försäkringskassornas handläggningstider
Interpellation 2004/05:52 av Darell, Linnéa (fp)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2004-10-11
- Anmäld
- 2004-10-12
- Besvarad
- 2004-10-21
- Sista svarsdatum
- 2004-10-25
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 11 oktober
Interpellation 2004/05:52
av Linnéa Darell (fp) till socialminister Berit Andnor om försäkringskassornas handläggningstiderI dagarna har återigen rapporter kommit om att sjukskrivna får vänta orimligt länge på sjukpenning. Riksförsäkringsverket skriver i sitt pressmeddelande att försäkringskassorna är utsatta för ett hårt tryck. Sjukskrivningarna är historiskt sett mycket höga och kraven på att göra en noggrann bedömning är också stora.
Om förslaget till arbetsgivarnas medfinansiering av sjuklön, som regeringen och dess samverkanspartier Vänsterpartiet och Miljöpartiet planerar, genomförs redan den 1 januari nästa år, alltså om knappt tre månader, kan arbetsbelastningen på kassorna förväntas öka ytterligare. Utöver alla sjukskrivna, som väntar på pengar för sin försörjning, riskerar också alla arbetsgivare att under långa tider tvingas leva med krångel och ovisshet.
En orsak till väntetiderna för utbetalning av sjukpenning är att kassorna nu gör noggrannare utredningar och att underlagen ibland är bristfälliga. När en ny lagstiftning införs, som till exempel den om medfinansiering, tar det alltid tid för alla berörda att finna ett effektivt arbetssätt. Med tanke på att kassorna redan i dag bara når målet om handläggningstid i ca 50 % av alla ärenden @ hos vissa kassor inte ens det, så är oron befogad för hur de ska klara att hantera den nya lagstiftningen, om den genomförs, inom rimliga tidsgränser. Risken för kaos är uppenbar.
Min fråga till statsrådet är därför:
Vilka åtgärder planerar statsrådet att vidta för att landets försäkringskassor ska klara både nuvarande mål om handläggningstider och de uppgifter som följer med en eventuellt ändrad lagstiftning på sjuklöneområdet den 1 januari 2005?
Debatt
(11 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2004/05:52
Webb-tv: försäkringskassornas handläggningstider
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2004/05:18 Torsdagen den 21 oktoberProtokoll 2004/05:18 8 § Svar på interpellation 2004/05:52 om försäkringskassornas handläggningstider
Protokoll från debatten
Anf. 14 Berit Andnor (S)
Fru talman! Linnéa Darell har frågat mig vilka åtgärder jag planerar att vidta för att landets försäkringskassor ska klara både nuvarande mål om handläggningstider och de uppgifter som följer med en eventuell ändrad lagstiftning på sjuklöneområdet den 1 januari 2005.
Regeringen anser att det är oacceptabelt med långa handläggningstider för sjukpenningärenden. Sjukförsäkringens syfte är att ge en person som drabbas av sjukdom en ersättning som är relaterad till inkomstbortfallets storlek. Den enskilde är beroende av ersättningen för sin försörjning, och regeringen menar att det är mycket viktigt att sjukpenningärenden handläggs både så snabbt som möjligt och konsekvent enligt gällande lagstiftning.
För att förkorta handläggningstiden för ärenden angående rätt till sjukpenning har regeringen redan under sommaren gett Riksförsäkringsverket i uppdrag att vidta åtgärder. Uppdraget, med förslag till åtgärder, redovisades till regeringen den 15 oktober i år. RFV föreslår i huvudsak tre åtgärder. Den första åtgärden gäller Försäkringskassans arbetsmetoder som ska bli mer effektiva. För att uppnå detta ska gemensamma riktlinjer införas som anger hur handläggning av rätten till sjukpenning, rehabiliteringspenning och samordning ska ske. Till exempel gäller detta vilka moment som ska göras i handläggningen liksom när och hur lång tid momentet bör ta. Den andra åtgärden som föreslås är att försäkringskassan ska få in ärenden snabbare efter sjuklöneperioden. RFV föreslår bland annat att en regeländring införs i lagen om sjuklön som innebär att om arbetsgivaren i början av ett sjukfall får in ett läkarintyg som sträcker sig förbi sjuklöneperioden ska arbetsgivaren sjukanmäla den anställde och skicka in läkarintyget till försäkringskassan inom ett visst antal dagar. Den tredje åtgärden gäller försäkringskassans prioritering av ärenden där rätten till sjukpenning är oklar. RFV föreslår bland annat att det på försäkringskassan skapas en rutin gällande dessa ärenden för att den enskilde tidigare ska få information om att rätten till sjukpenning är oklar. Förslagen till åtgärder bereds för närvarande inom departementet.
Vad gäller Linnéa Darells fråga angående vilka åtgärder jag planerar vidta för att landets försäkringskassor ska klara de uppgifter som följer med en eventuell ändrad lagstiftning på sjuklöneområdet den 1 januari 2005 förutsätter jag att Linnéa Darell åsyftar det förslag som regeringen lämnat om att arbetsgivare från och med den 1 januari 2005 ska medfinansiera arbetstagares sjukpenning. Förslaget kommer att medföra ökade arbetsuppgifter för försäkringskassan. Det gäller till exempel uppdatering av uppgifter om arbetsgivare, beräkning av vilken avgift respektive arbetsgivare ska betala och informationsinsatser till arbetsgivarna. Regeringen har i budgetpropositionen föreslagit att försäkringskassan tillförs extra resurser för detta arbete, och jag bedömer att detta inte ska fördröja utbetalningen av sjukpenning.
För år 2005 tillförs försäkringskassan totalt sett 508 miljoner kronor till åtgärder för att bryta utvecklingen inom ohälsoområdet.
Anf. 15 Linnéa Darell (Fp)
Fru talman! Tack för svaret! Anledningen till att jag har ställt den här frågan är, som sagt, de återigen alarmerande signalerna om att många sjukskrivna får vänta på sin sjukpenning. Det senaste vi såg var att knappt hälften fortfarande inte får sin sjukpenning inom den tid som är målet, och målet är ju att det ska ske inom 30 dagar. Det är ett mycket rimligt mål, och vi är väl helt överens om att det måste nås så fort som möjligt.
Men även om förslagen från Riksförsäkringsverket, som lämnades i fredags, förverkligas kommer det att ta sin tid. Det lär knappast ha hänt så mycket med de tre förslag som finns angivna. Det är knappt tre månader kvar till årsskiftet. Och om nu regeringen får igenom sitt förslag om medfinansiering av sjukpenningen för arbetsgivarna går också det i gång med en ökad arbetsbelastning på kassorna.
Jag läser i propositionen, där det är beskrivet vad som ska hända, att försäkringskassan omgående efter en kalendermånads slut ska summera samtliga utbetalningar av sjukpenning som kan hänföras till en viss arbetsgivare och att arbetsgivaren då ska kunna räkna med att få beslut om avgiften i början av månaden. Vad jag förstår kommer, om förslaget går igenom, den första prövningen för kassorna, och därmed också arbetsgivarna, att ske omkring den 1 februari. Dit är det ju som bekant inte särskilt långt.
När man inför en ny lagstiftning tar det lite tid innan de som ska handlägga det kommer in i de nya arbetsuppgifterna. Även om det nu är avsatt pengar till nya arbetsuppgifter antar jag att det inte sitter människor och väntar på kassan som inte har något jobb i dag. Det ska väl rekryteras och utbildas, och rutiner ska skaffas. Det kommer att ta sin tid innan man uppnår effektivitet i handläggningen. Vi får i andra sammanhang beskrivet för utskottet att förändringsarbete pågår. Ungefär ett halvår brukar det ta innan man kan säga att man har full nytta av de resurser som har tillsatts.
Eftersom också den här nya lagstiftningen, om den går igenom, innebär att ni har kommit på kollisionskurs med arbetsgivarna kommer naturligtvis inte tålamodet att vara så stort hos dem. De sjukskrivna som väntar på pengar är ju redan irriterade. Jag tycker inte att det här svaret är helt fullödigt. Jag skulle vilja höra lite mer utvecklat vad ditt budskap till framför allt Sveriges arbetsgivare är.
Anf. 16 Ulrik Lindgren (Kd)
Fru talman! Tack för svar på interpellation, och tack för interpellation om angeläget ämne, Linnéa Darell.
Den sjukskrivne kan ju i dag få vänta i 60, 70 eller 80 dagar. Enligt pressen hemma i Dalarna var Dalarna värst med sitt köläge ett tag under hösten med 80 dagars väntan på att få sina pengar. Apropå debatten om vi ska ligga kvar på 80-procentsnivån i sjukförsäkringssystemet, som vi tycker, eller gå tillbaka till den gamla socialdemokratiska nivån på 70 % eller Moderaternas på 65 % finns det berättigade frågor om den ekonomiska stress som den enskilde faktiskt utsätts för. Här är det inte fråga om några sänkningar i procent av det mindre formatet. Här drabbas ju den enskilde av noll pengar under avsevärd tid och kan hamna i mycket akuta likviditetsbekymmer med sin privatekonomi.
Jag fick svar häromdagen på en skriftlig fråga till ministern. Svaret i dag blev ungefär detsamma, att myndigheten ska kämpa på och försöka ändra sina metoder och snabba upp ärenden efter sjuklöneperioden. Man ska ha en del andra administrativa insatser, och man ska på det sättet försöka förkorta tiden.
Vi vet också, som Linnéa ställde frågan om, att det tillkommer, och det medger ju ministern, ett stort ytterligare administrativt uppdrag från den 1 januari. Finns det egentligen i utsikt att den enskilde medborgaren ska få någon snabbare service under rimlig tid framöver? Eller kommer den enskilde som drabbas av sjukskrivning att under månader eller år framåt - eller vilken tidsperioden är - att komma i allvarlig kläm?
Jag saknar det beskedet från statsrådet även i svaret i dag. Vad är åtagandet för myndigheten? Vilket är regeringens krav på myndigheten? Är ni nöjda med något slags målsättning från myndigheten att försöka snabba upp med lite bättre rutiner, eller finns det ett bestämt krav från regeringsmakten att man ska sköta utbetalningarna och klara det inom 30 dagar? Eller är ni nöjda med att man gör så gott man kan?
Den andra huvudfrågan för mig är om statsrådet skulle kunna tänka sig den omvända ordningen, att man beaktar medborgarens behov och betalar ut. Om utredning sedan visar att individen inte är berättigad till summan får man göra ett återkrav i så fall. Är det någonting som regeringen och statsrådet skulle kunna tänka sig?
Anf. 17 Anna Lilliehöök (M)
Fru talman! Statsrådet har i sitt svar till Linnéa Darell bland annat pekat på att handläggningstiderna på försäkringskassan ska kunna kortas genom att riktlinjer införs om handläggning av rätten till sjukpenning och rehabiliteringspenning. Vi har gång efter annan läst, bland annat i Dagens Medicin, hur läkare redogör för att de har svårt att förstå reglerna. Många har uttryckt att vid upp till 40 % av de sjukintyg de har skrivit har de egentligen inte ansett att patienten behöver någon sjukskrivning. Det vållar också problem hos försäkringskassan. Det tar mycket tid att reda ut.
Jag tänkte höra med statsrådet om statsrådet anser att det behöver vara tydligare regler för sjukskrivning eller inte.
Anf. 18 Berit Andnor (S)
Fru talman! Som också angivits i det svar som har lämnats på Linnéa Darells interpellation anser regeringen att det är oacceptabelt med de långa handläggningstider som vi nu har när det gäller sjukpenningärenden. Målet är att sjukpenning ska utbetalas inom 30 dagar i 90 % av alla ärenden. Det varierar mellan de olika försäkringskassorna. Handläggningstiderna varierar regionalt. Det är något som utskottet är väl informerat om. Vi har betydande skillnader i den administrativa hanteringen av olika ärendeslag inom försäkringskassan.
Det är ju detta som är bakgrunden till den stora reform som vi nu är i full färd med att genomföra, nämligen att förstatliga försäkringskassorna, att skapa en sammanhållen myndighet inom detta område just för att förbättra ledningen och styrningen av verksamheten och skapa goda förutsättningar för att utarbeta handläggningsrutiner men också stöd för handläggningen ute på varje försäkringskassa. Där är målsättningen att öka effektiviteten och förbättra beslutsunderlagen och kvaliteten i besluten.
Det andra som regeringen genomför är att vi har tillfört och kommer att tillföra ytterligare resurser till administrationen inom försäkringskassan. Det behövs också. Den nya lagstiftning som träder i kraft från årsskiftet kommer att ställa större krav på administrationen, precis som sägs både från Linnéa Darells och Ulrik Lindgrens sida. Det är då rimligt att det tillförs extra resurser för detta arbete. Det är naturligtvis så - för att ge svar på de frågor som har ställts - att det här handlar om att kunna möta de berättigade krav som arbetsgivare men också arbetstagare har i en situation när man också ökar medfinansieringen inom sjukförsäkringen.
Det handlar nu om att kunna bygga upp rutiner och metoder som gör att man kan svara upp mot de krav som kommer att ställas. Detta arbete pågår. Det pågår ett förberedelsearbete. Jag har all tilltro till att man inom försäkringskassorna kommer att göra precis allt vad man kan för att uppnå de mål som är satta.
Det pågår också ett fortlöpande utvecklingsarbete inom försäkringskassorna. Det har sin grund i beslut som tidigare är fattade här i riksdagen när det handlar om att förbättra hela sjukskrivningsprocessen så att den löper bättre och man sätter människan i centrum.
Det är inte acceptabelt att man ska stå utan försörjning. Det är inte heller acceptabelt att man ska hamna i en situation där man inte får sin ersättning som man har räknat med. Man måste i ett tidigt stadium bli uppmärksammad på att rätten till sjukpenning ifrågasätts.
Det är bakgrunden till det uppdrag som lämnades till Riksförsäkringsverket under sommaren. Om rätten till sjukpenning ifrågasätts ska detta mycket snabbt komma den försäkrade personen till del.
Det är läkarna som sjukskriver. Det pågår också ett arbete med att öka kompetensen inom försäkringsmedicinens område. Jag har stor tilltro till att vi kommer att ta betydande steg framåt när det gäller att öka kvaliteten i de underlag till beslut som lämnas från det hållet.
Anf. 19 Linnéa Darell (Fp)
Fru talman! Berit Andnor säger att tilltron är stor till att man ska klara det här. Men man måste ändå se den verklighet som försäkringskassorna lever i, den verklighet som alla sjukskrivna möter och den verklighet som arbetsgivarna kommer att möta efter nyår. Det är bara några veckor sedan som rapporterna visade att den genomsnittliga totala väntetiden på sjukpenning har ökat med nio dagar i år. Skälet till det är naturligtvis att försäkringskassorna har kravet på sig att vara mer noggranna och att alla underlag inte är perfekta.
Det är självklart att kassorna ska vara mer noggranna, men dessutom har de ju fått nya arbetsuppgifter. Jag förstår inte vilken verklighet som statsrådet beskriver. Man ligger efter med verksamheten, och problemen med väntetiderna har ökat under året. Nu får man med väldigt kort varsel nya arbetsuppgifter.
Trycket från arbetsgivarna kommer att bli hårt på att det hela ska vara välfungerande eftersom de sedan tidigare är mycket kritiska till försäkringskassorna. Om regeringens förslag går igenom i riksdagen kommer man på total kollisionskurs med arbetsgivarna. Om man får majoritet för det här förslaget driver man igenom det mot alla remissinstansers och inte minst mot arbetsgivarnas vilja.
I det läget säger ansvarig minister att man har fått nya pengar för detta. Jag tror inte att det på ditt eget departement skulle innebära att nya arbetsuppgifter och problem med att komma i kapp skulle lösas med nya pengar på så att säga första dagen. Det är ju det kravet ni ställer på försäkringskassorna när du säger att ni har tilltro till att de ska göra vad de kan för att lösa detta.
Vi har ju fått rapporter i utskottet om uppdrag som är givna både genom riksdagen och direkt från regeringen till olika myndigheter. Det tar tid. Titta på samordningen med arbetsförmedlingen som skulle underlätta för människor som behöver byta jobb. Det har ju nästan inte blivit några effekter trots att det har pågått i ett år. Det har tagit lång tid att hitta rutiner och att arbeta sig samman. Precis den frågan står vi inför också här.
Jag tycker inte att vi har fått något svar. Min fråga är fortfarande: Vad är svaret till Sveriges arbetsgivare? När kommer de att få besked?
Anf. 20 Ulrik Lindgren (Kd)
Fru talman! Jag har noterat i statsrådets svar till både mig och Linnéa Darell att ni finner att det är oacceptabelt med dessa väntetider och att målet är att väntetiderna ska vara mindre än 30 dagar i 90 % av ärendena. Vi har ju tidigare hört talas om processen att förstatliga försäkringskassan, men det ligger långt fram i tiden innan det är klart och har landat i sina administrativa rutiner. Folk kommer alltså att få fortsätta att vänta, det är en rimlig gissning. Sedan kommer det också att fordras mycket mer administration när ni ska krångla igenom förslaget till nytt system med förändrat arbetsgivaransvar som ska gälla från den 1 januari.
Jag saknar fortfarande svar på frågan om regeringens bestämda krav. Vilka är de kraven? Regeringen begär alltså att försäkringskassan inom en 30-dagarsperiod ska prestera detta gentemot medborgarna. De ska så att säga ha ut sin rätt.
Sedan uppfattade jag inte heller att statsrådet kommenterade den omvända ordningen, alltså att försäkringskassan först preliminärt betalar ut ersättning och sedan, om utredningen visar att den enskilde inte är berättigad till ersättning, kan kräva den tillbaka.
Jag saknar resonemang om medborgarrätten. Om medborgarna inte sköter sina inbetalningar till myndigheter i tid drabbas de ju av olika påföljder och kan hamna hos kronofogden, och det är helt rätt. Medborgarna har inte bara rättigheter utan även skyldigheter. Eller anta att ett företag inte betalar sjuklönekostnaden i tid, då skulle det bli ett himla liv.
Men för försäkringskassan finns det bara ett mål uppsatt. Det finns inget bestämt krav, och det finns inte heller något sanktionssystem för försäkringskassan om medborgarna inte får ut sin rätt.
Anf. 21 Anna Lilliehöök (M)
Fru talman! Jag vill haka på Ulrik Lindgrens kommentar. Medborgarna är ganska utsatta i det här läget. Det är inte bara läkare och försäkringskassor som har svårt att tolka reglerna. Det är om möjligt ännu svårare för den enskilde att förstå vad man är berättigad till när det gäller att vara sjukskriven. Det är också ganska orimligt att lämna den enskilde i okunnighet om detta.
Ett annat problem är att sjukkassan inte har tid att hålla kontakt med arbetsgivarna. Det drabbar också den enskilde. Arbetsgivaren mäktar inte med att avgöra om någon är sjuk eller inte. Det gör att den enskilde tror att detta är en giltig grund för sjukskrivning.
Återigen vill jag ställa frågan till statsrådet: Är hon beredd att se till att reglerna görs klarare så att både läkare och försäkringskassa och inte minst den enskilde kan förstå vad det är som utgör grund för sjukskrivning, vad det är som gäller för sjukskrivning för trötthet och för konflikter på arbetet?
När ska man få i gång avstämningsmöten? Hur lång tid kommer det att ta innan försäkringskassan kommer i gång med det som vi beslutade om för ett och ett halvt år sedan, men som fortfarande inte äger rum? Nu kommer det att bli press från arbetsgivarna eftersom det är försäkringskassan som beslutar och arbetsgivarna som betalar. Jag är till och med orolig för att det nu kommer att bli en ordentlig press när det gäller förtidspensioneringarna. Arbetsgivarna involveras ju inte i dem.
Anf. 22 Berit Andnor (S)
Fru talman! Ja, jag har stor tilltro till försäkringskassan, och jag har väldigt stor tilltro till den nya myndigheten. Det är oerhört centralt och viktigt att vi kan genomföra förstatligandet av försäkringskassan just för att förbättra ledningen och styrningen av verksamheten, för att få en större enhetlighet i arbetsmetoder och handläggningsrutiner och också för att kunna införa nya ärendehanteringssystem som understöder arbetet.
Min fråga till Linnéa Darell, som har varit motståndare till förstatligandet, är: Vad vill ni genomföra? Vilket är receptet från Folkpartiet och Kristdemokraterna för att man ska komma till rätta med problemen med handläggningstiderna?
Vi från regeringen har varit väldigt tydliga i våra krav på försäkringskassan, Ulrik Lindgren. Om detta finns det inget tvivel. Vi har satt upp ett mål, och det är 30 dagar. 90 % av alla ärenden ska hanteras inom 30 dagar - i dag är den siffran 60 %.
Vi har stora lokala eller regionala variationer. Det är inte godtagbart. Bakgrunden till att vi har tagit initiativet till att förstatliga försäkringskassorna är just att man ska kunna förbättra ledningen och styrningen av verksamheten. Det är icke godtagbart att det ska vara så stora skillnader som det är mellan olika delar av vårt land. Det är den ena delen.
Den andra delen är resurserna. Vi avsätter drygt en halv miljard ytterligare i resurser till försäkringskassan just för att skapa ett ökat utrymme för att man ska kunna klara sitt arbete inom ohälsoområdet.
Det pågår ett utvecklingsarbete som innebär att själva sjukskrivningsprocessen utvecklas så att den blir mer effektiv och man får bättre underlag. Det handlar ju inte bara om att själva handläggningen på försäkringskassan tar tid, utan det handlar mycket om, och det finns det väldokumenterade underlag som visar, att det tar tid innan man får in alla intyg och underlag både från den enskilde individen och från arbetsgivaren.
Det här måste snabbas upp och bli effektivare för vi måste sätta människan i centrum. Det är icke acceptabelt att du som enskild individ inte ska kunna klara din försörjning. Om detta är vi mycket tydliga från regeringens sida.
Det är inte heller rimligt att du ska hamna i en situation där du inte klarar din försörjning på grund av att du inte i tid får veta att din rätt till sjukpenning ifrågasätts.
Här finns ett klart och tydligt ansvar för försäkringskassan, och det finns, vad jag vet, inga oklarheter när det gäller hur man ska bedöma detta. Vi har våra försäkringsläkare. Vi har dessutom läkare som deltar i sjukskrivningsprocessen. I den delen krävs det ytterligare förstärkningar när det gäller utbildningsinsatserna. Om detta är vi också överens.
Sammantaget är det ett utvecklingsarbete som pågår. Det var inte någon stor överraskning att propositionen om drivkrafter som nu lämnades denna vecka skulle komma. Det finns nu ett underlag som ligger i riksdagen för bedömning och beslut under den återstående tiden fram till årsskiftet, och det pågår ett utvecklingsarbete.
Vi är inte nöjda med situationen som den är i dag. Men jag vill fråga interpellanten och samtliga deltagare i debatten: Vad är ert recept? Vad är det ni vill göra? Hur vill ni organisera verksamheten? Vad är det för resurser som ni kan tänka er att tillföra, förutom att sänka ersättningsnivåerna i socialförsäkringarna?
Anf. 23 Linnéa Darell (Fp)
Fru talman! Kvar står, trots allt vackert tal från regeringens företrädare, att det är enorma väntetider för ungefär hälften av alla sjukskrivna i dag och att väntetiderna har ökat i år.
Om jag kommer ihåg svaret rätt från Riksförsäkringsverket på det uppdrag som statsrådet redovisar, belyser man också vad det innebär för försäkringskassorna i antal nya ärenden när man byter system, alltså när man lämnar den tredje sjuklöneveckan och i och med arbetsgivarnas medfinansiering övergår till två veckors sjuklöneperiod. Omräknat innebär den veckan 250 000 nya ärenden för försäkringskassorna - det tillsammans med att man redan ligger efter med hälften av alla utbetalningar och att man har struligheter när det gäller underlag. Det är ändå kassorna som måste hantera det.
Jag vet att det pågår ett arbete tillsammans med läkare och att man försöker hitta lösningar, men trots allt gäller tidpunkten den 1 januari.
Jag kan inte se att du har givit något enda svar till arbetsgivarna. Den 1 februari förväntar sig Sveriges arbetsgivare, om ert förslag går igenom i riksdagen, att få besked om vad det är för avgifter man ska betala. Arbetsgivaren har aldrig någon möjlighet att vänta och se och säga: Ja, ja, det hinner jag inte med, men målet är att jag ska betala. Kravet är att räkningen ska betalas när den kommer. Och kommer inte räkningen i tid, ställer det till mycket oro och problem och leder till frågor hos arbetsgivarna, och någon ska också ha tid att svara på dem.
Jag konstaterar efter den här debatten att vi inte har fått några svar. Besvikelsen är stor hos Sveriges arbetsgivare och hos de sjukskrivna, inte bara hos oss. De medborgare som berörs, antingen det är en enskild person och sjukskriven eller om det är en arbetsgivare, känner oro inför årsskiftet.
Anf. 24 Berit Andnor (S)
Fru talman! Som jag sagt i mitt svar till interpellanten är vi inte nöjda med de brister som vi ser när det gäller handläggning. Det handlar inte bara om handläggningstiderna utan det handlar också om kvaliteten i underlagen.
Vi avsätter ökade resurser till försäkringskassorna just för att man ska få det utrymme som krävs för att förbättra arbetet inom ohälsoområdet. Just nu genomför vi en stor omorganisation av försäkringskassan. Det sker ett utvecklingsarbete när det gäller handläggningsrutiner och metoder. Det handlar om att effektivisera sjukskrivningsprocessen.
Vi är inte framme där vi kan säga att det här fungerar alldeles utmärkt. Vi har ambitionen att se till att detta fungerar från årsskiftet, därför att det är naturligtvis väldigt viktigt att arbetsgivaren och arbetstagaren, den som är i behov av stöd från samhällets sida, möts av en väl fungerande försäkringskassa. Om detta är vi helt överens.
Men jag har ännu inte fått något svar på vad som är oppositionens svar. Vad är det ni vill göra? Hur vill ni komma till rätta med situationen? Vi har lagt fram förslag, gång på gång, där vi har utvecklat och förbättrat den här processen, och vi kommer med nya förslag och tillsätter också resurser. Men vad är det som är alternativet? På detta har inte jag fått något svar i denna interpellationsdebatt.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.