Höjningen av beloppsgränsen för allmänna avdrag
Interpellation 2006/07:135 av Olsson, Hans (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-12-07
- Anmäld
- 2006-12-07
- Sista svarsdatum
- 2006-12-21
- Besvarad
- 2006-12-21
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 7 december
Interpellation
2006/07:135 Höjningen av beloppsgränsen för allmänna avdrag
av Hans Olsson (s)
till finansminister Anders Borg (m)
Regeringen begränsar i budgetförslaget rätten till ”allmänna avdrag”. Beloppsgränsen för när kostnader för övriga utgifter i inkomstslaget tjänst får dras av höjs från 1 000 kr till 5 000 kr vilket beräknas ge en årlig ökad intäkt på 320 miljoner kronor jämfört med att en sänkning av förmögenhetsskatten minskar intäkterna med 1,9 miljarder kronor.
Vilka inkomstgrupper som tjänar på en sänkning av förmögenhetsskatten torde vara klarlagt. En konsekvensanalys av vilka inkomsttagare som gör de allmänna avdragen saknas däremot i regeringens budgetproposition och därför vet sannolikt bara statsrådet och Finansdepartementet vilka inkomsttagare som mister avdragsmöjligheten.
Jag har följande fråga till statsrådet:
Vilka fördelningspolitiska konsekvenser beräknar statsrådet att höjningen av beloppsgränsen i avdraget för övriga utgifter har, och avser statsrådet att vidta några åtgärder med anledning av det?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2006/07:135
Webb-tv: Höjningen av beloppsgränsen för allmänna avdrag
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2006/07:46 Torsdagen den 21 decemberProtokoll 2006/07:46 12 § Svar på interpellation 2006/07:135 om höjningen av beloppsgränsen för allmänna avdrag
Protokoll från debatten
Anf. 74 Anders Borg (M)
Fru talman! Ledamöter! Bäste interpellant! Hans Olsson har frågat mig vilka fördelningspolitiska konsekvenser höjningen av beloppsgränsen, från 1 000 kr till 5 000 kr, i avdraget för övriga utgifter beräknas få. Hans Olsson frågar också om jag avser att vidta några åtgärder med anledning av detta.
Regeringens politik ska ses i ett sammanhang. De samlade fördelningseffekterna av regeringens politik finns presenterade i finansplanen samt i den fördelningspolitiska redogörelsen. Även riksdagens utredningstjänst har gjort analyser av budgetpropositionens förslag och kommit fram till liknande resultat.
Beräkningarna visar att de samlade effekterna på inkomstfördelningen är mycket små. När individerna delas in i tio grupper efter inkomst vinner samtliga grupper på förslagen. Detsamma gäller om befolkningen delas in i olika familjetyper, åldrar eller regioner.
Om förslaget om en höjning av beloppsgränsen i avdraget för övriga utgifter ses isolerat är effekterna på fördelningen mycket små. Mått på den samlade inkomstspridningen påverkas inte märkbart. Medelinkomsten beräknas minska med 0,02 % till följd av förslaget. Minskningen kommer i första hand att påverka personer som arbetar, det vill säga samma personer som kommer att få sin situation betydligt förbättrad till följd av jobbavdraget. Det finns därför inte anledning att vidta några ytterligare åtgärder till följd av detta.
Anf. 75 Hans Olsson (S)
Fru talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet för svaret. Jag är glad att jag kunnat gå statsrådet till mötes genom att vi flyttat debatten från gårdagen till i dag. Mitt tåg går om 30 minuter.
När vi antagit en budget på närmare 800 miljarder kanske finansministern tänker att här kommer det en och börjar tjata om 300 miljoner. Och det är väl småpengar i den stora budgeten. Jag delar finansministerns syn att det är viktigt att se politiken i ett sammanhang, och det var det jag försökte göra när jag såg avdraget. Jag tänkte: Vem är det egentligen som drabbas av det? Hur ser killen eller tjejen ut som gör avdraget?
När jag är osäker på något brukar jag alltid kontrollera med min hemkommun Borås. Jag ringde alltså till skattekontoret där och fick en profil, inte en stor utredning utan en beskrivning av killen och tjejen som gör avdraget. Den som kan göra avdraget är alltså en byggnadsarbetare som kan dra av sina mätningsavgifter, det är sådana som har lite mer fria yrken, som de uttryckte det; de drar av för till exempel skyddsskor. De som jobbar i skogen kan dra av för skyddsbyxor - det är speciella byxor, sådana man använder när man kör motorsåg. Det är nog ganska tryggt att ha sådana; jag använder dem själv. Det är också killar och tjejer som arvoderas, och de drar då av för dator och telefon i hemmet, samt killar och tjejer i små idrottsklubbar. De har ett schablonavdrag och får alltså en liten slant från idrottsklubben - och då talar jag om småklubbar, inte om Älvsborg i Borås utan om sådana som Rydboholms Sportklubb.
Alla dessa mister avdraget. Det är klart att jag sätter in det i det större sammanhanget, vilket jag tycker att man ska göra. Kanske handlar det om just de människor som hamnat lite i skymundan i den sammantagna politiken. Signalsystem är viktiga. Nu ser killar och tjejer att det blir dyrare, att vissa får större skattesänkningar än andra och så sitter de där och tänker: Nu tog de avdraget också.
Jag förstår att det inte går att göra något åt detta nu när budgeten är antagen, men det ska ju göras flera budgetar. Tiderna är som sagt goda, och man behöver kanske inte vända på varenda krona. Samtidigt tror jag att det här är ett viktigt avdrag för många vanliga människor. Jag ska kanske erkänna en sak; det är ju inte så mycket folk i kammaren. Det är svårt att avgöra var man blir politiskt aktiv. Någon gång på 70-talet hände en massa saker. Bland annat hade jag en hård kamp med dåvarande taxeringsordföranden ifall man fick dra av för kläder som man hade under skyddskläderna. Jag vann den striden och fick dra av jag tror det var 300 kr. Symboliskt var det väldigt viktigt för mig. När jag inte fick det godkänt tänkte jag att det var typiskt att en vanlig kille eller tjej på fabriken inte skulle få göra avdraget.
Det handlar om signalsystemet. Min uppmaning till finansministern är därför: Tänk över detta, för det är ett viktigt avdrag för den vanliga människan.
Anf. 76 Anders Borg (M)
Fru talman! Låt mig tacka för att vi fick till stånd den här debatten.
Det är naturligtvis viktigt att diskutera dessa avdrag. Jag brukar också använda sådana skyddsbyxor när jag kör motorsåg. De är både bra och bekväma och skyddar så att man inte kör sågen rätt in i musklerna.
Jag håller med Hans Olsson om att fördelningsanalyser är centrala. Politik handlar om många olika saker. Det handlar om tillväxt och sysselsättning. Men för att politiken ska bli rimlig och uppfattas som vettig av människorna är det viktigt att ha koll på hur den påverkar olika grupper och att eftersträva rimliga effekter för alla.
För att det ska fungera är jobben naturligtvis viktigast. Jag tänkte dock inte säga så mycket om det nu. Låt mig i stället konstatera en annan sak, nämligen att det vid sidan av jobben finns ytterligare något som är centralt för fördelningen, och det är ordningen i statsfinanserna. Jag ska gärna ge den tidigare regeringen en eloge på den punkten. Sveriges statsfinanser är i mycket god ordning. Varför är det så? Varför ska vi vurma för dem? Jo, vi vet att om vi får oordning i statsfinanserna drabbar saneringarna olika grupper olika hårt. De som oftast har det trängst och är mest beroende av offentliga verksamheter - inte minst spelar vård, omsorg och skola stor roll i det sammanhanget - drabbas hårt av saneringar. Därför är det viktigt att ha ordning.
Skälet till att vi valde att gå fram med en försämring av avdraget för övriga utgifter är helt enkelt statsfinansiellt. Det var inte möjligt att göra de nödvändiga skattesänkningarna med mindre än att vi också fattade en del obehagliga beslut. Det här är ett av dem. Det fanns även andra, såsom snus och tobak, som man naturligtvis kunde försvara och motivera, men de hör inte till den typen av beslut som politiker älskar att fatta.
Jag tror också att det är viktigt att vi går vidare med ytterligare skattesänkningar, inte minst för de grupper som Hans Olsson nämner - byggare, folk som jobbar i skogen. Det är centralt. Det andra steget i den inkomstskattereform som vi pratat om kommer att vara mycket gynnsamt. Det handlar om att öka den skattefria delen från 30 000 till omkring 36 000 och gå vidare med en inkomstskattesänkning för inkomster under 250 000. Det är precis i de grupperna dessa ligger.
Jag tror att det är bättre att sänka skatten på arbete och begränsa avdragen än att behålla avdragen. Det finns nämligen många fel i dem, inte för att folk vill göra fel eller för att de är ohederliga utan helt enkelt för att reglerna är så krångliga att det är svårt att leva upp till dem. Det framkommer när man talar med skattemyndigheterna. Då är det bättre att förenkla skattesystemet, att ha lite mindre avdrag och kanske något lägre skatter.
Jag tycker det är bra att vi får den här typen av diskussioner kring fördelningseffekterna, för det är en av nyckelfrågorna i politiken. Klarar vi av att göra det vi vill? Vi kan vilja olika saker, men vi ska alltid fråga oss om fördelningseffekterna blir rimliga. Det är alltså mycket bra att vi får en diskussion om detta.
Anf. 77 Hans Olsson (S)
Fru talman! Jag tror säkert att skattemyndigheterna tycker att det är kanonbra. Om vi får bort en massa småavdrag förenklar det väldigt mycket för dem.
Precis som finansministern säger handlar politik om att få ett samhälle som är gott att leva i för många. Då är de signaler man skickar ut viktiga så att folk känner att det blir rättvist. Det gäller fördelningsnycklar och annat som vi tittar på. Riksdagens utredningstjänst gjorde en undersökning som visar att sådana som finansministern och jag från nyåret kommer att få omkring 10 000 mer per år när alla våra ökade kostnader och skattesänkningar slår igenom. Men för de killar och tjejer som ligger lite sämre till handlar det kanske bara om några tior i månaden. Så förhåller det sig. Dessutom tillkommer nu höjningen av beloppsgränsen, och då tänker de att nu tar de avdraget också.
Att det statsfinansiella läget är ganska gott torde vi vara överens om. Och om vi blickar framåt är det, vad jag förstår, inte någon statsfinansiell kris på gång för att få plus och minus att gå ihop.
Finansministern får tänka att det var ju det här avdraget som gjorde mig så väldigt politiskt aktiv. Tänk om det är det här avdraget som får fram Socialdemokraterna. Tänk den tanken. Tänk dig när vi sitter här 2010, och så kommer det in massor med nya riksdagsledamöter och väldigt många socialdemokrater, och dina kolleger säger: Oj, oj, oj vad många socialdemokrater.
Men då kan finansministern säga till Fredrik Reinfeldt att det kunde ha varit värre om jag inte hade lyssnat på Hans Olsson och återinfört det där avdraget.
Jag vet hur det är. Men min förhoppning är att finansministern ska tänka över detta. Jag tror att det är viktigt, om du inte kan åstadkomma ett sådant skattesystem som gör att de som tjänar omkring 15 000 kr i månaden får ut lika mycket som du och jag av detta. Men det tror jag är lite svårare. Då är det viktigt med dessa saker.
Återkom gärna i nästa budget, så kanske det blir en liten extra julklapp.
Anf. 78 Anders Borg (M)
Fru talman! Låt mig bara säga att vi naturligtvis delar ambitionen att man bör ha ett förenklat skattesystem. Vi bör alltid ha regelverk där det är enkelt att göra rätt och svårt att göra fel. Jag tror nämligen att man i ett land som Sverige kan utgå från att de flesta människor vill göra rätt för sig och anser att vi har en bra vård, skola och annat som man är beredd att betala skatt för.
Det är naturligtvis riktigt med signalsystemen. Men låt mig då säga att min absoluta ambition naturligtvis är - Hans Olsson tog en byggnadsarbetare som exempel - att en lärare, en byggnadsarbetare eller en sjuksköterska ska få lika stora skattesänkningar som jag och andra höginkomsttagare får. Det är den absoluta ambitionen att man ska hitta ett sätt att utforma inkomstskattesänkningarna så att det blir en rimlig profil, så att när det mesta är draget ska även en normal familj med vanliga inkomster ha en ordentlig skattelättnad i och med detta.
Då tror jag att vi kommer att samlas här efter valet 2010 och ha många nya folkpartistiska, kristdemokratiska, centerpartistiska och moderata ledamöter. Tyvärr är politiken sådan att om jag ska önska flera moderata ledamöter blir det färre av andra. Det känns tråkigt att säga det, men det är så politiken är. Och så tror jag att det blir därför att vi har vidtagit dessa åtgärder som har gett flera jobb.
Låt mig ändå säga att jag kan förstå den känsla som Hans Olsson beskriver, att det är viktigt att människor känner att det är rätt signalsystem och att det är rimligt.
Anf. 79 Hans Olsson (S)
Fru talman! Jag får önska finansministern lycka till med detta skattesystem. Om ett par tre år kanske vi kan står här och säga att en som tjänar 15 000-16 000 kr och en som tjänar som jag, ungefär 49 000 kr, får ut lika mycket av detta. Det ser jag verkligen fram emot. Jag önskar finansministern lycka till med detta.
Jag vill också tacka för denna debatt och önska finansministern god jul och gott nytt år. Jag hoppas att du passar på att vila dig ordentligt därför att det kan bli tuffa tag framöver.
Anf. 80 Anders Borg (M)
Fru talman! Låt mig bara passa på att önska god jul och gott nytt år och tacka för en mycket trevlig debatt.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.