häktet i Östersund
Interpellation 2003/04:347 av Sundell, Ola (m)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2004-03-12
- Anmäld
- 2004-03-16
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Sista svarsdatum
- 2004-03-26
- Svar fördröjt anmält
- 2004-03-31
- Besvarad
- 2004-04-13
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 12 mars
Interpellation 2003/04:347
av Ola Sundell (m) till justitieminister Thomas Bodström om häktet i ÖstersundDen 1 januari år 1996 lades häktet i Östersund ned. Det bestod då av 18 häktesplatser som inrymdes i polishuset. När Riksdagens revisorer granskade nedläggningen var man mycket kritisk till om det över huvud taget fanns någon samhällsekonomisk vinning med nedläggning.
I dag ser vi resultatet av nedläggningen. År 1994 gjordes 82 häktningsframställningar vid Östersunds tingsrätt. År 2000 hade detta ökat till 129 stycken framställningar. Det genomsnittliga antalet häktade per dag har ökat från sex stycken (1996) till elva stycken (2001). Dessa måste i dag transporteras till häktet i Härnösand, vilket har lett till att det där nu råder en konstant överbeläggning.
Med anledning av nedläggningen i Östersund har det även uppstått en merkostnad för staten som för närvarande uppgår till 4,5@5 miljoner kronor per år. Merkostnaden härrör från ökade kostnader för åklagare, advokater, polis och kriminalvård.
De överbelagda häktena och det långa avståndet till Härnösand är ett hot mot rättssäkerheten. Utredningsarbeten som utförs på distans blir kanske inte de allra bästa. Detta är ett problem som måste lösas.
Utöver detta betvivlas om man uppnår en nettobesparing som kan ställas mot rättssäkerheten och en god regionalpolitik för tillväxt, sysselsättning och service i Jämtlands län.
Mot bakgrund av att rättssäkerheten försämras och de verkliga kostnaderna för staten skjuter i höjden vill jag fråga justitieministern vilka åtgärder han tänker vidta för att Östersund ska få tillbaka häktet.
Debatt
(8 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2003/04:347
Webb-tv: häktet i Östersund
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2003/04:94 Tisdagen den 13 aprilProtokoll 2003/04:94 12 § Svar på interpellationerna 2003/04:347 och 352 om häktet i Östersund
Protokoll från debatten
Anf. 50 Thomas Bodström (S)
Herr talman! Ola Sundell har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att Östersund ska få tillbaka sitt häkte.
Camilla Sköld Jansson har frågat mig om jag verkat för att ett helhetsperspektiv finns med i den fortsatta politiska processen avseende - som jag uppfattat det - kriminalvårdens platsutbyggnad samt på vilket sätt det är säkerställt.
Eftersom båda frågorna handlar om en nyetablering av ett häkte i Östersund besvarar jag dem i ett sammanhang.
Inledningsvis vill jag framhålla att jag helt delar Ola Sundells och Camilla Sköld Janssons uppfattning att det är viktigt att statens resurser används på ett effektivt sätt. Myndigheterna har också ett ansvar för att samordna sina åtgärder på ett sådant sätt att samhällets totala resurser utnyttjas så effektivt som möjligt. Detta framgår bland annat av verksförordningen.
Inom kriminalvården pågår för närvarande arbetet med att ta fram en plan för den framtida utbyggnaden av häktes- och anstaltsbeståndet. Regeringen har gett Kriminalvårdsstyrelsen i uppdrag att skapa fler häktes- och anstaltsplatser på så sätt att anstaltsstrukturen i framtiden består av färre och större enheter. Det är Kriminalvårdsstyrelsens ansvar att besluta om var dessa enheter ska lokaliseras.
Beslut som fattas om kriminalvårdens lokalisering påverkar i hög grad övriga myndigheter i rättskedjan och det ställer självklart höga krav på samarbete. Av kriminalvårdens instruktion framgår att häktesorganisationen ska vara utformad så att den främjar ett effektivt samarbete med övriga myndigheter inom rättsväsendet. En lokalisering av häktena som underlättar detta samarbete ska eftersträvas. Innan beslut om större förändringar i häktesorganisationen fattas ska samråd ske med Domstolsverket, Riksåklagaren och Rikspolisstyrelsen samt med de tingsrätter, åklagarmyndigheter, länsstyrelser och polismyndigheter som berörs av verksamheten.
Kriminalvårdsstyrelsen har nyligen remitterat sin plan för den fortsatta platsutbyggnaden. Remissvaren har kommit in, och vad jag förstår kommer Kriminalvårdsstyrelsen att omarbeta sitt förslag utifrån dem. Jag tycker att detta visar att kriminalvården tar sitt ansvar för att rättsväsendets sammantagna resurser används effektivt på bästa sätt.
Anf. 51 Ola Sundell (M)
Herr talman! Jag ber att få tacka ministern för svaret. Dock anser jag att svaret inte ger någon vägledning om Östersund kommer att få ta del av några häktesplatser eller ett häkte i framtiden.
Min fråga gällde just detta, och bakgrunden är att häktet i Östersund lades ned 1996. Sedan dess har antalet häktningar i Jämtlands län ökat med 10 %. I dag är det Härnösand som är häktesplats för de häktningar som förekommer i Jämtland. Vad som sker när den häktade ska till Härnösand är en väldigt lång resa. Det är en resa, enkel väg, på 23 mil. Mot bakgrund av dels resans längd, dels risken för en dålig handläggning när det gäller advokater med mera, dels den ökade kostnad det innebär med bilresorna vill jag fråga: Är det inte rimligt, ministern, att häktesplatser i någon form kommer att upprättas i Östersund? Kostnad och rättssäkerhet borde ju rimligtvis vara de vägledande faktorer som är en grund för att ett häkte eller häktesplatser i Östersund kommer till stånd.
Anf. 52 Camilla Sköld Jansson (V)
Herr talman! Jag vill också tacka för svaret. Om det ska tolkas positivt, och det vill jag gärna göra, har inga definitiva beslut fattats i frågan utan diskussion och remissförfarande pågår. Därmed har den här interpellationsdebatten också en betydelse.
Det handlar om olika saker. Det är också en principiell diskussion om att myndigheter måste ta ett helhetsansvar och väga in samhällsekonomiska aspekter. Statsrådet har pekat på att det regleras i verksförordningen. Men om man tittar på hur häktesfrågan har hanterats hittills verkar det inte som om det är tillräckligt. I olika omgångar har ganska allvarlig kritik framförts, att Kriminalvårdsstyrelsen endast ser till sin egen verksamhet och inte förmår ta ett helhetsgrepp.
Vi är två från Jämtlandsbänken som har interpellerat. Vi är tre som deltar i debatten. Jag vet att samtliga partiers representanter här i riksdagen från Jämtland är överens om att det här är en angelägen fråga. Vi är överens om att vi har starka argument för att få häktesplatser till Östersund.
Vi har pekat på rent humanitära skäl, att häktade i och med den här lösningen får sämre möjligheter till kontakt med sina anhöriga, sämre möjligheter till kontakt med polis som ska utreda ärendet och sämre möjligheter till kontakt med advokater. Det hör också ihop med rättssäkerheten. Det blir sämre förutsättningar för att få en hög kvalitet på utredningar om inte utredare och det som ska utredas finns på samma plats. Poliser i Östersund får använda arbetstid till att pendla mellan Östersund och Härnösand i stället för att ägna sig åt operativt polisarbete. Det är också en fråga om rättssäkerhet.
Sist men inte minst finns det ekonomiska skäl. Där har Länsstyrelsen i Jämtlands län och tidigare Riksdagens revisorer visat att det här inte är samhällsekonomiskt lönsamt. Kriminalvården gör en viss vinst, men polisen får ökade kostnader och samhället totalt får ökade kostnader.
Det är också viktigt, menar vi, att de förslag och initiativ som kommer från regionen får betydelse. Man har visat hur man kan samordna verksamhet med Frösö LVM-hem. Det innebär en kostnadsbesparing men också en kvalitetshöjning, eftersom man kan samordna verksamheter. Man har på ett mycket trovärdigt sätt visat att den lösning som vi förordar, med häktesplatser i Östersund, innebär en besparing med 4 miljoner. De 4 miljonerna ska kombineras med rättssäkerhet, effektivitetsskäl, humanitära skäl och så vidare. Argumenten har vi. Vi har också engagemanget och viljan.
Vi vill nu få ett klart besked från ansvarigt statsråd, eftersom det behövs något initiativ som går utöver Kriminalvårdsstyrelsen. Vi vill kunna känna oss trygga i att det beslut som så småningom kommer att fattas grundar sig på ett samhällsekonomiskt helhetsperspektiv.
Anf. 53 Rune Berglund (S)
Herr talman! Anledningen till att jag ger mig in i den här debatten är att jag vill försöka vara lite konstruktiv i frågan.
När beslutet togs om att lägga ned häktet i Östersund och göra Härnösand till häktesort för Jämtlands län trodde många att det skulle gå bra. Det fanns protester mot beslutet. Men det är vanligt att det är så när statliga verk och myndigheter regionaliserar eller flyttar av andra skäl. Efter en tid brukar verksamheten sätta sig, protesterna klingar av och folk accepterar att det har blivit annorlunda och att verksamheten fungerar på ett nytt sätt. När det gäller häktet i Östersund har det inte blivit så.
Trots att det har gått många år sedan häktet flyttades till Härnösand fortsätter protesterna månad efter månad, år efter år. Riksdagsledamöter, regionala och lokala politiker kommer och går, men protesterna och kritiken mot nedläggningen av häktet består. Det tyder på att beslutet var illa genomtänkt.
När man har 46 mil tur och retur mellan häktet och domstolen som ska pröva den häktades sak blir det tungt och dyrt för de berörda. Det blir tungt för alla som ska transporteras - för försvarare som ska träffa sina klienter, för anhöriga när det handlar om långa häktningstider. Det blir dyrt och tidsödande. Det borde inte behöva ta en hel dag för flera personer att transporteras till en kort domstolsförhandling.
När vi nu är i färd med att skapa en ny domstolsorganisation med färre och större domstolar öppnas nya möjligheter också för en ny och rationell häktesorganisation som har en koppling till domstolsorterna, kanske med polisen som huvudman i de områden av landet där det inte finns närhet till fängelser, kriminalvårdsanstalter eller andra kombinationer.
I dag sitter många människor fast i en transportorganisation i stället för att arbeta med andra viktiga saker inom kriminalvården. Vi behöver ett häkte i Östersund. Jag vill uppmana ministern att föra den diskussionen med kriminalvårdens ansvariga. Gör rationella och koncentrerade kriminalvårdsanläggningar för dem som är dömda. Däremot bör häktesorganisationen decentraliseras och i större utsträckning knytas till domstolarna i framtiden.
Anf. 54 Thomas Bodström (S)
Herr talman! Vi har naturligtvis ett ansvar för att se till att myndigheterna samverkar. Det har vi också givit dem i uppdrag. Vi har ett ansvar för att alla de pengar som nu läggs på rättsväsendet används på bästa sätt. Det kan man göra genom att se till att det lokaliseras på rätt sätt men också genom att till exempel en häktningsförhandling kan hållas på en annan ort även om åtalet sedan prövas av en annan tingsrätt. Det finns flera olika varianter.
Men - och det vill jag understryka - det är inte justitieministern eller någon annan person som sitter enväldigt i Stockholm och bestämmer var häkten och domstolar ska ligga. Detta är någonting som myndigheterna själva ska besluta om, när det gäller häkten.
Jag har inte på något sätt någonting emot att det ska vara ett häkte i Östersund. Men jag har kraftiga invändningar mot att jag eller regeringen skulle sitta med en karta och peka ut var det ska finnas häkten. Myndigheterna har i uppdrag att vara ekonomiskt effektiva. Utifrån det är det till slut Kriminalvårdsstyrelsen som beslutar om det ska vara ett häkte i Östersund eller inte.
Anf. 55 Ola Sundell (M)
Herr talman! Det är välgörande att ministern säger just det, att han med utgångspunkt från egen bakgrund som advokat med mera anser att det är en rimlighet att det finns ett häkte i Östersund men att det förstås är myndigheten som i slutändan avgör och fattar besluten. Det är klart att det har en oerhörd betydelse att ministern uttalar just det här, att det är lämpligt, mot bakgrund av de förutsättningar som finns, att häktet kan tänkas bli lokaliserat till Östersund igen som det har varit tidigare.
Vi ska betänka att antalet häktningar inte har minskat; de har ökat. Kostnaderna är i storleksordningen 5-6 miljoner per år. Det är alltså ökningen av kostnader på grund av förflyttningar. Det är klart att det finns en rimlighet i vad vi tycker och det ministern uttalar just i den här debatten.
Anf. 56 Camilla Sköld Jansson (V)
Herr talman! Även jag vill ta fasta på det positiva uttalande som kommer från ministern. Även vi förstår dilemmat, att ministern inte bara kan kliva in i en myndighet. Samtidigt är det inte så enkelt som att man kan säga att det glasklart är myndighetens eget ansvar.
Riksdagens revisorer har gjort två rapporter om häktesnedläggningen i Östersund, en innan och en efter. Det är ganska skarp kritik som förs fram där. Jag menar att det resonemang man för där också är relevant i dag. Där skriver man att det fanns skilda uppfattningar, att kriminalvården i Östersund och de lokala myndigheterna hade en uppfattning och Kriminalvårdsstyrelsen centralt hade en annan uppfattning. Man konstaterar att det blev en vinst för kriminalvården men att nedläggningen har medfört ökade kostnader för polisen. Det har blivit ökade kostnader för hyror, arrestbevakning och resor som har gett mindre utrymme för operativt polisarbete.
Man konstaterar att häktade från Östersundsområdet inte lika ofta får besök av sina anhöriga som andra häktade. Man konstaterar att de har sämre möjligheter att träffa sin advokat än andra häktade. Man konstaterar också att det finns risk för att utredningskvaliteten har försämrats efter nedläggningen.
Det stora och mycket tunga konstaterandet som Riksdagens revisorer gjorde visar att även regeringen har ett ansvar. Man konstaterar: Det underlag som låg till grund för regeringens beslut att lägga ned häktet i Östersund var ofullständigt och missvisande då det inte täckte de samhällsekonomiska konsekvenserna.
Det är mycket skarp kritik. Vi menar att läget i dag är exakt detsamma. Det är här som ministerns ansvar och även riksdagens ansvar träder in att bidra till att det underlag som den här gången ligger till grund för beslut faktiskt tar in de samhällsekonomiska konsekvenserna.
Hur man än vrider och vänder på fakta kan man konstatera att argumenten för häktesplatser med lokalisering till Östersund är mycket starka.
Anf. 57 Thomas Bodström (S)
Herr talman! Jag vill för att det inte ska bli något missförstånd säga att jag inte har någonting emot att det blir ett häkte i Östersund. Det ska inte heller tas till intäkt för att jag på något sätt lägger mig i och beslutar om var det ska ligga. Det är inte jag som ska ha några personliga och egna åsikter om det. Det görs en samlad bedömning av samhällsekonomiska skäl, rättssäkerhetsskäl och humanitära skäl. Nu finns det ett underlag, och det kan kompletteras ytterligare. Sedan får vi se vad det blir för beslut av myndigheten.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.