Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

idrottskonto

Interpellation 2002/03:228 av Tjernberg, Gunilla (kd)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-03-10
Anmäld
2003-03-11
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2003-03-18
Sista svarsdatum
2003-03-24
Besvarad
2003-04-08

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 10 mars

Interpellation 2002/03:228

 av Gunilla Tjernberg (kd) till statsrådet Mona Sahlin om idrottskonto

Karriären för en professionell idrottsman eller -kvinna skiljer sig från de flesta andra yrken. Oftast är den på grund av fysiska skäl begränsad till några få år tidigt i livet. Inom vissa idrotter är det därför vanligt att idrottaren tjänar mycket pengar under några år för att sedan tjäna avsevärt mindre. Resultatet av detta blir att idrottaren tvingas betala mycket höga skatter under de år han eller hon tjänar som mest trots att det är väl känt att inkomsten kommer minska kraftigt inom några år. På grund av detta är det i dag vanligt att framgångsrika idrottare flyttar utomlands.

För att lösa detta problem finns möjligheten att införa så kallade idrottskonton vilket finns bland annat i Norge och Finland. Syftet är att plana ut livsinkomsten. Idrottaren sätter en viss del av sin inkomst på kontot, ofta maximalt en viss del av inkomsten, och så länge pengarna finns där är de skattebefriade. Idrottaren skattar i stället på inkomsten när den tas ut från kontot vilket sker under några år när idrottskarriären är över. Systemet kan jämföras med det så kallade skogskontot där skogsägare kan sprida sin inkomst över flera år.

Naturligtvis finns det svårigheter med att införa idrottskonton. Bland annat krävs att vissa avgränsningsfrågor utreds ordentligt. Vi anser dock att det finns stora fördelar med ett sådant system och menar därför att det finns anledning att utreda om det går att införa konton av detta slag i Sverige. Socialdemokraterna har tidigare varit mycket negativa till idrottskonton och avslog så sent som i höstas ett förslag från oss om att utreda frågan. Idrottsminister Mona Sahlin har dock under senare tid visat en viss öppenhet inför idéen vilket är positivt. Hennes utspel har dock mötts av kritik från bland annat finansminister Bodde Ringholm. Regeringens syn på frågan ter sig därför minst sagt splittrad.

För att få klarhet i detta frågar jag idrottsministern vilka åtgärder idrottsministern kommer att vidta för att utreda möjligheten att införa ett system med idrottskonton i Sverige.

Debatt

(9 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2002/03:228, idrottskonto

Interpellationsdebatt 2002/03:228

Webb-tv: idrottskonto

Protokoll från debatten

Bosse Ringholm (S)
Anf. 88 Bosse Ringholm (S)
Herr talman! Gunilla Tjernberg har frågat statsrå- det Mona Sahlin vad hon avser att vidta för åtgärder för att utreda möjligheten att införa ett system med idrottskonton i Sverige. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen. Som jag tidigare har sagt bör skattereglerna så långt möjligt vara utformade på ett sådant sätt att undantag och särskilda regler för olika grupper kan undvikas. Att införa idrottskonton för elitidrottare eller några andra särskilda skattelättnader för denna grupp går stick i stäv med de principer för en generell och enhetlig beskattning av arbetsinkomster som infördes genom skattereformen i början av 1990-talet. Sådana konton skulle också medföra stora gräns- dragningsproblem samt ge upphov till liknande krav från andra grupper som över tiden har ojämna ar- betsinkomster. Sammanfattningsvis är jag därför inte beredd att verka för att idrottskonton införs.
Gunilla Tjernberg (Kd)
Anf. 89 Gunilla Tjernberg (Kd)
Herr talman! Jag får tacka finansministern för sva- ret på min interpellation. Frågan i interpellationen har jag, precis som sagts, ställt till statsrådet Mona Sahlin, som är ansvarig idrottsminister. Men detta ligger ju inom finansmi- nisterns ansvarsområde eftersom det rör sig om en skattefråga. Frågan jag ställde var vilka åtgärder som ministern kommer att vidta för att utreda möjligheten att införa ett system med idrottskonton i Sverige. I dag har som bekant både Norge och Finland infört ett sådant system. Svaret som jag får på min interpellation innehåller åtta och en halv rader med redan kända argument från finansministern. Vad jag tycker lyser med sin frånva- ro i svaret är ministerns syn på idrottens och de olika idrottsutövarnas betydelse för Sverige - frågor och känslor som ligger bakom att en sådan här interpella- tion ställs här i riksdagen. Någon liten brödtext kring detta hade känts värdefullt och välkommet eftersom det ju är vad detta i själva verket handlar om. Herr talman! Anledningen till att jag ställer denna fråga i en interpellation är att samma dag som idrotts- politiken skulle diskuteras här i riksdagen, för ungefär en dryg månad sedan, gick idrottsminister Mona Sahlin, tillika finansministerns regeringskollega, ut i ett nyhetsinslag och uttalade sig positivt till ett infö- rande av idrottskonto i Sverige. Därmed hade det varit intressant att få ha denna debatt med det statsråd som är ansvarigt för idrotten i Sverige, men nu gäller det att gilla läget. Statsrådet Sahlin har också deklare- rat en annorlunda syn i denna fråga än den som fi- nansministern i dag ger uttryck för. Som finansministern anger i sitt svar finns det naturligtvis svårigheter med ett sådant system. Det finns en del gränsdragningsfrågor som måste utredas. Naturligtvis är det så, och det är just därför som vi kristdemokrater föreslår att en utredning ska tillsättas med det snaraste om att införa ett konto för utjämning i vissa fall av inkomster över tiden. Det vore synner- ligen angeläget för mig och Kristdemokraterna att få veta hur den vision som idrottsministern gav uttryck för i så fall skulle förverkligas. Intresset för detta minskade inte heller direkt un- der idrottsdebatten den dag som jag hänvisade till, då även Bosse Ringholms partikollega i kulturutskottet, Lars Wegendal, med ansvar för idrottsfrågorna utta- lade sig försiktigt positivt om detta på en direkt fråga i debatten. Då kan jag inte låta bli att säga att bilden av Soci- aldemokraterna i den här frågan ter sig synnerligen splittrad. Därför tycker jag att det är intressant att vi får ha den här debatten i kväll. Vad är det som gäller? Är det finansministerns obönhörliga nej eller ansvari- ga statsråds och socialdemokratiska kulturpolitikers försiktigt positiva inställning som gäller?
Lennart Hedquist (M)
Anf. 90 Lennart Hedquist (M)
Herr talman! Egentligen handlar den här interpel- lationen och interpellationsdebatten om att vi har för höga skatter i Sverige på kompetens och goda presta- tioner. Det är någonting som vi inte bör ha i arbetsli- vet, och det bör vi inte heller ha när det gäller unika prestationer inom idrott. Vi ser alla att skattebaserna lämnar landet när det gäller väldigt många nyckelpersoner. Detta har blivit väldigt åskådligt när det gäller elitidrottsmän, som upplever att skatterna är för höga i Sverige och place- rar sig i länder med betydligt lägre skatt. De frågor som interpellationen aktualiserar skulle man enkelt komma till rätta med om man hade lägre skatt och en på sikt proportionell inkomstskatt på tjänst. Det är ju inte så att man egentligen skulle lösa problemet för flertalet elitidrottsmän genom att upp- rätta någon form av idrottskonton. Dessa är i regel i den positionen att de har fortsatt höga inkomster. Vad det handlar om ifall man vill behålla elitidrottsmän, och inte minst andra nyckelpersoner i landet med unik kompetens, är att angripa själva det progressiva skattesystemet. Jag tycker att debatten om idrotts- konton mer har kommit att åskådliggöra att vi har alldeles för höga skatter för denna typ av prestationer i vårt land. Men, herr talman, jag är också intresserad av vad Mona Sahlin egentligen menade när hon gick ut med beskedet att man nu tydligen avsåg att göra någonting beträffande beskattningen av elitidrottsmän. Vi är förvisso vid det här laget vana vid att Socialdemo- kraterna agerar selektivt med någon form av skatte- frälse. Vi såg det beträffande aktieägare med mycket höga förmögenheter, och vi har sett det beträffande de särskilda skattereglerna för utländska så kallade experter. Nu låg det i förlängningen, om man skulle tro Mona Sahlin, att hon avsåg att också inrätta något särskilt skattefrälse för elitidrottsmän. Det vore intressant att höra Bosse Ringholms kommentar till statsrådskollegan Mona Sahlins utta- lande liksom hans kommentar till att även partivänner i den debatt i riksdagen som nu nämndes uttalade sig i riktning mot att man nog borde införa speciella skat- teregler för idrottsmän. Den frågan har Bosse Ring- holm sorgfälligt undvikit i det här sammanhanget.
Bosse Ringholm (S)
Anf. 91 Bosse Ringholm (S)
Herr talman! Det har vid flera tillfällen funnits motioner i kammaren om idrottskonton. De har också avslagits av kammaren. Så skedde också bara för en kort tid sedan. Jag har i likhet med både den nuvarande och den tidigare idrottsministern sagt att om det dyker upp nya och bra idéer finns det skäl att undersöka om de kan lösa det som en del uppfattar som ett problem när det gäller fördelning av inkomster över åren. Jag tycker att man alltid ska vara öppen för om det finns sådana idéer, och det är det som idrottsministern har gett uttryck för. Jag sade också i en tidigare interpel- lationsdebatt som vi hade för ett tag sedan här i kam- maren att jag gärna prövar sådana uppslag. Men den gamla tanken på någon form av särskilda idrottskon- ton väcker mer invändningar än vad den har eventu- ella fördelar. Jag skulle i sammanhanget vilja säga att närings- livet i Sverige ett antal gånger har fört fram att man för att underlätta rekryteringen av forskare och andra experter till Sverige ville ha den typ av expertskatte- system som finns i Danmark och andra länder. Den svenska socialdemokratiska regeringen har tyckt att det varit rimligt att tillmötesgå näringslivet på den punkten. Jag vet att det finns andra partier, borgerliga partier, som inte tycker att vi ska ge näringslivet det här stödet, men på den här punkten tycker regeringen att näringslivet behöver ett stöd.
Gunilla Tjernberg (Kd)
Anf. 92 Gunilla Tjernberg (Kd)
Herr talman! Jag vet inte om jag går lite väl långt, i så fall får finansministern tala om det, men en liten försiktig positiv öppning tolkade jag nog det här sva- ret som. Det välkomnar jag. Någonstans tänkte jag så här när jag tog del av de här olika meningarna från regeringen och Socialde- mokraterna: Det kan väl ändå inte vara så att reger- ingens företrädare väljer att göra olika överväganden beroende på vem som frågar, vem man riktar sig till eller det specifika tillfället. Herr talman! Karriären för en professionell id- rottsman eller -kvinna skiljer sig som vi känner till från de flesta andra yrken. Oftast är den av fysiska skäl begränsad till några få år tidigt i livet. Idrottsut- övare kan under några aktiva år erhålla höga eller mycket höga inkomster, ofta som en följd av att man satsat intensivt på sin idrott. Utbildning och civil karriär kommer då ofta i andra hand. Men de aktiva åren med höga inkomster kan å andra sidan vara mycket begränsade till antalet. De regler för inkomstutjämning genom exempel- vis olika former av pensionsarrangemang som för närvarande finns är ofta klart otillräckliga. Följden blir många gånger att idrottsutövare efter sin karriär måste börja från början, inte minst i fråga om sin utbildning. En annan följd är att framgångsrika idrottsutövare många gånger av ekonomiska skäl väljer att bosätta sig, som vi tidigare varit inne på, i något annat land. Därmed tappar Sverige både goodwill och också skatteinkomster. Jag tycker att det skulle vara intres- sant att få höra hur finansministern ser på just den delen. Problemet skulle, som jag och Kristdemokraterna ser det, till väsentlig del kunna lösas med en möjlig- het att fördela inkomsten under en längre tidsperiod till exempel genom att inrätta vad vi har valt att kalla för idrottskonton. Dessa skulle fungera på liknande sätt som ett skogskonto för skogsägare, något som vi ändå har i Sverige i dag och som vi har accepterat från många partier, eller som ett upphovsmannakonto för författare. Det innebär att uppskov med beskatt- ning medges för medel som avsätts på kontona ett visst år och att beskattningen i stället sker det år som medlen tas från kontot. Det här känner vi till, men jag kände ändå ett be- hov av att tydligt deklarera vad vi kristdemokrater lägger i begreppet idrottskonto. Det handlar om att idrottskontot ska fondera pengarna och att de ska beskattas vid uttag. Vad är det i detta som gör att finansministern har valt att i det skrivna interpellationssvaret bestämt avvisa hela denna tanke?
Lennart Hedquist (M)
Anf. 93 Lennart Hedquist (M)
Herr talman! Svenska experter eller personer med unik kompetens flyttar utomlands på grund av allde- les för höga skatter. Utländska experter och personer med särskild kompetens från utlandet kan få komma till Sverige och få skattelindring. Det är klart att man skulle kunna dra en parallell och säga att om svenska elitidrottsmän tvingas att flytta utomlands på grund av samma för höga skatter så vore det i nästa steg kanske logiskt att säga att utländska elitidrottsmän skulle kunna få flytta till Sverige och få lägre skatter med utgångspunkt i den lindring som man har öppnat för när det gäller utlänningar som tidsbegränsat flyttar till Sverige. Anledningen till att jag ger de här exemplen är att de väldigt åskådligt visar att man inte kan gå fram med avgränsade selektiva skattefrälsen. Man måste gå till väga på det sättet att man successivt sänker den progressiva beskattningen för att så småningom få en proportionell beskattning av inkomst av tjänst. Det är den vägen som är möjlig. Bosse Ringholm angav att näringslivet gärna vill ha den så kallade expertskat- ten. Det är en sanning med viss modifikation. När- ingslivet har pekat på att vi i Sverige behöver lägre skatter så att vi inte straffbeskattar goda prestationer och unik kompetens.
Bosse Ringholm (S)
Anf. 94 Bosse Ringholm (S)
Herr talman! Det finns naturligtvis olika uppfatt- ningar om hur vårt skattesystem ska utformas. Jag delar inte Lennart Hedquists uppfattning om att vi ska gå över till ett helt proportionellt system. Det vore att ge upp alla våra utjämningssträvanden som finns i vårt skattesystem sedan många årtionden tillbaka. Jag delar däremot Lennart Hedquists uppfattning på en punkt, nämligen att det är inte så ovanligt att den som har varit idrottsman och har haft goda in- komster under en period också har stora inkomster även efteråt. Därför är det inte säkert att ett idrotts- konto egentligen löser en del av, som vederbörande uppfattar det, problemen i sammanhanget. Därför finns det ingen anledning att göra en särbehandling, allra helst som det skulle snabbt leda till konsekven- sen att få andra grupper som kan åberopa den särskil- da skattesituationen. Det kan gälla kulturarbetare och andra grupper som också under kortare perioder har stora inkomster och sedan går tillbaka till mer nor- mala inkomster. Däremot tycker jag att det är annorlunda med den grupp av forskare och andra experter som svenskt näringsliv efterfrågar och som är viktiga för våra företags utveckling. I annat fall är risken att konkur- renssituationen blir sämre för företagen. Det är därför regeringen har tillmötesgått företagens och näringsli- vets önskan om att kunna knyta till sig särskilda ex- perter när det inte finns expertis i Sverige. Det är viktigt att svenska företag får samma sjysta villkor som exempelvis företagen har i Danmark, Holland och andra länder som har den typen av expertskatt. Det är därför förvånande att företrädare för borgerliga partier inte vill tillmötesgå näringslivet när det gäller den särskilda expertskatten. Jag vill än en gång upprepa till interpellanten att om det gäller andra och bra idéer än just idrottskon- ton kan vi naturligtvis titta på dem och undersöka dem på det sätt Mona Sahlin har nämnt, men jag vill också notera att man inte ska överdriva omfattningen av problemet. Det handlar om ett begränsat antal personer som vi upplever har en relativt hög skatte- belastning under en kort period. Men som Lennart Hedquist sade har många av dem under större delen av sitt yrkesliv rätt höga inkomster. Därför går det inte att undanta just en speciell grupp på ett speciellt sätt.
Gunilla Tjernberg (Kd)
Anf. 95 Gunilla Tjernberg (Kd)
Herr talman! Jag har försökt att få fram ett svar på min konkreta fråga. Jag uppfattar svaret som både ja och nej. Nej, därför att andra grupper kan börja efter- fråga samma möjligheter att planera sin skatt. Samti- digt öppnar finansministern för att hitta goda idéer att titta på. Jag måste konstatera att regeringen och även hela socialdemokratin är splittrad i frågan. Finansminis- tern har inte på någon punkt velat detaljerat förklara varför han så bestämt avvisar den utredning vi före- slår. Vi säger inte precis hur det ska se ut utan vi har gett en bakgrund till hur det skulle kunna fungera. Vi talar om en utredning för att se om det går att klara gränsdragningsproblemen. Kristdemokraterna vill ha en utredning. Möjligtvis skulle en sådan utredning kunna ta fram de goda idéer finansministern sade sig vara villig att pröva. Vem är det som bestämmer i regeringen? För mig som oppositionsledamot i riksdagen är det intressant att få veta det. Det återstår att se vem det är som be- stämmer. Är det det kvinnliga statsrådet Mona Sahlin eller är det finansminister Ringholm med ansvar för finanserna? Fortsätter finansministern, som hittills, att avstå från att diskutera frågan? Jag vill verkligen att han ska anstränga sig för att sätta sig in i de problem vi pekar på för enskilda idrottsutövare men också för hela Sverige. Jag ser ingen ljusning i frågan. Jag hoppas jag har fel. Vi kristdemokrater kommer till- sammans med andra partier att komma tillbaka i frå- gan. Jag tar tillfället i akt att tacka finansministern för debatten.
Bosse Ringholm (S)
Anf. 96 Bosse Ringholm (S)
Herr talman! Gunilla Tjernberg har fått ett tydligt svar både skriftligt och i mina repliker. Det finns ingen anledning att ha ett särskilt system för idrotts- konton som kan föra med sig smittoeffekter på en rad andra områden. Det är ett relativt begränsat antal personer vi talar om som skulle motivera många andra grupper och personer att begära samma typ av särbehandling. Jag har däremot varit öppen för att undersöka andra idéer. Det finns ingen anledning att tillsätta en utredning om man redan på förhand vet att den idé som utredningen ska undersöka är behäftad med sådana principiella invändningar som gör att vårt skattesystem störs av ytterligare undantag. Jag efter- strävar inte den typen av undantag, och därför är det inte heller rimligt att tillsätta en utredning med det som utgångspunkt. Däremot välkomnar jag gärna en fortsatt öppen diskussion om detta. Det är precis det som statsrådet Mona Sahlin och tidigare idrottsministrar har anfört.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.