Försvarsmaktens korvetter
Interpellation 2013/14:187 av Jeppsson, Peter (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2013-11-29
- Anmäld
- 2013-11-29
- Besvarad
- 2013-12-09
- Sista svarsdatum
- 2013-12-13
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 29 november
Interpellation
2013/14:187 Försvarsmaktens korvetter
av Peter Jeppsson (S)
till försvarsminister Karin Enström (M)
Jag har ställt två skriftliga frågor till försvarsministern för att få veta när regeringen avser att fatta beslut avseende modifiering och ombyggnation av korvetterna HMS Gävle och HMS Sundsvall samt korvetterna HMS Göteborg och HMS Kalmar.
Tyvärr kan jag konstatera att ministern inte har gett något konkret svar på de frågor som jag har ställt.
Med anledning av detta väljer jag nu att göra ett nytt försök i form av en interpellation till ministern.
För att rekapitulera och få en samlad bild av mina båda skriftliga frågor och läget för marinens fyra korvetter så kommer här en kort summering:
Sex bevakningsbåtar kommer att avrustas 2015, och vedettbåten HMS Jägaren kommer att avrustas 2016.
Enligt plan kommer ytstridsfartygen HMS Göteborg och HMS Kalmar att byggas om till så kallade vedettbåtar, för att sedan kunna utföra bevakningsuppdrag.
HMS Kalmar beräknas vara i drift i mitten av 2016, och HMS Göteborg beräknas vara i drift 2017.
Försvarsmaktens insatsorganisation ska bestå av sju korvetter. Efter 2014, då de två korvetterna av Stockholmsklassen avvecklas, innebär det i praktiken att det är korvetterna HMS Gävle och HMS Sundsvall som ska utgöra dessa sju korvetter tillsammans med fem Visbykorvetter.
Försvarsmakten har väntat på ett beslut under flera år, ombyggnation samt modifiering finns budgeterade.
Kommer inte ett beslut inom en snar framtid riskerar vi en drastisk försämring när det gäller Sveriges beredskap, bevakning och försvarsförmåga.
Försvaret behöver få ett snabbt beslut nu avseende korvettfrågan, men något sådant beslut har inte kommit.
Mina frågor till försvarsministern blir härmed:
1. När kommer beslut från regeringen avseende HMS Gävle och HMS Sundsvall?
2. När kommer beslut från regeringen avseende HMS Göteborg och HMS Kalmar?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2013/14:187
Webb-tv: Försvarsmaktens korvetter
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2013/14:42 Måndagen den 9 decemberProtokoll 2013/14:42 10 § Svar på interpellation 2013/14:187 om Försvarsmaktens korvetter
Protokoll från debatten
Anf. 33 Försvarsminister Karin Enström (M)
Herr talman! Peter Jeppsson har frågat mig när beslut från regeringen avseende HMS Gävle och HMS Sundsvall kommer samt när beslut från regeringen avseende HMS Göteborg och HMS Kalmar kommer.
I bakgrunden finns Försvarsmaktens hemställan till regeringen om att få bygga om korvetterna Göteborg och Kalmar till vedettbåtar samt att få genomföra en generalöversyn och modifiering av korvetterna Gävle och Sundsvall. Framställningarna i dessa ärenden inkom till Regeringskansliet i mars i år.
Den 30 oktober och den 13 november i år besvarade jag likartade frågor från Peter Jeppsson angående marinens personal- och rustningsplan (riksdagsfråga 2013/14:78) respektive modifiering av korvetterna HMS Gävle och HMS Sundsvall (riksdagsfråga 2013/14:100). Den 4 december besvarade jag ännu en likartad fråga från Åsa Lindestam angående behoven av nyanskaffning och vidmakthållande av försvarsmateriel (riksdagsfråga 2013/14:153).
Herr talman! Omsättningen av Försvarsmaktens materiel sker fortlöpande. Över tiden förändras därför den materiel som tillsammans med utbildad och övad personal utgör grundförutsättningen för effektiva förband. Därför är det naturligt att antalet korvetter i insatsorganisationen inte har beslutats av vare sig regeringen eller riksdagen. Antalet kan variera över tiden beroende på Försvarsmaktens ekonomiska förutsättningar och vilka resurser som krävs för att tillgodose de sammantagna operativa behoven.
I år och under nästa år levereras de fem beställda korvetterna av Visbyklass i version 5 med bland annat sjömålsrobot. Det innebär att marinstridskrafternas förmåga till ytstrid nu ökar. Efter Visbykorvetternas leverans 2014 kommer Försvarsmakten att ha fler kvalificerade fartyg i drift än i dag. Det, i kombination med fartygens ökade kapacitet jämfört med sina föregångare, ger sammantaget förutsättningar för en stärkt operativ förmåga.
När regeringen har att ta ställning till Försvarsmaktens förslag till materielinvesteringar ska behövliga upplysningar och yttranden inhämtas. Regeringen svarar inför riksdagen i enlighet med regeringsformens beredningskrav. Först när förutsättningarna för ett beslut är uppfyllda fattar regeringen beslut.
För att långsiktigt åstadkomma en mer ändamålsenlig ordning för styrningen av Försvarsmaktens materielinvesteringar har regeringen tillsatt en särskild utredare med uppdraget att lämna förslag till förändringar av processen för hur regeringen styr investeringar i försvarsmateriel (dir. 2013:52).
Anf. 34 Peter Jeppsson (S)
Herr talman! Jag vill börja med att tacka försvarsministern för svaret. Samtidigt kan jag tyvärr konstatera att ministern inte ger något konkret svar på mina tydligt ställda frågor, nämligen när beslut kommer från regeringen avseende korvetterna Gävle och Sundsvall och när beslut kommer från regeringen avseende korvetterna Göteborg och Kalmar. Men, herr talman, jag hör och läser ett annat svar mellan raderna, nämligen att nej, det blir inga ombyggnationer eller modifieringar eftersom en särskild utredare ska lämna förslag till förändringar av processen för hur regeringen styr investeringar i försvarsmateriel. Det gäller i ett långsiktigt perspektiv.
Om så är fallet, att det inte blir sju korvetter totalt, varför kan försvarsministern då inte säga det rakt ut? Det har funnits ett flertal möjligheter att göra det med tanke på mina två tidigare skriftliga frågor, som ministern själv nämnde. Om frågeställningen i något avseende varit otydlig ger jag ministern en ytterligare chans att svara, men först vill jag ge alla åhörare, såväl i kammaren som hemma vid tv:n, möjlighet att bedöma allvaret i min frågeställning.
Min första fråga, herr talman, handlade om läget för bevakningsbåtar och vedettbåtar i marinen. Sex bevakningsbåtar kommer nämligen att avrustas 2015 och vedettbåten Jägaren 2016. Enligt plan kommer ytstridsfartygen HMS Göteborg och HMS Kalmar att byggas om till så kallade vedettbåtar för att sedan kunna utföra bevakningsuppdrag. HMS Kalmar beräknas vara i drift i mitten av 2016 och HMS Göteborg i mitten av 2017. I och med det läge som kommer att uppstå ville jag veta vilka åtgärder försvarsministern avsåg att vidta för att säkerställa att personalen kan behållas samt beredskapen garanteras, detta med tanke på ovan nämnda förmågegap avseende uppdraget territoriell integritet.
Svaret som kom på frågan var kortfattat: "Det är Försvarsmaktens ansvar att inom ram för tilldelade medel avdela personal och bemanna förbandet så att ansatt beredskap kan upprätthållas och uppgiften lösas. Det gäller även under det att materielsystem omsätts genom avveckling, ombyggnation eller anskaffning."
Herr talman! När detta minst sagt förbryllande svar kom funderade jag om jag hade ställt en fråga som kunde missförstås. Svaret innebär i praktiken att frågan och problemet bollas tillbaka till Försvarsmakten, trots att myndigheten har behov av att få svar från just regeringen i denna fråga.
Min nästa fråga handlade om Försvarsmaktens bibehållande av korvetter. Efter 2014, då de två korvetterna av Stockholmsklassen avvecklas, är det i praktiken korvetterna Gävle och Sundsvall som tillsammans med fem Visbykorvetter ska utgöra dessa sju korvetter - och Gävle är sedan 2012 avrustad i väntan på regeringsbeslut.
Svaret att regeringen löpande tar ställning till Försvarsmaktens förslag till materielinvesteringar är egentligen bara ett konstaterande. Nästa fråga är: När är beredningskravet uppfyllt? Försvarsmakten har för länge sedan aviserat behoven av ombyggnation och modifieringar och dessutom budgeterat för desamma, men det tycks inte räcka för regeringen eller ministern. Frågan kvarstår, herr talman.
Anf. 35 Suzanne Svensson (S)
Herr talman! Först vill jag tacka Peter Jeppsson för denna viktiga interpellation om försvarets korvetter. Jag sitter inte i försvarsutskottet, men jag anser att denna fråga är viktig på ett lokalt, regionalt och nationellt plan.
Kockums har 970 anställda i Sverige, varav 650 arbetar i Karlskrona. Kockums är ett dotterbolag som numera ägs av ett tyskt bolag, Thyssen Krupp. Ägarna har dock inte full insyn i bolaget, eftersom specifikationerna på ubåtarna ägs av Försvarets materielverk, FMV, i Sverige.
Just nu pågår en lång rad förhandlingar, och i avvaktan på ett beslut mellan FMV och Thyssen Krupp om tillstånd att börja bygga framtidens ubåt A26 behövs det åtgärder för att kunna behålla kompetensen på varvet. Här kan också påpekas att Sverige är det enda land i EU som inte har någon nationell lista över säkerhetsintressen. Nu är frågan vad regeringen och försvarsministern vill med Kockums och den kompetens man har där.
Herr talman! Om jag får tillåtelse vill jag gärna titta lite på helheten. Regeringen har till exempel sedan ett antal år tillbaka haft pengar i budgeten för att kunna bygga om F 17 i syfte att kunna ta emot de nya helikoptrar som försvaret beställt. Det gäller flygledartorn, helikopterplatta och hangarer. Där håller dispensen för flygledartornet på att gå ut, och tornet servar både försvarets flyg och civilt flyg. Regeringen drog ut in i det längsta innan ett beslut fattades, trots att pengar funnits i budgeten under flera år. Nu har man aviserat att man vill lägga ned F 17:s verkstad, trots att man har 80 procent av incidentflyget i södra Sverige. Men det får vi möjlighet att diskutera vid ett senare tillfälle.
Besparingen gällande Marinens Musikkår har debatterats tidigare i dag här i kammaren. Denna interpellation gäller ombyggnad och modifiering av korvetter och avrustning av ett antal bevakningsbåtar. Detta har legat i plan och budget ett antal år, och Försvarsmakten väntar återigen på ett beslut från försvarsministern och regeringen. På Kockums är man världsledande på att bygga ubåtar och fartyg som kan gå på grunda vatten. Vill vi att Sverige ska fortsätta att vara världsledande måste vi också använda varvet för att behålla den specialkompetens vi har där. Vad vi behöver nu är positiva signaler, inte minst för att behålla kompetens och få ny kompetens, vilket kan bli ett problem på grund av det ovissa läget.
Efter genomgången utbildning krävs för ingenjörer en lärlingsperiod i företagets regi. Det finns också ett arbetsplatsförlagt lärlingssystem vad gäller verkstadsdelen. Detta är något som inte har gjorts på ett tag, eftersom man börjar få tunt med beställningar. Som vi hörde tidigare av Peter Jeppsson skulle inte detta behöva vara ett problem om försvarsministern och hennes kolleger i regeringen kunde ta ett beslut.
Herr talman! Jag nämnde i början att detta är viktigt ur lokalt, regionalt och nationellt perspektiv. Blekinge är ett hårt ansatt län. Arbetslösheten är hög efter de senaste årens konjunkturnedgångar, bland annat inom bilindustrin, som skett på grund av att Blekinge är ett exportberoende län. Länet har landets högsta ungdomsarbetslöshet. Varvet skulle kunna vara en del av en framgångsfaktor med lärlingsutbildningar och en förbättrad arbetsmarknad.
Herr talman! Vad gäller det nationella perspektivet måste regeringen bestämma sig för om Sverige ska ha ett kompetent varv som klarar av att leverera vad försvaret behöver. Hur tänker försvarsministern och regeringen agera för att få i gång underhållsarbete som skulle kunna ge sysselsättning och möjlighet att behålla arbetstillfällen och därigenom kompetens medan ett beslut tas angående A26? Det förefaller som att beslut och pengar finns. Nu handlar det om att verkställa.
Anf. 36 Försvarsminister Karin Enström (M)
Herr talman! Jag skulle vilja inleda med att peka på några felaktigheter i den uppkomna debatten om framför allt korvetterna. Först handlar det om antalet korvetter. Jag vill påminna alla som lyssnar, inklusive dem i denna kammare, om att inget beslut har fattats av vare sig riksdagen eller regeringen om antalet korvetter. Det som vi har föreslagit från regeringens sida och som riksdagen har beslutat om är att det i Försvarsmaktens insatsorganisation ska ingå två korvettdivisioner.
Sedan vill jag säga, herr talman, att hela debatten andas att Försvarsmakten skulle ha fått vänta i flera år på att få besked eller beslut från regeringen om de förslag som myndigheten lagt fram. Det är inte sant. Försvarsmakten inkom med två framställningar i mars i år, den ena om att få bygga om korvetterna Göteborg och Kalmar till vedettbåtar, den andra om att få genomföra en generalöversyn och modifiering av korvetterna Gävle och Sundsvall. Dessa förslag bereds i Regeringskansliet, precis som andra förslag som kommer från Försvarsmakten, inte minst på materielsidan.
Det har också andats att det finns en risk för en försämring av Sveriges beredskap, bevakning och försvarsförmåga inom en snar framtid. Detta stämmer inte heller. Här har nu Försvarsmakten tillförts fem nya Visbykorvetter med högre kapacitet än vad som funnits tidigare. Därför är det beklagligt att den här förmågan pekas ut som ett bristområde.
Det som däremot är klart är att Försvarsmakten inte kan upprätthålla sin operativa förmåga eller utföra ålagda uppgifter utan en fungerande materielförsörjning. Det är förhoppningsvis vi alla överens om. Det är regeringens ansvar att se till att vi har en materielförsörjningsprocess som fungerar på både kort och lång sikt.
Regeringen prövar nogsamt de förslag som Försvarsmakten lägger fram. Jag har som minister naturligtvis också en god dialog med myndighetsledningarna för såväl Försvarsmakten som Försvarets materielverk, FMV. Det är viktigt att de beslut som regeringen fattar är hållbara även på sikt. Vi ska hushålla med statens resurser och investera dem på rätt saker och på rätt sätt. Det är det som beredningen i Regeringskansliet syftar till. Enskildheter sätts in i ett större sammanhang och värderas mot Försvarsmaktens samlade behov. Jag säger det inte som ett svar på den här frågan, men för att säkerställa detta på längre sikt vill vi åstadkomma en mer ändamålsenlig ordning för styrningen av Försvarsmaktens materielinvesteringar, så att vi kan ta långsiktiga beslut med tydlig spårbarhet till kraven på operativ förmåga.
Avslutningsvis vill jag vara väldigt tydlig med att det är Försvarsmaktens behov som är i mitt och regeringens fokus när det kommer till materielförsörjningen, inklusive försörjningen av fartyg och båtar.
Anf. 37 Peter Jeppsson (S)
Herr talman! Försvarsministern! Jag vill å det bestämdaste hävda att försvarsförmågan klart kommer att försämras. Framför allt gäller det beslut som har fattats tidigare, som när regeringens genomförandegrupp valde att ta bort en vital del ur Visbykorvetternas system, nämligen luftvärnsrobotarna. Jag kan inte se det på något annat sätt, ministern, än att försvarsförmågan kommer att försämras drastiskt.
Faktum kvarstår. Jag har ställt två skriftliga frågor till ministern för att få veta när regeringen avser att fatta beslut avseende den här modifieringen och ombyggnationen. Men något konkret svar har inte kommit.
När de två korvetterna av Stockholmsklassen avvecklas har vi endast fem brukbara korvetter om inga modifieringar genomförs, såvida inte regeringen har tänkt sig någon annan lösning som ännu inte nått ljuset. Men en sak är säker. Kommer inte ett beslut inom en snar framtid riskerar vi en drastisk försämring av Sveriges beredskap, bevakning och försvarsförmåga. Det kan inte bli på något annat sätt när man väljer att avveckla ett stort antal bevakningsbåtar och vedettbåten Jägaren och när vi i slutändan kanske bara har fem korvetter kvar. Jag ser det i varje fall på det sättet. Det är beklagligt att försvarsministern inte delar den synen, för jag tror att det är detta som är sanningen. Framför allt har jag väldigt god kontakt med personal ute på linjen, och de bekräftar den här bilden. Det är ytterst allvarligt.
Det handlar inte i det stora hela om att man ska slänga in pengar på att modifiera någonting för att det är kul. Det handlar om en investering och modifiering för rikets säkerhet och bevakningsförmåga med allt vad det innebär för den nationella integriteten. Vi har tolv distansminuter till havs som vi ska säkra och hålla koll på. Samtidigt ser vi att Kustbevakningen har problem med sina enheter och kanske får minska den delen av fartygsflottan.
Jag ser att problemet kommer att växa om vi inte kan göra något konkret av det. Därför är det väldigt beklagligt att inte ministern kan sträcka ut handen och tala om: Visst, jag ser problemet. Självfallet ska vi åtgärda det. Vi har pengar budgeterade. Det behövs ingen mer utredning i det här hänseendet, eftersom det redan har gjorts.
Hur länge kan man vänta med ett beslut? Det kommer en dag när fartygsskroven kommer att bli för gamla. De rostar sönder helt enkelt. Det kommer då att kosta ännu mer pengar om det inte är så att man har en annan plan från regeringens håll, som jag nyss ställde en fråga om. Det kanske är att nyinvestera i hela nya fartyg.
Jag är i så fall den förste att gratulera till det beslutet. Men det vore bra om vi får veta det här och nu. Det är ett oerhört allvarligt läge. Det finns en gräns när det blir för kostsamt.
Jag känner försvarsministern relativt väl med tanke på att vi har jobbat ihop i utskottet. Jag vet att du har en viktig agenda vad gäller Försvarsmaktens väl och ve.
I det här fallet är jag ytterst oroad för att det inte är förvarsministern som styr utan finansministern. Är det så är jag väldigt bekymrad, herr talman.
Det är inte bara jag som är det. Det är väldigt många försvarsanställda som är ute i verksamheten som nu sitter och lyssnar på debatten. Om inte jag kan få ett svar på mina frågor hoppas jag att ministern åtminstone kan ge dem ett svar.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.