Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

hantverksutbildningen Dacapo i Mariestad

Interpellation 2003/04:490 av Elinderson, Lars (m)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-05-13
Anmäld
2004-05-13
Besvarad
2004-06-01
Sista svarsdatum
2004-06-01

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 13 maj

Interpellation 2003/04:490

 av Lars Elinderson (m) till utbildningsminister Thomas Östros om hantverksutbildningen Dacapo i Mariestad

År 1997 startade hantverksskolan Dacapo i Mariestad. Utbildningen bedrevs fram till 2003 som en försöksverksamhet inom den så kallade KY, kvalificerad yrkesutbildning.

Syftet med försöksverksamheten var att pröva "nya utbildningar, nya pedagogiska former och nya anordnare av utbildning", samt "att ge underlag för ställningstaganden till hur utbildning av detta slag kan inordnas i utbildningssystemet" (dir. 1996:26).

Försöksverksamheten har varit framgångsrik. På kort tid har skolan etablerats som en grundläggande hantverksutbildning på högskolenivå med ca 120 studenter från hela landet, inklusive enstaka studenter från Norge, Danmark och Finland, och 26 årsanställda. Skolans inriktning är byggande, trädgård och landskapsvård. Utbildningen innehåller både teoretiska och praktiska moment.

Grunden för skolans undervisning är högre kunskap i hantverkets teori och praktik, och ger färdighet i gestaltning, historia och ekologi. Innehållet i utbildningen grundar sig på momenten att bygga, att anlägga, att odla, att sköta och att restaurera. Vid skolan bedrivs också forskning som baseras på så kallat sektorsforskningsanslag. Skolan bedriver också projekt på uppdrag av bland annat Svenska kyrkan och länsmuseer.

Under 2002 genomförde naturvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet en prövning av högskolemässigheten hos verksamheten vid Hantverksskolan. Bedömningsgruppen fann enhälligt att verksamheten vid skolan är högskolemässig, och säger bland annat att "denna verksamhet utgör ett värdefullt komplement till utbildningen inom det byggnadsantikvariska programmet vid avdelningen för kulturvård vid Göteborgs universitet".

Under 2004 har således skolan påbörjat en övergång från KY till högskoleutbildningar inom institutionen för miljövetenskap och kulturvård på Göteborgs universitet. I januari startade en grundkurs i trädgårdens hantverk och design, 40 p. Den 30 augusti startar en grundkurs i bygghantverk, 40 p. Efter genomgången grundkurs kan man läsa ytterligare ett år till högskoleexamen i bygghantverk om totalt 80 p, samt påbyggnad med 40 p till en kandidatexamen om totalt 120 p. Beslut om högskoleexamen och kandidatexamen tas under hösten 2004.

I ett särskilt äskande anhöll Göteborgs universitet den 13 augusti 2002 om en uppräkning av universitetets takbelopp med mera under perioden 2003@2005 för att möjliggöra en överföring av verksamheten vid Hantverksskolan till Göteborgs universitet. Detta äskande har ej bifallits, och universitetet har inte prioriterat denna utbildning inom ramen för sitt anslag. Tillfälligt har verksamheten under innevarande år därför finansierats genom extra anslag från Utbildningsdepartementet. Det råder i dag osäkerhet om finansieringen av utbildningen framöver.

En förutsättning för att skolans verksamhet ska fortsätta att utvecklas positivt är att den långsiktiga finansieringen garanteras. Jag har förståelse för att anslag till Göteborgs universitet inte kan "öronmärkas" för hantverksutbildningen i Mariestad. Samtidigt krävs en mer långsiktig finansiering för att skolan ska kunna bli en etablerad utbildning, och för att studenter och personal ska känna trygghet när de söker till skolan. En lösning vore att under en övergångsperiod ge skolan ett särskilt "etableringsanslag" under till exempel tre år, för att skapa arbetsro och ge skolan förutsättningar att fortsätta sin positiva utveckling.

Jag vill därför fråga utbildningsministern vilka åtgärder han är beredd att vidta för att ge finansieringsfrågan för högskoleutbildningen vid Hantverksskolan Dacapo i Mariestad en långsiktig lösning.

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2003/04:490, hantverksutbildningen Dacapo i Mariestad

Interpellationsdebatt 2003/04:490

Webb-tv: hantverksutbildningen Dacapo i Mariestad

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Thomas Östros (S)
Anf. 71 Thomas Östros (S)
Herr talman! Lars Elinderson har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att ge finansieringsfrågan för högskoleutbildningen vid Hantverksskolan Dacapo i Mariestad en långsiktig lösning. Hantverksskolan Dacapo bedriver yrkesutbildning av hög kvalitet inom bygghantverk, trädgårdens hantverk och design samt landskapsvård. Skolan är, precis som Lars Elinderson påpekar, mycket framgångsrik i sin verksamhet. Hantverksskolan Dacapo startade 1997 inom ramen för försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning med Mariestads kommun som huvudman. Hantverksskolan arbetar för att ge högre utbildning till yrkesgrupper som inte tidigare haft denna möjlighet och därmed på sikt etablera nya yrkesinriktade ämnesområden inom högskolan. Hantverksskolan har därför inlett ett samarbete med institutionen för miljövetenskap och kulturvård vid den naturvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet. Hantverksskolan har dessutom från Delegationen för regional samverkan erhållit bidrag till ett projekt rörande inrättande av en hantverklig kunskapsinstitution i samverkan mellan universitetet och Mariestads kommun. Från regeringens sida har vi bedömt arbetet vid Hantverksskolan Dacapo vara så framgångsrikt att vi i november 2003 tillförde Göteborgs universitet 1,5 miljoner kronor för att planera och genomföra utbildning i byggnads- och trädgårdshantverk i samarbete med hantverksskolan under 2003 och 2004. Göteborgs universitet har i sitt budgetunderlag för 2005 föreslagit en överföring av verksamheten vid Hantverksskolan Dacapo till universitetet och i samband därmed anhållit om ett ökat utbildningsuppdrag, det vill säga en höjning av anslaget med totalt 34,3 miljoner kronor. Som andra budgetfrågor bereds detta förslag inom ramen för det arbete med budgetpropositionen för 2005 som nu pågår i Regeringskansliet.
Lars Elinderson (M)
Anf. 72 Lars Elinderson (M)
Herr talman! Tack för svaret! Det var ett positivt svar såtillvida att utbildningsministern började med att instämma i min bedömning av verksamheten. Utbildningsministern kallade till och med verksamheten "mycket framgångsrik". Jag skrev nog bara "framgångsrik" i min interpellation, men jag är beredd att bjuda på det och hålla med om den beskrivningen. Jag hoppas och tror att den beskrivningen innebär att regeringen kommer att prioritera detta och bevilja Göteborgs universitet det extra anslag som de begär för verksamheten för att den ska få möjlighet att finnas kvar och fortsätta att utvecklas. Jag tolkar också regeringens tidigare agerande i den här frågan på det sättet, liksom de verksamhetsansvariga där gör. Vi vet alla hur svårt det är för alla utbildningsinrättningar att prioritera nya verksamheter om man inte får resurser för detta utan tvingas prioritera bort andra verksamheter. Jag tror att en förutsättning för att verksamheten ska kunna fortsätta på ett bra sätt är just att universitetet får ett extra anslag för att klara de nya åtagandena, och inte tvingas prioritera bort andra verksamheter, för att även under kommande år få utrymme för detta. Syftet, herr talman, med min interpellation var inte detta, utan att kunna ge både studenter och verksamma på Dacapo möjlighet till en mer rimlig planeringshorisont än man har i dag. I januari påbörjade 21 studenter en grundkurs, 40 poäng, i trädgårdens hantverk och design. De visste då att de skulle kunna slutföra den här kursen. Däremot visste de inte, och vet fortfarande inte, om de i framtiden får möjlighet att fortsätta med de ytterligare 80 poäng som krävs för att de ska få sin högskoleexamen i framtiden. Samma sak gäller de studenter, ungefär 20, som planerar att i höst börja 40-poängskursen i bygghantverk. Om utbildningen får de medel som antyds i interpellationssvaret, vet de att de kommer att kunna slutföra utbildningen, men de är lika osäkra som sina kamrater inom trädgårdsutbildningen om huruvida de kommer att kunna fortsätta och komplettera med de ytterligare 80 poäng som krävs för en examen på området. Enligt planerna ska i januari nästa vår ytterligare 20 elever börja en grundkurs. Inte heller efter att budgeten har fastställts i höst kommer de att ha fullständig säkerhet om utbildningen kommer att kunna kompletteras ända fram till en examen. Det jag efterlyste i min interpellation var ett resonemang kring hur man ska garantera den här typen av nya utbildningar en mer långsiktig planeringshorisont än just budgetår. I det här fallet var det till och med extraanslag under del av ett budgetår som garanterade utbildningen under det här året. Jag hoppas att utbildningsministern lyfter upp den frågeställningen till en diskussion också i budgetsammanhanget i höst, så att det inte bara blir en fråga om att finansiera de åtaganden som krävs för att fullfölja de påbörjade utbildningarna, utan att de som söker till utbildningen i framtiden vet att de kan fullfölja utbildningen till en fullständig högskoleexamen inom området.
Thomas Östros (S)
Anf. 73 Thomas Östros (S)
Herr talman! Det var roligt att höra Lars Elindersons engagemang för denna utbildning. Jag hoppas att det inte bara har att göra med valkretsen, utan också att du har med dig ditt parti i fråga om att göra en särskild satsning på denna utbildning. Det här är en utbildning som är i snabb förändring. Den har varit utanför högskolesystemet som KY, kvalificerad yrkesutbildning, och som påbyggnadsutbildning och har nu ambitionen att bli en universitets- och högskoleutbildning. Det är klart att för utbildningar som vill förändras och gå vidare upp i stegen, i hierarkin av utbildningar, blir det en osäkerhetsperiod. Det är naturligtvis inte en väg som är öppen för alla. Det handlar om kvalitet. Där har man varit skicklig och duktig. Det handlar om det mottagande universitets vilja att använda sina resurser för att ta emot en sådan utbildning. Det är en ganska besvärlig process för utbildningar som vill gå den här vägen som i vissa fall slutar väldigt bra och i andra fall slutar med att man får stanna på halva vägen för att man inte uppfyller kraven. Vi har ju ökat resurserna till högskolesektorn mycket kraftigt de senaste åren. Som det beskrevs i Dagens Nyheter i dag är det realt 5 miljarder kronor av skattemedel som har gått ut till våra universitet och högskolor. Grundförutsättningen måste vara att varje högskola får avgöra inom sina resurser vad man vill använda det till. Vi har från regeringens sida under det senaste året valt att särskilt stötta den här utvecklingen för att ge en hjälpande hand. Men det är klart att vi också måste se ett intresse från universitetet självt att ta emot denna utbildning. Det är en väldigt viktig signal för oss i det fortsatta arbetet om man är beredd att göra detta.
Lars Elinderson (M)
Anf. 74 Lars Elinderson (M)
Herr talman! Självklart har den här frågan aktualiserats för att jag känner till förhållandena i Mariestad lite bättre än dem på andra håll. Men jag vet att samma resonemang förs när det gäller andra utlokaliserade, om man använder det uttrycket, högskoleutbildningar, utbildningar som ligger utanför campus eller utanför de traditionella universiteten. Det gäller till exempel Stenebyskolan, som har precis samma situation - och som inte ligger i min valkrets. Det är en principiell problematik jag tar upp. Hur etablerar man en verksamhet utanför de traditionella universiteten? I synnerhet om det inte finns resurser utan det krävs att universitetet självt prioriterar bort andra verksamheter ligger det nära till hands att man prioriterar bort verksamheter som ligger utanför själva universitetet, som i det här fallet Dacapo. Vi har ju ett annat synsätt när det gäller hur högskoleutbildning ska budgetstyras. Vi menar att sökandetrycket från studenterna ska avgöra också hur fördelningen av resurser mellan de olika utbildningsinstitutionerna styrs. Den uppfattningen tycker jag inte på något sätt står i strid med tanken att nya utbildningar ska kunna få ett etableringsstöd i början för att verkligen väcka en trygghet hos de studenter som söker sig till utbildningen. I det här fallet känner jag i varje fall till ett par elever som har tvekat och därför väntat med att söka till just utbildningen i Mariestad eftersom man inte vet att man också kan fullfölja utbildningen mot en fullständig examen. Det är mot den bakgrunden som jag också aktualiserar frågan. Det handlar om att åtminstone ha en garanti för att en fullständig högskoleutbildning kan genomföras och inte bara begränsa finansieringen till en finansiering av varje enskild kurs. Av de 21 elever som började kursen i trädgårdsteknik och design i vintras har såvitt jag har förstått nästan samtliga ambitionen att fortsätta, att läsa 80 poäng ytterligare för att få en högskoleexamen. De frågar i dag: Kommer vi att få möjlighet att göra detta? Vi vet ingenting. Förmodligen kommer vi inte att veta någonting i höst heller. Det är mot den bakgrunden som jag just aktualiserar frågan: Hur kan man på ett stabilare sätt ge den här typen av nya utbildningar en bättre planeringshorisont än budgetår när man erbjuder studenter att komma och få sin utbildning?
Thomas Östros (S)
Anf. 75 Thomas Östros (S)
Herr talman! Lars Elinderson, jag har stor respekt för att du talar för sin valkrets. Det är din uppgift. Min poäng är att Lars Elinderson är med i ett parti som stadigt har bekämpat de initiativ som vi har tagit under den senaste åttaårsperioden när det gäller att lokalisera högre utbildning ute i landet. Det är det som gör det lite svårt. Sedan möter jag mängder av moderata företrädare som representerar sin valkrets som ställer upp på sitt partis politik att inte satsa utanför universitetsorterna - så länge det inte rör min egen valkrets. Då vill man ha satsningen. Respekt för det, men svårigheter för Lars Elinderson med sitt eget parti. Det ska bli spännande att se om Moderaterna i sitt budgetalternativ har lagt till några extra pengar till hantverksutbildningen Dacapo i Mariestad. Studentpeng, föreslår Lars Elinderson. Jag vill varna väldigt mycket för detta. Det är just det som skulle hindra initiativ av typen att satsa på Mariestad. Det är ju så att de traditionella lärosätena har försteget av att ha ett högt söktryck. Under de senaste åren skulle de ha haft en utbyggnad på tiotusentals fler studenter i till exempel Lund och Uppsala. Det hade drabbat de nya högskolorna mycket hårt. De behöver lite tid på sig för att skaffa sig det renommé som krävs för att klara sig på en marknad - vilket är vad studentpengen skulle ge. Jag skulle vilja rekommendera Lars Elinderson att föra in det tvivlet i sin partigrupp: Inför inte ett marknadssystem för högre utbildning. Det kommer effektivt att sätta stopp för alla typer av initiativ när det gäller att sprida högre utbildning till orter som inte har tradition av detta. Det skulle också drabba Mariestad hårt. I övrigt bereder vi ärendet, precis som jag har beskrivit.
Lars Elinderson (M)
Anf. 76 Lars Elinderson (M)
Herr talman! Jag hörde i den tidigare interpellationsdebatten en diskussion om vilken retorikutbildning de olika deltagaran har gått. Jag tänker inte använda någon del av min retorikutbildning i den här diskussionen. Jag vill faktiskt föra en saklig debatt i den här frågan. Först har vi den här medvetna vantolkningen av vårt förslag till finansiering av högre utbildning. Det där har jag hört i många år från utbildningsministern. Det är inget annat än en ren vantolkning. Vad vi säger när vi har invändningar mot en del av era förslag i budgeten är att vi motsätter oss den typen av styrning av medel, alltså anslagsfinansiering av budget. Vi tror på en annan modell, som innebär att elevernas sökande i större utsträckning styr resurserna, också till den högre utbildningen. Jag tycker att det resonemanget också är tillämpligt på en sådan här ny utbildning, som har ett stort sökandetryck. Det vet vi att man har där. Man måste i dag säga nej till ett stort antal studenter som har sökt till de här utbildningarna eftersom man har satt nivån till ungefär 20 studenter per kurs. En friare finansiering som mer baseras på det sökandetryck som finns är inte alls ett hot mot sådana här utbildningar. Jag vet att det finns ett väldigt stort behov av detta. Jag känner till Stenebyskolan. Jag känner till Dacapo. Jag vet att de med mer resurser skulle kunna ta emot betydligt fler studenter än de har i dag. Utan att bli alltför retorisk skulle jag ändå vilja säga att det är mot den bakgrunden jag frågar: Hur kan statsmakterna, hur man Utbildningsdepartementet och statsrådet resonera i anslutning till etablering av nya utbildningsinstitutioner, nya utbildningsvägar? Kan man resonera i termer av att man skulle ha etableringsstöd under en uppbyggnadsperiod eller är det helt en prioritering för den enskilda utbildningsinrättningen, i det här fallet Göteborgs universitet? Jag tycker att det vore en bra idé att ge en mer långsiktig planeringshorisont, ett par tre år, för att de som söker ändå ska vara garanterade att kunna slutföra sin utbildning.
Thomas Östros (S)
Anf. 77 Thomas Östros (S)
Herr talman! Ja, men oavsett retorik kan man inte smyga ifrån sitt partis politik. Det är det Lars Elinderson försöker göra. Han säger sig visserligen ställa upp på Moderaternas förslag om studentpeng och inga initiativ uppifrån. Sedan argumenterar han för att förutom det gäller i min valkrets initiativ uppifrån och särskilt stöd. Det går inte ihop. Det förslag som Moderaterna har när det gäller resursfördelning är inte det system som du beskriver. Det är ett förslag där studenterna och pengen följs åt. Det skulle under de senaste fem sex åren ha inneburit att regering och riksdag inte hade kunnat säga: Låt oss bygga ut högre utbildning på den orten som inte har det tidigare. Låt oss ta initiativ till att starta en högskola på någon annan ort utanför universitetsorterna. Det innebär att där sökandetrycket är som högst, dit fördelas resurserna. Lund, Uppsala och Stockholm hade vuxit med ytterligare tiotusentals studenter, studenter som hade haft mycket stora svårigheter att hitta någonstans att bo. Det hade blivit ett faktum. Rader av nya högskoleorter hade däremot inte etablerats och inte fått några resurser. Det kan man i efterhand tycka är väldigt jobbigt. Man kanske tycker att det är jobbigt att få det påpekat för sig. Men det är ju den moderata politiken, och det får man ställa upp för även om man är moderat i Mariestadstrakten. Regeringen har tagit initiativ för att stödja utvecklingen, också i Mariestad, genom att särskilt tillföra en extra slant för utvecklingen. Men vi måste ju också se att det finns ett intresse hos universitetet. Det är ju ett universitet som har fått kraftigt utökade resurser under de senaste åren och som själv måste prioritera inom de resurserna för vilken högre utbildning man vill producera och åstadkomma. Det är någonting som jag förväntar mig av Göteborgs universitet, och vi bereder under tiden frågan om vi kan stödja dem ytterligare.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.