Infrastrukturplanering mot klimatmål
Interpellation 2015/16:463 av Emma Wallrup (V)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-03-03
- Överlämnad
- 2016-03-03
- Anmäld
- 2016-03-04
- Svarsdatum
- 2016-03-15
- Besvarad
- 2016-03-15
- Sista svarsdatum
- 2016-03-17
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Anna Johansson (S)
Inriktningsunderlaget för transportinfrastrukturplanering 2018–2029 har varit ute på remiss. Planen har stor betydelse för hur anslagen ska fördelas på bland annat järnväg och väg. Underlaget är framtaget av Trafikverket efter direktiv av regeringen och utgör grunden för den kommande infrastrukturpropositionen, som kommer att beslutas av riksdagen. Remisstiden gick ut den 29 februari i år. Några dagar innan remisstiden gick ut, den 24 februari, publicerade Trafikverket den fristående klimatrapporten Styrmedel och åtgärder för att minska transportsystemets utsläpp av växthusgaser – med fokus på transportinfrastrukturen. Underlaget ingick formellt inte i det inriktningsunderlag som varit på remiss.
Utsläppen från våra inrikes transporter står för ungefär en tredjedel av våra utsläpp av växthusgaser, varav vägtransporterna står för 90 procent av dessa. FN:s klimatpanel (IPCC) har i sin senaste rapport pekat på betydelsen av hållbara investeringar i infrastrukturen för att undvika inlåsningar i koldioxidintensiv teknik och samhällsbyggnad. För Sveriges del kan det enligt Vänsterpartiets bedömning inte resultera i någon annan slutsats än att kommande investeringar måste ske med fokus på att minska vägtrafikens klimatpåverkan. Nya tekniska lösningar kan bidra till en sådan utveckling, men för att styra mot helt nödvändiga utsläppsminskningar kommer det att krävas mer genomgripande förändringar jämfört med tidigare infrastrukturplaner. Förutom en mer transportsnål samhällsplanering behövs målinriktat arbete för investeringar i kollektiv- och tågtrafik samt gång och cykel. Därutöver krävs styrmedel som främjar resande med dessa hållbara transportslag. Inte minst kommer det att krävas åtgärder i våra städer för att minska behovet av bil.
Trots att regeringen tydliggjort att man har som ambition att vara ett av de första fossilfria välfärdsländerna väljer man att inte försäkra sig om att myndigheter, organisationer och aktörer i likhet med övrigt underlag fick tillgång till klimatrapporten inför remissrundan. Då klimatrapporten har som utgångspunkt att Sveriges vision om nettonollutsläpp av växthusgaser 2050 samt fossiloberoende fordonsflotta år 2030 ska nås är detta mycket anmärkningsvärt. Vänsterpartiets bedömning är att just dessa utgångspunkter borde vara ramen för kommande infrastrukturplanering och för vilka åtgärder och styrmedel som kommer att krävas under planperioden.
Med anledning av det ovan anförda vill jag fråga statsrådet Anna Johansson:
- Avser statsrådet att förlänga eller utöka remisstiden för inriktningsunderlaget samt låta klimatrapporten ingå som en del i hela inriktningsunderlaget?
- Avser statsrådet att vidta åtgärder för att försäkra sig om att fossiloberoende fordonsflotta år 2030 bör vara en utgångspunkt inför infrastrukturplaneringen 2018–2029?
- Delar statsrådet bedömningen att minskad biltrafik bör vara en utgångspunkt inför infrastrukturplaneringen 2018–2029?
- Avser statsrådet att vidta några ytterligare åtgärder inför infrastrukturplaneringen 2018–2029 med anledning av den höjda ambitionsnivån i klimatöverenskommelsen som slöts i Paris?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2015/16:463
Webb-tv: Infrastrukturplanering mot klimatmål
Dokument från debatten
- Tisdag den 15 mars 2016Kammarens föredragningslistor 2015/16:80
- Protokoll 2015/16:80 Tisdagen den 15 marsProtokoll 2015/16:80 Svar på interpellation 2015/16:463 om infrastrukturplanering mot klimatmål
Protokoll från debatten
Anf. 99 Statsrådet Anna Johansson (S)
Herr talman! Emma Wallrup har frågat mig om jag avser att förlänga eller utöka remisstiden för inriktningsunderlaget samt låta klimatrapporten ingå som en del i hela inriktningsunderlaget.
Emma Wallrup har även frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att försäkra mig om att fossiloberoende fordonsflotta år 2030 bör vara en utgångspunkt inför infrastrukturplaneringen 2018-2029 och om jag delar bedömningen att minskad biltrafik bör vara en utgångspunkt inför infrastrukturplaneringen 2018-2029.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Slutligen har Emma Wallrup frågat mig om jag avser att vidta några ytterligare åtgärder inför infrastrukturplaneringen 2018-2029 med anledning av den höjda ambitionsnivån i klimatöverenskommelsen som slöts i Paris.
Den 30 november 2015 avrapporterade Trafikverket sitt inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen för planperioden 2018-2029. En grundläggande utgångspunkt för regeringens uppdrag var att infrastrukturen, som en väsentlig del av transportsystemet, ska planeras, utvecklas och förvaltas så att det övergripande transportpolitiska målet och de jämbördiga funktions- och hänsynsmålen nås.
En viktig bakgrund till uppdraget var även regeringens mål om att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU år 2020 och att minst 250 000 nya bostäder ska byggas till år 2020, visionen att Sverige år 2050 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser och regeringens ambition att miljöpåverkan från transportsektorn ska minskas.
Trafikverket har meddelat att den rapport Emma Wallrup tar upp är ett kunskapsunderlag där alla relevanta delar är inarbetade i inriktningsunderlaget, som har överlämnats till regeringen.
Regeringen har inte för avsikt att förlänga eller utöka remisstiden för inriktningsunderlaget.
Regeringen har tagit ställning till att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer och att Sverige ska ha en fossilfri fordonsflotta.
Min bestämda uppfattning är att fokus måste riktas mot att minska utsläppen av växthusgaser. Det är vidare angeläget att prioritera åtgärder som främjar gång, cykling och kollektivtrafik samt överflyttning av godstrafik till järnväg och sjöfart.
Infrastrukturplaneringen är ett verktyg i arbetet för att minska transportsystemets klimatpåverkan. Regeringen genomför och planerar att genomföra en mängd andra åtgärder. Som exempel kan jag nämna utredningar om vägslitageskatt och bonus-malus-system, stöd till utbyggnad av laddinfrastruktur och en nationell cykelstrategi.
Regeringen satsar 1,24 miljarder kronor extra på järnvägsunderhåll varje år mellan 2016 och 2018 och 850 miljoner kronor på fyra år till kollektivtrafik på landsbygd.
Samtliga dessa åtgärder kan bidra till att ta oss mot minskade utsläpp i transportsektorn och en minskad klimatpåverkan.
Anf. 100 Emma Wallrup (V)
Herr talman! Inriktningsunderlaget för transportinfrastrukturplaneringen 2018-2029 har varit ute på remiss. Planen har stor betydelse för hur anslagen ska fördelas på bland annat järnväg och väg.
Underlaget är framtaget av Trafikverket efter direktiv av regeringen och utgör grunden för den kommande infrastrukturpropositionen, som kommer att beslutas av riksdagen. Detta var den del av underlaget som togs bort och som var målstyrd och inte prognosstyrd. Det är otroligt viktigt att vi arbetar med målstyrning om vi ska klara av att nå klimatmålen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Rapporten publicerades bara några dagar innan remisstiden gick ut den 29 februari i år. Det är upprörande eftersom alla remissinstanser då inte har kunnat ta del av denna rapport som var målstyrd.
Detta oroar mig, och jag undrar hur regeringen ser på klimatmålen och på den gigantiska utmaning som vi står inför.
Det är anmärkningsvärt att ett sådant viktigt ämne undanhålls ända till veckan före remisstidens utgång. På det här sättet kan vi inte arbeta om vi ska nå klimatmålen. Vi har aldrig stått inför en större utmaning.
Nya siffror från Nasa visar att vi redan nu i februari hade plus 1,6 grader i genomsnittstemperatur i världen. Det är jätteallvarligt. Vi ser nu väderhändelser inträffa runt om i världen som orsakar bränder, översvämningar och andra väderkatastrofer.
Vi har gigantiska utmaningar framför oss, och vi måste ta detta på största allvar. Detta är ett läge när Näringsdepartementet, som är ansvarigt för att ta fram underlaget, måste vakna upp och inte fortsätta att satsa på mer väg i stället för järnväg i Sverige.
Det finns en term för detta att mer väg resulterar i mer biltrafik. Det kallas för inducerad trafik i forskningstermer, och det är för att forskarna vet att när man bygger mer väg kommer det fler bilar på vägarna. Just därför räcker det inte med att vi har ett bonus-malus-system och lite extra satsningar på järnvägsunderhåll.
Vi har en organisation som samlar alla stora företag i Sverige. De säger att om järnvägen inte fungerar kan de inte exportera sitt gods. Den nivå som vi nu ligger på i järnvägsunderhåll är bättre än vad borgarna hade, men den är långt ifrån bra. Det fattas 2 miljarder eller något sådant för att nå upp till den kapacitet som vi behöver se för att järnvägar inte ska behöva stängas ned runt om i Sverige, som Järnvägsfrämjandet nu varnar för.
Detta räcker inte. Vi måste ta krafttag om vi ska klara klimatutmaningen. Det står och väger om vi över huvud taget ska kunna ha en civilisation. Då är det anmärkningsvärt att man plockar bort en rapport som är den enda rapport som är målstyrd och som togs fram med anledning av den tredje frågan i regeringens inriktningsunderlag till Trafikverket.
Frågan gällde att man skulle titta på dels prognoser, dels vilka styrmedel man behöver för att nå klimatmålen. Den var inte mer målstyrd än så. Ändå klarar regeringen inte av att ta emot rapporten, framför allt inte Näringsdepartementet, som i dag kommer ut i medierna.
Detta är inte någon lekstuga. Det här är allvar. Vi har en hel planet att ta ansvar för.
Anf. 101 Statsrådet Anna Johansson (S)
Herr talman! Jag delar Emma Wallrups uppfattning att vi har ett stort ansvar och att vi har en planet att ta hand om.
Jag hade därför önskat att debatten handlade om vilka åtgärder som är mest verkningsfulla, vad vi verkligen behöver göra och hur vi ställer om transportsystemet på ett sätt som gör att vi når transportpolitikens övergripande mål om tillgänglighet, regeringens mål om jobb i hela landet och ökat bostadsbyggande samtidigt som vi når klimatmålen.
Nu får vi i stället en debatt som handlar om en underrapport som Trafikverket har haft som en del i sin kunskapsinhämtning inför att man ska skriva ett inriktningsunderlag för regeringens planplanering. Det tycker jag är väldigt tråkigt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag kan nämna att remissinstanser har hört av sig till Näringsdepartementet och velat lämna synpunkter efter det att de tagit del av rapporten, som alltså inte - det vill jag understryka - är en del av Trafikverkets rapport till regeringen.
Trafikverket har naturligtvis använt en rad olika källor som stöd när de tagit fram rapporten till regeringen. Den rapport som finns omskriven i interpellationen har varit en sådan del av Trafikverkets underlag. Den har alltså inte kommit in som en självständig rapport till regeringen, utan det har varit ett arbetsmaterial inom Trafikverket. Det innebär att den inte har varit remitterad alls.
De remissinstanser som har hört av sig till Näringsdepartementet och önskat lämna synpunkter har fått svaret att det är fullt möjligt att göra detta efter det att remisstiden har gått ut. Då kan man lämna så kallade kompletterande synpunkter. Om remissinstanserna har andra synpunkter är det fullt möjligt att lämna dem, men vi kommer inte att förlänga remisstiden. Nu har rapporten varit diskuterad länge, och det har blivit en omfattande diskussion om form men väldigt lite om innehåll.
Man kan konstatera att regeringen har ett tydligt mål i uppdraget till Trafikverket, nämligen att beakta målet om att vi ska ha noll nettoutsläpp av växthusgaser 2050. Det står tydligt uttryckt i uppdraget.
Man kan också konstatera att Trafikverket berör dessa frågor i inriktningsunderlaget men konstaterar att infrastrukturplanering och byggnation är en ganska liten del av svaret på utmaningen, det vill säga att nå ett hållbart samhälle och noll nettoutsläpp av klimatgaser till 2050. Det kommer att krävas helt andra åtgärder för att nå dit.
Man kan även konstatera att minskad biltrafik kan vara ett viktigt instrument i vissa delar av vårt land. Men vi har också stora delar av Sverige där bilen i allra högsta grad är en förutsättning för såväl arbete som fritid och frihet för människor. Då kanske vi i första hand ska ge oss på utsläppen, inte människor som är beroende av bilen i sin vardag.
Anf. 102 Emma Wallrup (V)
Herr talman! Jag blir väldigt upprörd över det jag får höra av Anna Johansson här, för hon lyssnar på fel delar av underlaget.
I en del påpekas att biltrafiken i städerna måste minska med 48 procent om vi ska klara målet om en fossilfri fordonsflotta 2030. Då menar man att vi minskar 80 procent, inte 100. Vi måste klara 48 procent därför att teknikutvecklingen inte kommer att ta oss ända fram, enligt professionella tjänstemän på Trafikverket. Järnvägstrafiken måste öka med 52 procent.
Vi har inte sett att man har gjort sådana prioriteringar under den borgerliga mandatperioden, precis, utan man har prioriterat väg före järnväg. Det är många i Sverige som är väldigt besvikna över det, bland andra de största företagen som är samlade i Näringslivets Transportråd.
Jag tycker att det är anmärkningsvärt att ni vill blunda för innehållet i rapporten, Anna Johansson, för det är vad du svarar mig. Jag vill inte se att vi efter denna mandatperiod har fortsatt att bygga mer väg än järnväg eller att vi har fortsatt att bygga så mycket väg att Trafikverkets egna klimatmål inte nås, vilket skedde förra mandatperioden enligt studier.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Detta är fruktansvärt viktigt. Jag är inte här för att bråka av en anledning som inte finns, utan jag är här och pratar i talarstolen just nu därför att jag värnar vårt klimat och att Sverige ska gå före. Som litet land i världen är det enda vi kan göra att gå före och visa att det går. Vi har potential, vi har välfärd och vi har resurser, bioenergi med mera.
Inte ens Sverige klarar av att släppa fordonsindustrin med handen. Jag tror att den kanske kan finnas med i detta - jag vet inte. I vilket fall som helst måste vi vända utvecklingen. Vi måste lyssna på den term som forskarna lyfter fram: inducerad trafik, alltså att när man bygger mer väg blir det fler bilar på dessa vägar.
Enligt Trafikverkets egna prognoser och studier och enligt många av verkets tjänstemän som jag själv har pratat med kommer vi inte att nå våra klimatmål om vi bygger mer väg. Då tycker jag att det är anmärkningsvärt att man inte tar klimatrapporten på allvar. Rapporten var ju ett svar på en fråga från regeringen, ett svar på frågan: Om vi har de prognoser vi har men ändå ska nå klimatmålen, vilka styrmedel behöver vi ha på plats för att nå målen om en fossilfri fordonsflotta till 2030?
Och så plockas rapporten bort, och du, Anna Johansson, svarar mig fortfarande utifrån ett helt annat underlag, som om inte detta underlag var väsentligt, trots att det togs fram med anledning av frågan från regeringen. Ni måste ta detta på allvar och framför allt prata med Näringsdepartementet om det, för det är där som det största problemet ligger.
Att skapa jobb i Sverige på ett hållbart sätt sker genom mer järnväg och mer kollektivtrafik. Infrastruktur och transporter är grunden i ekonomin, och bygger man inte detta hållbart får man problem. Då kommer vi att överskrida klimatgränserna när vi bygger en stark ekonomi. Men vi kan bygga en stark ekonomi om vi satsar på järnväg. Är det så svårt att förstå?
Ni kan själva prata med Näringslivets Transportråd, som samlar de största företagen i Sverige. Till och med de säger detta. Varför kan då inte Socialdemokraterna lyssna, framför allt inte Näringsdepartementet? Jag tror ärligt talat att Anna Johansson skulle vilja gå längre men att det är Damberg som stoppar.
Anf. 103 Statsrådet Anna Johansson (S)
Herr talman! Såvitt jag vet har Mikael Damberg över huvud taget inte varit involverad i den här frågan. Den rapport som Emma Wallrup hänvisar till och som många andra har hänvisat till är inte en självständig rapport utan ett underlag. Väsentliga delar av det underlaget har arbetats in i Trafikverkets svar till regeringen på det uppdrag som regeringen gav Trafikverket - att återkomma med underlag för en åtgärdsplanering.
Vi kommer naturligtvis att ta del av alla remissinstansers synpunkter. Men om man på allvar tror att alla transporter i vårt land som i dag sker på väg kommer att kunna ske på järnväg därför att man bygger fler spår, då tror jag att man kommer att få mycket svårt att nå klimatmålen. Jag tror att vi kommer att behöva jobba med många olika typer av åtgärder, som jag nämnde i den tidigare debatten som handlade om andra frågor. Det kan handla om bonus-malus-system för att ställa om fordonsflottan. Det kan handla om att bygga ut biodrivmedel. Vi har olika försök med elvägar, som kan vara en väg. Det finns en lång rad åtgärder som vi behöver vidta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Men att människor på landsbygden kommer att ställa bilen därför att vi har byggt järnväg i storstäderna tror jag inte. Men jag ser fram emot att ta del av alla de underlag som kommer från remissinstanserna. Vi kommer självklart att fortsatt ha fokus på det som är det långsiktiga målet, nämligen att vi inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2050.
Om man tittar på vad som har hänt inom fordonsindustrin och när det gäller omställning till andra drivmedel de senaste 20 åren kan man konstatera att det har gått oerhört fort. Det är något av ett genombrott för annan teknik än fossildrivmedel som har skett bara på de allra senaste åren.
Att nu säga att man med teknik inte kommer att kunna lösa de problem som vi har fram till 2050 - den spåkulan skulle jag gärna vilja ha. Med den snabba utveckling som vi har och med det stora fokus som vi har på att nå klimatmålen skulle jag inte våga uttala mig så tvärsäkert om att tekniken inte kommer att vara en viktig, bidragande faktor till att nå klimatmålen - utan att väsentligt begränsa människors frihet.
Anf. 104 Emma Wallrup (V)
Herr talman! Jag undrar verkligen om regeringen kommer att ta in 2030-målet ordentligt i infrastrukturplanen. Det tycker jag är den största frågan. Jag vill verkligen se det på plats. Det är viktigt att vi tar fram kvantifierade delmål på vägen mot en fossilfri fordonsflotta år 2030. Den här infrastrukturplanen bör jobba med detta - det stöds av utredare såväl som av Trafikverkets egna handläggare - om vi ska nå klimatmålen.
Det är mycket allvarligt att regeringen i svar som jag har fått tidigare säger att man inte avser att sätta något datum för en fossilfri fordonsflotta. Om man inte gör det nu är det ingen som kan göra det framöver eftersom detta avgörs under den här planperioden. Det är upprörande om man inte tar det målet på större allvar. Nästa plan ska gälla just till 2029, så detta är sista chansen vi har. Det är den bollen ni har på ert bord.
Jag ber er ödmjukast: Titta noggrannare när ni tar fram den här planen och lägger fram förslaget! Gå igenom de styrmedel som föreslås i den här klimatrapporten, i resten av underlaget, både på tekniksidan och på vägsidan och järnvägssidan, för att vi faktiskt ska nå målet - det är det viktiga!
Det gäller att vi har en målstyrd planering, det som kallas backcasting, där man först tittar på var målet ligger och sedan tar fram delmål dit och tittar på exakt vad man behöver nå för att nå nästa mål, målet därefter och så vidare, för att faktiskt klara av att rädda den här planeten och lämna över den till våra barn så att de kan leva här precis som du och jag.
Anf. 105 Statsrådet Anna Johansson (S)
Herr talman! Vi har ett stort ansvar i vår generation. Vi vet att tidigare generationer och också vår egen generation har överutnyttjat jordens resurser. Vi vet att vi, om vi fortsätter i kompassens riktning, kommer att föröda förutsättningarna för liv på den här planeten. Redan på ganska kort sikt kommer vi att se förödande konsekvenser av de klimatförändringar som vi upplever redan nu i form av extremväder, översvämningar, torka, svält och därpå följande stora migrationsströmmar - oerhört stora påfrestningar för vår värld.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Därför har vi ett enormt ansvar för att möta de klimatutmaningarna med aktiv politik och med omställning, där vi som ett rikt land har ett ansvar för att gå före och visa på lösningar.
Däremot ska vi naturligtvis i första hand göra det som är rimligt och möjligt och som ger bäst förutsättningar att nå målen. Då menar jag att det vore oerhört befriande att sluta prata form och börja prata innehåll. Vi behöver förhålla oss till en verklighet som ser ut som den gör. Vi kan inte önska bort saker som redan finns. Däremot kan vi påverka med de medel som vi har till vårt förfogande, och det ska vi göra.
Den rapport som vi har fått från Trafikverket är den vi har att arbeta utifrån. Till det kommer vi också att väva in de remissvar som vi får in.
Jag kan lova Emma Wallrup och alla andra som eventuellt lyssnar att regeringen kommer att ha stort fokus på att nå klimatmålen också när det gäller transportpolitiken framöver.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.