Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Jobben inom industrin i Värmland

Interpellation 2012/13:14 av Högman, Berit (S)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2012-10-04
Anmäld
2012-10-04
Besvarad
2012-10-23
Sista svarsdatum
2012-10-25

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 4 oktober

Interpellation

2012/13:14 Jobben inom industrin i Värmland

av Berit Högman (S)

till näringsminister Annie Lööf (C)

I går kom beskedet att 330 personer mister jobbet i Säffle där Volvo lägger ned sin busstillverkning. I Säffle är ungdomsarbetslösheten 28 procent.

IF Metall i Värmland bekräftar att under perioden juli–oktober mister ca 750 medlemmar jobbet.

Arbetsförmedlingen bekräftar att varslen nu ökar såväl i östra som i västra Värmland.

Med anledning av detta vill jag fråga näringsministern:

Vilka konkreta åtgärder tänker näringsministern vidta för fler jobb i Värmland?

Debatt

(11 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2012/13:14, Jobben inom industrin i Värmland

Interpellationsdebatt 2012/13:14

Webb-tv: Jobben inom industrin i Värmland

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Annie Lööf (C)
Anf. 63 Näringsminister Annie Lööf (C)
Herr talman! Berit Högman har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag tänker vidta för fler jobb i Värmland. Låt mig först understryka att jag känner starkt med alla dem som har drabbats av besked om varsel, oavsett var i landet det sker. Det är viktigt att politiken kan hantera både upp- och nedgångar i konjunkturer och den strukturomvandling som också kontinuerligt sker i vårt samhälle. Vardagen för människor och företag förändras snabbt, och nu ser vi hur inbromsningen i vår omvärld påverkar svensk ekonomi och våra regioner. Utgångspunkten för regeringens regionala tillväxtpolitik är att den bästa kunskapen om vad som behövs för att skapa fler jobb i Värmland finns i regionen. Därför är det också den regionala nivån som har huvudansvaret för de regionala tillväxtresurser som regeringen årligen tillför. För att den svenska ekonomin även fortsättningsvis ska ha goda förutsättningar att möta utmaningar till följd av en globaliserad ekonomi satsar regeringen på en rad reformer i budgeten för 2013 för att Sverige ska ha välutbildad arbetskraft, för att forskning och innovationer gynnas samt för fungerande transporter. Regeringen föreslår också satsningar på reformer för att öka möjligheterna att driva företag och stärka svensk konkurrenskraft, bland annat föreslås en sänkning av bolagsskatten. Samtidigt är det viktigt att de människor som eventuellt förlorar jobbet, oavsett var de finns i landet, inte fastnar i långvarig arbetslöshet. Ett led i att möta sysselsättningsbehovet är etableringen av de regionala kompetensplattformarna för utbildningsplanering och matchning på kort och lång sikt. Här spelar samverkan mellan näringsliv, universitet och högskolor och olika offentliga aktörer en viktig roll. Regeringen har i den senaste budgetpropositionen slagit fast att vi avser att stärka och vidareutveckla dessa plattformar, detta eftersom de är viktiga verktyg för arbetet med kompetensförsörjningen i hela landet. Jag och mina medarbetare följer utvecklingen noga. Vi har kontakt med såväl lokala som regionala företrädare. Som avslutning vill jag återigen poängtera att det är min övertygelse att långsiktigt hållbar tillväxt byggs underifrån och att de verktyg den regionala tillväxtpolitiken erbjuder ger goda förutsättningar för en lokal och regional utveckling utifrån egna förutsättningar och prioriteringar som är anpassade till det gällande konjunkturläget.
Berit Högman (S)
Anf. 64 Berit Högman (S)
Herr talman! Tack, näringsministern, för svaret. När jag skrev den här interpellationen var det Säffle som fanns på min näthinna. IF Metall och värmländska medier påminner mig om att situationen är betydligt värre än så. För någon vecka sedan hade vi 1 800 varsel; det är snarare 2 000 vid det här laget. Det lär bli fler innan året är slut. Det gäller inte bara Värmland, vilket näringsministern kommer att bli varse under debatten i eftermiddag. Det handlar om hela Småland, om Kronoberg och Blekinge, om Dalarna, Gävleborg och så vidare. Därtill kommer alla jobb som försvinner utan varsel. I grannkommunen Arvika har ungefär lika många jobb försvunnit utan ett enda varsel. Det handlar om att företag slutar att ta sin personal från bemanningsföretag. När jag läser svaret blir det uppenbart för mig att regeringen, i det här fallet företrädd av näringsministern, talar med kluven tunga. Å ena sidan säger näringsministern i svaret att det är på den regionala nivån man vet bäst vad som behöver göras. Å andra sidan omkullkastar regeringen med sin politik många av de ambitioner som finns både lokalt och regionalt. Jag tror inte att det finns någon i Volvoarbetarnas närhet som inser poängen med en kraftigt försämrad a-kassa. Det gör inte hyresvärdarna och det gör inte bankerna eller andra som nu kan se kraftigt försämrad köpkraft i Värmland och regionen. Många trodde kanske att deras a-kassa var 80 procent av lönen. Men ack vad de bedrog sig. Den ligger runt 50-60 procent för en IF-metallare i dag. Jag har inte träffat någon som tycker att regeringen har gjort rätt som har dragit ned på platserna vid vårt universitet och vid andra högskolor och universitet. Jag har heller inte träffat någon som tycker att det är bra att Arbetsförmedlingen är hänvisad till centralt upphandlade utbildningar som ständigt överklagas och därmed försvårar flexibilitet och snabb hantering, eller att arbetsförmedlingarna runt om i landet skickar miljoner tillbaka till statskassan när arbetslösheten, som i Säffles fall, är uppe i 10 procent. Detta görs för att detaljregleringen av Arbetsförmedlingen från statens sida är alldeles för kraftig. Näringsministern skriver vidare att det är viktigt att människor inte fastnar i långtidsarbetslöshet. Om det är något som har ökat här i landet under regeringens sex år så är det antalet långtidsarbetslösa och människor som är inlåsta i fas 3. Regeringen talar med kluven tunga. Man hänvisar till den sänkta bolagsskatten. Nu är det så vist att Volvo inte betalar någon bolagsskatt i Sverige, så det är en klen tröst för de 400 som mister jobbet i Säffle. De signaler som vi hittills har fått i Säffle och Värmland från departement och från staten är att vi inte kan vänta oss något stöd, trots att det finns idéer och förslag. Därför vill jag förstås ställa följande fråga till näringsministern: Är näringsministern beredd att ändra på detta ställningstagande när vi ser att situationen blir värre? I så fall: När är näringsministern beredd att ändra sig?
Ann-Kristine Johansson (S)
Anf. 65 Ann-Kristine Johansson (S)
Herr talman! Det var intressant att lyssna på svaret från näringsminister Lööf. Jag ska börja med att hälsa från Säffle att näringsministern är välkommen dit. Volvo Bussar är kommunens största arbetsgivare med många underleverantörer. Där berörs ca 330 personer plus ett sextiotal konsulter och ett fyrtiotal underleverantörer. Av dessa 330 bor ca 250 i kommunen. Därefter kan jag också framföra hälsningen att det finns många goda idéer och tankar som de behöver få prata med dig och dina medarbetare om. Jag vet att du kommer att säga att din statssekreterare har varit där och att du har ständig kontakt, som du nämnde i svaret. Men det räcker inte. Du behövs där likväl som du behövs när Södertälje drabbas eller där andra ställen har drabbats eller kommer att drabbas. En av de viktigaste sakerna med att vara minister är att träffa människor, lyssna och ta sig tid med folk. Det handlar om att som politiker på olika nivåer ta sig tid att möta människor. Av IF Metalls yrkesverksamma medlemmar i Värmland är ca 13 procent nu arbetslösa. Precis som Berit Högman nämnde är över 1 000 varslade, och hur ser det ut om några månader? Vad händer med barnen och de unga som ser sina föräldrar förlora jobbet? I Säffle är arbetslösheten i dag drygt 10 procent, och ungdomsarbetslösheten är runt 28 procent. Räddningen är inte att alla ska åka till Norge, utan vi behöver fler företag som etablerar sig i Värmland och fler utvecklingsmöjligheter för underleverantörer. Vi är mycket bekymrade över vad som händer i Värmland. Jag vet att detta bekymmer finns på många ställen i Sverige i dag. Det visar inte minst alla interpellationer nu i eftermiddag. Det behövs krafttag från kommunen, regionen, de fackliga organisationerna, Arbetsförmedlingen med flera. Men staten måste också vara en aktiv spelare i detta. Annie Lööfs statssekretare Ljung sade att stödpengar kan vara på väg men att man först måste beskriva vad de ska användas till. Det finns en lång lista från kommunen där man pekar på vad man behöver ha. Det finns flera medskick från Värmland, men jag ska nämna några. Ett gäller kompetensplattformarna, precis som ministern nämnde i sitt svar, som Näringsdepartementet gav regionerna i uppdrag att ta fram. De finns nu men skulle kunna fungera fullt ut. Men tyvärr saknas det pengar. Det är många tappade sugar på grund av allt arbete som har lagts ned, och sedan har ni inte fullföljt tänket med resurser. Se över detta och tillför resurser! Kompetensplattformarna skulle nämligen kunna användas i detta nu med de utmaningar som många regioner står inför. Det andra gäller Inlandsinnovation. Jag har ställt en skriftlig fråga till ministern om det, och jag passar på att ta upp den här också. Inlandsinnovation skulle kunna vara en bra öppning och möjliggöra satsningar med mera i större områden än i stödområde A. Jag vill fråga ministern om hon ser möjligheter att utöka området för Inlandsinnovation. Detta var mina frågor till ministern.
Annie Lööf (C)
Anf. 66 Näringsminister Annie Lööf (C)
Herr talman! Jag är glad över de frågor som ställs eftersom detta är en gemensam utmaning som vi på nationell nivå behöver göra tillsammans med de aktiva lokal- och regionalpolitikerna i Värmland. Det finns en välkänd Värmlandsmodell som också har gått på export till andra län där ett framgångsrikt arbete görs tillsammans med regionförbund, länsstyrelse, fack, arbetsgivare och kommunala företrädare. Där har man arbetat tajt tillsammans, inte minst med de kompetensplattformar som Näringsdepartementet har initierat för ett antal år sedan och som vi nu i budgeten har aviserat att vi vill stärka ytterligare och stödja i fortsättningen för att detta ska kunna utvecklas till en strategisk plattform vad gäller matchning och utbildningsplanering på lång och kort sikt. Kompetensplattformarna är därför oerhört viktiga. Regeringens arbete med regional tillväxt, alltså att skapa näringslivsklimat och jobb, utgår från de 1 ½ miljarder som vi inte har i egen kista nationellt utan som vi har valt att portionera ut till regionerna för det regionala tillväxtarbetet. Det är av denna anledning som huvudansvaret för projektstöd, företagsstöd och utvecklingsstöd finns ute i regionerna eftersom det är där som kunskapen är som störst när det gäller var dessa pengar ska satsas. För Värmlands del är det en ganska ansenlig summa som man får varje år från nationella medel till just detta. Men låt mig lyfta blicken lite grann och resonera om varför Sverige står inför så enormt stora utmaningar, inte minst denna höst där varsel duggar tätt, inte bara i Värmland utan längs hela Norrlandskusten, i Småland, Blekinge och Skåne. Det handlar om en oro internationellt, det handlar om en stark krona, och det handlar om att efterfrågan på internationella marknader har minskat. För Sverige med 50 procent av sitt bnp inriktat på just export innebär det att det blir oerhört känsligt. Det drabbar tyvärr också exporttung industri, inte minst inom tillverkning, och givetvis människor som arbetar där. Det är denna utmaning som vi gemensamt behöver matcha. Vi såg detta under sommaren när vi arbetade fram vår budget, och det som då är viktigt är att vi behöver en investeringsbudget. Det är därför som vi har lagt tyngdpunkten på näringslivsutveckling vad gäller både sänkta kostnader i fråga om bolagsskatt och investeringsavdrag men också en avisering av översynen av riskkapital, som är ytterligare en fråga där vi faktiskt gör en översyn för att se till att det offentliga riskkapital som vi har ska kunna användas på ett mer ändamålsenligt sätt. Vi kommer att återkomma till riksdagen när denna översyn är färdig. Vi gör också stora satsningar på utbildning och arbetsmarknad. Det handlar till exempel om 9 000 nya platser inom yrkeshögskolan, där Värmland ligger i framkant i dag både vad gäller antalet studerande och antalet utbildningsomgångar om man jämför med övriga riket. Men vi lägger också stora pengar på att förstärka matchningen och coachningen från dag ett, inte minst vad gäller ungdomar som ska få denna möjlighet till insatser från dag ett. Jag skulle vilja skicka med de socialdemokratiska frågeställarna följande: Vad vill Socialdemokraterna göra? Hur rimmar det med att man vill höja skatten med 30 miljarder för det svenska näringslivet? Hur stärker det konkurrenskraften för företag som verkar i Sverige på en global marknad?
Berit Högman (S)
Anf. 67 Berit Högman (S)
Herr talman! Jag är glad att näringsministern tar upp det internationella perspektivet men också frågar vad vi vill göra. Jag ska med glädje berätta det så långt jag hinner under de minuter som jag har till förfogande. I Värmland finns många engagerade människor, och det finns många förslag. Men det är orimligt att resonera om att statens insats i tillväxtpolitiken ska vara lika oavsett om det är ett år då 200 nya företag startas eller om det är ett år då varslen och arbetslösheten ökar med tusentals personer. Det är klart att summan på 45 miljoner för Region Värmlands räkning är intecknade i långsiktiga tillväxtinsatser, i forskning och utbildning och i strategiska satsningar sett över en längre period. Det är orimligt att tänka sig att dessa pengar skulle ligga och skvalpa i en påse utifall att varselvågen skulle komma. Ann-Kristine Johansson och jag står här i dag därför att vi ser att staten måste ta detta ansvar eftersom detta drabbar regioner så olika. Ett förslag som vi tydligt har i vår budget och som är efterfrågat också av näringslivet denna gång när krisen kommer handlar om korttidsjobben. Förra gången som vi hade kris hävdade exempelvis IF Metall men också näringslivet att om vi hade gjort som man gjorde i Tyskland hade kanske uppemot 30 000 jobb kunnat räddas om regeringen vid detta tillfälle hade gått in och agerat i frågan om korttidsjobben. Det skulle ha haft positiva effekter på flera plan. Den enskilde hade behållit sin anställning, och när krisen var över hade också företagets personal fått en stärkt kompetens. Man hade haft ett försprång för att kunna möta de order som snabbt uppstod i stället för att lägga kraft på att jaga folk på nytt. Liknande system fanns i andra jämförbara länder. Deutsche Bank beräknar att 400 000 jobb räddades i Tyskland med hjälp av de här insatserna. I Sverige hade vi en passiv regering. Nu är förslaget förfinat. Det är genomarbetat av företrädare för både näringsliv och fack. Det är klart att jag då måste ställa frågan: Är näringsministern beredd att bereda ett sådant förslag? Vi socialdemokrater har förslaget, och i vår budget har vi reserverade medel för en svårare konjunktur. Vi är absolut beredda att ha en dialog med regeringen för att möta de varsel och den oro som nu finns runt om i landet. Vi har också en rad andra förslag om allt från att se över detta med regelförenkling till andra sjuklöneveckan och strategisk samverkan. Statsministern avfärdade det hela med att näringslivet var ett särintresse och att strategisk samverkan var någon form av fikaraster. Men vi ser det här som ett väldigt viktigt och ambitiöst arbete. Det är också det som gett resultat i Värmland - exempelvis i lärling 2.0. Vad händer när vi vill engagera ungdomar i lärling 2.0? Jo, Arbetsförmedlingens regler sätter stopp för att smidigt sätta unga människor i arbete. Återigen: Det finns en massa goda idéer både i våra partimotioner och från institutioner, organisationer och människor i Värmland. Men regeringen måste bedriva en politik som understöder dessa initiativ. Min fråga är alltså: När är näringsministern beredd att exempelvis bereda ett sådant förslag som det om korttidsjobben eller helt enkelt ompröva regeringens inställning till ansvar för varselsituationen runt om i landet?
Ann-Kristine Johansson (S)
Anf. 68 Ann-Kristine Johansson (S)
Herr talman! Precis som Berit Högman här på slutet efterlyste måste regeringen bedriva en politik som stöder det vi i Värmland, inte minst i Säffle, lyfter fram. Det finns ett antal förslag som jag hoppas att ministern tittar på. Inte minst gäller det, som ministern nämnde, kompetensplattformen. Kan ministern här och nu lova att det kommer mer resurser till den? Det skulle vara en sak som Säffle skulle må bra av. Stöd till investeringar efterlyses i Säffle. Inlandsinnovationer är ett annat starkt önskemål. Att underlätta Norgesamverkan gäller det också. Här kan näringsministern vara behjälplig med signalsystem och säga att det är viktigt med samarbete med Norge, inte minst företagsmässigt. Att hitta nya etableringar och nya affärsrelationer med mera gäller det också. Det finns en mängd sådana förslag. Så gör saker och ting och prata inte bara! Ministern tog upp oron internationellt. Ja, precis så är det. Länderna runt om oss drabbas hårt. Men till exempel i Finland tar regeringen det här på allvar. Man tillsätter strukturomvandlingsstöd till utsatta regioner. Man gör saker ihop med regioner och ser de problem som finns. När det gäller regionalpolitiskt anslag har vi en hel del i Värmland, som ministern nämnde. Men en del går också till sådant som regeringen inte riktigt tar ett grepp om, till exempel bredbandssatsningar. Det behövs en hel del pengar för att utveckla det fullt ut. I morgon är det en manifestation i Säffle för jobben. Vad är näringsministerns medskick som jag kan meddela Säffleborna när det gäller sådant som ministern tycker är viktigt? Skicka med mig saker dit!
Patrik Björck (S)
Anf. 69 Patrik Björck (S)
Herr talman! Jag vill delta i debatten eftersom frågan om jobben inom industrin i Värmland naturligtvis är oerhört viktig för alla som lever och verkar i Värmland. Men det svar näringsministern eventuellt kan ge Berit Högman som svar på hennes interpellation är givetvis viktigt också för folk som lever och verkar i resten av landet. Herr talman! Näringsministern räknade upp Norrland, Småland, Blekinge och Skåne. Jag skulle kunna göra listan mycket längre. Jag skulle kunna nämna bland annat Skaraborg som jag kommer från och där jag är vald. Där har vi i dag en väldigt svår situation för industrin och näringslivet. Vi har många varsel och rena företagsnedläggelser. För väldigt många är det därför viktigt vad och hur näringsministern svarar på interpellationen. Herr talman! Jag skulle vilja understryka att den oro som finns är stor och befogad. Den oro som finns bygger på att förtroendet från förra krisen har skadat förtroendet för alliansregeringen ute i näringslivet och bland de anställda och dem som varslas. Man såg ju den icke-politik som den tidigare näringsministern - partikamrat till nuvarande näringsministern, nämligen Maud Olofsson - förde. Herr talman! När det i svaret från näringsministern sägs att det är viktigt att politiken kan hantera både upp- och nedgångar i konjunkturen kommer självklart den fråga som alla ställer sig: Kan näringsministern verkligen göra detta viktiga, alltså hantera både upp- och nedgångar i konjunkturen? När man läser vidare i det skriftliga svaret och när man lyssnar på vad näringsministern här säger blir det så att oron bara växer. Sverige ska ha välutbildad arbetskraft, säger näringsministern. Jo, det är klart. Det är väl rimligt och ett ganska naturligt påstående och något jag skulle kunna skriva under på. Men samtidigt tillhör näringsministern en regering som drar ned på utbildningen i Sverige, som vill införa ettårigt gymnasium och som möter framtiden med minskade utbildningssatsningar. Det här skapar och underblåser en väldigt stor oro. Vidare säger näringsministern i svaret att det är viktigt att människor inte fastnar i långvarig arbetslöshet. Men den politik som den regering som näringsministern tillhör för binder människor i arbetslöshet. Aldrig någonsin har vi haft en så stadigt ökande långvarig arbetslöshet. Långtidsarbetslösheten är ett gissel. Hela tiden ökar den. Herr talman! Jag tillhör arbetsmarknadsutskottet. Där har vi haft besök av SCB som drog den senaste arbetskraftsundersökningen. Man kunde konstatera att alla siffrorna går upp - för arbetslösheten, långtidsarbetslösheten och ungdomsarbetslösheten. Herr talman! Med den politik som näringsministern företräder fastnar folk just nu i långvarig arbetslöshet. Avslutningsvis säger näringsministern att hon och hennes medarbetare noga följer utvecklingen. Men, herr talman, det räcker inte! Näringsministern måste också göra någonting. För flera år sedan, 2008 - det är så länge sedan - tillsatte man samordningsmän. Man åkte ut och skulle följa situationen, men man gjorde ingenting. Har näringsministern lärt någonting av sina föregångares misstag? Har näringsministern några som helst kunskaper, erfarenheter och insikter i fråga om de misstag som begicks för fyra år sedan, och kommer de i så fall att göra att näringsministern tar sig ur den långvariga handlingsförlamningen och faktiskt svarar på de berättigade frågor som människor ställer sig i Värmland och i alla övriga delar av landet som näringsministern räknat upp?
Annie Lööf (C)
Anf. 70 Näringsminister Annie Lööf (C)
Herr talman! Den största oron skapar Socialdemokraterna. Jag ser att Patrik Björck är nöjd efter sitt brandtal med att hetsa upp regeringen. Jag tycker inte att situationen att människor drabbas av varsel och företag får dra ned förtjänar en debatt där man far med osanning och där man drar upp argument som inte håller. I mitt inledande inlägg beskrev jag vikten av exempelvis Värmlandsmodellen, vikten av samverkan och vikten av att kunna diskutera de här sakerna över blockgränsen. Jag beskrev också att regeringen valt att presentera just en investeringsbudget. Socialdemokraterna stod då i främsta ledet och högt och ljudligt sade: Den är oansvarig och den är vidlyftig. Ni satsar för mycket på forskning, infrastruktur, skola och jobb. Ni ska dra åt svångremmen, inte spänna upp den. Jag tycker att Socialdemokraterna har fel där. I nuvarande situation med internationell oro där företag behöver dra ned och behöver ta till varsel och där människor känner en klump i magen över att förlora jobbet har Sverige en skyldighet att satsa på just utbildning, att satsa på arbetsmarknadsutbildning samt att satsa på infrastruktur, forskning och innovation och på sänkta kostnader för företag för att stärka både innovationskraften och konkurrenskraften. Det är precis det regeringens budget innehåller. Vi gör detta för att vi tror att det är det som skapar mindre oro för de människor som nu drabbas av tråkiga besked. Vad är Socialdemokraternas svar? Höj skatten och kostnaderna med 30 miljarder för de svenska företagen! Dra ned på reformbudgeten! Vi lägger fram en mindre reformbudget, för vi tror inte på regeringens satsningar på utbildning, skola, jobb och infrastruktur! Det är precis detta er partiledare och er ekonomisk-politiska talesperson har varit ute i debatten med under en hel månad. Jag, däremot, tror att vi behöver en investeringsbudget på ett nationellt plan. Sedan behöver vi givetvis inte bara följa utvecklingen utan också vidta åtgärder. Det är precis därför dessa åtgärder finns i den budget vi nyligen har presenterat för riksdagen. Jag har haft en bra kontakt med kommunstyrelsens ordförande i Säffle, Daniel Bäckström. Eftersom han är centerpartist agerade han både handlingskraftigt och tidigt - han tillkallade en styrgrupp bara någon dag efter, tillsammans med fack, arbetsgivare, regionförbund och länsstyrelse, för att just över blockgränserna ta detta på allvar och diskutera hur man ska nå framåt. Min statssekreterare har varit på plats. Jag kommer också att besöka Säffle och många andra orter runt om i Sverige. Ni kommer under interpellationsdebatten att fortsätta att ställa krav på mer besök runt om i landet, och jag kan garantera er att jag reser så mycket jag bara kan. Jag lyssnar på de medarbetare och arbetare som drabbas, men också på de företagare som behöver dra ned i dessa bistra tider. Framgången i Värmland handlar om exempelvis Almi, som har kunnat agera genom både Almi Invest och Värmlandsfonden. De har kunnat se till att det har skapats 35 kommersialiseringar bara under detta år. Det har också gjorts genom Almis ordinarie innovationsfrämjande verksamhet, som har investerat i ett otal nya projekt. Grunden för att fler jobb ska växa fram är nämligen att det ska finnas goda förutsättningar att driva företag. Det handlar om det Ann-Kristine tog upp, nämligen kontakter med till exempel Norge och att öppna upp detta. Det tog jag upp så sent som för någon vecka sedan, då jag träffade min motsvarighet i Norge på just detta tema. Vi arbetar alltså på bred front i olika konstellationer, inte bara konkret och handgripligen i vardagen med styrgrupp och annat utan också med de mer långsiktiga reformerna i den budget som alldeles nyligen har presenterats.
Berit Högman (S)
Anf. 71 Berit Högman (S)
Herr talman! Det är jättebra att näringsministern säger att Sverige har en skyldighet att satsa, särskilt när människor riskerar arbetslöshet. Jag tror dock att näringsministern inte riktigt har gett sig tid att läsa våra förslag, och det kan jag ha sympati för med tanke på hur mycket varsel som kommer runt om i landet. I vår reformbudget finns förslag - och det är med vetskap om att det kan bli mycket värre - på medel till korttidsjobben. Det är därför vi vädjar till regeringen att den ska komma tillbaka med konkreta förslag. För mig är det fullständigt ointressant vilken partibeteckning ett kommunalråd har. Det handlar nämligen om att ta till vara människors vilja till arbete. Jag fortsätter på listan från vår motion för att ge näringsministern fler idéer att jobba med. Det handlar alltså om ett reducerat sjuklöneansvar den andra veckan - det är ingen dålig ekonomisk insats. Det handlar om att bli kraftfullare i kommersialiseringen av forskningsresultat. Det handlar om inrättande av en marknadskompletterande investeringsfond med inriktning på hållbara investeringar, och då är det statlig och privat samfinansiering. Det handlar om ett nationellt kompetenscentrum för offentlig upphandling, för att offentlig upphandling också ska stödja det näringsliv vi har. Det handlar även om en strategi för nationell innovationsupphandling med samma idéer: att ta till vara nya forskningsresultat och nya idéer. En annan punkt är riskkapitalförsörjningen till företag kopplade till inkubatorer. I Värmland har vi det fantastiskt bra; vi har egentligen två inkubatorer. Den ena heter Vinnova och den andra heter Drivhuset. Den sistnämnda är för studenter och den första för övriga. Det är inte enkelt heller för dem att ständigt se, men det växer och kommer nya företag. Jag har inte begärt denna debatt för att stå och gnälla. Jag har gjort det för att jag tycker att det finns många goda idéer både från Värmland och från en socialdemokratisk motion, som näringsministern har all anledning att fundera över. Min fråga kvarstår alltså: Är näringsministern beredd att ompröva en del av den politik som förs?
Patrik Björck (S)
Anf. 72 Patrik Björck (S)
Herr talman! Näringsministern säger att jag skapar oro ute i landet. Jag vet inte hur man ska kommentera den typen av uttalande. När jag är ute och träffar människor som drabbas av varsel och arbetslöshet - och när jag är ute och pratar med företagare som får lägga ned - är det liksom inte min person eller vad jag egentligen tycker och tänker som skapar oro. Hade jag kunnat skapa oro hade jag kanske kunnat skapa ro också, men det ligger liksom inte på min roll att göra det. Det är varslen och den tuffa situationen - finanskrisen - som skapar oro hos företagare och dem som drabbas av arbetslöshet. När man drabbas av detta ser man sig naturligtvis omkring i samhället för att fundera över vad vi nu skulle kunna göra tillsammans för att hantera detta. Då vänder man sig självklart till den regering som är till för att reda ut denna typ av problem. Det duger inte att, som näringsministern gör i denna debatt, smita undan. Ja visst, ni har långsiktiga reformer i budgeten - ni lånar till bolagsskattesänkningar. Det gör ni. Ni säger "utbildning", men ni drar ned på utbildning. Matchningen på arbetsmarknaden fungerar inte. I lågkonjunktur finns det fullt med jobb som inte tillsätts eftersom de som är arbetslösa inte rustas med den utbildning och erfarenhet som behövs för att ta de jobb som finns. Det är där ni skulle kunna göra skillnad. Det är där ni skulle kunna medverka till att minska den stora oro som faktiskt finns där ute. Jag skulle, herr talman, rekommendera näringsministern att åka ut och träffa företagare och människor som är på väg att drabbas av arbetslöshet. Jag kan garantera ministern att det inte är min person som oroar dem.
Annie Lööf (C)
Anf. 73 Näringsminister Annie Lööf (C)
Herr talman! Låt mig inledningsvis säga att jag känner stort med dem som drabbas av varsel. Det är av den anledningen vi från regeringens sida är så engagerade, inte bara i budgetsatsningar utan även i samtal, kontakt och besök runt om i Sverige för att stödja de personer - regionförbundet och länsstyrelsen - som har huvudansvaret för de regionala tillväxtåtgärderna. Där spelar kompetensplattformarna en viktig roll. Dem ska vi förstärka ytterligare. Det handlar just om utbildningsplanering och matchning på kort och lång sikt, för att klara kompetensförsörjningen. De andra delarna i det regionala tillväxtanslaget handlar om företagsstöd och utvecklingsstöd som passar i detta fall just Värmland, eller för den delen Skaraborg. Jag ska svara på frågan om korttidsjobb. Det är en fråga som regeringen utreder just nu. I direktiven säger vi att det ska kunna användas vid exceptionella kriser. När ett sådant förslag kommer ska vi titta på det och, om det är tillräckligt bra, se till att det också verkställs. Det är dock på utredning - regeringen har sett just dessa utmaningar. Inkubatorerna tas upp som viktiga, och vi satsar på dessa. I våras presenterade jag till exempel, på plats i Karlstad där jag också har varit, en satsning på Drivhuset. Det är 100 miljoner på tre år för att stärka inkubatorverksamheten runt om. En stor del av det Socialdemokraterna presenterar för näringslivet är sådant som antingen redan är i gång eller är i gång via en utredning. Skillnaden mellan Socialdemokraterna och regeringen är att ni förutom de miljonsatsningar ni gör tar tillbaka miljarderna. Ni fördubblar arbetsgivaravgifterna för unga. Ni höjer bolagsskatten med drygt 7 miljarder från årsskiftet. Ni höjer restaurangmomsen, och dessutom lägger ni på en lastbilsskatt om något år. Det kommer att slå hårt mot exempelvis Värmland och andra delar av Sverige. Det är den stora skillnaden: Där regeringen tänker näringsliv och jobb tänker Socialdemokraterna skattechock och icke-jobb.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.