Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Framtidsinriktad polisutbildning

Interpellation 2006/07:224 av Hultqvist, Peter (s)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2007-01-17
Anmäld
2007-01-18
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2007-01-24
Sista svarsdatum
2007-01-31
Besvarad
2007-02-20

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 17 januari

Interpellation

2006/07:224 Framtidsinriktad polisutbildning

av Peter Hultqvist (s)

till justitieminister Beatrice Ask (m)

Det är oerhört viktigt att polisutbildningen fördjupas och anpassas till de krav som framtiden ställer på en mer specialiserad, internationaliserad och kvalificerad brottslighet. Polisutbildningen måste kunna möta upp när det gäller att förbereda den enskilde polisen för arbete över ett brett fält med allt från så kallad vardagsbrottslighet till den hårt organiserade och till sin struktur maffialiknande brottsligheten. Miljöbrott, rasism, grovt våld, IT- och ekonomiska brott är andra exempel.

I ett svar till mig på en enkel fråga skriver justitieminister Beatrice Ask: ”Jag vill i sammanhanget passa på understryka att varken jag eller regeringen anser att utbildningen ska vara kortare än den nuvarande. … Om blivande poliser ska fördjupa sig i något avseende, kan det innebära att den obligatoriska delen kortas.”

Att göra polisutbildningen treårig på högskolenivå är , enligt min mening, nödvändigt. Redan nu har 14 av 21 polismyndigheter infört stödåtgärder, i många fall en ”sjätte termin”, innan de nyutexaminerade poliserna får gå ut i ordinarie verksamhet. Detta för att täcka upp det som inte polisutbildningen på 2 ½ år gett tillräcklig kunskap och praktisk insikt om.

Det är exempelvis ett faktum att 17 av de 21 polismyndigheterna anser att nyblivna poliser inte har tillräckliga kunskaper i etik. Fjorton polismyndigheter anser att utbildningen behöver förstärkas när det gäller brottsofferbemötande. Bland annat Polisförbundet har därför hårt drivit frågan om en treårig polisutbildning på högskolenivå.

När justitieminister Beatrice Ask svarar mig att specialisering kan leda till kortare obligatorisk utbildning är det förvånande. En ytterligare termin skulle innebära att praktik och teori på ett helt annat sätt kan mötas i verkligheten. De nya poliserna skulle bli bättre förberedda för de utmaningar som väntar och det kan ske inom ramen för utbildningen. Därmed kan också de av polismyndigheterna självständigt införda stödprogrammen avvecklas.

Jag vill också peka på det förhållandet att en förlängd polisutbildning på högskolenivå kan bidra till att bredda sökandeunderlaget, bland annat med inriktning på kvinnor och personer med annan etnisk bakgrund. Dessutom kan en sådan utveckling sätta fokus på pedagogik, innehåll och kvalitet i befintliga polisskolor. Målet måste vara att utbilda poliser som kan klara komplexa och svåra situationer och som är trygga i sin yrkesroll.

I detta perspektiv är det märkligt att Agneta Starks utredning om polisutbildningen avvecklas och inte får avslutas under normala former. Det är svårt att förstå vad som skulle vara farligt med det. Däremot förloras tid som skulle behövas för att snabbt utveckla den nya polisutbildning som framtiden kräver. Dessutom riskerar många kvalificerade förslag om utformning av polisutbildning, bland annat Högskolan Dalarnas, att slängas i papperskorgen.

Med anledning av ovanstående är mina frågor till statsrådet:

·       Hur avser statsrådet att verka för att framtidens polisutbildning ska innehålla både sådan bredd och kvalitet att en alltmer komplex och mångfasetterad brottslighet ska kunna mötas effektivt?

·       Hur avser statsrådet att verka för en polisutbildning som ger en grund för framtidens poliser att möta människor i svåra situationer, är mentalt förberedda på det oförberedda och komplexa samt är trygga i sin yrkesroll?

·       Hur avser statsrådet att verka för att de poliser som nu och under den närmaste tiden utbildas får en kvalitativt bättre utbildning än dagens?

·       Hur avser statsrådet att ta till vara allt det material som tagits fram av enskilda högskolor med förslag till utformningen av en ny polisutbildning på högskolenivå?

Debatt

(11 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2006/07:224, Framtidsinriktad polisutbildning

Interpellationsdebatt 2006/07:224

Webb-tv: Framtidsinriktad polisutbildning

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Beatrice Ask (M)
Anf. 1 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Peter Hultqvist har frågat mig hur jag avser att verka för att framtidens polisutbildning ska innehålla både sådan bredd och sådan kvalitet att en alltmer komplex och mångfacetterad brottslighet ska kunna mötas effektivt. Han har också frågat mig hur jag avser att verka för en polisutbildning som ger en grund för framtidens poliser att möta människor i svåra situationer, är mentalt förberedda på det oförberedda och komplexa samt är trygga i sin yrkesroll. Vidare har han frågat mig hur jag avser att verka för att de poliser som nu och under den närmaste tiden utbildas får en kvalitativt bättre utbildning än dagens. Avslutningsvis har Peter Hultqvist frågat mig hur jag avser att tillvarata allt det material som tagits fram av enskilda högskolor med förslag till utformningen av en ny polisutbildning på högskolenivå. Thomas Bodström har frågat mig vilka initiativ jag avser att vidta för att polisutbildningen ska utvecklas och för att undvika ett A- och B-lag med lång respektive kort polisutbildning. Jag har valt att besvara interpellationerna i ett sammanhang eftersom de hör nära samman. Jag är glad att interpellanterna genom sina frågor visar vilken bredd av aspekter som måste belysas innan vi kan fatta beslut om en ny polisutbildning och hur den ska se ut. Det var nämligen just det faktum att frågan är mångfasetterad som gjorde att alliansen valde att tillsätta en ny utredning för att komplettera den som redan var i gång. Regeringen har också klargjort att underlag från den tidigare utredningen blir ett viktigt bidrag till den utredning som nu tagit vid, vilket inkluderar de underlag som olika högskolor lämnat in. Det framgår också uttryckligen av direktiven att den nya utredningen ska tillvarata de kunskaper och erfarenheter som den tidigare utredningen inhämtat. Thomas Bodström uttrycker i sin interpellation oro för att det ska utvecklas A- och B-lag inom polisen beroende på att de har olika längd på utbildningen. Denna farhåga baseras på antaganden om hur den framtida polisutbildningen kommer att se ut. Polisutbildningens längd är en av de frågor som utredaren ska behandla. Jag vill i sammanhanget understryka att regeringen inte har tagit ställning till den framtida polisutbildningens längd. Till sist vill jag säga: De som nu och de närmaste åren genomgår polisutbildning får sin utbildning i den form som har gällt sedan 1998. Det innebär inte att utbildningen har varit statisk sedan dess. Innehållet i de flesta utbildningar utvecklas och anpassas inom ramen för respektive ämne. Möjligheten att läsa polisutbildningen på distans samt uppdragsutbildningarna vid universiteten i Umeå och Växjö har bidragit till en sådan förnyelse. Som ett led i att ytterligare förstärka kvalitetssäkringsarbetet inrättades också 2004 Centrum för pedagogik och case-baserat lärande vid Polishögskolan i Solna. Syftet är att stärka den pedagogiska kompetensen hos lärarna och kvaliteten på utbildningarna.
Peter Hultqvist (S)
Anf. 2 Peter Hultqvist (S)
Herr talman! Tack för svaret, statsrådet. Det behövs en ny polisutbildning i Sverige. Redan nu har 14 av 21 polisdistrikt infört stödåtgärder i form av en sjätte termin innan de nyutbildade poliserna får gå ut i ordinarie tjänst. Det om något är en kraftfull indikation på att dagens polisutbildning inte är tillfyllest. Ett annat exempel är att 17 av de 21 polismyndigheterna anser att nyblivna poliser inte har tillräckliga kunskaper om etik. 14 polismyndigheter anser att utbildningen behöver förstärkas när det gäller bemötandet av brottsoffer. Bland annat Polisförbundet driver hårt frågan om en treårig polisutbildning på högskolenivå. Vi var på väg dit, men Agneta Stark som ledde Polisutbildningsutredningen fick inte fortsätta och slutföra sitt arbete. Det avbröts och hon fick inte lägga fram något förslag. Men det material hon lämnat efter sig och presenterat visar starkt behovet av en ny polisutbildning. Det handlar om en starkare integrering mellan teori och praktik, etik- och värderingsfrågor, en utbildning som tilltalar bredare grupper, möjligheter till specialisering, en kostnadseffektivare utbildning, möjligheten att tillgodogöra sig studier i form av akademiska poäng och en starkare framtidsorientering. I stället är läget nu att en oförändrad utbildning kommer att expandera. Man missar chansen att relativt snabbt skapa något nytt och nödvändigt. Noterbart är att Agneta Stark i sin utredning nämner fyra lärosäten - Högskolan i Borås, Högskolan Dalarna, Karlstads universitet och Malmö högskola - som möjliga alternativ för att relativt snabbt starta en ny och kvalitativt god polisutbildning. Vart tar den nye utredaren Anders Danielsson vägen? Det vet vi inte ännu. Hans förslag ska presenteras 2008. Faktum är att en nödvändig reformering skjuts på framtiden om den nu över huvud taget blir av. Det var inte för att Agneta Starks arbete saknade kvalitet och substans som man ansåg att det var nödvändigt att avbryta det. Kompletteringar kunde ha skett utan att avsätta utredaren eller lägga ned pågående utredning. Därför ställer jag mig starkt skeptisk till de argument för att lägga ned utredningen som ministern redovisat i olika sammanhang. Noterbart är också att utbildningskostnaden per student och år är omkring 100 000 kronor i de utbildningsförslag som presenterats från de fyra högskolorna. Polishögskolan i Solna, som bland annat kritiserats för att ha svårt att garantera god praktik för eleverna, har en kostnad på 168 000 kronor per år och student, och det är den som nu ska expandera. Regeringens agerande känns inte framtidsinriktat. Är det gamla strukturer som ska bevaras? Handlar det om ett latent motstånd mot en ny utlokaliserad polisutbildning? Är det möjligheten att polisutbildningen blir en högskoleutbildning som till varje pris ska förhindras? Det är många frågor som hopar sig. Ministern har även som svar på en enkel fråga sagt att om blivande poliser ska fördjupa sig i något avseende kan det innebära att den för alla obligatoriska delen måste kortas. Är detta verkligen ett framtidsinriktat synsätt när flertalet polisdistrikt i praktiken förlänger utbildningen innan de nya poliserna får gå in i ordinarie tjänst?
Thomas Bodström (S)
Anf. 3 Thomas Bodström (S)
Herr talman! Tack för svaret, statsrådet! Det här är inte det första och säkert inte det sista svaret i den här frågan. Det är något som har diskuterats med Beatrice Ask under lång tid. Det märkliga är att vi får olika svar varje gång. Jag ska bara först säga att det kanske inte handlar om min oro - den kan man nog leva med. Den tycker inte ens jag själv är särskilt viktig, utan detta handlar om polisers oro. Polisförbundet i Sverige representerar 99,8 procent av Sveriges poliser. Jag tror nästan inte att det finns något annat fackförbund som har en så stark representation. Polisförbundet har drivit en fråga som man hela tiden har sagt är den allra viktigaste, nämligen att poliser som utbildar sig även de ska få göra det under akademiska former och att utbildningen ska vara längre. Det här har Polisförbundet drivit i många år. Det startades också ett arbete under förra våren som skulle vara klart den sista januari i år. Just med tanke på att det är en så viktig fråga är det något som diskuterades med Beatrice Ask när hon var i opposition och sedan fortsatt under hösten. Man kan konstatera någonting som jag tror nästan slår ett rekord i att lämna olika svar. Sommaren 2005 sade Beatrice Ask att det inte var så viktigt med att man behövde akademisering för poliser. Det sade hon på en debatt ute på polishögskolan där jag själv deltog. I somras hade vi en debatt när det började närma sig valet. Då tonades detta ned, och hon sade: Det där är ingenting som är särskilt aktuellt. Då pågick utredningen. Vi skulle avvakta och se hur det gick med den utredningen, det vill säga den som skulle avslutas nu i januari. Sedan kom det till allas överraskning i budgetpropositionen att utbildningen skulle kortas. Det var i oktober. Men redan i november var Beatrice Ask ute och sade: Nej, den ska inte kortas. Var inte oroliga. När vi är framme vid december lägger man ned utredningen. En månad innan den ska lämna sitt betänkande lägger man ned utredningen. I januari tillsätter man en utredning. Det står i direktivet på s. 7 vad som gäller just med tanke på om det ska vara kortare eller om det ska vara en förlängning. Nu ska ni tänka på att Beatrice Ask har sagt att utbildningen inte ska kortas. Det står: Utredaren ska redovisa för- och nackdelar med att inrätta en förkortad grundutbildning. Nu är vi alltså tillbaka i det. I en debattartikel i februari, efter att direktiven har lämnats, säger hon att utbildningen inte ska kortas. Förvirringen är alltså total. Jag har tidigare sagt att det är ett misstag att ha en justitieminister som inte är jurist. Jag tror att en sådan håller lite mer ordning på vad man har sagt tidigare och kanske också har ett annat förhållningssätt. Vi har fått det väldigt tydligt här. Oavsett hur det är med den saken är det djupt beklagligt att man inte kan ge ett bättre besked och att man så fort man blir pressad bara säger det ena eller det andra. Vi förväntar oss att statsrådet Beatrice Ask berättar hur det ligger till. Jag vill därför nu ha ett klart och tydligt besked. När påbörjades arbetet med den nya utredning som man från regeringens sida fattade beslut om och som presenterades i slutet av december? Det är väldigt viktigt att veta det för att kunna följa alla kringelkrokarna fram och tillbaka. Kanske får vi då en rätsida på det. Därför vore jag väldigt tacksam om Beatrice Ask kunde svara på det. När påbörjades arbetet med den nya utredning som beslutades i december? Det är en klar och tydlig fråga som jag hoppas att få svar på.
Beatrice Ask (M)
Anf. 4 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Peter Hultqvist påpekar att många myndigheter kompletterar med egna utbildningsinsatser därför att de inte är nöjda med den polisutbildning som har getts dem som kommer ut i verksamheten. Jag har ingen annan erfarenhet än den som Peter Hultqvist beskriver. Så är det. Problemet med den socialdemokratiska polisutbildningsutredning som satt var att den inte hade fått i uppgift att analysera vad som är skälet till att polismyndigheterna, det vill säga verksamheten, inte känner sig tillfreds med innehållet i nuvarande utbildning. För den nya regeringen har det varit viktigt att både se till att vi analyserar dagens utbildning och ställer frågor om verksamheten i ett framtidsperspektiv och vilka krav det i så fall leder till vad gäller en framtida utbildning. Verklighetsbeskrivningen är densamma. Sedan tar Peter Hultqvist upp frågor om fler utbildningsorter och säger att det är något som den nya alliansregeringen är rädd för. Nej, verkligen inte. Till skillnad från den socialdemokratiska regeringen börjar vi inte i den änden att fundera över vilka orter utbildningen ska bedrivas på eller hur lång eller kort den ska vara. Vi tycker att man måste ägna tid och intresse åt att analysera innehållet. Det är då viktigt att inte minst det arbete som har bedrivits på en del högskolor som är engagerade i dessa frågor tas till vara. Det framgår också av de nya direktiven för den utredning som vi har bett bredda uppdraget i förhållande till vad som gällde för den gamla utredningen. Det handlar om att försöka göra ett seriöst arbete för att vi ska kunna fatta ett beslut om en bra framtida polisutbildning. Det tror jag är helt nödvändigt. Thomas Bodström kommer som vanligt med recensioner av hur jag är eller inte är och påstår att jag har lite olika uppfattningar olika dagar. Så är det inte. Jag har haft samma uppfattning hela tiden. Det är kanske svårt för den som inte är politiskt bevandrad att hänga med i resonemang av olika slag. Min bestämda uppfattning är att utbildningens längd måste avgöras av det innehåll man kommer fram till som nödvändigt för framtida poliser. Jag har samtidigt i olika sammanhang påpekat att när man organiserar utbildning händer det att man inser att det kan krävas olika typer av fördjupningar och vill erbjuda det. Den obligatoriska delen i samma grundutbildning kan då bli något kortare för att få plats med kompletteringarna. Det innebär inte att grundutbildningen totalt sett blir kortare eller längre. Det här är ett sätt att försöka förklara för Thomas Bodström hur man organiserar och planerar för utbildning. Det är någonting som jag har sysslat väldigt länge med. Thomas Bodströms interpellation är inriktad på något helt annat än hans synpunkter här i debatten. Den fråga som ställdes till mig gällde vad jag vill göra för att polisutbildningen inte ska utvecklas till ett A- och ett B-lag. Det faktum att Thomas Bodström inte tar upp den frågan igen svarar för sig själv. Den bygger på ett konspiratoriskt antagande som inte stämmer överens vare sig med de direktiv som regeringen har gett till Polisutbildningsutredningen eller med något av det jag framfört i olika sammanhang. Regeringens ambition när det gäller polisutbildningen är att få fram ett bra underlag som ger oss svar på varför många myndigheter är missnöjda med dagens utbildning och vad man behöver göra. Låt mig också säga att jag är väl insatt i vad polisfacket driver för synpunkter på polisutbildningen. Men det finns också andra intressenter som jag som minister tycker är viktigt att lyssna av inför ett framtida beslut.
Peter Hultqvist (S)
Anf. 5 Peter Hultqvist (S)
Herr talman! Den utredning som Agneta Stark har gjort har jag här i kopierad form. Jag kan se att den innehåller sådant som polisutbildningens utveckling, historisk tillbakablick, utredningarna under 1990-talet, det nuvarande utbildningssystemet, polisforskning, nya krav på polisutbildning och polisutbildning utomlands. Det är några exempel. Den innehåller också sådant som polisutbildning och högskoleutbildning och en lång rad underpunkter som rekryteringar, antal, urval och så vidare. Det är en rätt så gedigen produkt som man också kan komplettera om man så önskar. Man behöver inte lägga ned utredningen. Att lägga ned en utredning måste betraktas som en stark markering i sammanhanget. Det är ur denna markering som hela det frågekomplexet som jag ställde alldeles nyss uppkommer. Det är därför man ställer frågor om det. Det sägs att det skulle vara så mycket att fundera på kring den treåriga utbildningen. Praktiken har värkt fram att den nuvarande polisutbildningen inte är tillfyllest. Polisdistrikten gör egna kompletteringar i sammanhanget. Polisförbundet driver uthålligt frågan om en akademisering av utbildningen med en ordentlig bas och med möjlighet till specialisering. Det var också det som Högskolan Dalarna tog fram. Det var ett av fyra alternativ till lokalisering. Jag har haft möjlighet att följa arbetet på mycket nära håll som man har gjort tillsammans med Utvecklingsbolaget Mittdalarna. Man har drivit det tillsammans med polisfacket på riks- och regionalnivå, polisstudenter och verksamma poliser. Syftet var att ta fram ett utbildningsalternativ med kvalitet. Det handlar om en stark och kvalitativt god basutbildning och sedan specialiseringsmöjligheter på sådant som IT-brott, miljöbrott, ekobrott och integrationsfrågor. Målet var att med kvaliteten som argument konkurrera om att få en utbildning förlagd till Dalarna. Så var det säkert tänkt också på alla de andra orter som aktiverade sig och tog fram intressanta och spännande förslag på framtida polisutbildning. Även med de förutsättningar som den nya utredaren möjligen skapar finns den här möjligheten kvar. Högskolan Dalarna och utvecklingsbolaget har inte lagt ned sitt engagemang. Man fortsätter att jobba med det här. Jag hoppas att ministern tar fasta på den signalen. Men oavsett hur det är med den saken vill jag titta lite ytterligare på utredarens direktiv. Jämför man direktiven till den gamla och den nya utredningen ser man att skärningspunkten ligger i om det ska införas i högskolesystemet eller inte. I min analys har jag kommit fram till att det är där någonstans som skärningspunkten ligger. Jag känner en stark skepsis till om regeringen verkligen kommer att driva fram en förändring om hotet och tveksamheten ligger i att göra en högskoleutbildning. Det känns som om de här orden och alla direktiven blir ett sätt att på något vis dölja kärnan. Det som Polisförbundet och så många nu önskar sig är att man sätter ned foten och står för att det här måste ges en starkare kvalitet och mer specialiseringsmöjligheter i framtiden inom ramen för högskolan. Vi är i akut behov av en förlängd polisutbildning på högskolenivå. Det är vad Polisförbundets ledning säger. Vi är också i behov av en polisutbildning som ser till att olämpliga personer inte tar sig igenom polisutbildningen, säger man. Här skulle jag vilja veta hur ministern ser på rekryteringen av polisstudenter, bredden i rekryteringen, könsfördelningen, bakgrunden, värderingarna och vikten av att man stoppar olämpliga personer i sammanhanget. Det har också Polisförbundet kopplat mycket starkt till att få in den här utbildningen i högskolesystemet.
Thomas Bodström (S)
Anf. 6 Thomas Bodström (S)
Herr talman! Med tanke på att Beatrice Ask har sagt nej till varenda debatt med mig i radio och tv sedan hon blev statsråd är jag väldigt glad att vi har den här debatten i dag. På så sätt förstärks ju riksdagens roll, och det är i alla fall någonting positivt. Däremot blir jag väldigt bekymrad när Beatrice Ask påstår att jag har sagt saker som jag aldrig har sagt och dessutom förnekar det som hon själv har sagt. Låt oss först ta påståendena om att vi började med att nämna orter där polisutbildningen skulle ligga. Vi var tvärtom väldigt noga med att inte peka ut några orter, och ändå så hörde alla som följer den här debatten hur Beatrice Ask påstod motsatsen. Du måste bli noggrannare med sanningen, Beatrice Ask. Samma sak gäller att det inte skulle ha varit så att hon har lämnat olika besked. Den som vill följa detta kan gå till den interpellationsdebatt som hölls i december. Där står det uttryckligen, och det är alltså Beatrice Asks egna ord: "Varken jag eller regeringen anser att polisutbildningen borde vara kortare." Och i utredningsdirektiven från december står det: "Utredaren skall redovisa för- och nackdelar med att inrätta en förkortad grundutbildning för t.ex. akademiker i syfte att säkerställa specialistkompetens." Vi har problem, och framför allt får du problem, Beatrice Ask, om du påstår saker som inte är riktiga. Det är viktigt, inte minst om man är justitieminister, att man följer de reglerna. Varför vill då Polisförbundet, som representerar alla de här poliserna, att den utbildning som vi föreslog ska vara kvar? Jo, de pekar på tre olika skäl. Det första är att det är viktigt med kunskap om brottsoffer. Man ska verkligen ha en möjlighet att lära sig allt som behövs. Då räcker det inte med att några poliser kan det, utan varje polis ska kunna det. Det måste finnas i grundutbildningen. Den polis som möter ett brottsoffer på brottsplatsen är en oerhört viktig person för det brottsoffret livet ut. Det brottsoffret kommer alltid att komma ihåg vad som sades av den polisen. Det är därför som Polisförbundet anser att detta är så viktigt. Dessutom säger Polisförbundet att det är viktigt att få in fler kvinnor. Det är också viktigt att få in fler personer med annan bakgrund. Det här skrev man en debattartikel om till Beatrice Ask. Jag tror att det var i november. Beatrice Ask ansåg att Polisförbundet inte ens var värt ett svar, vilket är någonting som de har beklagat. Men så är det. Moderaterna driver allt i de här frågorna. Jag ska inte säga att Beatrice Ask är ensam i detta. Jag vet att det kommer från finansen eftersom vi hade samma diskussioner. Det handlar naturligtvis om detta. Det blir billigare med en mindre utbildning. Man börjar nu få svårt med dessa 20 000 trots stora satsningar som har gjorts, och detta är ett steg. Det vet alla som är insatta i detta, Beatrice Ask. De andra partierna, även de i den borgerliga regeringen, har varit positiva. Nu är det Moderaterna, som har 20 procent av rösterna från dem som gick till val i höstas, som bestämmer i regeringen. Då blir det på det här sättet. Och de som ytterst får betala priset är de som arbetar som poliser, de brottsoffer som råkar ut för allvarliga brott och alla de människor som tror och hoppas på att vi ska få en bättre polis. Jag ställde en fråga i mitt förra inlägg. Just därför att vi inte ska ha A- och B-poliser anser vi att det är så viktigt att vi får de här sakerna. Jag ställde frågan: När påbörjades arbetet med de nya direktiven? Jag fick inget svar, trots att jag bara ställde en enda fråga. Därför upprepar jag nu denna fråga. Sedan ska jag utveckla frågan om A- och B-poliser ytterligare i nästa inlägg.
Helena Bouveng (M)
Anf. 7 Helena Bouveng (M)
Herr talman! Oavsett om vår justitieminister är utbildad jurist eller inte tror jag inte det råder någon tveksamhet om den respekt hon åtnjuter beträffande hennes kunnighet och kompetens i polisfrågor. Det är spännande att höra när man resonerar om hur poliserna själva tycker. Sedan den senaste debatten har jag träffat en hel del poliser på olika nivåer, och man är tudelad i frågan om det ska vara en akademisering eller inte. Man ser både för- och nackdelar med detta. De yngre poliserna säger: Vet jag var jag vill sluta min karriär när jag är färdig? Nej, förmodligen inte. Däremot understryker man vikten av att kunna utvecklas under sin karriär som polisman, och det kan ju ske med olika inriktningar. Man är inte riktigt klar över vad man vill när man börjar. En fråga till ministern är: Hur ser justitieministern på polisernas möjlighet att utvecklas under tiden i sin karriär? Det gäller både befordringar och kompetensutveckling. En tidigare talare talade om rekryteringar. Här råder det också en viss oro. Om man gör detta till en akademisk utbildning, hur ser då rekryteringsbasen ut? I det län som jag kommer ifrån handlar det väldigt mycket om hantverket ute på stadens gator och torg kl. 3 på natten. Då ställer man sig frågan: Är en akademisk utbildning det bästa för de här poliserna att möta framtiden med? Min andra fråga till ministern är: Hur ser hon på rekryteringsfrågan om man skulle göra detta till en akademisk utbildning?
Beatrice Ask (M)
Anf. 8 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Låt mig börja med det Peter Hultqvist sade. Jag har respekt för att ledamöter driver frågor utifrån den egna valkretsens intressen. Låt mig lämna detta med orter därhän. Högskolan i Dalarna har gjort en fantastisk utredning och har visat ett stort engagemang i de här frågorna. Jag har respekt för det. Peter Hultqvist sade också att man kan komplettera Agneta Starks utredning, men man behöver inte lägga ned den. Där finns det ett litet formellt problem för Peter Hultqvist. Det brukar vara på det sättet att man formellt lägger ned en utredning för att komplettera den - det är inte så konstigt att man har den ordningen - och vi gjorde det. Vi är tydligen helt överens om att utredningen om polisutbildningen behöver kompletteras. Vi är också överens om att man ska ta vara på det arbete som redan är gjort. I den meningen tycker jag att det är skönt att vi har kommit närmare varandra. Det framgår också av direktiven att det är på det viset. Det som är kärnan och det som är nytt i direktiven som den nya regeringen gav till utredningen är att framför allt verksamhetsperspektivet. Vi har hört Thomas Bodström tala om vad polisfacket tycker, och polisfacket tycker att det är viktigt med en högskoleutbildning. Vi har också hört att det finns olika meningar bland poliser om det är bra eller dåligt. Det är en aspekt på det hela. Men det har varit viktigt för regeringen att lägga frågeställningar som rör verksamhetsbehovet. Vad behöver poliserna kunna ute i sitt arbete? Vilka utmaningar ställs poliser inför i ett framtidsperspektiv? Det ger en del svar på vad utbildningen måste förbereda dem för. Peter Hultqvist tar också upp en fråga i detta - det finns många delfrågor i detta - som jag tycker är viktig, och det är frågan om avskiljande av olämpliga elever. Där är det ju så att Agneta Stark i debatten efter utredningen har sagt att man borde göra som i högskolan därför att det skulle vara mycket bättre. Då vill jag påpeka att det inte är riktigt sant. Det är faktiskt så att enligt polisutbildningsförordningen har man redan i dag fler grunder och möjligheter att avskilja olämpliga elever från utbildningen än vad man skulle ha i den rena högskolan. Det finns sex grunder för avskiljande enligt polisutbildningsförordningen. Det handlar om att studenten lider av psykisk störning, det handlar om missbruk av alkohol och narkotika, det kan handla om att vara skyldig till allvarlig brottslighet, om att man inte rättar sig efter disciplinär varning, om att man är frånvarande för mycket eller om att man på annat sätt visar sig olämplig för utbildningen. Det finns alltså en ganska bra räcka. Trots det - det har Agneta Stark påpekat - används inte den förordningen särskilt ofta. Men slutsatsen, eller det hon har sagt i debatter om att man skulle kunna göra som i högskolan, stämmer inte med det egentliga problemet, där jag också tror att vi är överens, nämligen att man ska var lämplig för att arbeta som polis och skaffa sig den utbildningen. Det är väldigt centralt, därför att det handlar om att bemöta människor och göra bedömningar i väldigt svåra situationer. Till sist, Thomas Bodström, skulle jag vilja säga det en gång till - jag har sagt det väldigt många gånger: Alliansregeringen, självklart inklusive mig själv, vill inte alls ha en kortare utbildning för poliser. Vi har aldrig hävdat att vi ska korta någon polisutbildning. Jag har försökt förklara hur man organiserar och genomför utbildningar av lite olika modeller, men det är en helt annan sak. Jag har sysslat med utbildningsfrågor i 20-25 år och vet att det är väldigt svårt med de krav som ställs på moderna utbildningar i dag att klara av det på kortare tid än man har i dag. Det är väl rätt centralt att vi är överens om det. Det är naturligtvis inte så att den här regeringen har några problem med finanserna. Det är möjligt att Thomas Bodström har den erfarenheten. Hade vi haft problem med finanserna så hade vi aldrig kunnat genomdriva den största satsningen någonsin på rättsväsendet och polisväsendet, vilket vi genomför. Det är dessutom en betydligt större satsning än vad Socialdemokraterna tycks orka med i riksdagsarbetet.
Peter Hultqvist (S)
Anf. 9 Peter Hultqvist (S)
Herr talman! Debattekniken att säga att man är helt överens eller överens när man egentligen inte är det är naturligtvis lite förrädisk. Jag har inte i mina inlägg förklarat mig överens med ministern i de frågor där hon förklarar sig överens med mig i det här sammanhanget. Det viktiga här är att man har markerat mycket starkt mot en utredare som den förra regeringen tillsatte. Det är en djupare markering än bara att det här skulle vara fråga om att lite lätt komplettera. Här handlar det också om direktiv som skiljer sig på en väsentlig punkt, och det är det här med högskoleutbildning. Då drar jag slutsatsen att det regeringen ville med sitt agerande var att bana vägen för att det här inte ska vara en högskoleutbildning i framtiden. De poliser vi ska ha i framtiden tror jag är människor som har en stabil grund att stå på, reflekterande praktiker skulle man kunna kalla dem, som har en bred teoretisk bas men också en praktisk bas och dessutom möjligheter till specialisering i olika skeden av sin verksamhet. Jag tror inte att det räcker med bara den här beskrivningen av att om vi får fram poliser som kan vara ute på nätterna och röja upp i köerna utanför krogarna så är det bra. Det räcker inte. Det krävs mycket mer. Brottsligheten utvecklas. Den förändras, internationaliseras, blir grövre och mer avancerad, och då måste polisutbildningen hänga med i sammanhanget. Jag ställde en fråga till ministern i mitt första anförande, som byggde på en enkel fråga som jag tidigare har riktat till henne. Om blivande poliser ska fördjupa sig i något avseende kan det innebära att den för alla obligatoriska delen måste kortas, skriver hon i det svaret. Jag skulle vilja ha svar på: Är detta ett framtidsinriktat synsätt när flertalet polisdistrikt i praktiken fortsätter utbildningen innan de nya poliserna får gå in i ordinarie tjänst?
Thomas Bodström (S)
Anf. 10 Thomas Bodström (S)
Herr talman! Det är bra att det satsas på poliser. Det gjorde vi också. Jag är inte så känslig för att ta in det i den här debatten, fast den inte handlar om det. Jag tror nog att man dock ska ha en lite lägre profil med tanke på hur budgetarbetet går just nu. Men jag är mer bekymrad över att jag inte får svar på frågan, Beatrice Ask. Jag har ställt den två gånger nu. Varför kan vi inte i debatter svara på varandras frågor? Jag lovar att jag alltid ska försöka när vi debatterar. Jag frågade vid första, andra och tredje tillfället: När påbörjades arbetet med direktivet till den nya utbildningen? Detta är relevant med tanke på hur alla de här svängningarna har varit. Nu säger Beatrice Ask - jag blir lika förvånad varje gång du säger det: Nej, man ska inte förkorta utbildningen. Men det står ju i direktiven om förkortad grundutbildning. Sedan - så är det i dag också - får man vidareutbildning inom polisen liksom i alla andra yrken. Det är väl en sak. Men det står faktiskt att man ska överväga för- och nackdelar med en förkortad grundutbildning. Det är inte jag som har skrivit de här direktiven, utan det är precis vad regeringen själv har skrivit att man ska överväga. Om man nu tyckte att det inte skulle vara en förkortad grundutbildning så skulle man ju förstås inte skriva något sådant. Detta står på s. 7, klart och tydligt, och det är det jag menar: Det är ett problem att vi har ett statsråd som inte håller reda på vad som står i de egna utredningarna. Som sagt: Jag hoppas nu att jag får svar vid det tredje tillfället, annars får det bli en interpellation om en vecka eller två veckor igen, och jag tycker att det vore nästan ett hån mot alla dem som har följt den här debatten att man inte kan få svar på en sådan fråga. Som sagt: Det är viktigt att vi inte får A- och B-poliser. Det säger Polisförbundet. Polisförbundet, som representerar 99 procent, har drivit den här frågan år efter år, och man har alltså en stor uppslutning. Det gäller nu, Beatrice Ask, att fundera på detta: Det är inte så att man kompletterar en utredning genom att lägga ned den, utan då låter man utredningen komma med sitt svar, och sedan fullföljer man den. På det här sättet riskerar du - det vill jag bara säga - att bli polisens fiende nr 1.
Beatrice Ask (M)
Anf. 11 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Det är bra att svara på frågor, men det är också bra att lyssna på vad som sägs. Jag tycker att jag har upprepat mig väldigt många gånger i många debatter med Thomas Bodström vad gäller frågan om utbildningens längd i framtiden. Det riktiga svaret är att regeringen inte har någon uppfattning om polisutbildningens längd utan överlåter åt utredningen att komma med förslag om det. Dessutom är det viktigt att man skiljer på detta med vidareutbildning i största allmänhet och specialisering inom ramen för grundutbildning. Jag förstod av det senaste inlägget att det är lite svårt att förstå den skillnaden, men den är faktiskt väsentlig. En grundutbildning kan innehålla både en obligatorisk del och en specialfördjupning där elever kan välja lite olika inriktningar, medan vidareutbildning oftast är något för den som redan är utbildad, kanske har arbetat några år och behöver fördjupa sig i viktiga frågor. Jag tror att poliser i framtiden behöver både en bra grundutbildning med lite olika specialiteter och också självklart vidareutbildning. Många poliser som redan är i tjänst kommer naturligtvis att arbeta i många år och kommer att behöva komplettera sina kunskaper framöver eftersom inte ens brottsligheten, den teknik man använder och allt vad det nu kan vara står stilla utan ändras väldigt snabbt. Thomas Bodström frågade mig i sina första inlägg: När påbörjades arbetet med utredningen? Nu i det sista inlägget var frågan: När påbörjades arbetet med direktiven till den nya utbildningen? Jag har lite svårt att veta vad jag egentligen ska svara på, men sanningen är den att vi diskuterade sittande utredningar redan från början när vi tillträdde efter valet. Skälet till att vi gjorde det var att vi ville se om det fanns behov av att förändra i direktiven och i så fall på vilket sätt, utifrån vad alliansen har lovat. Det arbetet påbörjades alltså omedelbart. Till sist, Peter Hultqvist: Skillnaden mellan Moderaterna eller alliansen och Socialdemokraterna är enligt din mening frågan om högskoleutbildning eller inte. Riktigt så enkelt är det ju inte. Sanningen är den att det enda som utreddes på socialdemokratiskt initiativ var frågan om akademisering eller inte medan vi har ett vidare perspektiv.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.