Företagare som inte anmäler brott
Interpellation 2020/21:638 av Lotta Olsson (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-04-09
- Överlämnad
- 2021-04-12
- Anmäld
- 2021-04-13
- Svarsdatum
- 2021-04-23
- Besvarad
- 2021-04-23
- Sista svarsdatum
- 2021-04-26
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Våra företag är grunden för vår ekonomi, våra jobb och vår välfärd. Utan företag får vi varken skatteintäkter eller exportinkomster. Nu finns ett ökat hot mot våra företag och vår företagsamhet i form av en ökande brottslighet – en brottslighet som dessutom minskar tilltron till rättssystemet och till att samhället är tryggt.
Många företag som utsätts för brott anser inte längre att det är lönt att anmäla de brott man blir utsatt för i form av bluffakturor, stölder, inbrott och skadegörelse.
Detta leder till att många överväger att sluta som företagare. Dessutom finns stora mörkertal eftersom många inte längre anmäler brott då anmälan inte leder till någon form av brottsutredning eller åtgärd.
Detta skulle kunna vara en debatt med justitieministern, eftersom detta berör brott, men frågan är större än så. Det blir en fråga också för näringsministern då det indirekt hämmar företagandet.
Min fråga till näringsminister Ibrahim Baylan är:
- Hur avser ministern att verka inom sitt departement för att brottsligheten mot våra företag inte ska hämma företagandet?
- Hur avser ministern att verka för att brott mot företagare anmäls så att vi slipper stora mörkertal där brotten är vanligare än vad statistiken visar?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:638
Webb-tv: Företagare som inte anmäler brott
Dokument från debatten
- Fredag den 23 april 2021Kammarens föredragningslistor 2020/21:113
- Protokoll 2020/21:113 Fredagen den 23 aprilProtokoll 2020/21:113 Svar på interpellation 2020/21:638 om företagare som inte anmäler brott
Protokoll från debatten
Anf. 1 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Fru talman! Lotta Olsson har frågat mig hur jag avser att verka inom mitt departement för att brottsligheten mot våra företag inte ska hämma företagandet och hur jag avser att verka för att brott mot företagare anmäls så att vi slipper stora mörkertal där brotten är vanligare än vad statistiken visar.
Fru talman! Målet för näringspolitiken är att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag. Detta kan uppnås genom bland annat väl fungerande marknader med goda ramvillkor. Regeringen ser allvarligt på brott som riktas mot företag och har vidtagit och vidtar flera åtgärder som ska bidra till att minska utsattheten för brott och skapa en tryggare miljö för enskilda företagare.
Bolagsverket har en viktig roll i det brottsförebyggande arbetet riktat mot företag. Myndigheten arbetar för att öka skyddet mot företagskapningar och har tillsammans med Ekobrottsmyndigheten genomfört en gemensam kommunikationsinsats om hur företagare kan skydda sig mot företagskapning. Polismyndigheten har i samverkan med Bolagsverket och ett antal andra myndigheter och företag tagit fram ett material som guidar alla som har fått en bluffaktura i hur de ska göra för att bestrida den.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation
Fru talman! Regeringen gör en historisk satsning på att bygga ut Polismyndigheten. Vid årsskiftet visade statistiken att det aldrig tidigare har funnits så många poliser och civilanställda i Polismyndigheten. Antalet poliser har under 2020 ökat i samtliga polisregioner. För att intensifiera arbetet mot grov kriminalitet föreslår regeringen i propositionen Vårändringsbudget för 2021 att tidigare förstärkningar av rättsväsendet utökas med nya tillskott till myndigheter inom rättsväsendet.
I syfte att skapa ett långsiktigt och strukturerat brottsförebyggande arbete som involverar hela samhället har regeringen tagit fram det nationella brottsförebyggande programmet Tillsammans mot brott. Näringslivet och företagen spelar på flera sätt en betydelsefull roll i det brottsförebyggande arbetet och är därmed viktiga aktörer i arbetet mot kriminalitet och otrygghet.
Dessutom, fru talman, trädde lagändringar i kraft den 1 mars 2021, det vill säga för lite drygt en månad sedan, som syftar till att förstärka skyddet mot tillgreppsbrott och vissa andra brott. Bland annat infördes en ny lag om tillträdesförbud till butik som innebär att en person kan förbjudas att få tillträde till och vistas i en butik om det på grund av särskilda omständigheter finns risk för att han eller hon kommer att begå brott i butiken eller allvarligt trakassera någon som befinner sig där.
Om man som företagare drabbas av brott är det av flera anledningar viktigt att man anmäler det. Bland annat bidrar det till att ge en bättre bild av vilka brott företag utsätts för, vilket är ett viktigt underlag till exempel i det brottsförebyggande arbetet och i polisens arbete med brottsanalys och brottssamordning. De åtgärder som regeringen och berörda myndigheter vidtar förväntas leda till en effektivare brottsbekämpning och en ökad anmälningsbenägenhet.
Anf. 2 Lotta Olsson (M)
Fru talman! Jag vill börja med att tacka näringsministern för att svaret på interpellationen kom så snabbt och inom tidsgränsen på 14 dagar. Det är enormt viktigt för det demokratiska arbetet.
Brott mot företag är ett ökat samhällsproblem. Att bli utsatt för brott kan vara det som får en företagare att besluta sig för att lägga ned sin verksamhet eller att inte investera mer i sitt företag. Man kan känna sig lurad, kränkt, bli rädd och förlora hela företagets ekonomi eller helt enkelt tappa lusten när man gång på gång blir utsatt för brott.
Fru talman! Pandemin har också slagit hårt mot småföretagarna. De tillhör dem som drabbats hårdast. Fram till och med oktober förra året, från det att pandemin bröt ut, hade 8 procent av småföretagen slagits ut. Det är mycket beroende också på pandemirestriktionerna. Antalet företagsamma hade då minskat med 26 000 företagare. Det är dubbelt illa eftersom Sverige samtidigt har en arbetslöshet på 9,7 procent. De senaste decennierna har dessutom fyra av fem nya jobb vuxit fram just hos de små företagen. Alla jobben behövs.
Fru talman! Om vi inte värnar och tillser att småföretagen inte utsätts för brott slår det hårt mot hela den svenska ekonomin. Ett gott företagsklimat förutsätter att man inte ska tvingas leva med att bli utsatt för brottslighet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation
Dessutom finns det ett stort mörkertal. Enligt en rapport som Företagarna tagit fram minskade benägenheten att anmäla brott till Polismyndigheten från 42 procent som avstod från att anmäla 2017 till 62 procent 2020. Det innebär att nästan två tredjedelar av brotten mot småföretagare faktiskt inte finns med i statistiken.
Fru talman! I 209 av landets 290 kommuner är det arbeten i de små företagen som ger de största skatteintäkterna. Det innebär att två tredjedelar av de svenska kommunerna får sina skatteinkomster därifrån och faktiskt är beroende av att brottsligheten mot småföretagen minskar. Dessa små kommuner har många gånger en ambitiös lokal politik för att förbättra företagsklimatet. Men många gånger hjälper det inte om företagen inte känner sig skyddade mot brottsligheten.
Fru talman! Jag vill hävda att brottslighet mot företag med alltifrån fakturabedrägerier till stölder, hot och skadegörelse är ett hot inte bara mot företagen och dem som arbetar där utan faktiskt mot hela vårt välfärdssamhälle. Fungerar inte småföretagen får vi inte jobb och inte ekonomi. Vi kan därmed heller inte betala till vård och omsorg och bli ett välfungerande välfärdssamhälle i framtiden.
Anf. 3 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
Fru talman! Tack, Lotta Olsson, för en viktig interpellation! Och tack, statsrådet, för svaret!
Anmälningsbenägenheten har sjunkit i landet. Upplevelsen är att det inte tjänar så mycket till, oavsett om det hamnar om bluffakturor, stölder, inbrott och skadegörelse. Man ser sig som en i raden med icke lösta brott, och det kräver och tar tid att engagera sig i att anmäla.
Denna nedåtgående spiral är allvarlig. Det betyder att det är en annan sida som tar över, det vill säga baksidan av samhället, när brottsligheten får fotfäste och tar för sig, och det med stora konsekvenser. Då blir det en ond cirkel.
Den här otryggheten skapar, som sagt, en negativ spiral för företag och för att driva företag, och det är allvarligt.
Brottsligheten tvingar företagen att lägga pengar på säkerhetsåtgärder som kameraövervakning, inhägnader, hundar och till och med bevakning av personal. Dessutom höjs försäkringspremierna när risken att utsättas för brott ökar.
Den som känner sig trygg behöver inte lägga tid på att hantera brott, och det är en konkurrensfördel. Det gör att man kan utveckla sin verksamhet i stället för att hålla på med fel sorters frågor. Det är viktigt för företagsklimatet att man inte behöver göra det.
Lotta Olsson tog upp pandemin och småföretagandet. En del av pandemins baksida är de maffialiknande metoder som besöksnäringen har utsatts för, och det är riktigt allvarligt.
Sveriges nuvarande och framtida välfärd vilar, precis som Lotta Olsson sa, på att ett växande näringsliv kan skapa både de arbetstillfällen och skatteintäkter som krävs. För att näringslivet ska ha goda förutsättningar att växa måste vi odla ett gott företagsklimat, och statsrådet tog upp ett antal av de lagkrav som kommer från den 1 maj, bland annat tillträdesförbud i affärer. Vi välkomnar detta; det var inte en dag för tidigt. Det gäller även detta med tillgreppsbrotten.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation
När det gäller offentlig upphandling behöver myndigheter som Bolagsverket, Skatteverket och Polismyndigheten rätt saker. De behöver inte bara pengar, vilket ofta förs fram, utan de behöver jobba rätt. När polisen skulle serva sina bilar blev det helt fel kriterier i upphandlingen. Det krävdes att personal skulle köra långa sträckor, och då stod man utan bilar och kunde inte komma ut. Det spelar stor roll hur myndigheterna får sina inköp gjorda. Även samverkan mellan myndigheter har stor påverkan.
Många gånger är det de små och medelstora företagen som råkar mest illa ut eftersom de inte har de muskler som de stora företagen har, även om jag givetvis tycker att brotten mot dem också är förfärliga. När det gäller immaterialrätten och Bolagsverket, som statsrådet var inne på, behöver man verkligen stärka upp för att företagen inte ska råka ut för mer på nätet. I digitaliseringens värld måste man jobba mer med smarta lösningar för att förebygga och förhindra.
Samtidigt behövs det lokala perspektivet från kommuner och polis så att staten kan arbeta gemensamt med myndigheterna för att få ett bättre företagsklimat.
Anf. 4 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Fru talman! Jag tackar både Lotta Olsson och Ann-Charlotte Hammar Johnsson för en väldigt viktig diskussion.
Precis som Lotta Olsson säger har vi ett väldigt tufft år bakom oss, tufft för samhället och för de människor vars anhöriga har gått bort eller som har lidit själva eller har familj som har lidit under pandemin.
Lägg därtill den enorma kris vårt näringsliv har genomlidit. Under förra året slog den brett mot såväl industri som tjänstesektor. Ja, med några få undantag var hela näringslivet i kris. Vi har aldrig tidigare upplevt något liknande.
Vi har behövt hantera det, och vi har hjälpts åt. Krisen har givetvis fått negativa konsekvenser, men vi ser också att i många stycken har svenska företag, svenskt näringsliv och svensk ekonomi klarat sig bättre än i många andra länder.
Precis som Lotta Olsson säger är det alldeles för många företag som har behövt stänga igen. Samtidigt växte nyföretagandet starkt förra året, så det finns också en tilltro. Antalet konkurser var under 2020 generellt sett lägre än under 2019. Det beror förstås mycket på att vi har hjälpts åt, inte minst via det tiotal stödprogram som regering och riksdag beslutat om.
Det är viktigt att vi har denna diskussion och vidtar åtgärder mot brottsligheten, för den är en cancer på samhällskroppen. Den tär på förtroendet, gemenskapen och människorna i vårt samhälle. Därför bör vi göra vårt yttersta för att bekämpa den.
Vi vet alla att det inte finns några genvägar. Det måste jobbas förebyggande i den samverkan som Ann-Charlotte Hammar Johnsson pratar om, och här jobbar myndigheter, företag och kommuner på. Det handlar givetvis också om att stärka rättsväsendet. I den rapport som åberopades talas det om närvarande poliser, och då är det viktigt att vi fortsätter att skjuta till resurser så att vi får fler polisanställda och fler närvarande poliser.
Vi ser att detta börjar få effekt. Förtroendet för polisen sjönk under en rad år, både på grund av stora omorganisationer och för att det inte fanns tillräckligt med poliser. Nu börjar allmänhetens förtroende för polisen att öka, vilket är bra. Men det räcker inte, utan vi måste fortsätta. Precis som ledamöterna påpekar genomför vi ett stort antal straffskärpningar. Vi fortsätter också att ytterligare stärka resurserna till rättsväsendet, inte minst i den budget vi lagt fram till riksdagen. Det handlar om att polisen i år får mer pengar än förra året och att vi stärker åklagar- och domstolsväsen. Kriminalvården får också mer resurser så att den som får sin dom också kan avtjäna sitt straff.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation
Vi gör en rad saker och kommer att fortsätta att göra det, men vi får inte slå oss till ro. Precis som Ann-Charlotte Hammar Johnsson säger ändrar brottsligheten karaktär över tid. Under pandemin har digitaliseringen fått enorm fart. Det finns mycket positivt med det, men tyvärr används även detta verktyg för brottsliga ändamål, både i vårt land och från andra delar av världen. Därför behöver vi givetvis också jobba med den typen av brottslighet så att den inte tar över och blir ett stort samhällsproblem.
Anf. 5 Lotta Olsson (M)
Fru talman! Tryggheten i Sverige är en stark konkurrensfaktor. Sverige är ett av de minst korrumperade länderna i världen, och det gör att företagen vill satsa här. För företag handlar det väldigt mycket om att ha en vision och se en framtid. Sällan handlar det om snabba pengar, vilket man kan tro när man tittar på tv-serier. Men så ser verkligheten inte ut, utan det är hårt slit och långa arbetsdagar. Många gånger är startsträckan lång innan företaget blir lönsamt. Ett i grunden tryggt, okorrumperat och säkert samhälle därför viktigt.
Det är också viktigt att de brott som sker anmäls - hur vi nu ska få till det. Kanske kan minister Baylan komma på ett bra sätt för att snabbt anmäla även om man inte tror att det kommer att utredas eftersom man anmält ett liknande brott tidigare. Vi behöver nämligen få en bra statistik över hur det ser ut.
Som både Ann-Charlotte Hammar Johnsson och ministern var inne på är brottslighet en kreativ bransch. Kreativitet är ju positivt, men tyvärr använder man här sin kreativitet till fel saker. Brottsligheten förändras hela tiden, och så fort vi tar itu med en sorts brottslighet hittar man på något nytt. Därför måste vi vara proaktiva. Nu blir digitala brott kanske det stora, och vi har sett att när handeln ökar utsätts den för mycket brott.
Vi måste hela tiden jobba proaktivt. Då är det viktigt att brotten också anmäls så att vi vet hur det ser ut där ute. Annars hamnar både minister Baylan och jag efter i vårt tänk.
Att höja skatterna är inte lösningen. Vi behöver att företag växer, tycker att det är kul och har en vision framåt. Jag vill uppmana regeringen att inte höja skatter utan göra det kul att starta företag så att fler jobb skapas, för varje person som går från att inte jobba till att jobba är den bästa skatteintäkten för statskassan. Allt hänger ju ihop.
Vi är ett väldigt innovativt land. Vi kanske inte kan titta på den nya tidens brottslighet utifrån hur tysk statsförvaltning jobbar med den. Jag tror att brottsligheten i Sverige ligger långt framme där.
Samtidigt finns det ingen skillnad i vårt sätt att se på EU. Vi vet att i och med att vi har ett öppet EU främjas svensk ekonomi och svenska jobb men också brottslighet. Där tror jag att det finns mer att göra med regelverk och lagstiftning, så att man inte bara kan komma från en butik på svensk landsbygd och ta färjan över till ett annat EU-land och sedan hittas de sakerna aldrig mer. Vi behöver vara mer på där och ha inte gränser men gränskontroller, så att det finns checkpoints.
Anf. 6 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation
Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Jag ska ta vid där Lotta Olsson slutade.
Vår partikamrat Niklas Wykman var ute i medierna i går och föreslog att tullen ska tillföras 400 miljoner kronor för att stoppa stöldligor, att de ska få utökade befogenheter så att de kan göra fler stickprovskontroller för stöldgods och att de ska få möjlighet att utreda penningtvättbrott och enklare kunna genomföra husrannsakningar med mera. Det hade varit intressant att höra statsrådets kommentarer om detta. Det är lösningar som man kan ta till här och nu.
I veckan har vi haft möjlighet att lyssna på Komet, Kommittén för teknologisk innovation och etik. I deras föredragning talades om att möjliggöra nya lösningar i samhället för hållbarhet och global konkurrens. Det handlar om teknik, individer, organisation, regler, samhälle, rättssäkerhet, ekonomi och effektivitet. Det som vi diskuterar är tvärsektoriell verksamhet. Det handlar mycket om att hitta lösningar mellan kommuner, myndigheter och, i det här fallet, företagare. Man talar inte explicit om brottslighet, men jag tänker att detta måste vara applicerbart på det.
Lotta Olsson nämnde Tyskland, men jag skulle vilja ta upp Danmark. Där finns ett exempel med sju kommuner som har kunnat arbeta med testbäddar, ungefär, kring olika frågor som behöver lösas. Där kan man titta på både Skatteverket och byggsektorn, som har stora problem. Där behövs ett närmare samarbete till exempel om hur man ska lösa frågor kring GDPR, som står i vägen, och hur kan man lösa detta trots de hinder man ser och få till konkreta lösningar. Detta ser jag som ett innovativt sätt att ta sig an frågor för att i morgon kunna lösa de problem vi sitter med i dag. Jag hoppas att detta kan ge oss lite snabbare lösningar, precis som i vårt grannland.
Anf. 7 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Fru talman! Jag tror inte att vi ska lura i oss att det finns några genvägar. Jag tror att vi alla inser att om vi ska kunna bryta en utveckling med brottslighet i en bransch, en sektor eller vårt samhälle krävs det att vi gemensamt tittar över hela vårt sätt att jobba.
När det gäller brottsförebyggande, som efterfrågas, har vi programmet Tillsammans mot brott. Det handlar om att myndigheter tillsammans med regering, kommuner, företag med flera ska se vad man göra tillsammans för att både förebygga, stärka varandra och stärka tryggheten i samverkan.
Att det finns en närvarande polis som kan förebygga och beivra brott tror jag är något som ökar förtroendet och som gör att brott anmäls, för det är viktigt att detta sker. Vi har en offentligt finansierad polis, fru talman. Om vi ska kunna öka antalet poliser krävs att vi har skattemedel till det. När det gäller den moderata idén att man både kan sänka skatten och satsa på allt annat har vi varit med om detta ett antal gånger, och det enda det leder till är stora budgetunderskott som inte är hållbara över tid. Vi behöver stärka rättsväsendet. Vi har gjort det, och vi kommer att fortsätta att göra det. Då behöver vi naturligtvis ta in skatter.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation
Både Lotta Olsson och Ann-Charlotte Hammar Johnsson tog upp en fråga som kanske oroar mig mer än något annat. Det är den gränsöverskridande brottsligheten. Den oroar mig därför att med den tekniska utveckling vi ser kan det i dag begås brott i Sverige från i princip vilken del av världen som helst. Vi är bara i början. Vi vet att den tekniska utvecklingen går framåt med stormsteg. Det som just nu utvecklas väldigt snabbt är det som kallas artificiell intelligens, AI. Det är olika typer av algoritmer som kan göra saker som vi tidigare bara kunde drömma om.
I tekniken finns fantastiska möjligheter - enormt många möjligheter att utveckla vårt samhälle, vårt näringsliv och vår offentliga förvaltning. Men precis som ledamöterna säger vet vi att samma typ av teknologi också går att använda för att till exempel tillskansa sig pengar i brottsligt syfte. Ta bara de exempel vi har sett tidigare där man kapar ett företags eller en myndighets hela it-infrastruktur och låser den och begär en lösesumma.
När detta kan göras helt automatiserat, vilket kommer att komma, krävs att vi jobbar både här i landet och gränsöverskridande inom Europeiska unionen och internationellt för att beivra det, för detta kommer inte något enskilt land att kunna göra. Om man sitter i Ryssland, i Kina eller för den delen i Australien och begår brott här blir det väldigt svårt för svensk polis att göra något här och nu. Därför krävs att vi utvecklar vår arbetsmetodik.
Jag är väldigt orolig för vad detta annars kan föra med sig, särskilt för ett land som Sverige som vill vara öppet, som är för frihandel - där är vi ganska överens - och som dessutom vill anamma teknologin därför att den som sagt på många sätt kommer att göra livet, företagandet och samhället mycket bättre. Men där finns också väldigt stora risker som vi redan nu behöver hantera. Därför har vi gett ett antal uppdrag till både Komet och våra myndigheter för att se vad vi kan göra för att göra det så svårt som möjligt för dessa brottslingar.
Anf. 8 Lotta Olsson (M)
Fru talman! Detta var inte en skattedebatt, men man kommer lätt in på det. Min uppmaning till ministern och regeringen är ändå: Höj inte skatten, utan minska brottsligheten! Vi vill inte tillbaka till den gamla devisen att man ska rösta rött och jobba svart. Det är faktiskt så det blir om tumskruvarna dras åt så mycket att det inte lönar sig att jobba hårt. Om det dessutom finns en stor brottslighet blir det så att de goda förlorar och de andra vinner. Det samhället, där de mörka krafterna kommer fram i stället för det goda samhället, vill varken jag eller minister Baylan ha.
Korruption och svarta jobb är en del i att det blir så. Nu har jag ingen statistik, men detta är något som vi måste bevaka och som innebär en hotbild när vi jobbar med andra länder som inte har vad vi har haft tidigare i Sverige, nämligen väldigt låg korruption. Det är en samhällssjuka, och till sist kanske man måste komma till Ibrahim Baylan och lämna en vinflaska för att kunna framföra sådana saker. Nej, dit vill vi inte komma - där är vi väldigt överens.
Det goda beteendet måste löna sig. Vi får inte straffbeskatta eller låta brottsligheten ta över. Det finns också en fara. Om man inte litar på att samhället tar ansvar blir det en beskyddarverksamhet som kan fortleva. Också det är en samhällssjuka som vi absolut inte vill ha.
Vi behöver bättre kontrollfunktioner så att företag inte fuskar och så att de goda vinner. Här kan vi bli bättre på många fronter.
Anf. 9 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation
Fru talman! Jag tackar Lotta Olsson för en bra och viktig fråga som hon lyfter fram i interpellationen.
Som jag sa tidigare är brottslighet en cancer i samhällskroppen. Den tär på förtroendet, på samhällsgemenskapen och på människor. Därför ska vi bekämpa den med kraft. Då finns det inga genvägar. Då måste vi se till att vi har myndigheter som kan beivra brott när de sker och helst förebygga dem. Därför har vi som mål att se till att 10 000 fler anställs inom Polismyndigheten till 2024, och vi är på god väg. Det börjar märkas. Förtroendet för polisen ökar. Vi har fler poliser som är anställda.
Det räcker inte med detta, utan vi måste också se till att utveckla våra metoder. Samverkan mellan myndigheter, som vi har varit inne på, är något väldigt centralt. Samverkan med företagen är väldigt centralt.
Men därtill måste vi också utveckla våra tekniska hjälpmedel eftersom brottsligheten kommer att ändra karaktär. Den har redan ändrat karaktär och kommer att fortsätta att ändra karaktär. Då krävs det att vi satsar, och då måste vi ta in skattemedel.
Svenska folket är, skulle jag vilja säga, det flitigaste och mest idoga folket i hela Europeiska unionen. Vi har och fortsätter att ha även i denna kris den högsta sysselsättningsgraden av alla europeiska länder. Fler svenskar jobbar, och andelen svenskar som jobbar är större än i något annat land. Så ska vi också ha det eftersom det är detta som är grunden för hela vår välfärdsmodell. Att man har ett arbete att gå till, bidrar till det gemensamma och försörjer sig själv är grunden. Då måste vi naturligtvis också se till att använda skattemedlen klokt och satsa på det som garanterar välfärden och se till att vi kan behålla öppenheten men också bekämpa brottsligheten hårt för att se till att den inte får fäste över tid.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.