Insatser för att utveckla sociala företag
Interpellation 2013/14:7 av Högman, Berit (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2013-09-19
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Anmäld
- 2013-09-26
- Svar fördröjt anmält
- 2013-09-27
- Sista svarsdatum
- 2013-10-03
- Besvarad
- 2013-11-12
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 19 september
Interpellation
2013/14:7 Insatser för att utveckla sociala företag
av Berit Högman (S)
till näringsminister Annie Lööf (C)
I februari 2011 gav regeringen ett uppdrag till Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar att kartlägga arbetsintegrerande sociala företags användning och behov av statligt finansieringsstöd. I uppdraget har även ingått att pröva möjligheterna att utveckla statistiken om dessa företag.
I december 2011 lade myndigheten fram sin rapport.
Av rapporten framgår att sociala företag är en heterogen företagsgrupp (liksom alla andra företagsgrupper).
Dessa företag har dock inte ekonomisk tillväxt som främsta drivkraft utan målet med verksamheten handlar snarare om sociala ambitioner. Företagen gör därmed en samhällsnytta.
Jämfört med företagen i landet totalt är en större andel av dessa företag verksamma inom tjänstesektorn.
Rapporten betonar att de undersökningar de gjort har befintliga företag som underlag. Det finns alltså inga siffror som visar hur många idéer som inte blivit företag på grund av brister i finansieringen.
Rapporten konstaterar vidare att dessa företag svarar genom sin verksamhet på stor samhällsnytta. Enligt vissa beräkningar kan samhällsvinsten uppgå till uppemot 1 miljon kronor per anställd och år.
Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar lämnar ett antal förslag som skulle kunna leda till fler företag och fler människor i arbete.
Min fråga till näringsminister Annie Lööv blir därför:
Vilka initiativ har regeringen och näringsministern tagit med anledning av rapporten de beställt?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2013/14:7
Webb-tv: Insatser för att utveckla sociala företag
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2013/14:25 Tisdagen den 12 novemberProtokoll 2013/14:25 8 § Svar på interpellation 2013/14:7 om insatser för att utveckla sociala företag
Protokoll från debatten
Anf. 14 Näringsminister Annie Lööf (C)
Fru talman! Berit Högman har frågat mig vilka initiativ jag tagit med anledning av rapporten
Arbetsintegrerande sociala företag - användning och behov av statliga finansieringsstöd
, som Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser tog fram på regeringens uppdrag 2011.
I rapporten framkommer att arbetsintegrerande sociala företag får del av befintliga statliga finansieringsinsatser, till exempel företagslån genom Almi eller regionalt bidrag till företagsutveckling, men att det inte är speciellt vanligt. Tillväxtanalys bedömer dock att det inte är lämpligt att göra några justeringar.
Jag delar den bedömning som Tillväxtanalys gör. Däremot verkar regeringen för att stödja sociala företags finansiering på andra sätt.
Ett exempel är att regeringen deltagit i beredningen av Europaparlamentets och rådets förordning om europeiska fonder för socialt företagande, Eusef, som implementerades i Sverige i juni 2013. Eusef är en form av certifiering för fonder som syftar till att underlätta för investerare att hitta fonder vars fokus är att investera i samhällsnyttig verksamhet. Tanken är att det ska underlätta för arbetsintegrerande sociala företagare att hitta finansiering.
Regeringen har även gett Tillväxtverket i uppdrag att prioritera socialt företagande, och myndigheten arbetar med det på flera olika sätt. Bland annat har myndigheten inlett ett samarbete med Statistiska centralbyrån om att skapa förutsättningar för en kontinuerlig uppföljning av utvecklingen för sociala företag samt inlett en dialog med berörda aktörer om hur de tillsammans kan verka för att de företag som har behov och förutsättningar att få lån i bank också ska få det.
Tillväxtverket har också beviljat projektmedel för utveckling av "nya tjänster" på området finansiering och kapitalförsörjning till socialt företagande, sociala innovationer och samhällsentreprenörskap.
Rapporten från Tillväxtanalys visar att majoriteten av de arbetsintegrerande sociala företagen får ekonomiskt stöd från offentliga aktörer genom en mängd olika stödsystem. De som är anställda i företagen omfattas oftast av någon typ av stöd från Arbetsförmedlingen. Företagen får dessutom bidrag från till exempel Socialstyrelsen och ESF-rådet.
För att de sociala företagen ska få tillgång till information om vilka stöd de har möjlighet att få bedriver Tillväxtverket tillsammans med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, SKL och Skoopi ett informationsarbete som riktar sig till sociala företag. Informationen presenteras på webbsajten sofisam.se.
Att ta fram ett register över arbetsintegrerande sociala företag var ett av förslagen från Tillväxtanalys rapport, och på webbsajten finns numera ett sådant register.
Jag vill avsluta med att säga att jag håller med Berit Högman om att sociala företag gör stor samhällsnytta, och jag avser att fortsätta det arbete regeringen bedriver för att skapa förutsättningar för att dessa företag ska kunna växa och bli fler.
Anf. 15 Berit Högman (S)
Fru talman! Tack för svaret, statsrådet!
Efter sju år med regeringen Reinfeldt saknas det 400 000 jobb i Sverige. Arbetslösheten är högre än i många andra jämförbara länder i Europa. Antalet långtidsarbetslösa har mer än tredubblats sedan regeringen tillträdde, och de långtidsarbetslösa tycks komma allt längre bort från arbetsmarknaden.
Det enda som råder bot på detta är fler jobb, inte fler skattesänkningar till oss som redan har jobb. Regeringen väljer att lägga tio gånger mer på skattesänkningar än på jobben. Det är mot den bakgrunden jag har skrivit den här interpellationen.
Min övertygelse är att varenda människa vill ha ett jobb och en utbildning och göra rätt för sig. Jag har mött människorna i de här sociala företagen eftersom vi har ganska gott om dem i Värmland och i Karlstad.
Alla har rätt till arbete eller utbildning, och det ska också omfatta rätten att arbeta 100 procent av arbetsförmågan. För mig är det minst 40 timmar i veckan; för andra kan det vara åtta.
Det finns en sak i svaret som bekymrar mig lite, och det är att jag uppfattar att statsrådet blandar ihop statens stöd till enskilda och statens stöd till företag. Min interpellation handlar ju om statens stöd till företagandet.
I rapporten som Tillväxtanalys har gjort visar man tydligt att det är skillnad på företagsstöd och stöd till individer. Syftet med stödet till individer är ju att göra det konkurrensneutralt, så det stycke där statsrådet svarar att företagen får en mängd typer av stöd syftar på individernas stöd och inte på företagens stöd. Låt oss göra skillnad på dem.
I andra länder har man kommit längre. Italien och Spanien är exempel på länder där statsmakterna har försökt underlätta för sociala företag på mycket bredare front, exempelvis genom samverkan mellan den offentliga sektorn och de sociala företagen.
Storbritannien har inrättat ett särskilt samarbetsorgan, Social Enterprise Unit, för att komma med förbättringar som främjar socialt företagande.
Även Tillväxtanalys tar upp behovet av fördjupning och att regeringen kommer vidare i sitt jobb. Min första fråga är om statsrådet är beredd att gå Tillväxtanalys till mötes genom att se över och fördjupa exempelvis kravet på att en särskild förordning och/eller lagstiftning ska finnas också i Sverige. Det är uppenbarligen möjligt att göra det i andra europeiska länder, och då kan man inte skylla på konkurrensneutraliteten som ett bekymmer.
Anf. 16 Näringsminister Annie Lööf (C)
Fru talman! Låt mig inleda som Berit Högman gjorde och konstatera att efter sju år med regeringen Reinfeldt har antalet sociala företag fördubblats. Som Berit Högman vet har jag haft ett stort engagemang just för sociala och arbetsintegrerande företag både före och under min tid som minister.
Jag har studerat Italien noga. Jag kan konstatera dels att man där har betydligt fler sociala företag, dels att vi har olika välfärdssystem i Italien och Sverige, vilket har gjort att Italien har utvecklat detta, framför allt i de lite fattigare delarna av södra Italien. I Sverige har vi till exempel ett större stöd genom Tillväxtverket, som kanaliseras till Coompanion för att stärka den kooperativa grunden. De arbetar också med sociala kooperativ. Vi har också för att stärka samhällsentreprenörskap i Sverige nu sett till att förstärka medlen från regeringen till Mötesplats Social Innovation, som finns i Malmö.
Vi har en väl utbyggd arbetsmarknadspolitik i Sverige jämfört med många andra länder, vilket Berit Högman tog upp. Vårt fokus är ju att hjälpa dem som står långt från arbetsmarknaden. Där är just sociala företag ett väldigt viktigt stöd.
Stöden från Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan kan användas av både offentliga och privata arbetsgivare och också i organisationer. Här har de arbetsintegrerande sociala företagen mycket goda möjligheter att få del av arbetsmarknadsstöd till de människor som är engagerade i sociala företag. Det bygger ju på delaktighet hos dem som är med.
Utöver detta har vi satsat på att sprida kunskap om de sociala företagen, för jag och de organisationer som har jobbat med detta har upplevt att det har funnits brister där. Vi har skapat informationskanaler som de sociala företagen kan använda, och vi deltar aktivt i EU-arbetet som syftar till att skapa möjligheter för sociala företag och investeringar. Utöver detta bedriver vi en aktiv näringspolitik som också kommer de sociala företagen till del, och det är själva essensen och slutsatsen av den rapport som Tillväxtanalys har gjort.
Vi kan också konstatera att de sociala företagen är mycket heterogena, det vill säga olika, vad gäller storlek, inriktning och tillväxtmöjligheter. Därför är det också viktigt att se att man använder de medel som finns genom Almi och de projektmedel som finns hos exempelvis Socialfonden på sätt som passar de olika inriktningar och verksamheter som sociala företag har.
Vi anser att de system som finns i dag - allt ifrån de stöd som ges till människor som är aktiva i företag till de stöd som finns specifikt för företagare, det vill säga genom till exempel Socialfonden och Almi - bidrar till att utveckla den samhällsnytta som dessa företag ger. Mot den bakgrunden har vi från regeringens sida valt att inte gå vidare med särlösningar för just sociala företag.
Jag kan konstatera att resultatet av den politik som vi har fört har gjort att antalet sociala företag har fördubblats, från en väldigt låg nivå, 150, till 300. Det har skett under en tid då det har varit tufft på arbetsmarknaden, och jag är glad över att man har valt att se just verktyget sociala företag som ett sätt att stärka inkluderingen för människor som står långt från arbetsmarknaden.
Vi kommer att fortsätta arbeta för att stödja och främja de människor som arbetar inom den här verksamheten, för det är både berikande för dem som får möjligheten att komma in i ett socialt företag och också ett sätt att skapa olika verktyg inom den traditionellt offentliga sektorn för att skapa sysselsättning för fler.
Anf. 17 Berit Högman (S)
Fru talman! Jag är också glad över att det har blivit fler sociala företag, men jag tror inte att det är den statliga politiken som kan ta åt sig äran av det. Jag tror att man först och främst kan hitta förklaringen där, eftersom långtidsarbetslösheten har tredubblats under regeringen Reinfeldt. Då är det klart att det finns väldigt många människor som behöver ett arbete. Så är det. Det är långtidsarbetslösheten som är problemet. Allt fler fastnar i långtidsarbetslöshet.
Jag tror att bakgrunden till att det ändå finns lyckade exempel är kommunernas engagemang. Det är kommunerna som strävar efter att se sina medborgare och se människors vilja till arbete.
Jag har heller aldrig någonsin hört från vare sig Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan eller de kooperativa organisationerna att detta är lätt. Tvärtom är kunskapen väldigt liten. Två tredjedelar av företagen är kooperativa. Kunskapen om kooperationen och nykooperationen är väldigt liten hos både långivare och arbetsförmedlare. Jag har träffat arbetsförmedlare som inte var beredda att hjälpa till för att det inte handlade om något "riktigt" företag. Då var det ett kooperativt företag det handlade om. Jag ser att regeringen skulle kunna göra mycket mer, både med små och stora medel.
För det första tar Tillväxtanalys i sin rapport upp den nya perioden för Socialfonden och den regionala fondens program för 2014-2020. Där har kommissionen föreslagit införande av en investeringsprioritering för sociala företag inom ramen för just ERUF och ESF-förordningen. Man skriver också att för detta krävs en djupare analys av vilka möjligheter som ligger till grund för svenskt vidkommande.
Då måste jag fråga statsrådet: Har en sådan djupare analys gjorts från den svenska regeringens sida? Finns det över huvud taget med i tankarna? Finns det alls några pengar när vi om två månader går in i 2014? Vad jag förstår är svaret på den sista frågan nej. Allt är oklart. Det finns inga pengar för projekten att söka just då.
För det andra skriver Tillväxtanalys att staten skulle kunna överväga möjligheten att ha säkerheter och kreditgarantier. Om det är svårt för vanliga småföretag att få banklån, hur svårt är det då inte för ett socialt arbetskooperativ? Är statsrådet beredd att överväga den idén?
Jag ser också att regeringen skulle kunna uppdra åt Arbetsförmedlingen att inom ramen för arbetsmarknadsutbildningar starta utbildningar om entreprenörskap och ledande av sociala företag. Alternativet är att öka anslagen till handledarna som startar upp dem. Faktum är att det nu är mycket mer lönsamt för ett företag att ta emot fas 3:are. Där tjänar företaget mer på att ta emot dem än vad arbetskraften själv gör, och det är sällan meningsfulla arbetsuppgifter det handlar om. I ett socialt arbetskooperativ är man både medlem och medskapare. Man tar ansvar och växer som människa. För mig är det klockrent vilken väg vi bör går för alla människors rätt till arbete.
Det sista och enklaste skulle också kunna vara att regeringen stöttade de paraplyorganisationer som jobbar med de här frågorna, exempelvis Coompanion och Skoopi. När det nu var möjligt att satsa tio gånger mer på skattesänkning än på jobb kanske statsrådet kan tala om ifall det finns någon krona kvar till Skoopi och Coompanion också?
Anf. 18 Carina Adolfsson Elgestam (S)
Fru talman! Socialt företagande är, precis som ministern sade, en växande sektor. Det är intressant att ministern har varit i Italien och sett på socialt företagande. Jag har själv också varit i Italien och tittat mycket inte minst på kooperativt företagande och hur det genomsyrar hela det italienska samhället på många olika sätt, inte minst när det gäller bostadsbyggande.
Att socialt företagande, till exempel Macken i Växjö, växer är oerhört intressant och utvecklande och höjer tillväxten i samhället. Där tror jag att vi är ganska överens.
Det finns dock en liten detalj där vi inte är överens och som ministern nämnde. Hon sade att alliansregeringen satsar kraftigt på Coompanion.
Enligt de uppgifter som jag har från olika Coompanionorganisationer runt om i landet är det snarare precis tvärtom. De vet inte om de kommer att ha någon verksamhet nästa år, och så är det varje år. Det tycker jag är mycket oroväckande.
Därför har jag bara en fråga till ministern: Kommer alliansregeringen, med tanke på det svar som Berit Högman fick här alldeles nyss, att se till att Coompanion i varje län runt om i hela vårt land kommer att ha en bra finansiering för framtiden och framför allt en basfinansiering så att man inte behöver börja varsla den lilla personalstyrka man har?
Anf. 19 Näringsminister Annie Lööf (C)
Fru talman! Inledningsvis välkomnar jag att Socialdemokraterna faktiskt diskuterar företag och i detta fall sociala företag. Det är under senare år som denna företeelse har vuxit sig starkare i Sverige.
Det är bra att man har sociala företag som har sin grund i de kooperativa värderingarna. Det är en styrka i det sociala företaget med den delaktighet som skapas av medarbetarna.
Kunskapen är liten om dessa företag. Det blev jag varse när jag innan jag blev minister satt i Coompanions nationella styrelse. Jag har arbetat i dessa organisationer och känner väl till problematiken. Jag tycker därför att det är viktigt, som en frukt av den handlingsplan som dåvarande näringsminister Maud Olofsson presenterade för ett antal år sedan, med webbsajten sofisam.se som är en hemsida för samarbete mellan ett antal olika aktörer för att stärka informationen. Här behöver vi nog vara fler aktörer, inte minst politiska partier, som sprider detta lokalt och regionalt runt om i landet.
Berit Högman har helt rätt i att det är när kommunerna tar tag i detta och gör sina dagverksamheter och släpper in möjligheter till socialt entreprenörskap eller sociala företag som det faktiskt får fart. Där har kommunala politiker men också givetvis alla de bra organisationer som verkar på detta område i landet en viktig och avgörande uppgift.
Jag fick en fråga om Socialfonden. Som Berit Högman vet är Socialfonden arbetsmarknadsministerns ansvarsområde. Därför får Berit Högman ställa en fråga till arbetsmarknadsministern om vad som pågår och vad som kommer att läggas fram inom Socialfonden inom kort. Som bekant har jag ansvar för den regionala tillväxten och Regionalfonden.
Vad gäller stöd till dessa viktiga organisationer som jobbar med näringslivsfrämjande, både med de kooperativa idéerna och med annat nyföretagande i vårt samhälle, är det inte några medel som regeringen fattar beslut om, utan det är Tillväxtverket som fattar beslut om medelsfördelning till dessa organisationer. Det är min ambition som näringsminister att vi ska ha ett starkt ideellt samhälle och ett starkt civilt samhälle som stöttar möjligheterna till ökat nyföretagande i olika konstellationer och i olika driftsformer för att få fler i arbete. Men exakt hur dessa medel ska utfalla är någonting som Tillväxtverket både fattar beslut om och bereder.
Låt mig kortfattat ta upp några konkreta frågor som Berit Högman ställde. En handlade om statliga kreditgarantier. Staten lämnar i mycket begränsad omfattning kreditgarantier. Detta har setts över generellt, och vi har funnit att det inte är något särskilt bra verktyg. I detta fall tycker vi inte att det är motiverat att lämna kreditgarantier till företag enbart med motivet att det är fråga om ett socialt syfte. Det är där vi står just nu.
Tittar vi på en djupare analys av Tillväxtanalys rapport, som Berit Högman också tog upp, är denna rapport en frukt av handlingsplanen 2010. Tittar vi på de slutsatser som Tillväxtanalys kommer fram till, det vill säga att dessa företag inte är utestängda från möjligheten till finansieringsstöd, att det statliga finansieringsstödet är öppet för alla typer av företag och att man inte heller föreslår någon förändring, menar vi att vi inte vill gå vidare med en ytterligare fördjupad analys av just Tillväxtanalys rapport.
Avslutningsvis vill jag instämma i detta eftersom jag tror att vi delar uppfattningen om grundstrukturen i denna problemställning. Vi vill se fler sociala företag. Jag kan konstatera att antalet har fördubblats under de senaste åren. Jag kommer att göra vad jag kan för att se till att de ska fortsätta växa.
Anf. 20 Berit Högman (S)
Fru talman! När jag lyssnar på Annie Lööf får jag en känsla av att det är Centerpartiet i regeringen som möjligtvis tycker om sociala företag. Men Centerpartiet har bekymmer med Moderaterna som inte gör särskilt mycket för att stödja sociala företag. Jag hoppas innerligt att Annie Lööf har bättre kontakt med arbetsmarknadsministern än vad jag har. Där finns det också mycket att göra, eftersom du och jag, Annie Lööf, tycks vara överens om att det är bra med utveckling när det gäller sociala företag. Ta upp med arbetsmarknadsministern hur kontraproduktivt det är med de skottsäkra väggarna mellan Arbetsförmedlingen och kommunen. Ta upp med arbetsmarknadsministern vad som skulle kunna göras inom arbetsmarknadspolitiken i form av att stötta entreprenörskap och handledning, alltså det som vi har talat om under denna diskussion. Gör det så att det möjligtvis blir regeringens politik - inte en del av regeringen - att man vill se sociala företag.
Det måste vara bättre att människor växer än att klyftorna i vårt samhälle växer. Det måste vara bättre att fler känner sig behövda och kan vara med och påverka sin arbetssituation än att hamna i fas 3 med obefintliga möjligheter att påverka vare sig sin nutid eller sin framtid. Det måste vara bättre att vi får fler företag och inte fler bidragstagare. Det är faktiskt det som händer i borgerlighetens Sverige när moderatstyrda Järfälla ökar socialbidragen med 53 procent, när Uddevalla ökar socialbidragen med 71 procent och när Vellinge ökar socialbidragen med 126 procent. Socialbidragen tenderar dessutom att bli ett alltför långvarigt sätt att försörja sig för individer. Det kan aldrig vara meningen att människor ska leva på bidrag. Människor ska leva av arbete.
Näringsministern har alltså all anledning att agera för att fler människor ska få jobb.
Anf. 21 Carina Adolfsson Elgestam (S)
Fru talman! Jag kan konstatera att ministern inte fick tidsutrymme att svara på den fråga som jag ställde mot bakgrund av finansieringen till Coompanion som bland annat jobbar med rådgivning. Rådgivning kan vara bra att ha i detta fall när det gäller sociala företag. Jag hoppas att ministern i sitt slutanförande tydliggör hur det blir med finansieringen för framtiden när det gäller Coompanion som vi är överens om betyder så mycket. Ministern säger också här i debatten att hon väl känner till problematiken. Därför är detta inte någon nyhet. Det kunde därför vara bra med ett tydligt besked till alla runt om i vårt land som jobbar med detta men kanske framför allt till alla unga. Det är nämligen allt fler unga människor som vill starta företag och driva dem utifrån ett socialt företagande.
Fru talman! Jag kan inte låta bli att ta upp ytterligare en sak som EU så tydligt har pekat på, nämligen att varje land ska ta fram en nationell strategi för socialt företagande. Det skulle vara mycket bra om alliansregeringen ville byta uppfattning i denna fråga och säga att man ska ta fram en nationell strategi.
Anf. 22 Näringsminister Annie Lööf (C)
Fru talman! Låt mig inledningsvis upprepa mitt svar på Carina Adolfsson Elgestams fråga om medel till Coompanion. Vi idkar inte ministerstyre i detta land, så jag tänker inte kommentera detta från denna talarstol. Men jag sade i mitt inledande anförande att det är Tillväxtverket som har att besluta om medel till de organisationer som jobbar för att stödja näringslivet. Om det är nyföretagande eller kooperativt företagande så är det Tillväxtverket som fattar beslut om det och inte jag som minister eller regeringen.
Den andra frågan gällde strategin. Jag välkomnar att fler länder nu diskuterar sociala företag. Som bekant har regeringen en handlingsplan för socialt företagande som lanserades 2010 och som vi arbetar efter konkret och som också har resulterat i statistiksamlingar och register på sofisam.se och liknande, och mer behöver göras.
Låt mig avslutningsvis ta upp vad vi gör i EU-samarbetet. Vi är väldigt aktiva på EU-nivå i frågor som rör sociala företag. Det är näringsministrarna i EU som diskuterar detta, och vi deltar aktivt i att implementera utvecklingen av social business initiative. Där har det bland annat bildats en konsultativ expertgrupp, där medlemsländerna och olika intressenter kommer att följa implementeringen. Social business initiative är nämligen en viktig del i det vi brukar prata om när vi pratar om att stärka småföretagandet i Europa.
Sverige är representerat i expertgruppen, och vi är aktiva i just den gruppen för att föra vår position framåt men också för att se till att andra länder arbetar med inte bara samhällsentreprenörskap utan också sociala och arbetsintegrerade företag.
Tack så mycket för en viktig debatt!
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.