Finansiering av extremism och diktaturregimers inflytande
Interpellation 2021/22:503 av Amineh Kakabaveh (-)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-05-18
- Överlämnad
- 2022-05-19
- Anmäld
- 2022-05-20
- Svarsdatum
- 2022-06-10
- Sista svarsdatum
- 2022-06-10
- Besvarad
- 2022-06-10
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S)
Under de senaste 14 åren har jag i många motioner och interpellationer lagt fram förslag på hur vi ska bekämpa den framväxande religiösa extremismen, segregationen och hedersnormerna. Extremismen måste angripas genom att vi stryper dess finansieringskällor. Våra skattemedel ska inte gå till demokratiomstörtande verksamheter. Tidigt under mandatperioden aviserade regeringen följande utfästelse: ”Inga offentliga medel ska utbetalas till föreningar eller religiösa samfund som genomför barnvigslar eller sanktionerar annan hedersrelaterad brottslighet.”
Förslag om nya regler för fördelning av offentliga anslag till religiösa församlingar hade redan lagts fram i utredningsbetänkandet Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige (SOU 2018:18). Ett förslag till demokrativillkor för bidrag till föreningar i civilsamhället presenterades i SOU 2019:35. I sitt remissvar till detta betänkande konstaterade Säkerhetspolisen att ”ett relativt stort antal organisationer med kopplingar extremistmiljöer mottar offentliga medel genom såväl statliga som kommunala bidrag” och att detta bidrog till tillväxten av våldsbejakande extremistmiljöer. Säkerhetspolisen var i detta sammanhang angelägen om att på ett rättssäkert sätt kunna bistå bidragsgivande myndigheter med relevant beslutsunderlag.
När dåvarande kulturminister Amanda Lind i augusti förra året tog emot den kompletterande utredningen (SOU 2021:66) om hur detta nya demokrativillkor skulle kunna förenas med ett rättssäkert sätt att hantera personuppgifter skrev hon följande i ett pressmeddelande: ”Jag är glad att nu ha fått ta emot utredningens arbete. Nu är vi ett steg närmare att få på plats nya demokrativillkor för de statliga stöden till civilsamhället. Offentliga medel ska inte gå till antidemokratiska krafter och när de nya reglerna finns på plats ska de kunna tillämpas effektivt och rättssäkert.”
Trots att remisstiden för utredningsförslaget gick ut redan i februari i år har regeringen inte återkommit till riksdagen med något förslag om nya regler vad gäller demokrativillkor för bidrag till föreningar och trossamfund.
En annan finansieringskälla för religiöst extremistiska krafter har varit ekonomiska bidrag från diktaturer. När tidningen Dagens ETC i november 2017 granskade vad man uppfattade som de 25 största moskéerna i Sverige konstaterade man att 17 av dessa hade erhållit finansiering från andra länder. (Fyra moskéer lyckades tidningen inte inhämta information ifrån.) Vi vet att länder som Saudiarabien, Förenade Arabemiraten, Qatar, Kuwait, Iran och Turkiet finansierar svenska moskéer och i vissa fall har anställda religiösa ledare verksamma i Sverige. Dessa länder har varit de första som kritiserat Sverige och har varit högljudda i både desinformations- och hatkampanjer mot den svenska socialtjänsten och när islamistiska och kriminella grupper attackerade svenska poliser under den senaste påskhelgen.
I en nyligen publicerad rapport från Försvarshögskolan, Salafism och salafistisk jihadism 2.0 – Påverkan mot och utmaningar för det svenska demokratiska samhället, konstaterades att det offentliga i dag har små möjligheter att få insyn i omfattningen av och formerna för diktaturers finansiering av svenska moskéer. Forskarna gav följande rekommendation: ”En möjlig åtgärd för att stärka det nationella systemet i detta avseende kan vara att reglera omfattande eller systematisk finansiering från utländska källor. Här finns det sannolikt erfarenheter att hämta från andra europeiska länder som valt att införa sådana regleringar som möjlig vägledning för eventuella framtida svenska åtgärder.”
Ett sådant land, som Sverige borde ta intryck av, är vårt grannland Danmark som förra året fattade beslut om en lag som reglerar möjligheterna att ta emot bidrag från vissa länder och utländska organisationer. I ett nyhetsinslag i TV4 den 25 april i år öppnade integrationsminister Anders Ygeman för att införa ett förbud mot utländsk finansiering av svenska moskéer.
Med anledning av detta vill jag fråga kulturminister Jeanette Gustafsdotter:
- Kommer regeringen att lägga fram förslag om att införa demokrativillkor för bidrag till religiösa samfund och föreningar i civilsamhället utifrån utredningarnas förslag?
- Kommer regeringen att lägga fram förslag om att stoppa diktaturers möjlighet att finansiera religiösa samfund i Sverige?
- Kommer regeringen att lägga fram förslag om att stoppa diktaturländers byggande av religiösa samfund i Sverige?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2021/22:503
Webb-tv: Finansiering av extremism och diktaturregimers inflytande
Dokument från debatten
- Fredag den 10 juni 2022Kammarens föredragningslistor 2021/22:128
- Protokoll 2021/22:128 Fredagen den 10 juniProtokoll 2021/22:128 Svar på interpellation 2021/22:503 om finansiering av extremism och diktaturregimers inflytande
Protokoll från debatten
Anf. 178 Kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S)
Fru talman! Amineh Kakabaveh har frågat mig om regeringen kommer att lägga fram förslag om att införa demokrativillkor för bidrag till religiösa samfund och föreningar i civilsamhället utifrån Trossamfundsutredningens och Demokrativillkorsutredningens förslag och om regeringen kommer att lägga fram förslag om att stoppa diktaturers möjlighet att finansiera religiösa samfund i Sverige. Amineh Kakabaveh här även frågat mig om regeringen kommer att lägga fram förslag om att stoppa diktaturländers byggande av religiösa samfund i Sverige.
Låt mig börja med att tydliggöra att våldsbejakande extremism och antidemokratiska värderingar inte ska ha någon plats i Sverige.
Med utländsk finansiering kan det komma krav på motprestation. Det innebär att makten över trossamfunden förflyttas från medlemmarna till utländska intressen. Trossamfund ska vara till för medlemmarna, inte för utländska intressen som försöker propagera för extrema budskap. Vi behöver göra vad som krävs för att komma till rätta med dessa problem.
Svaret på den första frågan är ja. I maj fattade regeringen beslut om lagrådsremissen Statens stöd till trossamfund och demokrativillkor. Den innehåller förslag på nya demokrativillkor för stödet till trossamfunden och för stöd ur Allmänna arvsfonden. Den innehåller även en bedömning om att ett i stort sett likadant demokrativillkor som det som föreslås gälla för stöd ur Allmänna arvsfonden också bör gälla vid övrig statlig bidragsgivning till civilsamhället. Nu pågår ett arbete med att göra om lagrådsremissen till en proposition som sedan ska lämnas till riksdagen.
Det föreslagna demokrativillkoret tydliggör att inget trossamfund som diskriminerar, utövar våld eller tvång eller uppmuntrar till sådant ska få statligt stöd. Om finansiering från icke-demokratiska stater eller andra externa aktörer leder till att ett trossamfund bryter mot samhällets grundläggande värderingar kan tillämpning av det nya demokrativillkoret säkerställa att trossamfundet inte får stöd. Våra skattepengar ska inte gå till organisationer som undergräver vår demokrati.
I lagrådsremissen finns det också förslag om krav på att ett trossamfunds religiösa verksamhet i huvudsak ska finansieras av dem som betjänas av samfundet och är bosatta i Sverige. Genom det förslaget säkerställer vi att trossamfunden har egen stabilitet och livskraft och att de i större utsträckning kan agera självständigt utan att hamna i beroendeställning till utomstående aktörer.
Detta är ett axplock av de åtgärder som regeringen vidtagit, och mer kommer att göras. Regeringen kommer att titta närmare på frågan om utländsk finansiering av trossamfund framöver och se över vad som behöver göras för att stoppa utländsk finansiering som bidrar till spridning av våldsbejakande extremism.
Anf. 179 Amineh Kakabaveh (-)
Fru talman! Jag tackar kulturministern för ett bra svar, även om jag inte är helt nöjd eftersom det finns mycket kvar att göra.
För några veckor sedan avslöjade SVT:s Uppdrag granskning att flera shiamoskéer i Sverige arrangerar njutningsäktenskap mot pengar. Givetvis är det utsatta kvinnor som får betala priset för det. Detta är alltså moskéer och samfund som vi betalar skatt för. Det är pinsamt och förfärligt att det tillåts i vårt land, men det gör det.
Under mina 14 år i Sveriges riksdag har jag drivit frågan att religiösa samfund och föreningar som bedriver extremism, upprätthåller hedersförtryck och har ett kvinnoförnedrande synsätt, som yttrar sig i koppleri och sexköp, ska förbjudas. Inget annat är möjligt.
Det är bra att regeringen har kommit med en lagrådsremiss, så därför ska jag koncentrera mig på min andra fråga, den om att stoppa diktaturers inflytande i Sverige.
I november 2017 gjorde Dagens ETC en granskning av de 25 största moskéerna i Sverige och konstaterade att 17 av dem finansierades från utlandet. Jag ställde en fråga om det till riksdagens utredningstjänst, och även de kom fram till detta. Det innebär alltså att länder som Förenade Arabemiraten, Qatar, Kuwait, Turkiet, Iran och Saudiarabien, alla islamistiska diktaturer, finansierar moskéer och i vissa fall även imamer och andra religiösa ledare som är verksamma i Sverige.
De här var också de första att kritisera Sverige och driva högljudda desinformations- och hatkampanjer, både mot svensk socialtjänst och mot polisen, när islamistiska och kriminella grupper gick till attack under påskhelgen. Det är alltså dessa länder som ligger bakom att miljontals människor ser Sverige som svagt och i händerna på kriminella.
I en nyligen publicerad rapport från Försvarshögskolan om salafism i Sverige konstaterar forskarna att det offentliga i dag har små möjligheter att få insyn i omfattningen av diktaturers finansiering av svenska moskéer.
I vårt grannland Danmark beslutade man förra året att man ska reglera bidragen till religiösa församlingar och stoppa utländsk organisering. Varför kan vi inte göra som Danmark? Om de har lyckats med detta måste vi också kunna göra det. Det är dags nu.
Anf. 180 Kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S)
Fru talman! Låt mig börja med att tacka interpellanten för denna viktiga fråga. Jag vill också tacka för hennes oavbrutna arbete i denna viktiga fråga.
Regeringen instämmer i att finansiering av våldsbejakande extremism bör stoppas. De krafter som med våld eller fredligt arbetar för att bygga upp ett parallellsamhälle ska motverkas och motarbetas. Inga skattemedel ska gå till våldsbejakande extremism eller antidemokratiska rörelser.
Regeringen planerar därför att lämna en proposition till riksdagen där nya demokrativillkor för stöd till trossamfunden och övriga civilsamhället presenteras. I detta arbete ingår att titta på andra länders lagstiftning. Interpellanten nämnde Danmark som ett exempel, och utan att föregå något vill jag bara förtydliga att vi alltid tittar på andra länders lagstiftningsarbete. Nu jobbar vi med denna proposition.
Religion får aldrig användas som en megafon för att sprida hat och hot. Svensk lag gäller i Sverige, även för religiösa samfund.
Som jag inledningsvis sa har vi tagit betydande steg för att reglera stödet till trossamfund. Med det nya demokrativillkoret, som föreslås gälla från den 1 januari 2023, blir det tydligare att inget trossamfund som diskriminerar, utövar våld eller tvång eller uppmuntrar till sådant kommer att få ta del av statligt stöd. Det kommer också att bli enklare att dra tillbaka stöd från dem som bryter mot villkoret.
Jag vill också lyfta fram att regeringen har arbetat med detta löpande och sedan tidigare inrättat Centrum mot våldsbejakande extremism, CVE, och CVE har kunnat kartlägga förekomsten av extremism och har också stöttat kommuner och regioner i det förebyggande arbetet. Vi har både skärpt lagar och infört nya mot terrorism. Det handlar bland annat om resor i terrorismsyfte, samröre med terrororganisationer, utvidgning av straffansvar för utbildning och resor och finansiering kopplat till terroristbrottslighet.
Regeringen har också gjort omfattande satsningar på rättsväsendet, inte minst på Säkerhetspolisen och Polismyndigheten. Det har därför också blivit enklare för våra säkerhets- och underrättelsemyndigheter att dela information med varandra.
Arbetet med propositionen pågår nu, och jag hoppas verkligen att vi kan gå i mål och införa en ny lag från den 1 januari 2023.
Anf. 181 Amineh Kakabaveh (-)
Fru talman! Tack för de fina orden! De värmer. Jag vill också tacka för det tydliga svaret.
Jag är glad över att man kommit fram till att religion inte ska användas som megafon för att man ska nå sitt syfte. Så ska det vara. Det är också viktigt att det i förtydligandet av demokrativillkoren framgår att det är vår demokrati som gäller, inte något annat lands. Där har man för övrigt inte demokrati. Det här ska även gälla jämställdhet på lika villkor. Det ska vara svensk jämställdhet. Där får inte förekomma hedersförtryck, barnäktenskap, arrangerade äktenskap eller shiiternas så kallade njutningsäktenskap från Iran. Allt detta ska vara olagligt att bedriva.
Tyvärr har Myndigheten för stöd till trossamfund varit totalt handfallen. Den borde inte ens finnas kvar. Man borde se över helheten och förtydliga väldigt väl för vilken myndighet det än gäller att svensk lag gäller. Jämställdheten är grunden för vår demokrati. Den är viktig.
De lagar och regler som ministern föreslår är tyvärr otillräckliga. Som jag sa tidigare måste det finnas ett väldigt tydligt krav. Jag är dock glad över att integrationsminister Anders Ygeman den 27 maj skrev på sociala medier att utländska extremister inte ska finansiera församlingar i Sverige och att när vi ger länder, organisationer och stiftelser som inte delar våra demokratiska värderingar fri väg att betala för byggen av moskéer eller kyrkor vet vi att det kommer med förväntningar. Det här är väldigt bra skrivet.
Jag håller med integrationsministern om att vi måste inse att man inte betalar någon om man inte har motkrav. Vi har sett vad som sker mot Sverige i fråga om hatkampanjer. De kommer direkt från dessa länder. Det är de som står för detta på sociala medier, Youtube och överallt.
Vi i Sverige måste stoppa utländsk finansiering där diktaturer försöker påverka. Det handlar till exempel om islamisk diktatur som inte vill att kvinnor ska ha samma rättigheter som män. Under de senaste dagarna och veckorna har jag fått massor av brev som anger att jag är orsaken till att man är emot barnäktenskap här, något som ingår i deras religion. Det är som om kvinnor och flickebarn ägs av dem. De säger att det är jag som ligger bakom att det inte är tillåtet. Jag är väldigt glad över det.
I Sverige gäller svensk lag. Kommer man hit måste man acceptera det, oavsett om man är kristen fundamentalist, är islamistisk fundamentalist eller inte är någon fundamentalist alls men har en kvinnosyn som inte hör hemma här. Man måste säga att det är vi som stiftar lagarna, inte Turkiet, Saudiarabien, Iran eller Qatar. Det är väldigt viktigt att poängtera det för dessa krafter och för dem som har makt. De är farliga för vår demokrati.
Jag vill än en gång betona att jag hoppas att Sverige tittar på det demokrativillkor som finns och förtydligar det men också tittar på utlandsfinansiering i grannländer. Det är bra att vi gör det och gör det skyndsamt. Det får inte förekomma fler hatkampanjer mot polisen och våra myndigheter.
Framför allt måste vi stoppa barnäktenskap och tvångsäktenskap, även i utlandet. Nu när skolorna stänger finns det en risk att många barn försvinner till detta.
Jag är glad för det som görs.
Anf. 182 Kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S)
Fru talman! Jag instämmer med interpellanten. Svensk lag ska gälla, och svenska värderingar ska gälla. Varken jag eller regeringen blundar för de problem som finns med parallellsamhällen i Sverige. Vi säger som det är, och gör det som krävs. Det är också därför regeringens främsta prioritering är att bryta segregationen. Vi kommer att vända på varje sten för att åstadkomma det.
I vissa områden har vi problem med krafter som vill skapa parallella samhällsstrukturer och som vill bygga ett samhälle som radikalt bryter mot de grundläggande svenska värderingarna. Kvinnor kontrolleras. Man säger att homosexualitet är en synd. Konservativa värderingar dominerar där.
Jag vill också kort kommentera de inslag som interpellanten redogjorde för och som nyligen sändes i Sveriges Television. Där visades hur kvinnor hindras från att skilja sig, och man skildrade så kallade njutningsäktenskap. Det är en smärtsam påminnelse om att dessa krafter finns i vårt samhälle.
Så sent som förra veckan publicerades dessutom ett reportage i Aftonbladet som visade hur flera ledare för pingstkyrkor uppmanade homosexuella att försöka omvända sig.
Detta kommer vi socialdemokrater att bekämpa, oavsett vilka religiösa eller ideologiska motiv som ligger bakom det hela. Det är bland annat därför som vi har presenterat - här vill jag upprepa det jag sagt - de nya demokrativillkoren för stöd till trossamfunden och stöd ur Allmänna arvsfonden. Vi vill därigenom signalera vilka värderingar som inte är acceptabla i Sverige. Den som diskriminerar, utövar tvång eller framför hot mot individer ska inte kunna ta del av våra skattepengar.
Anf. 183 Amineh Kakabaveh (-)
Fru talman! Tack för förtydligandet! Det är bra och glädjande att vi har förstått hur allvarligt det här är. Det menar jag inte bara utifrån en enda aspekt, utan flera.
Vi har insett att man kan enas. I Göteborg har högermajoriteten och Socialdemokraterna varit eniga om att stoppa till exempel bidrag till samfund som samarbetar med moskéer som finansieras från den turkiska religionsmyndigheten, Dinayet. Det är väldigt bra att kunna ha en bredd, även i en parlamentarisk sammanslutning som riksdagen, mot dessa krafter.
Vi vet att dessa bedriver flyktingspionage och hatkampanjer mot Sverige, både här hemma och från utlandet. Det handlar om hedersförtryck, salafism och islamistisk fundamentalism. Vi har sett att de ligger bakom detta.
Det finns verkligen många aspekter och stora faror genom dessa krafters påverkan på Sverige. Det ska stoppas. Många har vågat kritisera Erdogans försök att påverka det svenska samhället. I dag gör man tyvärr inte det av andra anledningar. Mina förväntningar är att man ska förtydliga allt detta.
Jag kommer att ha ytterligare en interpellationsdebatt i slutet av juni, men det här kanske är sista gången jag träffar många av er i riksdagen. Jag vill därför passa på att tacka talmännen, alla i Riksdagsförvaltningen, alla vakter, även dem uppe på läktaren, alla städerskor, alla i restaurangen och alla i utskotten. Jag älskar er alla. Tusen tack för allt stöd! Tack också till alla ministrar som med respekt har mött mig under de här åren! De har alltid tackat mig. Jag vill också tacka alla de många ledamöter som stöder mig. Det gäller även många partiledare. Det är en ära för mig att representera Sverige, det svenska folket och vår demokrati och jämställdhet. Tack än en gång!
Anf. 184 Kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S)
Fru talman! Jag vill avslutningsvis tacka dig, Amineh Kakabaveh, för denna debatt och dina frågor som också har gett mig möjlighet att utveckla min och regeringens syn på finansiering av extremism och vad vi gör för att stoppa den.
Statsminister Magdalena Andersson har gett alla statsråd i uppdrag att vända på varje sten för att bekämpa brottsligheten. I det har arbetet mot våldsbejakande extremism en självklar plats. I min roll som kulturminister innebär det exempelvis att fortsätta arbetet med demokrativillkoren.
Inte en skattekrona ska gå till våldsbejakande extremister eller antidemokratiska rörelser. Därför är det viktigt att få rättssäkra och välfungerande demokrativillkor på plats. Våra skattemedel ska gå till trossamfund och organisationer som stärker vår demokrati och inte till dem som undergräver den.
Vi kommer också, som jag tidigare har nämnt, att titta närmre på frågan om utländsk finansiering av trossamfund och se över vilka regleringar som är nödvändiga för att stoppa utländsk finansiering som bidrar till spridningen av våldsbejakande extremism.
Regeringen kommer att fortsätta arbetet med att motverka de strömningar, oavsett om de är religiösa eller politiska, som vill bygga upp parallella samhällen.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.