Idrottsgymnasier
Interpellation 2021/22:494 av Alexandra Anstrell (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2022-05-12
- Överlämnad
- 2022-05-13
- Anmäld
- 2022-05-16
- Sista svarsdatum
- 2022-06-03
- Svarsdatum
- 2022-06-22
- Besvarad
- 2022-06-22
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Anders Ygeman (S)
Idrotten är en viktig del av livet för många barn och ungdomar. Närmare 90 procent av alla barn och ungdomar i Sverige har någon gång under sin uppväxt varit med i en idrottsförening. Runt om i Sverige finns massor av olika idrottsgymnasier, bland annat finns nationellt godkänd idrottsutbildning, NIU, för den som vill kombinera sin gymnasieutbildning med sin idrott.
Idrotten sker i samarbete mellan gymnasieskolan och ett specialidrottsförbund. NIU är en oerhört viktig faktor för många ungas möjlighet till idrottsutövande regionalt. Att NIU finns som komplement till riksidrottsgymnasier, RIG, är bra. Det ska inte bara finnas allra högsta nivå då det skulle skapa onödiga klyftor.
Inom Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) har en översyn av riksidrottsgymnasier och nationellt godkända idrottsutbildningar genomförts och resulterat i en rapport som gick ut på remiss. Där föreslog regeringen att det bara ska finnas en typ av gymnasieutbildning i kombination med elitidrott, som ska vara riksrekryterande. Det skulle innebära att väldigt många utbildningar som i dag bedrivs inom ramen för NIU och LIU (lokal idrottsutbildning) inte kan fortsätta. Ungefär hälften av alla idrottsplatser skulle försvinna i Sverige om regeringens förslag går igenom. Konsekvenserna inom idrottsrörelsen kan på sikt bli förödande om antalet platser minskar.
En viktig fråga som påverkar NIU är det krav som ställs på att utbildningen ska vara avgiftsfri. Det kan till exempel gälla att skolan då blir skyldig att tillhandahålla en häst till de elever som går på skolor med fokus på ridsport - ett krav som blir mycket dyrt för skolan att uppfylla.
Efter en tillsyn av Skolinspektionen har exempelvis fyra skolor med inriktning på ridsport fått nedslag eftersom eleverna på NIU måste ha tillgång till en egen elithäst eller ha hästen uppstallad på skolan. Detta anses inte vara förenligt med en avgiftsfri skolgång. Eleverna ska alltså utan kostnad ha tillgång till böcker och andra verktyg som behövs för en tidsenlig utbildning.
Skolinspektionens beslut riskerar också att bli prejudicerande för alla idrottsgymnasier eftersom ingen idrottsutbildning på elitnivå egentligen är gratis. Som jämförelse kostar både golf- och hockeyutrustning tusentals kronor. Redan vid intagning till skolan behövs så pass höga färdigheter inom den egna sporten att man näst intill inte kan ta sig dit utan utrustning.
Det är oerhört positivt att ungdomar och elever kan kombinera studier och elitidrott. Det är svårt att träna ridning, skidåkning eller bandy utan hästar, skidor eller klubbor. Vi borde göra vad vi kan för att förenkla, inte försvåra, sådana upplägg. Det var på grund av denna fråga som utredningen kom till stånd då vi moderater drev på i frågan genom ett utskottsinitiativ. Utredningen kom med ett förslag om att tillåta en viss avgift, men det fanns också andra förslag, såsom att halvera antalet platser på idrottsutbildningarna.
Mina frågor till statsrådet Anders Ygeman är därför:
- Är statsrådets bedömning att ett halverat antal platser på våra idrottsgymnasier kommer att främja Idrottssverige?
- Om hälften av platserna försvinner på idrottsgymnasierna, har då statsrådet några förslag på gång för att öka ungdomarnas fysiska och psykiska hälsa genom idrottsaktiviteter?
- Har statsrådet för avsikt att sätta några idrottspolitiska mål för att skapa en stabil breddidrott med goda upptagningsmöjligheter för elitidrotten?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2021/22:494
Webb-tv: Idrottsgymnasier
Dokument från debatten
- Onsdag den 22 juni 2022Kammarens föredragningslistor 2021/22:136
- Protokoll 2021/22:136 Onsdagen den 22 juniProtokoll 2021/22:136 Svar på interpellation 2021/22:494 om idrottsgymnasier
Protokoll från debatten
Anf. 130 Statsrådet Lina Axelsson Kihlblom (S)
Herr talman! Alexandra Anstrell har frågat integrations- och migrationsministern om det är hans bedömning att ett halverat antal platser på våra idrottsgymnasier kommer att främja Idrottssverige. Interpellanten har också frågat: Om hälften av platserna försvinner på idrottsgymnasierna, har statsrådet då några förslag på gång för att öka ungdomarnas fysiska och psykiska hälsa genom idrottsaktiviteter? Alexandra Anstrell undrar slutligen om integrations- och migrationsministern har för avsikt att sätta några idrottspolitiska mål för att skapa en stabil breddidrott med goda upptagningsmöjligheter för elitidrotten. Interpellationen har överlämnats till mig.
Jag noterar att Alexandra Anstrell har ställt delvis liknande frågor om idrottsutbildningar till mig. Förutom det svar som lämnas här får jag därför hänvisa interpellanten till det svar som jag kommer att lämna på interpellationen Beslut gällande idrottsgymnasium (interpellation 2021/22:495).
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag vill understryka vikten av en stabil breddidrott i föreningslivet runt om i hela Sverige. Statens mål och syften med idrottspolitiken har beslutats av riksdagen i bred enighet. Den senaste samlade idrottspropositionen antogs i riksdagen 2009. I det beslutet betonades både bredd- och elitidrottens betydelse. Grunden för idrottspolitiken ligger fast sedan lång tid tillbaka där stöd till barn- och ungdomsidrotten särskilt betonas. Även stödet till den ideella, demokratiska idrottsrörelsen lyfts fram. Vår uppfattning är att den frihet för idrottsrörelsen att själv besluta om hur dessa statliga mål bäst kan uppnås fungerar väl inom de ramar som regering och riksdag beslutar.
Anf. 131 Alexandra Anstrell (M)
Herr talman! Tack, skolministern, för svaret!
Jag måste ändå lyfta upp frågan om att det är lite märkligt att det är skolministern som svarar på båda mina interpellationer i dag. Även om båda handlar om idrottsgymnasier var jag i den första, alltså denna, väldigt tydlig med att det var specifika frågor om idrotten och därför ställda till ansvarig minister för just idrott. Men han kanske inte är så intresserad. I ministerns svar nu framkommer tyvärr inte heller någon större entusiasm för idrotten.
Vi är många i Sverige som har följt de senaste genomförda olympiska sommarspelen i Tokyo. Jag tänker framför allt på stunden då Peder Fredricson gjorde ett race i hästhoppningen, red i mål och hela Sverige jublade. Jag tror att det var många champagnekorkar som åkte i taket den eftermiddagen och kvällen.
Riksdagen fattade för mer än tio år sedan beslut om de mål som i dag gäller för den statliga idrottspolitiken. De idrottspolitiska målen är inte bara gamla utan omfattar inte heller några skarpa sådana för elitidrotten, utom kanske just den vagt uttryckta formuleringen "stöd kan även lämnas till sådan verksamhet som stärker idrottsutövares internationella konkurrenskraft".
Herr talman! Det håller inte. Vi kan bättre med vår elitsatsning i Sverige. Riksidrottsstyrelsen och styrelserna för Sveriges Olympiska Kommitté och Svenska Parasportförbundet och Sveriges Paralympiska Kommitté beslutade under hösten 2018 att tillsätta en gemensam arbetsgrupp med uppdrag att utreda framtiden för svensk elitidrott.
Det heter Samordnat Elitidrottsstöd 2.0. Arbetsgruppen presenterade sin slutrapport i början på 2020. I den beskrivs läget för svensk elitidrott. Jag skulle säga att det är en ganska dyster läsning för alla som vill att Sverige ska kunna hävda sig på alla högsta nivåer i många olika idrotter.
Den sammantagna bilden är att Sverige i den konkurrens som råder i framtiden kommer att få allt svårare att hävda sig internationellt. Samarbeten och partnerskap är även framdeles oerhört viktiga, men även det statliga stödet till svensk idrott behöver ses över.
Vi behöver också agera för att formulera politiska mål för den svenska idrotten och se över hur vi med gemensamma krafter kan nå dit. Jag menar att det behöver tillsättas en ny, samlad och långsiktig idrottspolitisk utredning för att utveckla och utverka idrottspolitiska mål, en struktur och modell för 2030-talet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag ställde frågan i min interpellation till idrottsministern om statsrådet har för avsikt att sätta några idrottspolitiska mål för att skapa en stabil breddidrott med goda upptagningsmöjligheter för elitidrotten.
Nu får jag svar av skolministern. Hon hänvisar i sitt svar till idrottspropositionen 2009. Nu har vi 2022. Det har hänt en hel del saker sedan dess. De idrottspolitiska målen omfattar inte några skarpa mål för just elitidrotten.
Därför kvarstår min fråga. Har regeringen några tankar framöver gällande idrotten, eller är det helt enkelt en walkover?
Anf. 132 Statsrådet Lina Axelsson Kihlblom (S)
Herr talman! Jag vill tacka Alexandra Anstrell för att hon lyfter fram den här viktiga frågan. Dock behöver hon inte tolka min lätta andfåddhet och trötthet som brist på engagemang.
Alexandra Anstrell borde kanske ha ställt interpellationsfrågorna på ett annat sätt. Hon frågade lite annat här. Det handlar om idrottsgymnasierna. Kommer vi att halvera platserna? Kommer vi att jobba med idrottsaktiviteter?
Det är tydligt i mitt senare svar, som hon också har fått, att vi har lagförslag. Vi har ambitioner. Det kommer inte att bli någon halvering av platserna utan snarare en utökning.
Det ger möjligheter för kommuner att även göra egna satsningar. Det handlar inte bara om de nationella satsningarna. Det föreslås till och med 75 miljoner extra utöver de 43 miljoner som fördelas till riksidrottsgymnasier i dag.
Det blir komplicerat när vi får interpellationer som ligger så nära varandra, och det blir väldigt svårt att tolka om det handlar om idrottsliga frågor eller gymnasiefrågor och sådana organisationsfrågor.
Anf. 133 Alexandra Anstrell (M)
Herr talman! Tack, ministern! Den tredje frågan i interpellationen är just den som jag anförde i mitt inledningsanförande. Jag vet inte vad ministern menar med att jag borde ställa frågorna på ett annorlunda sätt. Det får ni gärna utveckla. Men frågan är ändå ställd, och den hade jag förväntat mig att få svar på.
Idrotten är en viktig del av livet för många barn och ungdomar. Närmare 90 procent av alla barn och ungdomar i Sverige har någon gång under sin uppväxt varit med i en idrottsförening. Barn- och ungdomsidrotten är idrottsrörelsens kärnverksamhet.
Vi kan se att idrottande ungdomar har bättre självkänsla. De begår färre brott och dricker mindre alkohol än jämnåriga som inte är engagerade i idrottsföreningar. Mer rörelse i skolan ger oftast också bättre skolbetyg.
I en rapport skriver Riksidrottsförbundet "så många som möjligt, så länge som möjligt" gällande den senaste forskningen om talangutveckling. Man menar att om idrotten klarar av att behålla fler barn och ungdomar under en längre period finns det större chans att fler idrottstalanger upptäcks. Jag tror att fyra av tio som är med i landslag har gått i våra idrottsgymnasier.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
I dag har många gymnasieelever möjlighet att kombinera sitt idrottande på elitnivå med sina studier. De kan välja mellan riksidrottsgymnasium, som förkortas RIG, och nationellt godkända idrottsutbildningar med regionalt intag, NIU. Det finns även LIU, som är lokala utbildningar.
Här sker idrotten i samarbete mellan skolan och ett specialidrottsförbund. Anledningen till att jag lyfter frågorna är att nu riskerar beslutet från Skolinspektionen att sätta stopp för dessa elitsatsande elevers framtid inom deras sport.
Det som påverkar är det krav som ställs på att utbildningen ska vara avgiftsfri. Det kan till exempel gälla att skolan blir skyldig att tillhandahålla en häst till de elever som går på skolor med fokus på ridsport eller ett krav på att man ska ha en segelbåt för dem som går på seglingsgymnasium. Det är ett dyrt krav som blir dyrt för skolan att uppfylla.
Frågan är: Ska alla ha det lika dåligt, eller ska det finnas möjligheter att kombinera sin elitsatsning med skola? Det var ändå grundtanken när man inrättade idrottsgymnasierna. Man ville att fler elever skulle vara kvar i skolan och klara sina studier, kombinera det med elitidrott och inte hoppa av skolan. Detta var inte förenligt med att vi ska ha en avgiftsfri skolgång. Skolinspektionen har slagit ned på ett antal gymnasier där den menar att man inte uppfyller kravet på gratis skolgång.
Det är ändå svårt, tänker jag, att träna ridning, skidåkning eller bandy utan hästar, skidor och klubbor. Redan vid intagning till sådana skolor ska man ha kommit så långt i sin sport att det blir näst intill omöjligt att ta sig dit utan egen utrustning. Det är inte heller rimligt att skattemedel ska finansiera elitutrustning.
Regeringen har nyligen genomfört den utredning som man hänvisar till, och den kom till på grund av ett utskottsinitiativ från oss moderater. Det innebär att man skulle kunna skapa möjligheten att frångå just avgiftsfri skolgång i vissa fall. Men förslaget innebär också att det bara skulle vara ungefär hälften som skulle få möjligheten att gå på ett idrottsgymnasium.
Jag tänker att det är positivt att man vill styra upp regelverket men oerhört negativt att man skulle skära ned på antalet platser. RIG är i dag nationellt, medan NIU är regionalt. RIG kostar också väldigt mycket mer per plats än vad NIU gör. Det blir olika beroende på hur man räknar, men det innebär att alla inte kommer att få möjligheten.
Hur ställer sig egentligen skolministern till det?
Anf. 134 Statsrådet Lina Axelsson Kihlblom (S)
Herr talman! Nu talar Alexandra Anstrell klarspråk. Det här handlar alltså om frågan om att alla ska ha lika möjligheter att vara elitidrottare och kunna satsa på det man brinner för allra mest.
Det är väl självklart att regeringen utreder och tittar på fall där det är uppenbart att myndigheter och andra slår larm om att det är väldigt orättvist. You can´t make a race horse out of a donkey, heter det. Vi får väl säga att det är vad det handlar om här: om alla ska ha lika möjligheter måste det finnas en tydlighet om vad som ska betalas av vem.
Här har vi lagt fram ett förslag som de flesta remissinstanser tycker är bra. Därför är det viktigt att vi kommer fram med frågan. Förslaget innebär inte, som jag tydliggjorde tidigare, en halvering utan snarare en satsning.
Fler ska kunna delta i elitidrottande på olika sätt. En del vill flytta, och en del vill kunna utöva sin elitidrott på hög nivå och kunna tävla och ändå bo hemma. Också det är en rättighetsfråga. Annars blir det lätt för dem som bor i storstäderna att ta del av detta, men de som kommer utifrån, från mindre kommuner ute i Sverige, har inte samma möjlighet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Därför är det viktigt att vi kommer fram med de här förslagen och gör elitidrottandet möjligt för fler, men också för dem som kanske inte hade möjligheten tidigare. Det ska vara ordning och reda i svensk skola, och då är det viktigt att sådana här förslag finns. Det är också viktigt att vi när myndigheter slår larm om att det är gravt orättvist rättar till det och vågar satsa pengar så att fler kan delta.
Därför måste det också vara ordning och reda i finanserna - i hur vi finansierar skolan. Pengar ska inte försvinna bort från skolan i vinster eller annat, utan de ska gå till eleverna. Det är en grundprincip för mig, och jag vet att det finns många på högersidan som jag inte delar den med. Men för mig är det viktigt att elevpengen går till bland annat idrottssatsningar och inte försvinner ut i vinst.
Anf. 135 Alexandra Anstrell (M)
Herr talman! Jag undrar om skolministern kan nämna åtminstone ett exempel där hon ser att skolor bara har intresse av att gå med vinst och att det är deras enda syfte. Ministern var inne på detta också i sitt tidigare inlägg, så nu tycker jag att hon är svaret skyldig.
Jag tycker att tydlighet är bra. Vi moderater vill också ha en tydlighet i regelverket, men vi tror inte att det ska vara på bekostnad av antalet platser i idrottsutbildningarna.
Ministern försökte påskina att det här skulle vara en stad-och-land-fråga. Jag vet inte, men Järpen i Åre kommun med 10 000 invånare är en ganska liten kommun. De har haft RIG ganska länge i skidor. Jag tror inte att det kommer att funka bättre i till exempel Stockholm. Det där beror helt på vad man har för idrott och vilka satsningar man har.
Om hälften av platserna försvinner på idrottsgymnasierna - har då statsrådet några förslag för att få igång ungdomars fysiska och psykiska hälsa genom idrottsaktiviteter? Det var min sista fråga.
Det är ju så oerhört viktigt att våra barn och elever mår bra. Då kan de också klara skolan bättre. Men om man då antingen tar bort hälften av alla platser eller hälften av pengarna till de RIG-platser som finns i dag, som förslaget skulle innebära, får vi en väldigt mycket sämre kvalitet.
Om vi får denna försämring - hur ska det då kunna bli bättre för eleverna? Tycker inte ministern och regeringen att det vore fiffigare om man kunde skapa möjligheter för fler att kombinera sin elitidrott med sina studier? Då kan de också klara skolan och komma vidare bättre i livet.
Anf. 136 Statsrådet Lina Axelsson Kihlblom (S)
Herr talman! Som jag påpekade tidigare är de allra flesta av remissinstanserna positiva, just för att förslaget innebär att det blir fler platser där ute. Det blir ordning och reda, och fler får möjligheter att delta i idrott.
Anledningen till att jag nämner vinst i skolan är att jag vet att det finns många, framför allt på gymnasieskolan, som driver skola med ett vinstintresse. Om vi ska ge möjligheter för alla unga att idrotta, att ha en fritid som är aktiv och att få rörelse i skolan måste vi ta det kompensatoriska uppdraget på allvar. Då kan vi inte tillåta segregationen, och då kan vi inte ha ett skolval som segregerar och så vidare.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Framför allt kan vi inte låta flera miljarder försvinna bort. Så mycket som 1,3 miljarder försvann från de största skolkoncernerna, motsvarande 2 200 lärare, till exempel idrottslärare. Det kunde också ha blivit personal på fritis och så vidare. Därför tycker jag att det är anmärkningsvärt att detta inte nämns oftare. Det handlar om ordning och reda och en skola för alla.
Det handlar om det kompensatoriska uppdraget - det som Sverige var bra på tidigare. Det är därför vi har skördat så mycket idrottsframgångar hos individer som kommer från vitt skilda samhällsförhållanden. Men detta har varit svårt nu, under tiden när pengarna har gått till annat än de skulle ha gått till.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.