Till innehåll på sidan

Hyrköp och ombildning till ägarlägenheter

Interpellation 2020/21:568 av Cecilie Tenfjord Toftby (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2021-03-12
Överlämnad
2021-03-15
Anmäld
2021-03-16
Sista svarsdatum
2021-03-29
Svarsdatum
2021-04-09
Besvarad
2021-04-09

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Statsrådet Märta Stenevi (MP)

 

Våren 2016 riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att den skulle återkomma med förslag som gör det möjligt att omvandla hyreslägenheter i flerbostadshus till ägarlägenheter samt ett tillkännagivande om att utreda ett hyrköpssystem. Regeringen har dock sedan dess inte vidtagit några mer betydande beredningsåtgärder för att gå riksdagen till mötes.

Riksdagen har nu, i enlighet med förslaget från i civilutskottets betänkande 2020/21:CU7, åter tillkännagivit för regeringen att regeringen bör återkomma med förslag som gör det möjligt att omvandla befintliga bostäder till ägarlägenheter samt att ett hyrköpssystem bör utredas. 

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Märta Stenevi:

 

Tänker statsrådet verka för ett förslag som gör det möjligt att omvandla befintliga bostäder till ägarlägenheter samt verka för att regeringen tillsätter en utredning om ett hyrköpssystem enligt riksdagens tillkännagivande?

Debatt

(11 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2020/21:568, Hyrköp och ombildning till ägarlägenheter

Interpellationsdebatt 2020/21:568

Webb-tv: Hyrköp och ombildning till ägarlägenheter

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 15 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Fru talman! Cecilie Tenfjord Toftby har frågat statsrådet Märta Stenevi om hon avser att verka för ett förslag som gör det möjligt att omvandla befintliga bostäder till ägarlägenheter samt verka för att regeringen tillsätter en utredning om ett hyrköpssystem enligt riksdagens tillkännagivande. Interpellationen har överlämnats till mig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har vidtagit många åtgärder för att öka bostadsbyggandet och för att säkerställa tillgången till olika typer av boenden. Sedan regeringen tillträdde 2014 har bostadsbyggandet ökat kraftigt. År 2019 färdigställdes 90 procent fler bostäder än 2014. Det beror bland annat på regeringens investeringsstöd. 45 000 bostäder har beviljats investeringsstöd. Det är bostäder med lägre hyra som förmedlas med rimliga krav på den sökandes ekonomi.

Regeringen har vidare gett en särskild utredare i uppdrag att föreslå åtgärder för att underlätta för förstagångsköpare att komma in på den ägda bostadsmarknaden.

Med anledning av riksdagens tillkännagivande om ägarlägenheter och hyrköp höll Justitiedepartementet i november 2020 ett uppföljande samrådsmöte om frågorna med några av aktörerna på marknaden.

Det finns ingen vedertagen definition av vad hyrköp av en bostad innebär. Vid samrådsmötet uttrycktes inte heller något tydligt intresse för en modell där en del av hyran är en delbetalning av ett framtida köp av lägenheten. Tvärtom framfördes farhågor kring hur tryggheten för den hyresgäst som betalar i förskott ska kunna tillgodoses med en sådan modell.

I 2014 års betänkande Från hyresrätt till äganderätt lämnades förslag för att göra det möjligt att omvandla befintliga hyreslägenheter till ägarlägenheter. Flera remissinstanser ifrågasatte dock behovet av reformen. Efter samrådsmötet kan det konstateras att det inte heller i dag finns något påtagligt intresse för ägarlägenheter på marknaden. En anledning till det är att bostadsrätten är en väl inarbetad boendeform för den som kan och vill investera i sitt boende.

De synpunkter som framfördes av berörda aktörer vid samrådsmötet analyseras för närvarande inom Regeringskansliet.


Anf. 16 Cecilie Tenfjord Toftby (M)

Fru talman! Jag får tacka statsrådet Morgan Johansson för svaret. Det innehåller dock inte någon indikation på att regeringen har tänkt leva upp till det tillkännagivande som riksdagen riktade till regeringen våren 2016 - det är alltså fem år sedan - om att återkomma med ett förslag som gör det möjligt att omvandla hyreslägenheter i flerbostadshus till ägarlägenheter. Riksdagen har även riktat ett tillkännagivande till regeringen om att utreda hyrköpssystemet.

Regeringen har sedan 2016 inte vidtagit några mer betydande beredningsåtgärder för att gå riksdagen till mötes, om vi inte tar med det enda möte som, enligt statsrådet Morgan Johansson, har hållits; "Med anledning av riksdagens tillkännagivande om ägarlägenheter och hyrköp höll Justitiedepartementet i november 2020 ett uppföljande samrådsmöte om frågorna med några av aktörerna på marknaden."

Riksdagen har nu, i enlighet med förslaget i civilutskottets betänkande från 2020/21, återigen tillkännagett för regeringen att den bör återkomma med förslag som gör det möjligt att omvandla befintliga bostäder till ägarlägenheter samt att ett hyrköpssystem bör utredas.

Fru talman! Eftersom svaret från statsrådet inte besvarar min fråga om regeringen tänker följa riksdagens upprepade tillkännagivanden frågar jag igen: Tänker statsrådet verka för ett förslag som gör det möjligt att omvandla befintliga bostäder till ägarlägenheter samt verka för att regeringen tillsätter en utredning om ett hyrköpssystem, enligt riksdagens upprepade tillkännagivanden?


Anf. 17 Lars Beckman (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det har ju pågått en debatt, som har letts av inte minst statsministern. Han pratar om att demokratin skulle vara hotad om inte Socialdemokraterna har regeringsmakten. Men vad kan vara ett större hot mot demokratin än en regering som inte följer riksdagens order, vilja och tillkännagivanden? Det här är ett typexempel på det. Sveriges riksdag har sagt att vi vill ge fler möjlighet att äga sin bostad. Det är sakfrågan. Därför har riksdagen i brett samförstånd gett regeringen en direkt order: Ta fram ett förslag, och kom tillbaka med en proposition!

Varför är denna sakfråga så viktig, fru talman? Jo, det finns ett antal personer som inte har skramlat ihop pengar till en insats för att kunna köpa en lägenhet. Det finns ett antal unga som inte har rika föräldrar. Det finns ett antal unga som ska ges möjlighet att äga sin bostad. I andra länder finns det system för det. Där kan man flytta in i en hyresrätt, för vilken man betalar sin hyra varje månad. Efter kanske 15 år har man två möjligheter. Den ena innebär att man fortsätter att hyra som vanligt. Den andra innebär att den som äger fastigheten säger: "Nu, Lars Beckman, får du möjlighet att äga din lägenhet, och en del av den hyra som du har betalat varje månad går till din insats." Det finns alltså ett system.

Det verkar dock som att Socialdemokraterna hatar att folk ska kunna äga sina bostäder. Man för diskussioner om att återinföra fastighetsskatten, vilket skulle tränga bort äldre från deras fastigheter. Det skulle också omöjliggöra för unga att köpa bostäder. Man vill återinföra amorteringskravet i höst, vilket skulle innebära att ännu färre får möjlighet att köpa och äga sin bostad.

Vi kan titta på hur unga vill bo. Det finns väldefinierade undersökningar, till exempel Ungdomsbarometern, där man har frågat unga hur de vill bo i framtiden. Där ser vi att de allra flesta av Sveriges unga faktiskt vill bo i villa. Det näst vanligaste är att man vill äga sin bostad, alltså bostadsrätt. Hyrköp skulle kunna vara en modell för att ta bort tröskeln för att kunna äga sitt boende. Det är en modell som skulle göra det möjligt för personer som kommer från familjer som inte har den kapitalinsats som krävs för att kunna köpa en bostad.

Fru talman! Det är oerhört förvånande att regeringen inte på sex år, precis som Cecilie sa, har lyckats få till mer än ett möte. Det är ett direkt oförskämt svar. Det är ett oförskämt svar till alla unga som vill äga sitt boende. Det är ett oförskämt svar till Sveriges riksdag, till de 349 riksdagsledamöter som är demokratiskt folkvalda och som i ett tillkännagivande har skickat en signal till regeringen.

Fru talman! Det hotar demokratin när regeringen inte följer riksdagens vilja, när regeringen agerar på ett sätt som inte är förenligt med vår fina demokrati.

Frågan som ställdes förtjänar ett svar. När kommer regeringen att följa riksdagens tillkännagivande? Och varför vill inte Socialdemokraterna att unga ska kunna äga sina bostäder?


Anf. 18 David Josefsson (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag vill tacka Cecilie Tenfjord Toftby för en bra och relevant interpellation.

Precis som Lars Beckman nämnde sa nyligen Sveriges statsminister i ett ganska famöst medieutspel att demokratin är i fara om inte han blir omvald som statsminister. Men diskussionen om vår konstitutionella demokrati är mer trängande än hur statsministern ser på resultatet av nästa fria och allmänna val. I grunden handlar den här interpellationsdebatten om vår regeringsform och relationen mellan den folkvalda riksdagen och regeringen.

Är det, fru talman, den parlamentariska viljan som ska styra regeringens arbete? Eller är riksdagens tillkännagivanden endast fritt valt arbete för regeringen att följa när man så behagar och ignorera när det inte passar?

För fem år sedan fattade riksdagen beslut om två tillkännagivanden. Det ena handlade om att göra det möjligt att omvandla befintliga bostäder till ägarlägenheter. Det andra handlade om att utreda ett hyrköpssystem. Det skedde för fem år sedan. Sedan dess har bokstavligt talat ingenting hänt.

När riksdagen tidigare i år behandlade betänkandet om hyresrätt från civilutskottet antog man därför två nya tillkännagivanden med samma innebörd. Det är beklämmande att frågan om statsrådet tänker följa de tillkännagivandena alls behöver ställas. Samtidigt visar historien att frågan är högst relevant, för svaret är inte givet.

I debatten om betänkandet om hyresrätt den 11 februari i år sa den miljöpartistiske ledamot som deltog som svar på varför ingenting har hänt att "det är andra frågor som bör prioriteras på området med hänsyn till läget på bostadsmarknaden". Justitieministers partikamrat gick ännu längre och sa att "det är en tämligen meningslös cirkus att hålla på och utfärda tillkännagivanden".

En tämligen meningslös cirkus, fru talman. Ursäkta om jag blir upprörd, men det vi pratar om här är respekten för demokratin. Respekten för den konstitutionella processen. Respekten för det arbete som sker i den här kammaren, i den här talarstolen, i de här bänkarna.

Man kan se de här kommentarerna från regeringspartierna på två sätt, fru talman.

Det välvilliga sättet är att konstatera att de här ledamöterna var extremt trängda i debatten. De var satta att försvara att regeringen under fem år förhållit sig helt passiv. Då blir formuleringarna yviga och svaren ganska tvivelaktiga.

Det andra sättet att se på kommentarerna är att de kanske speglar en reell syn på demokratin hos regeringens partier - att man faktiskt anser att riksdagens tillkännagivanden är fritt valt arbete och att riksdagens och de folkvaldas åsikter inte är det som regeringen ska prioritera i sitt arbete. Man kanske faktiskt tycker att det är en "meningslös cirkus" som riksdagen håller på med när den utfärdar tillkännagivanden.

Min fråga till justitieminister Morgan Johansson är väldigt enkel: Delar justitieministern sin partikamrats åsikt att det är en meningslös cirkus som riksdagen håller på med när den utfärdar tillkännagivanden?


Anf. 19 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Vi kan börja med principfrågan om den parlamentariska demokratin. Den fungerar på det sättet, och har alltid gjort så, att den svenska regeringen sitter på mandat av riksdagen. Så fungerar det i en parlamentarisk demokrati.

Sedan har vi en möjlighet till minoritetsregeringar i Sverige, vilket gör att det då och då kan uppkomma majoriteter i enskilda sakfrågor i förhållande till regeringen. Då får regeringen hantera dem, och det gör man när man hanterar tillkännagivandena.

Den plikt som vi i regeringen har i förhållande till tillkännagivandena är att återkommande rapportera till riksdagen hur vi hanterar dem. Precis den plikten uppfyller vi också varje år i en särskild skrivelse till riksdagen och även i interpellationsdebatter som denna men också i de aktiviteter som vi har på de respektive områdena.

Så har vi hanterat också dessa tillkännagivanden. Det vill säga att efter tillkännagivandena har vi tagit kontakt med branschen och sett om det finns något intresse för den här typen av aktivitet, för den här typen av lagändringar. Är det något som bör prioriteras?

Jag kan bara konstatera att de kontakter vi haft visar på att det inte finns något intresse för detta. Man kan inte piska en död häst, fru talman. Är det så att det inte finns något intresse för en sådan här reform, ja, då måste rimligen också Moderaterna kunna ta till sig argumentationen att det kanske är andra saker på det här området som är viktigare.

Är jag överraskad över att det inte finns något intresse för detta från branschens sida? Nej, det är jag faktiskt inte. Det visade sig ju när Moderaterna drev igenom lagstiftning om ägarlägenheter att det blev en komplett flopp. Man gjorde det i ny form 2009, och sedan 2009 har det byggts ytterst minimalt få ägarlägenheter, nästan inga alls. Jag tror att vi nu är uppe i 2 100 av sammanlagt 2,3 miljoner lägenheter på den svenska bostadsmarknaden. Det är alltså mindre än 1 promille som utgörs av ägarlägenheter. Inte ens när ni drev igenom reformen fanns det något som helst intresse för detta i praktiken. Jag tycker att också Moderaterna rimligen måste ta det till sig.

Nu vill ni ta ett steg till och säger: "Okej, man vill inte bygga några nya ägarlägenheter. Det finns inget intresse för det. Men då kanske man i stället ska ombilda hyresrätter till ägarlägenheter." Nu är det det ni är inne på.

Mitt svar i den sakfrågan är att det Sverige behöver nu inte är färre hyreslägenheter. Det är fler hyreslägenheter. Det är precis på det sättet man tillgodoser behoven som finns, till exempel hos ungdomar och människor som inte har stora förmögenheter på banken eller rika föräldrar. För dem är det viktigt att det finns hyreslägenheter att hyra.

Det är också mitt svar till Lars Beckman, som försöker tala för de här ungdomarna när han i själva verket för en politik som är raka motsatsen. Om man säljer ut hyreslägenheterna, om man minskar beståndet av hyreslägenheter, då kommer också tillgången till hyreslägenheter att minska. Då kommer det att bli mindre möjligheter för de människor som inte har en förmögenhet på banken eller rika föräldrar att flytta hemifrån.

Här finns det en ideologisk konflikt i sakfrågan. Så är det. När vi går in med stora investeringsstöd - vi har ju nästan fördubblat bostadsbyggandet under vår mandatperiod till följd av investeringsstöd med statliga pengar - satsar vi på att bygga hyresrätter så att också de människor som inte har stora förmögenheter och inkomster klarar av att flytta hemifrån. Det har varit mycket lyckosamt - vi har som sagt fördubblat bostadsbyggandet under vår mandatperiod. Den senaste siffran, från 2019, är 55 000 bostäder varav nästan hälften hyresrätter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det investeringsstödet vill Moderaterna ta bort. Det skulle innebära ett dråpslag mot bostadsbyggandet i Sverige.


Anf. 20 Cecilie Tenfjord Toftby (M)

Fru talman! Ja, statsrådet Morgan Johansson pratar gärna om vad regeringen har gjort. Men han slingrar sig rejält när det gäller det ansvar som regeringen faktiskt har att rätta sig efter riksdagens tillkännagivanden. Det tyder på bristande respekt för riksdagen, fru talman, och jag finner det mycket ovärdigt.

Det finns inget intresse för att omvandla hyresrätter till ägarlägenheter, försvarar statsrådet Johansson sig med och hänvisar till ett samtal med några delar av branschen. Det finns heller inget intresse för hyrköp, fortsätter statsrådet. Han lyfter i stället fram farhågor som kom fram på vad som verkar vara det enda möte regeringen bemödat sig att genomföra med anledning av tillkännagivandet.

När man utgår från det som finns och inte vet vad ett visst förslag kommer att innehålla, då är det inte mer än naturligt att man lyfter fram farhågor. Det ligger på regeringens bord att ta fram ett förslag som hanterar de utmaningar som branschen säger sig se och lyfta fram de fördelar som möjligheten att omvandla hyresrätter till ägarlägenheter faktiskt ger, fördelar som bland andra min kollega Lars Beckman lyfter fram.

Om statsrådet saknar svar på varför en ombildning av hyresrätter till ägarlägenheter är positivt eller varför hyrköp är en möjlighet för människor att ta sig in på marknaden för ägda bostäder kan han ta del av följande skrivning i Moderaternas bostadspolitiska motion:

"Ombildning från hyresrätt till bostadsrätt eller ägarlägenhet innebär en möjlighet för de boende att få större inflytande över sina bostäder. Det innebär också att det är möjligt att relativt snabbt få fler ägda bostäder i områden som idag domineras av hyresrätter och där marknadsförutsättningarna för nyproduktion av bostadsrätter eller ägarlägenheter är små. Att möjliggöra större inslag av ägt boende i områden dominerade av hyresrätter innebär också att personer som bor där idag inte behöver flytta från området för att kunna inleda sin boendekarriär, vilket främjar samhällets sociala sammansättning."

Hyrköp, fru talman, är ett samlingsbegrepp för olika modeller som går ut på att ett hushåll initialt hyr en bostad i syfte att på sikt äga den. Hyrköp är en mycket utbredd och vanligt förekommande affärsuppgörelse när det gäller köp eller hyra av lösöre, men det är fortfarande mycket ovanligt när det gäller uthyrning och försäljning av bostäder.

Fru talman! Det arbete som statsrådet Morgan Johansson och regeringen lagt ned på att ta fram ett förslag efter riksdagens tillkännagivande är minimalt, nästan obefintligt.

Statsrådet Morgan Johansson lyfter själv fram den årliga skrivelsen 75, som visar hur regeringen hanterar riksdagens tillkännagivanden; den kom nu i veckan. Där kunde vi läsa att vi tidigast våren 2022 kan vänta oss ett förslag om omvandling av hyresrätter till ägarlägenheter och en utredning om hyrköp. Det är alltså som tidigast sex år efter att beslutet fattades av riksdagen här i denna sal.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag undrar därför, fru talman: Anser statsrådet Morgan Johansson att sex år, ett möte och en analys gjord av Regeringskansliet är en rimlig hantering av riksdagens tillkännagivanden?


Anf. 21 Lars Beckman (M)

Fru talman! Jag vill först hålla med statsrådet Morgan Johansson. Jag är helt övertygad om att detta är en ideologisk fråga. Vi moderater värnar alla boendeformer: hyresrätt, bostadsrätt, ägarlägenheter, villor, fritidshus - you name it. Socialdemokraterna däremot verkar vara på hetsjakt mot dem som vill äga sitt boende.

Jag tycker att det är djupt bekymmersamt att ledande socialdemokrater, statsrådskollegor till Morgan Johansson, vill återinföra den förhatliga fastighetsskatten. Men det är rent ideologiskt. Jag delar den uppfattningen - det är ideologi.

Men, fru talman, för mig är det obegripligt varför en socialist inte vill ge människor möjlighet att äga sitt boende utan vill frånta dem som kommer från mindre bemedlade familjer möjligheten att faktiskt äga sitt boende.

Jag kan om jag inte har pengar till en kontantinsats flytta in i en hyresrätt med en månadskostnad, och efter 15-20 år får jag två val: antingen fortsätta hyra precis som vanligt, även om många menar att det är en fattigdomsfälla för den som har bott i hyresrätt i hela sitt liv, eller få äga mitt boende och använda en del av varje månadsbetalning som en kapitalinsats. Det är så den modellen ser ut, fru talman.

Men detta är ideologi. Morgan Johansson och hans socialistiska vänner vill inte att människor ska äga sitt boende. Varför vill man inte det? Jag kan förstå att Hyresgästföreningen kampanjar mot detta, och det kanske är en av de aktörer som Morgan Johansson träffade på kafferepet som inte tyckte att ägarlägenheter är någon bra idé. Det framgår inte av svaret. Men, fru talman, frågan kvarstår: Varför vill socialister inte att människor ska få äga sitt boende?


Anf. 22 David Josefsson (M)

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Denna interpellationsdebatt handlar egentligen inte om hyrköpssystem eller ägarlägenheter, för den debatten är redan avgjord. Den avgjordes i februari i denna kammare, då en bred majoritet i riksdagen riktade två tillkännagivanden till regeringen. Och den avgjordes innan dess, 2016, då riksdagen också riktade två tillkännagivanden till regeringen, som den ännu inte har hanterat.

Den här debatten handlar om respekten för vår demokrati, om respekten för arbetet i den här kammaren, om huruvida riksdagens tillkännagivanden är för regeringen att följa, fru talman, eller om de utgör fritt valt arbete, att prioritera om det passar. Den handlar om ifall riksdagens arbete är, som justitieministerns partikamrat uttryckte det, en "tämligen meningslös cirkus" eller inte.

I debatten i februari hade representanterna för regeringspartierna kunnat be om ursäkt för regeringens saktfärdighet och konstatera att det nu skulle bli ändring. I debatten i dag hade justitieministern kunnat konstatera att regeringen givetvis följer riksdagens tillkännagivanden och att arbetet med att utreda hyrköpssystem och ändrad lagstiftning kring ägarlägenheter ska påbörjas snarast. Justitieministern hade kunnat konstatera att riksdagens arbete givetvis inte är en meningslös cirkus och ta avstånd från alla sådana uttalanden. Där är vi inte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Statsministern säger i SVT att demokratin är i fara om inte han får sitta kvar. Jag undrar, fru talman, om inte faran för det parlamentariska arbetet är mer trängande än så.


Anf. 24 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Fru talman! Det är faktiskt en viktig markering. Man hör ju att Moderaterna vill lyfta detta till något slags allmän principdiskussion om demokratin. Jag tror att det beror på att Moderaterna helt enkelt är trängda av den diskussionen när man nu ska göra upp med Sverigedemokraterna och ta stöd av dem, som tanken är för nästa mandatperiod. Då klarar man inte riktigt av den diskussionen här och vill föra över fokus någon annanstans.

Nej, den konstitutionella delen är klar när det gäller tillkännagivanden. Regeringens plikt är att regelbundet redovisa för riksdagen hur vi hanterar tillkännagivanden. Det är precis det vi gör i den årliga skrivelsen, och det har vi gjort även när det gäller detta tillkännagivande.

När det gäller sakfrågan säger vi att problemet för Moderaterna är att det inte finns något intresse av ägarlägenheter. Detta framkom inte bara på samrådsmötet, utan det visar också verkligheten. Moderaterna införde denna möjlighet 2009; det är tio år sedan. Sedan dess har det byggts minimalt med ägarlägenheter. Om det hade funnits ett jättestort intresse i branschen och bland konsumenterna för denna boendeform hade det väl byggts tiotusentals ägarlägenheter. Men så är det inte, utan hittills har det alltså byggts 2 100 stycken på tio år. Det finns inget som hindrar branschen att bygga ägarlägenheter. Det kan man göra när som helst efter reformen, men det finns alltså inget intresse. Än mindre är intresset för att ombilda från hyresrätt till ägarlägenhet.

Jag har inget alls emot några som helst boendeformer. Jag har själv bott i hyresrätt, bostadsrätt och villa, och alla de tre boendeformerna har fungerat alldeles utmärkt. Men det måste finnas en balans för detta.

Moderaterna hade med sin politik riktat ett dråpslag just mot hyresrätterna. Det Sverige behöver nu är inte färre utan fler hyresrätter. Det är därför vi har utformat investeringsstödet på ett sådant sätt att vi nu har drivit fram att man bygger fler hyresrätter än på många år. Det är det sätt som många som har låga inkomster och saknar stora förmögenheter på banken kan använda sig av för att kunna flytta hemifrån.

När det sedan gäller hyrköp finns det alltså ingen riktig definition av hur ett hyrköpssystem skulle kunna utformas. Men vad jag förstår på hur ni beskriver hyrköpssystemet ska det bygga på att hyresvärden på något sätt agerar bank åt hyresgästen. Lars Beckman nickar.

Tänk igenom det där en stund. Hyresvärden ska spara hyresgästens pengar i tio eller femton år, och sedan, efter tio eller femton år, ska hyresgästen kunna ta ut pengarna och använda dem för att köpa sin hyreslägenhet. Vad händer om hyresvärden går i konkurs eller kommer på obestånd? Vad blir det då av hyresgästens pengar? Vart kommer de att ta vägen? Normal bankverksamhet har vi ganska höga krav på. Det ska vara sjysta förhållanden, och man ska kunna ta vara på människors pengar. Men vad skulle hända om hyresvärden kom på obestånd? Var hamnar hyresgästens pengar då? De brinner förmodligen inne. Det är denna typ av frågor man måste tänka igenom innan man bara säger att man ska inrätta ett sådant här system.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har självklart inget alls emot att folk köper sina lägenheter. Jag har gjort det själv, och även köpt villa. Men man måste ändå ha säkra former för dem som gör dessa stora investeringar. Det är därför jag menar att det finns mycket betänkligheter att reda ut innan man ger sig in i ett sådant system.


Anf. 25 Cecilie Tenfjord Toftby (M)

Fru talman! Denna debatt blev mycket mer principiell och mycket viktigare än jag kunde ha trott även om jag visste att detta var viktigt. Det här är en oerhört viktig debatt!

Nu har vi lyssnat till ett flertal inlägg från statsrådet Morgan Johansson, där han ägnat mer tid åt att berätta om andra saker regeringen har gjort och åt att smutskasta andra partiers politik än åt att faktiskt svara på frågan.

Nu tog han upp att intresset för Moderaternas förslag är lågt. Jo, men Moderaterna har inte egen majoritet i Sveriges riksdag. Det var inte Moderaterna som riktade tillkännagivandet till regeringen två gånger om. Det var en majoritet i Sveriges riksdag som består av ett antal partier. Det hade självklart varit jättebra om Moderaterna hade haft egen majoritet, men det har vi inte. Detta är alltså inte Moderaternas tillkännagivande. Det är riksdagens tillkännagivande, fru talman.

Morgan Johansson kritiserar tanken bakom hyrköp och tycker att det är odefinierbart. Ja, det är klart. Det är därför som regeringen ska utreda, definiera och föreslå enligt det uppdrag som regeringen har fått från riksdagen i tillkännagivandet.

Detta är en fråga, fru talman, som inte bara är viktig för det faktiska ärendet om ägarlägenheter och hyrköp. Detta har principiell bäring. Det handlar nämligen om regeringens respekt för riksdagens tillkännagivanden.

Fru talman! Jag är mycket besviken över hanteringen. Jag är också mycket bedrövad över regeringens respektlösa attityd gentemot Sveriges riksdag. Det ska inte behöva ta minst sex år. En beredning måste bestå av mer än ett möte. Och regeringen har faktiskt att följa riksdagens tillkännagivanden, inte bara det som gäller detta ärende utan alla tillkännagivanden som riksdagen riktar till regeringen.


Anf. 26 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Fru talman! Regeringen hanterar detta tillkännagivande precis som alla andra tillkännagivanden, det vill säga vi redovisar löpande till riksdagen hur vi agerar. Det gör vi också i denna fråga. Här har vi haft de samrådsmöten som vi har haft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det framkommer som sagt, som vi trodde, att det inte finns något större intresse i branschen för detta. Hade det funnits ett intresse för ägarlägenheter hade det byggts ägarlägenheter. Men det sker inte. Alltså finns det inget större intresse för det.

Sedan kan Moderaterna inte riktigt reda ut vad de menar med just hyrköp och vad man ska göra om den typ av situation som jag precis beskrev uppkommer. Tanken är, vad jag förstår, att man ska betala en högre hyra under 10-15 år. Och pengarna ska läggas undan av hyresvärden så att hyresgästen sedan kan köpa lägenheten. Tanken är alltså att hyresvärden ska agera bank åt hyresgästen. Jag pekar på den stora risken med det.

Om det nu är så att jag har pengar över, som jag kan spara till ett framtida bostadsköp, kan jag lika gärna gå till banken med de pengarna och spara dem där. På banken är de trygga. Jag vet då att jag kan få ut pengarna när jag behöver köpa min lägenhet. Jag förstår inte varför hyresvärden ska få rollen som bank på det här sättet. Jag tror faktiskt att det är en väldigt osäker modell för hyresgästen.

Detta måste man väga in. Moderaterna har inte svarat på frågan: Vad händer om hyresvärden kommer på obestånd och pengarna plötsligt är borta? Vad ska man då göra som hyresgäst?

Om Moderaterna skulle ta över bostadspolitiken vet vi att två saker skulle inträffa. Den ena saken är att bostadsbyggandet skulle kollapsa. Så har det varit varenda gång Moderaterna har tagit över bostadspolitiken. Då har bostadsbyggandet dramatiskt minskat. Det beror på att man drar undan pengarna till bostadsbyggandet. Den andra saken är att man skulle sälja ut hyresrätter. Det är väl egentligen det som man är ute efter här: att ombilda hyresrätter till ägarlägenheter. Då blir det sämre förutsättningar för dem som har låga inkomster att klara sitt boende.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.