som en lösning. Det är ingen lösning på det här problemet. Lösningen är att de här barnen får ett permanent boende. Det är också därför som jag i debatten med Luciano Astudillo för någon vecka sedan - eftersom han tog upp det kan det vara värt att rekapitulera den debatten - sade att transitboende inte är en lösning på problemet. Det kan aldrig vara det. Det handlar bara om att tillfälligt placera barnen på ett ställe. Ska Migrationsverkets prövning av de här barnens ärenden kunna komma i gång måste de ha ett fast boende. Jag menar att det är dags för alla riksdagens partier att ta sitt ansvar gentemot sina kommunpolitiker. Frågan tillbaka till interpellanten blir: Vilka åtgärder tänker Socialdemokraterna vidta för att samtala med sina kommunpolitiker och få dem att teckna de avtal med Migrationsverket som är nödvändiga för att det här systemet ska kunna fungera?

Leif Jakobsson (S)

Anf. 12 Leif Jakobsson (S)

Herr talman! Jag kan börja med att svara på Billströms fråga. De åtgärder vi kommer att vidta är att vår partiledning kommer att tillskriva samtliga kommuner som styrs av oss och påtala det här. När det gäller Skåne har den socialdemokratiska distriktsstyrelsen tagit ett likadant beslut och satt i gång att jobba med varje kommun. Det är alldeles självklart. Jag sade inte att någon går fri. Tobias Billström säger att man använder samma retorik i andra kommuner. Nej, det gör man inte. Det är riktigt att man klagar på ersättningen, och det är riktigt att man pratar om det nationella ansvaret. Men det som stod på Vellinges hemsida var något helt annat. Det var insinuationer. Det var försåtliga formuleringar som ifrågasatte barnen. Det skulle ha varit ett problem att en stor del av dem var av manligt kön och att de kom från Asien och Afrika. I den texten är det uppenbart vad man vill och vad man underblåser för stämningar. Det är tack och lov inte vanligt i Kommunsverige, oavsett politisk färg. Det är det som har gjort att så många, inte minst Vellingebor, har gått ut och sagt att nu är det stopp, nu kan vi inte leva med en sådan här stämpel på vår kommun. Jag tycker att det är en väsentlig skillnad. Jag försöker prata om och ställa frågan om ansvaret när det gäller att sätta i gång sådana här opinioner och framför allt underblåsa dem med den typ av resonemang som förts på Vellinge kommuns hemsida av kommunledningen. Jag skulle gärna sett att statsrådet som är ansvarig varit betydligt tydligare i den frågan. Det är snarare den moderata partisekreteraren som har fått ta jobbet att inom partiet ta Vellingemoderaterna i örat och försöka klara upp det. Om vi låter de här formuleringarna stå okommenterade från regeringens sida, om vi säger att det är okej att man underblåser främlingsfientlighet i sin kommun är vi riktigt farligt ute. Vi som bor därnere och Billström som har gjort det vet mycket väl hur fort och illa en sådan utveckling kan ske. Det är bara att titta över sundet hur politiker av olika schatteringar i försök att röstmaximera har hängt på sådana här trender och till och med underblåst dem. Jag säger alltså "ja" när det gäller åtgärderna - bra att regeringen nu är på gång med mycket av det som inte minst Luciano Astudillo tidigare har påpekat här i kammaren. Men vi väntar fortfarande på frågan om det politiska ledarskapet när det handlar om de kommunalpolitiker som underblåser främlingsfientlighet.

Ulf Nilsson (Fp)

Anf. 13 Ulf Nilsson (Fp)

Herr talman! Visst var en del av den retorik som kom fram från kommunledningens sida på blogg och hemsida i tidningen olycklig. Det är bara att konstatera. Man sade helt enkelt att man inte kunde tänka sig några asylsökande i kommunen, trots att lösningen i det här fallet var tillfällig och man inte skulle betala. Då undrar man ju vad det är för motiv som ligger bakom. Nu har man bett om ursäkt för detta och ändrat sina uttalanden lite grann. Jag håller med om att det är beklagligt, och jag vet att mina partikamrater i Folkpartiet i Vellinge under många år har drivit att Vellinge ska ta emot både traditionella flyktingar och ensamkommande flyktingbarn. Men det stora problemet blir ändå, Leif Jakobsson och andra i oppositionen, att oavsett om det är rödgröna kommuner eller allianskommuner så är det alldeles för många kommuner som inte tar sitt ansvar. Där vill jag nästan haka på ministerns fråga. För att ha en dialog här skulle det vara intressant att höra vad ni har för fler förslag. Vi har öppnat för att försiktigt pröva lagstiftningsmöjligheter och att ha en organiserad samordning med koordinator och så vidare och att resonera. Utgångspunkten måste ändå vara att det blir allra bäst om man frivilligt kan komma överens och Migrationsverket kan ta hänsyn till kommunens speciella förutsättningar både ekonomiskt och praktiskt. Sedan ska det ändå finnas något slags tvingande möjlighet i bakfickan. Min fråga är återigen: Har ni några andra förslag, mer än det här med koordinatorn och att titta på lagstiftningsåtgärder och så vidare? Jag hoppas och tror att vi ganska snart ska kunna visa att fler kommuner ställer upp, och det tycker jag är ännu viktigare än att fördöma en del av den retorik som i sig var värd att fördömas - det är jag den första att instämma i.

Luciano Astudillo (S)

Anf. 14 Luciano Astudillo (S)

Herr talman! Först vill jag säga till Ulf Nilsson att jag tror att det är tredje gången jag står i kammaren och debatterar frågan om ensamkommande flyktingbarn. Varje gång har vi avkrävts svar på lösningar. För tre veckor sedan hade jag en del förslag som jag resonerade kring. Dessa förslag avfärdades av statsrådet som tillfälliga och kortsiktiga och inte som några lösningar alls. Det handlade om ersättningssystemet, och det var den kortsiktiga lösningen men ändå en lösning för den situation vi har i dag kring transitboende. Det handlade också om att se över möjligheten att stärka lagstiftningen på området så att man inte ska kunna neka att ta emot ensamkommande flyktingbarn. Allt det där resonerade jag kring, men Billström avfärdade det och tyckte inte att det var en lösning. Nog sagt om det. Jag kan konstatera att det är ett underlag för de initiativ som tagits - bra! Välkommen! Vi ska noga följa detta, men i regeringens och Billströms egen bok var detta inte en lösning. Kom ihåg det! Vi ska följa om utredningen löser problemen långsiktigt men också om de här tillfälliga initiativen löser det akuta läget som vi har nu. För akut är det. Jag har vänner som jobbar inom psykvården i Skåne, och de beskriver hur illa de här ungarna mår, hur de skär sig och hur de försöker ta sitt liv i ren desperation för att bli sedda och accepterade. Det är med dem för ögonen som jag, inte i första hand som socialdemokrat utan som medmänniska, har slagits för att fler kommuner, även socialdemokratiska, ska ta ett ansvar. Det kommer jag att fortsätta göra.

Bodil Ceballos (Mp)

Anf. 15 Bodil Ceballos (Mp)

Herr talman! De rödgröna har också föreslagit att ingen kommun ska få lov att neka till att ta emot. Det är inte detsamma som att tvinga människor att flytta till en viss kommun, som en kvot eller något annat, men ingen ska helt enkelt få neka som Vellinge har gjort. Här finns ett boende och möjligheter att ta emot; då ska man inte kunna säga nej. Det man också kan se över är möjligheten för regioner att ta ett större ansvar. Jag vet att man i min region Gävleborg diskuterar att regionen ska vara mer inblandad. Detta har dock stött på patrull på grund av den lagstiftning vi har som säger att det är kommunerna som ska ta emot och inte regionerna. Men regionen har större möjligheter att samordna de tio kommuner som vi består av, och därför bör man titta på möjligheten att ändra lagen så att även regionerna kan ta ett annat ansvar. Nu får man göra det liksom vid sidan av på något underligt sätt, och då blir det inte riktigt som det var tänkt från början. Men det viktiga är att man hittar en lösning så att barnen får någonstans att bo i en kommun som välkomnar dem och ser till att de får gå i skola och annat. Vi som sitter i riksdagen har självklart ett ansvar i våra hemkommuner att ligga på för att de ska ta det ansvar vi förväntar oss av dem. När alliansen tillsammans med Miljöpartiet en gång skrev ett brev till alla kommuner började till exempel min egen kommun att titta på frågan, och man bestämde sig för att man skulle ta emot. Jag tror att alla vi som sitter här faktiskt måste ta ansvar på hemmaplan och tala om för våra egna kommuner att vi förväntar oss att de ställer upp, om vi nu vet att de inte redan gör det. Det är också vårt ansvar.

Tobias Billström (M)

Anf. 16 Tobias Billström (M)

Herr talman! Jag ska börja med att säga att jag kanske trampade på en öm tå när jag pekade på att retoriken eller diskussionerna i väldigt många kommuner när det gäller sakfrågan faktiskt påminner om den diskussion vi har haft i Vellinge. Det är som Bodil Ceballos sade i sitt första inlägg: Vill man hitta ursäkter för att inte behöva teckna avtal så finns det alltid sådana ursäkter att ta till. Då kan man alltid hitta undanflykter eller svepskäl. Det är det jag tycker är så tråkigt. År 2006 var vi alla överens om att det dåvarande systemet skulle ändras. Beslutet fattades i den här kammaren om att vi skulle gå ifrån den tidigare modellen med delat ansvar mellan stat och kommun när det gäller mottagandet till en total uppdelning där staten bara svarade för prövningen och kommunerna bara svarade för mottagandet, eftersom kommunerna var de som ansågs ha den bästa kompetensen i det avseendet. Det tycker jag är viktigt att framhålla i den här debatten, för det understryker den vikt jag som migrationsminister lägger vid att vi alla försöker bjuda till och göra vårt bästa för att påverka våra vänner ute i kommunerna att teckna de här avtalen. Jag ska själv den 9 december till Fagersta som är en kommun där Vänsterpartiet styr med egen majoritet. De har inte tecknat avtal med Migrationsverket, men nu när Moderaterna har ställt en interpellation tänker de göra det. Bra! Utmärkt! Vi behöver fler initiativ av den typen, och vi behöver det från alla partier i den här kammaren. Sedan ska jag bara klara ut en sak så att Luciano Astudillo riktigt förstår vad det här handlar om, för jag tycker inte riktigt att han gör det. Jag tycker framför allt att det är lite oroväckande att vi nu för andra gången hör de här påståendena om att hans tillfälliga lösningar ändå skulle vara en lösning. Nej - det var de inte. Jag sade väldigt tydligt i den tidigare debatten att ingenting av det som Luciano Astudillo föreslår hjälper den akuta situationen. Det var mitt ställningstagande då, och det är mitt ställningstagande nu. Det hjälper inte med fler transitboenden. Det är en temporär lösning. Det hjälper inte att man står här och pratar om att skapa lagstiftning som är tvingande, för det hjälper inte den akuta situationen. Jag har inget emot att den frågan ses över, och nu har vi ju lanserat den här utredningen. Dessutom tycker jag att det definitivt finns anledning att göra en total översyn av hela systemet som ni lanserade 2006 och som vi alla ställde upp på, eftersom det uppenbarligen har visat sig vara behäftat med rätt stora brister. Det visar inte minst den här debatten. Det riktigt viktiga är att vi försöker förbättra situationen i det läge vi befinner oss i nu. Det kan bara ske genom att fler kommuner tecknar avtal med Migrationsverket. Inget annat hjälper. Det var mitt tydliga ställningstagande då, och det är mitt tydliga ställningstagande nu. Ulf Nilsson hade en väldigt konstruktiv attityd. Det tycker jag att Bodil Ceballos också hade. Hon gjorde en jämförelse med Gävleborg och att det är problem med det nuvarande systemet. Det har vi ju exempel på framför allt från Östergötland där man löser frågan ganska smidigt genom att kommunerna tecknar avtal med varandra och sedan tecknar ett gemensamt avtal med Migrationsverket. På det viset kan man komma runt de eventuella hinder som den nuvarande lagstiftningen lägger i vägen för detta. Det kanske är något att fundera över i det här länet också. Jag tycker därför att det är extra viktigt att understryka koordinatorns roll. Björn Eriksson, som av regeringen har utsetts som koordinator, har en bakgrund som landshövding i Östergötland. Han har sett systemet på nära håll och han har mitt fulla förtroende när det gäller att föra ut modellen till övriga delar av riket så att man snabbt ökar antalet kommuner som tecknar avtal - riktiga avtal, inte avtal om transitboende - med Migrationsverket.

Leif Jakobsson (S)

Anf. 17 Leif Jakobsson (S)

Herr talman! Billström har varit ansvarig minister i över tre år. Då är det lite patetiskt att höra honom berätta om gamla regeringar och gamla riksdagsbeslut. Det är situationen här och nu vi måste ta tag i och lösa. Det som har uppstått har uppstått nu. Oppositionen har lagt fram konkreta förslag. En del verkar nu också bli regeringens förslag. Det är bra så långt. Det är en kvalitativ skillnad mellan de argument som fördes fram i Vellinge och de som alltför många kommuner krystar fram för att inte vilja ta sitt ansvar. Det kan handla om att det kostar för mycket, att man inte får ersättning, att man inte har bostäder och att man inte har arbete. Allt det har vi hört som argument, oavsett partitillhörighet. Det som stod på Vellinge kommuns hemsida var något helt annat. Det handlade om att ifrågasätta motiven, barnen och var de kom ifrån. Man spred fördomar och spelade på fördomar. Det är det som jag tycker är så annorlunda. Vi har ett gemensamt intresse av att flyktingmottagandet ska bli bra i Sverige. Därför är det viktigt att vi säger att sådant här inte är okej. Det är inte förenligt med politiskt ledarskap i Sverige. Den viktigaste delen av en lagstiftning handlar inte om att placera ut flyktingar mot kommuners goda argument. Det handlar om normbildning. Det handlar om att det är ett nationellt ansvar att delta i flyktingmottagandet oavsett kommun. Myndigheter kan förhandla med kommuner och se hur man löser det på bästa sätt. Det är det viktiga. Vad skulle annars hända? Vad skulle hända om en kommun hade använt liknande argument och sagt: Vi kan inte ta emot funktionshindrade i vår kommun. Vi måste faktiskt stå upp för alla människors lika värde, oavsett om man är i regeringsställning eller i opposition.

Tobias Billström (M)

Anf. 18 Tobias Billström (M)

Herr talman! Det har varit en intressant och viktig debatt. Jag ska börja med att tala om för Leif Jakobsson vad som har hänt under de år vi har styrt. När vi hade tillträtt 2007 upptäckte vi att det system som ni hade lämnat efter er inte fungerade, så vi vidtog ett antal åtgärder. Vi såg över ersättningarna. Det var det främsta området där kommunerna hade synpunkter. De tyckte att det var ett problem för dem att teckna avtal med de, som de tyckte, dåliga ekonomiska förutsättningarna. Vi ordnade så att det var samma ersättningssystem före och efter uppehållstillstånd. Det var också något som kommunerna hade haft synpunkter på. Vi höjde åldern till 21 år för ersättning för de barn som kanske lider av psykiska problem eller motsvarande och behöver särskilda insatser. Vi lobbade för avtal så det stod härliga till. Vid utgången av 2007 fanns det tillräckligt med platser i systemet, Leif Jakobsson, det är bara att titta i Migrationsverkets statistik. Trots att systemet uppenbarligen var behäftat med de problem som alla nu har konstaterat lyckades den här regeringen uppfylla de krav som de svenska väljarna har rätt att ställa på ett välfungerande system. Utöver det har vi brevet från alliansen och Miljöpartiet till kommunerna som Bodil Ceballos redan har tagit upp. På vår kommunala rikskonferens talade jag med moderata kommunpolitiker. Jag erbjöd mig att komma till s-kongressen och prata om detta. Jag fick ett brev från Marita Ulvskog - er dåvarande partisekreterare - som inte precis präglades av någon större medmänsklighet. Där fanns inte några ord om att prata med kommunpolitikerna. Det fanns inte något uttryck för eget ansvarstagande. Det var bara: Nej, du är inte välkommen. Det kan jag leva med. Men det är nu upp till Leif Jakobsson att visa i ord och gärning att Socialdemokraterna har tagit intryck av debatten. Jag tänker mycket noggrant följa om ni verkligen vidtar de åtgärder som du har pratat om och om ni skriver breven till era kommunpolitiker. Vi har ett gemensamt ansvar, men om vi inte tar det ansvaret spelar den typ av debatter som vi har här i kammaren i dag väldigt liten roll.

Intressenter

Frågeställare

Leif JakobssonSocialdemokraterna

Besvarad av

Tobias BillströmModeraterna