Hastighetssänkningars inverkan på utvecklingen norr om Dalälven
Interpellation 2021/22:121 av Thomas Morell (SD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-12-01
- Överlämnad
- 2021-12-01
- Anmäld
- 2021-12-02
- Svarsdatum
- 2021-12-16
- Sista svarsdatum
- 2021-12-16
- Besvarad
- 2021-12-16
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
På DN Debatt gick 43 kommun- och regionpolitiker till starkt angrepp mot de planerade eller genomförda hastighetssänkningarna på en stor del av vägnätet norr om Dalälven.
Precis som framförs i debattartikeln spretar resonemanget om trafiksäkerhet och satsningar på infrastrukturen betänkligt. Att man till stora delar låter vägnätet förfalla så till den milda grad att man nödgas sänka hastigheterna är en katastrof för de människor som lever och verkar i den här delen av landet.
Medan regeringen, utan att blinka, är villig att lägga ut flera hundra miljarder på ett höghastighetståg i södra Sverige sparas det bokstavligt talat på både investeringar och underhåll på en stor del av landets vägnät. Ett vägnät som är livsnerven för människor som lever och verkar i den del av landet där stor och tung industri skapar enorma inkomster för statskassan.
Det är uppenbart att regeringen anser att tiden är mindre värdefull för människor boende norr om Dalälven än för människor boende i våra tre storstadsregioner. Ska hela landet leva och ska vi ha en godtagbar infrastruktur för alla medborgare måste investeringar och underhåll av infrastrukturen också komma landsbygden till del.
Med hänvisning till texten ovan vill jag ställa en fråga till infrastrukturminister Tomas Eneroth:
Avser ministern och regeringen att avsätta medel till underhåll av de större vägarna i norr så att standarden håller en godtagbar nivå och hastighetsgränserna därmed kan återställas?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2021/22:121
Webb-tv: Hastighetssänkningars inverkan på utvecklingen norr om Dalälven
Dokument från debatten
- Torsdag den 16 december 2021Kammarens föredragningslistor 2021/22:47
- Protokoll 2021/22:47 Torsdagen den 16 decemberProtokoll 2021/22:47 Svar på interpellation 2021/22:121 om hastighetssänkningars inverkan på utvecklingen norr om Dalälven
Protokoll från debatten
Anf. 164 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Herr talman! Thomas Morell har frågat mig om jag och regeringen avser att avsätta medel till underhåll av de större vägarna i norr så att standarden håller en godtagbar nivå och hastighetsgränserna därmed kan återställas.
Regeringen har systematiskt satsat på vägunderhåll både i nu gällande infrastrukturplan, i infrastrukturpropositionen som presenterades i april och i ett flertal budgetar, bland annat genom att öronmärka pengar till vägarna i landsbygd. Det innebär att över 15 miljarder kronor årligen föreslås gå till vidmakthållande av vägar under kommande år. Jag kan konstatera att Trafikverket aldrig tidigare har haft så mycket pengar till vägunderhåll.
För att stärka tillgängligheten och öka trafiksäkerheten har Trafikverket fördelat 1 miljard kronor för att samfinansiera åtgärder på det regionala vägnätet. Åtgärder som förkortar restiden i landsbygder ska prioriteras, och det kan till exempel avse mittsepareringar eller andra åtgärder som inte innebär hastighetssänkningar.
Trafikverket har nyligen meddelat att de har fattat beslut om att avvakta med föreslagna hastighetssänkningar under 2021. Trafikverket avser att invänta beslut om den kommande nationella planen för transportinfrastrukturen för perioden 2022-2033. Trafiksäkerhetsarbetet är fortsatt viktigt, och Trafikverket arbetar med en rad olika insatser för att sträva mot nollvisionen och nå regeringens etappmål.
Anf. 165 Thomas Morell (SD)
Herr talman! Tack för svaret, statsrådet!
Vägar har varit viktiga för mänskligheten ända sedan den dagen vi började förflytta oss. Det är rätt många år sedan nu, och det var häst och vagn till att börja med. Så småningom kom bilen in som en viktig del, och vi har fått järnvägstrafik och så vidare.
Mer än 60 procent av vägnätet byggdes på 60-talet, och jag är så pass gammal att jag kommer ihåg när pappa var ute med grävmaskin på vägbyggena och drog fram så att vi fick farbara vägar. Men i dag låter vi det vägnätet förfalla - vi har inte pengar nog att underhålla det som vi en gång har investerat i. Det som är så oerhört viktigt för vår industri och för boende över hela landet förfaller.
Detta står i den infrastrukturplan som för ett tag sedan presenterades av Trafikverket, vilket alltså är en plan som sträcker sig från 2022 till 2033. Kritiken mot förslaget har varit massiv. I det ökas i och för sig anslagen till vägunderhåll, men det räcker ju inte på långa vägar.
Trafikverket själva påpekar att de medel som avsätts till vägunderhållet är otillräckliga. De säger tydligt att nedbrytningen av det svenska vägnätet kommer att fortsätta och i vissa delar öka. Risken för restriktioner ökar även på det högtrafikerade vägnätet, så det är inte bara det finmaskiga vägnätet som kommer att ta stryk i detta utan även de stora, viktiga vägarna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Kritiken lät såklart inte vänta på sig, och den är berättigad. Regeringen, som ansvarar för myndigheten, prioriterar ett ofantligt dyrt prestigeprojekt med höghastighetståg framför en väl fungerande infrastruktur på den befintliga vägen och järnvägen.
Behovet av underhåll är stort, och resurserna borde självfallet läggas där snarare än på att bygga en höghastighetsjärnväg. Vi måste få det vi har att fungera, oavsett årstid och tid på dygnet.
Den infrastrukturplan som nu har lagts fram kommer att slå undan benen för en stor del av landets små och medelstora företag. Det är oftast dessa företag som använder och är beroende av det finmaskiga vägnätet, som så att säga ligger ute i kapillärerna.
Jag kommer från en jordbruksbygd, Skaraborg. Där har vi mycket jordbruk, självfallet. Det ligger också många småindustrier ute på landsbygden som för sin verksamhet är beroende av en väl fungerande väginfrastruktur. Det är små företag som kanske inte har mer än fem eller tio personer anställda och som levererar komponenter till den stora industrin. De är legotillverkare, som det kallas. De kan ligga bakom en skogsdunge någonstans, i en by som ingen vet vad den heter och som inte ens står med på kartan, men de kan ha en oerhört viktig funktion för vår stora industri.
När de inte får möjlighet att verka på grund av att vägnätet förfaller sågar vi av den gren vi sitter på. Då har vi ingen nytta av höghastighetståget i alla fall, eftersom vi då inte har någon som producerar och betalar skatter i det här landet.
Anf. 166 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Herr talman! Låt mig först konstatera att infrastrukturplanen inte har lagts fram, utan Trafikverket har lämnat ett förslag. Det är regeringen som fastställer planen i maj eller under våren.
Låt mig också konstatera att regeringen under de senaste åren återkommande har skjutit till resurser till att höja vägstandarden, inte minst på landsbygden. Det är öronmärkta resurser, senast 1,5 miljarder kronor, för att stärka vägkvaliteten på landsbygden. Därtill kommer en satsning på 10 miljarder för BK4 så att skogsindustrin och industrins aktörer på landsbygden ska ha bättre bärighet på vägarna för 74 tons lastbilar.
Jag tror att det är 197 miljarder som nu går till underhåll i den proposition som riksdagen har ställt sig bakom. Aldrig någonsin tidigare har så mycket pengar lagts på väg- och järnvägsunderhåll. Men låt mig vara tydlig: Jag ser brister i vägunderhållet och järnvägsunderhållet, och jag är kritisk till det som också Riksrevisionen påpekar, att vi har haft fördyringar med närmare 60-70 procent i en del fall.
Ibland räcker det kanske inte att bara skjuta till mer resurser. Vi måste också få mer valuta för pengarna, effektivisera vägunderhållet och se till att inte en stor del av de resurser som statsmakterna avsätter går till annat än till vägunderhåll. En fördyring med 60-70 procent för vägunderhåll är inte acceptabel. Regeringen har gett tydliga direktiv till Trafikverket när det gäller kostnadskontroll. Oavsett om det är bristande konkurrens, planering eller andra skäl som gör att vi har så pass dyra vägunderhållsinsatser måste något göras för att vi ska få ännu mer valuta för de insatser vi gör.
Thomas Morell och Sverigedemokraterna väljer att koppla ihop det med nya stambanor för höghastighetståg. Det är intressant. I direktiven till Trafikverket står det att 107 av 437 miljarder ska avsättas för att fortsätta byggandet av nya stambanor. Detta behövs eftersom det är trångt på spåren och vi behöver mer kapacitet. Dessa pengar går till Göteborg-Borås, Lund-Hässleholm och Ostlänken.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Eftersom Sverigedemokraterna nu så tydligt säger att det är ett dumt projekt infinner sig frågan till Thomas Morell: Kommer Sverigedemokraterna att stoppa Göteborg-Borås? Mellan Göteborg och Borås går det i dag tåg med en hastighet på kanske 40 eller 50 kilometer i timmen. Det är en nedsliten och dåligt fungerande järnvägssträcka. Och på väg 40 mellan Göteborg och Borås är det alldeles fullt av trafik på vägen. Det behövs en ny stambana mellan Göteborg och Borås. Är Sverigedemokraterna emot det?
Eller är Sverigedemokraterna emot Lund-Hässleholm? Det är en viktig del i att stärka kapaciteten i järnvägsnätet, inte minst i södra Sverige. Det är nog så viktigt när Fehmarn Bält byggs. Kapaciteten över Öresundsbron kommer att stärkas, och då måste vi ha bättre järnvägskapacitet så att det inte blir trångt på Södra stambanan. Det finns en bred uppslutning i Skåne bakom Lund-Hässleholm, precis som man i Västsverige ställer sig bakom Göteborg-Borås.
Den tredje del som resurserna går till är Ostlänken, järnvägen via Linköping, Norrköping och så vidare. Det är ett starkt och viktigt regionalt intresse, och det vidgar arbetsmarknadsregionerna.
Kan civilutskottet på Sverigedemokraternas vägnar tala om vad som ska bort, Thomas Morell? Är det Ostlänken? Är det Göteborg-Borås? Eller är det Lund-Hässleholm? För det är där ni säger att ni ska ta pengarna. Ni vill ta bort resurser från nya stambanor för höghastighetståg och satsa på vägunderhåll. Vi satsar mer än någonsin på vägunderhåll, men Sverige behöver också investera i ny järnväg.
Anf. 167 Thomas Morell (SD)
Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret!
Jag ska börja med att läsa ett citat från den text som finns i infrastrukturplanen, som beskriver läget ganska tydligt. Så här står det i den text som Trafikverket själva har lagt ut: "Risken för mindre störningar och tillfälliga restriktioner kommer att öka på denna del av vägnätet. Trafikverket kommer att säkerställa att vägarna inte blir så dåliga att framkomligheten för lätt trafik påverkas."
Nu pratar vi om det finmaskiga vägnätet. Det är alltså inte stora E4 eller E20, utan det är lite mindre. "Trafikverket kommer att säkerställa att vägarna inte blir så dåliga att framkomligheten för lätt trafik påverkas." Hur ska den mindre industrin och jordbrukarna kunna få sina transporter utförda om det blir restriktioner på vägarna? Det är ju inte lönt att komma med en Volvo 240 och en släpkärra och hämta en tjur på 1 700 kilo för att köra till slakteriet, utan det måste vara ett tyngre fordon. Det är detta som är kruxet.
Vi kommer inte att acceptera att man tar bort så mycket resurser från befintligt vägnät och befintlig järnväg att vi får sådana problem att vi inte ens kan klara de lokala transporterna. Vi vill bygga Göteborg-Borås, men inte en järnväg som bara upplåts till tåg som inte stannar. Det är rätt meningslöst om de bara ska stanna vid Landvetter och sedan åka vidare. Vi vill att de orter som ligger utmed sträckningen mellan Göteborg och Borås ska få ett regionaltåg. Det betyder att man kan bygga en något lättare järnväg än en höghastighetsbana. Mer komplicerat än så är det inte, men man sparar rätt mycket pengar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är så man måste lösa problemet. Man ökar kapaciteten genom att bygga ut stambanorna, men man behöver inte bygga för 320 kilometer i timmen. Det är en väsentlig skillnad mellan att bygga en bana för den hastigheten och att bygga en bana för 250 kilometer i timmen. Det är där man kan göra besparingen.
Det är ett högprestigeprojekt att kunna åka snabbt från Stockholm till Malmö eller Göteborg. Men vi har de stora resandeströmmarna i regionerna. Det står tydligt, även på järnvägssidan i infrastrukturplanen, att trafiken inte kan upprätthållas där, utan man kommer att ha hastighetsnedsättningar. Men det är ju där vi har de stora mängderna med människor som åker. Det är bara att titta hur det ser ut på pendeltågen i Göteborg, Stockholm eller Malmö - det är fullastat. Det är där man måste öka resurserna. Det är trots allt ganska få som ska åka fort mellan Stockholm och Malmö.
Bara en utbyggnad mellan Alingsås och ned till Göteborg - ett dubbelspår till - skulle göra att man kan köra från Stockholm till Göteborg med direkttåg på två och en halv timme.
Man tänker baklänges. Det finns så mycket mer man kan göra för mindre pengar och få mer pang för pengarna än att bygga höghastighetsbanor. Se till att få ett järnvägssystem och ett vägsystem som klarar trafiken, även ute i det finmaskiga! Då slipper vi läsa det som står i Trafikverkets plan. Man kommer inte att klara mer än den lätta trafiken på det finmaskiga vägnätet, och man kommer inte att kunna upprätthålla en god standard på de regionala järnvägarna.
Det första man gör måste vara att angripa problemet där det är som störst i stället för att investera pengar i något som bara några få ska åka på.
Anf. 168 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Herr talman! Jag måste säga att jag blir förbryllad över ledamoten Morells argumentation. Låt mig först och främst konstatera att det inte bara är några få som vill åka. Tågåkandet har ökat dramatiskt i Sverige. Det finns en jättestor vilja hos fler att åka. Det är fullt på tågen. Och det är fullt på spåren.
När jag åkte det miljonte tåget för något år sedan var det för att markera att det aldrig gått så många tåg på den svenska järnvägen. Och Trafikverket säger att vi inte får plats med mer. Därför måste vi utöka kapaciteten och bygga mer. Företag vill också skicka mer gods på tåg. Då måste vi öka kapaciteten, annars kommer det att bli trångt på vägarna. Vägarna slits ned mer. Det är skälet till att vi behöver nya stambanor.
Då hör jag nu Thomas Morell redovisa att i stället för att bygga den järnväg som hela regionen har ställt sig bakom - Västsvenska Handelskammaren och andra - mellan Göteborg och Borås vill Sverigedemokraterna göra ett helt nytt omtag, göra någonting helt annat och stoppa detta projekt. Det är så jag tolkar det. Det ska nog ärligt sägas att man nog inte kommer att komma upp i 320 kilometer i timmen på den sträckan.
Då är det en väldigt tydlig signal till hela Västsverige att Sverigedemokraterna nu, för att i stället lägga mer pengar på väg, stoppar ett av de mest eftertraktade järnvägsprojekten i Sverige. För att komma till rätta med trängseln på väg 40 och för att komma till rätta med Kust till kust-banan och dess kapacitetsbrister behövs det ny järnväg.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Problemet är att jag inte fick något svar om Lund-Hässleholm eller om Ostlänken. Är det även dessa projekt som nu ska bort? Det är ett viktigt besked som Sverigedemokraterna nu ger för första gången.
Det finns en bred uppslutning i hela Region Skåne, i hela Västsverige och i Östergötland om Ostlänken också för den delen.
Om Sverigedemokraterna nu så tydligt är motståndare till detta och vill stoppa viktig kapacitetstillförsel av järnvägen då är det en tydlig signal. Jag tycker att detta behövs.
Jag är nöjd med att vi från regeringen har lagt närmare 900 miljarder kronor på infrastruktur - mer än någonsin - just för att inrymma stora satsningar på vägarna. Det behövs. Vi behöver bättre kvalitet på vägar på landsbygden.
Jag kommer ursprungligen från Kosta där det bor 800 invånare. Det är inga höghastighetståg eller stora vägar där. Men de vägar som finns behöver förstärkas. Efter år av underinvesteringar behöver vi verkligen skjuta till mer pengar till vägarna, och det gör vi. 197 miljarder är mer än någonsin till underhåll. Men jag är oroad över en kostnadsökning på 60-70 procent. Jag vill att man ska använda pengarna mer effektivt.
Jag kommer inte riktigt ihåg hur Sverigedemokraterna har resonerat. Men jag vet att Moderaterna vill ta bort 30 miljarder och Kristdemokraterna närmare 50 miljarder från utvecklingsanslaget. Då innebär det att det inte ska byggas några nya järnvägar eller vägar. Om man ska vara trovärdig i diskussionen måste man tala om vad det är som ska bort. Då handlar det om Göteborg-Borås, Lund-Hässleholm eller Ostlänken.
Jag fick ett svar här som tyder på att Sverigedemokraterna tycker att Göteborg-Borås ska bort men bara lite. Jag är väldigt nyfiken på att få höra Thomas Morell redovisa vilken typ av järnvägsbygge som i så fall ska göras mellan Göteborg och Borås - vilken hastighet det ska vara och vilken kostnad - eftersom Sverigedemokraterna har en radikalt annan uppfattning än vad man har i hela västra Sverige och i regionen där.
Anf. 169 Thomas Morell (SD)
Herr talman! Jag blev lite förvånad. Är statsrådet inte medveten om att projektet mellan Borås och Göteborg är pausat på grund av att Härryda har sagt nej? Det är likadant nere i Skåne. Där säger kommunen också nej.
Det som vi vill göra är att satsa på en järnväg som skapar kapacitet för regionaltåg men även för godståg. Vi måste nämligen få ut mer trafik på spåren. Men det finns ingen anledning att ha en exklusiv järnväg som ska ha bara en typ av tåg, de så kallade höghastighetstågen. Det är helt bakvänt. När vi är i en situation där vi måste få ut mer trafik på spåren kan vi inte ha en bana som är exklusiv för en enda tågtyp. Jag förstår inte hur regeringen tänker där. Det är det ena.
Det andra är att vi samtidigt tillåter oss en kapitalförstöring på de finmaskiga vägnäten, där vi medvetet går in i framtiden och säger: Vägarna kommer att vara sämre 2033 än vad de är i dag. Järnvägsnätet kommer att vara sämre 2033 än vad det är i dag. Däremot har vi kommit halvvägs med att bygga höghastighetståg. Men de ska inte börja gå förrän 2045.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Ärligt talat förstår jag inte hur ni tänker. Det finns rätt mycket man kan göra för hyggligt lite pengar. Jag är inte ekonom, men jag klarar i alla fall att räkna. Det går att göra ganska mycket för hyggligt lite pengar och få en trafik som fungerar. Hur svårt kan det vara?
Ni är ju fartblinda i detta projekt och låter annan infrastruktur förfalla. Jag förstår inte det. Och hur ska vi klara det finmaskiga vägnätet eller regionbanorna när det inte finns pengar? Statsrådet är skyldig mig ett svar.
Anf. 170 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Herr talman! Jag konstaterar att nya stambanor ramas in med ungefär 107 miljarder. Det handlar om Göteborg-Borås, Ostlänken och Lund-Hässleholm. Om Sverigedemokraterna nu vill ta dessa pengar - det är så jag har tolkat det - innebär det att vi stoppar det som för Sverige, för svenskt järnvägssystem och för tre riktigt stora arbetsmarknadsregioner är de viktigaste prioriteringarna som de har arbetat med väldigt länge. Det är ett anmärkningsvärt besked från Sverigedemokraterna.
Utöver det finns det på utvecklingsanslaget ytterligare 330 miljarder kronor för bland annat satsningar på järnväg. Inte minst har vi pekat ut norra Sverige. Jag tror att alla har hört mitt engagemang för Norrbotniabanan och för Sydostlänken. Men det kan också finnas väldigt många andra önskemål. Men det handlar också om satsningar på väg. Senast har E4:an vid Skellefteå diskuterats. Jag tror att det kan vara viktigt att titta på insatser med anledning av de stora industrietableringarna där.
Det är så vi nu arbetar med Trafikverkets förslag och med remissynpunkter. Då vill Sverigedemokraterna dra i handbromsen, och de säger att det ska bli mindre satsningar på ny infrastruktur i ett läge då Sverige har 10 miljoner invånare, stora industrietableringar och stora behov av mer kapacitet i det svenska transportsystemet. Det är för mig mycket gåtfullt hur Sverigedemokraterna resonerar. Det går inte att drömma sig tillbaka i tiden och tro att alla transporter går på landsväg. Vi i Sverige måste överföra en allt större andel av transporterna på kapacitetsstark järnväg, på sjöfart och på elektrifierade vägar.
Sedan ska vi med BK4 säkerställa bra infrastruktur för vägar på landsbygd och se till att vi har klimatsmarta lastbilar så att vi har ett väl fungerande transportsystem i hela Sverige. Men vi måste arbeta med att skapa ett hållbart transportsystem. Det är utgångspunkten för regeringens politik, och vi är på god väg.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.