Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Fastställande av faderskap hos ogifta

Interpellation 2020/21:148 av Mikael Eskilandersson (SD)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-11-16
Överlämnad
2020-11-16
Anmäld
2020-11-17
Svarsdatum
2020-11-27
Besvarad
2020-11-27
Sista svarsdatum
2020-11-30

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF
Fastställande av faderskap hos ogifta(pdf, 89 KB)

Interpellationen

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

I flera av våra grannländer finns det i dag lagstiftning som möjliggör för föräldrar att fastställa faderskapet före barnets födelse, vilket ger föräldrarna en mer likvärdig status när barnet föds. Civilutskottet har vid flera tillfällen påtalat behovet för regeringen av att kunna registrera faderskapet tidigare. Ett enigt civilutskott, alltså även Socialdemokraterna och Miljöpartiet, har vid varje tillfälle som familjerättsbetänkandet har upprättats de senaste åren varit helt överens om texten.  Enligt tillkännagivandet bör regeringen också närmare överväga om det, trots utredningens bedömning i frågan, även ska vara möjligt att lämna en elektronisk bekräftelse före barnets födelse. Det tillkännagivande som skickats till regeringen och som vi varje gång konstaterar, är fortfarande aktuellt. 

Norge införde en sådan lagstiftning redan i januari 2014 och har alltså haft denna ordning gällande under nästan sex års tid. Detta utan att uppleva de negativa effekter som den svenska regeringens representanter tidigare hänvisat till som anledning till varför en liknande lagstiftning inte kan införas i Sverige. Motiveringen har då grundat sig i att kvinnor i samboförhållanden riskerar att utsättas för våld och förtryck som då är svårare att ta sig ur om barnets föräldrar är fastställda redan innan födseln.

Tvärtom har det visat sig vara en mycket lyckad reform, och senare har även Finland följt efter i samma spår. Inte heller i Finland har man märkt av de negativa effekter som regeringsrepresentanter i Sverige hänvisat till. Tvärtom verkar både norska och finska företrädare vara nöjda med lagändringen och det faktum att män och kvinnor numera behandlas som mer likvärdiga föräldrar i dessa länder.

Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

 

Kommer regeringen att omvärdera sin tidigare inställning och återkomma med lagförslag som kan likställa svenska föräldrar vid barnets födelse? 

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2020/21:148, Fastställande av faderskap hos ogifta

Interpellationsdebatt 2020/21:148

Webb-tv: Fastställande av faderskap hos ogifta

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Morgan Johansson (S)
Anf. 36 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Fru talman! har frågat mig om regeringen kommer att återkomma med lagförslag som kan likställa svenska föräldrar vid barnets födelse.

Som jag har uttalat tidigare är det viktigt att den föräldraskapsrättsliga lagstiftningen utvecklas i takt med samhället i övrigt och med barnets bästa i fokus. Regeringen bedriver därför ett aktivt arbete på detta område.

Den nuvarande ordningen för bekräftelse av faderskap och föräldraskap när föräldrarna är ogifta upplevs av många som krånglig och omodern. Behovet av modernisering har även tagits upp av riksdagen, som 2015 tillkännagav att det fanns skäl för regeringen att undersöka frågeställningar kring utredningar om faderskap för ogifta.

Mot den bakgrunden tillsatte regeringen en utredning som bland annat fick i uppdrag att föreslå hur ordningen för bekräftelse av faderskap och föräldraskap för ogifta kan moderniseras och förenklas. Uppdraget redovisades 2018.

Utredningen har tittat brett på frågan och övervägt olika sätt att förenkla och modernisera ordningen. Utredningen har övervägt en utvidgad möjlighet till bekräftelse före barnets födelse, bland annat hos mödravården, men bedömt att en sådan möjlighet inte bör införas. Det förslag som utredningen landar i innebär att det ska vara möjligt att inom 14 dagar från barnets födelse bekräfta ett faderskap eller föräldraskap elektroniskt till Skatteverket, utan medverkan av socialnämnden.

Regeringen avser att inom kort lägga fram en lagrådsremiss i vilken regeringen kommer att ta ställning till utredningens förslag och bedömningar.

Mikael Eskilandersson (SD)
Anf. 37 Mikael Eskilandersson (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Ja, vad säger man? Barnperspektivet verkar saknas helt hos regeringen. Hur ska barnet få rätt till båda sina föräldrar från födseln? Ja, det korta svaret på den frågan verkar vara: Det behövs inte.

Det är utredningar, utredningar och ännu fler utredningar. Visst är det lätt att tillsätta en utredning och sedan hänvisa till utredningen. Det ska då helst vara en bakbunden utredning som man redan på förhand vet vad den ska säga. Lite jobbigare blir det dock för regeringen när andra utredningar, som regeringen kanske inte tänkt på i sammanhanget, fullständigt sågar regeringens snyggt styrda utredning. Vad annat kan man säga om SOU 2020:63, utredningen om barnkonventionens införande, som kom i november i år?

Man får förutsätta att regeringen tillsätter utredningar för att regeringen faktiskt ska läsa och följa förslagen. Man får också förutsätta att regeringen håller sig för god för att syssla med plakatpolitik och att de när de gör bankonventionen till lag också tänker förändra de befintliga lagarna så att de harmonierar med barnkonventionen.

Även om SOU 2020:63 är i tre delar bör regeringen klara av att skyndsamt hantera de påpekanden som finns i dessa, särskilt påpekanden om att vår gällande lagstiftning direkt krockar med den införda barnkonventionen.

Jag vill läsa ett litet stycke ur just denna utredning. Jag ska faktiskt läsa på s. 767. Det råkar vara samma sida som jag läste på i min tidigare interpellationsdebatt. Det som jag nu ska läsa står längre upp på samma sida. Det handlar om föräldrars gemensamma vårdnadsansvar, artikel 18.1:

"I artikel 18.1 anges en skyldighet för en stat att göra sitt bästa för att principen om föräldrarnas gemensamma vårdnad säkerställs. I Sverige gäller en sådan princip för ett barn med gifta föräldrar. I annat fall tillkommer vårdnaden om ett barn modern. Det gäller även när faderskapet eller föräldraskapet är fastställt genom bekräftelse eller dom.

Det är visserligen inte särskilt svårt för ogifta föräldrar att, t.ex. i samband med en faderskapsbekräftelse, göra en anmälan om gemensam vårdnad. Är föräldrarna oense behöver emellertid den av föräldrarna som vill få till en ändring av vårdnaden gå till domstol och där driva frågan . En sådan ordning, där endast modern per automatik blir vårdnadshavare, är enligt vår mening inte förenlig med artikel 18.1. Sverige kan med andra ord inte anses ha gjort sitt bästa för att säkerställa erkännandet av principen att båda föräldrarna har gemensamt ansvar för barnets uppfostran. En sådan ordning kan också ifrågasättas utifrån konventionens likabehandlingsprincip, eftersom ett barn med ogifta föräldrar har sämre förutsättningar att få sin rätt att bli omvårdad av båda sina föräldrar säkerställd än ett barn med gifta föräldrar.

När det gäller en domstols beslut att ändra vårdnaden finns det ingen presumtion för gemensam vårdnad. Detta diskuterar vi närmre i kapitlet om artikel 9."

Morgan Johansson (S)
Anf. 38 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Fru talman! Interpellationen handlar inte om barnkonventionen utan om en helt annan utredning. Jag kan konstatera att Mikael Eskilandersson hellre vill ta breda grepp än att prata om vad det är för förslag han har, som ju är ytterligt begränsat. Jag ska strax gå in på det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Allmänt sett när det gäller barns rättigheter och möjligheter i Sverige kan jag säga att vi säkert har mycket som vi behöver göra och rätta till, men det är ändå så att i utvärdering efter utvärdering från internationella organisationer pekas Sverige ofta ut som det land i världen där det är bäst för barn att växa upp. Vi ligger nästan alltid i topp i sådana utvärderingar, tillsammans med övriga nordiska länder, så jag tycker att vi i grunden ska vara stolta över det som vi har gjort under många decennier i Sverige för att stärka barns rättigheter.

För att reda ut vad frågan handlar om är det så att om man inte är gift finns det ingen faderskapspresumtion, och då måste faderskapet bekräftas, eller erkännas som man sa förr lite slängigt. Detta görs i dag genom ett besök på socialnämnden. Det kan göras före barnets födelse i dag - det finns inga hinder för detta. Bekräftat faderskap har jag själv gjort tre gånger på det sättet. Jag kan inte påstå att jag upplevde det som särskilt krångligt, men detta kan man ha olika uppfattningar om.

Allt kan förstås moderniseras. Det förslag som nu finns är att man ska kunna göra bekräftelsen hemifrån digitalt, till exempel via bank-id. Då är det inte längre socialnämnden som ska hantera frågan, utan man gör det direkt hos Skatteverket. Detta bygger på att barnet har fått ett personnummer, och det får barnet när det föds. Det är så systemet är utformat. Därför får man göra bekräftelsen efter födelsen, inte före.

Om man vill göra det före födelsen får man göra på det gamla sättet, det vill säga gå till socialnämnden och genomföra bekräftelsen. Detta upprör Mikael Eskilandersson så till den milda grad att han tar debatt efter debatt, till och med i den coronasituation vi har nu, för att kräva att det tvunget ska kunna göras digitalt också före födelsen. Och så påstår han att detta görs i så gott som alla andra nordiska länder och att det har varit så länge, men det är helt fel.

Vi kan ta länderna efter varandra. I Finland kan man inte göra digitala bekräftelser alls. Det är det första. I Danmark kan man göra digitala bekräftelser, men bara efter barnets födelse, precis som i det svenska förslaget. I Norge har det föreslagits och också beslutats om nya regler som ska möjliggöra att man kan göra det före barnets födelse, men dessa regler har inte trätt i kraft. De träder i kraft den 1 januari 2021, så det finns ännu inget fungerande system på plats i Norge. Även om Mikael Eskilandersson vill få oss att tro att det är ett system som har funnits i flera år så är det inte så.

Jag vill dessutom påpeka att civilutskottet inte har krävt att digitala bekräftelser ska kunna göras före födelsen, utan utskottet har sagt att de vill att regeringen ska överväga den frågan, vilket regeringen som sagt också gör.

Det kommer en lagrådsremiss i frågan inom kort, i början av 2021, och då får riksdagen och allmänheten se hur vi ser på dessa frågor. Men jag vill peka på att förslaget faktiskt innebär en väsentlig modernisering och förenkling i dessa avseenden.

Mikael Eskilandersson (SD)
Anf. 39 Mikael Eskilandersson (SD)

Fru talman! Det blir nästan komiskt när man lyssnar på Morgan Johanssons retorik och när han dessutom talar om för mig vad min fråga handlar om. Jag tycker att min fråga är väldigt tydlig. Den är om regeringen tänker återkomma med lagförslag som likställer svenska föräldrar vid barnets födelse. Den har alltså egentligen ingenting med den digitala bekräftelsen i sig att göra. Den digitala bekräftelsen är bara ett sätt att bekräfta sitt faderskap.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det som jag har riktat in mig på är att jag anser att det är viktigt för barn att få rätt till båda sina föräldrar och att få det så tidigt som möjligt. Det är lite intressant att det nu finns utredningar om barnkonventionen som säger att regeringen måste återkomma med lagförslag om vi ska följa konventionen.

Barnkonventionen säger att barn ska ha rätt till sina föräldrar. Sedan kan man alltid prata om att de inte har digitala bekräftelser i Finland. Nej, men det är ju inte den digitala bekräftelsen som är det viktiga, utan det är att faderskap kan registreras i Finland innan barnet föds. I Sverige kan man visserligen fylla i papperen, men sedan är barnet beroende av mammans välvilja för att få rätt till sin pappa. Det är inte så att pappan, bara för att han har fyllt i några papper innan, automatiskt får gemensam vårdnad i samband med att barnet föds. Gemensam vårdnad blir det först när mamman fyller i papper om att hon vill ge pappan gemensam vårdnad.

Lite kul är det att konstatera att den utredning som gjorts om barnkonventionen säger precis allt som Sverigedemokraterna länge har efterfrågat. Till och med vårt yrkande om presumtion för gemensam vårdnad finns med i utredningen. Sedan kan Morgan Johansson alltid försöka hävda att det är en helt annan fråga.

När det gäller införandet av barnkonventionen, enligt regeringen, var det tydligen inte meningen att lagen skulle ändras så att den faktiskt följs. Det verkar ha varit uppenbar plakatpolitik för att visa på handlingskraft som man egentligen saknade.

Vidare står det i utredningen SOU 2020:63: "Huvudregeln i artikel 9.1 är att ett barn inte ska skiljas från sina föräldrar mot deras vilja. - - - Ett åtskiljande, oavsett orsaken, ska vara nödvändigt för barnets bästa. I artikeln ges exempel på när ett åtskiljande kan vara nödvändigt: vid övergrepp mot eller vanvård av barnet från föräldrarnas sida . eller då föräldrarna lever åtskilda och ett beslut måste fattas om var barnet ska bo. Det är inte en uttömmande uppräkning, utan även i andra fall kan ett åtskiljande motiveras, om det är nödvändigt för att barnets bästa ska kunna säkerställas."

Däremot säger utredningen att barnet inte får skiljas från sina föräldrar bara för att det har lagts upp ett system där den gemensamma vårdnaden i princip ska godkännas i efterhand, vilket mamman i praktiken då ska göra.

Det som saknas i Sverige är för det första att man per automatik tidigt borde ta reda på vem som är mamman och pappan, i det här fallet. När man har gjort det borde man i nästa steg ge gemensam vårdnad redan när barnet föds. Det finns i de allra flesta fall ingen anledning att vänta på att barnet ska födas.

Regeringens argumentation i faderskapsfrågor är minst sagt haltande. Snarare är det så att regeringen ser fadern som en onödig individ i barnets liv. Man införde till exempel att ensamstående ska få rätt att inseminera, och jag hörde inte att man då på något sätt argumenterade för om det är ett problem att barn föds utan en fader. Jag tycker att man åtminstone ska låta de barn som har en känd pappa få rätt till sin pappa.

Morgan Johansson (S)
Anf. 40 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det är tydligt att Mikael Eskilandersson försöker fly från sin egen interpellation. Den handlar ju om elektronisk bekräftelse. Det står inte ett ord i interpellationen om barnkonventionen, som han nu lägger stor vikt vid i sina inlägg. Interpellationen handlar om när man ska kunna göra en digital bekräftelse, och det är vad jag har svarat på i debatten.

Det verkar som att Mikael Eskilandersson känner att han är så svag i själva debatten och förstår vilken mikrofråga det är att han nu i stället vill prata om en massa andra saker, som insemination och gemensam vårdnad, som egentligen inte heller är utgångspunkten i hans interpellation. Men låt gå för det. Vi kan gå tillbaka till den interpellationsdebatt som vi hade bara för en stund sedan.

Jag får återigen påpeka att Sverigedemokraterna och Mikael Eskilandersson har ett ensidigt mansperspektiv i alla dessa frågor. När det gäller frågor som rör gemensam vårdnad och vårdnadstvister ska man inte ha ett ensidigt mansperspektiv och heller inte ett ensidigt kvinnoperspektiv, utan man ska ha ett barnperspektiv. Det är detta som ska gälla i alla dessa tvister. Det är därför alltid barnets behov och rätt till en trygg uppväxt som vi måste utgå från. Detta är vår inställning i denna fråga, och det kommer att vara vår inställning i alla vårdnadsfrågor som vi har att hantera framöver.

När Mikael Eskilandersson hänvisar till de andra nordiska länderna verkar han inte ha förstått att han har fått saker och ting om bakfoten. Det system som han påstår att de andra nordiska länderna har finns alltså inte. Det finns inget land i Norden som i dag har ett fungerande system med digital bekräftelse före barnets födelse. Om man i Sverige vill göra en bekräftelse före barnets födelse kan man som sagt redan i dag göra det hos socialnämnden.

Sedan uppkommer naturligtvis alltid följdfrågor kring dessa system. Det finns tekniska problem ibland, och det kan finnas praktiska problem. Men man kan också hela tiden ställa sig frågan hur tidigt man ska kunna bekräfta faderskap. Denna fråga finns nämligen också med, inte minst nu när diskussioner förs i Norge. Där diskuteras nu denna gräns och att om man ska kunna göra detta digitalt ska man inte kunna göra det före den 22:a graviditetsveckan. Det hänger i sin tur ihop med både vilken bedömning man kan göra när det gäller risken för missfall och när det gäller abortfrågan. Det har en viss bäring på detta. Man har rätt till fri abort fram till vecka 18 och efter prövning fram till vecka 22.

Det finns en risk för att ett system där man väldigt tidigt kan göra en faderskapsbekräftelse sedan kan användas av mannen för att pressa kvinnan att inte göra abort. Denna fråga tycker jag också att man måste ha klar för sig när man diskuterar faderskapsbekräftelse före barnets födelse.

Men, återigen, här finns förslag på bordet som moderniserar detta system och som gör att det inte längre är socialnämnden som man i första hand ska behöva vända sig till efter barnets födelse. Man ska kunna göra det digitalt direkt hos Skatteverket. Det verkar vara en lämplig modell att införa även i Sverige. Vi kommer, som sagt, att gå vidare med dessa förslag och lämna en lagrådsremiss i början av nästa år om detta. Men man ska förstå att denna fråga ibland kan vara mer komplex än vad man först kan tro.

Mikael Eskilandersson (SD)
Anf. 41 Mikael Eskilandersson (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Min fråga handlar fortfarande om att likställa svenska föräldrar vid barnets födelse. Den digitala bekräftelsen är ett alldeles utmärkt tillfälle för regeringen att se till att det blir möjligt för föräldrarna att även lägga in uppgifter om en gemensam vårdnad i samband med barnets födelse och att kanske kunna göra det innan barnet föds.

I Finland bekräftar man vem som är fader innan barnet föds. Men man gör det inte digitalt. I min interpellation tar jag upp att denna lagstiftning finns, det vill säga att man kan bekräfta sitt faderskap och på det sättet få gemensam vårdnad från och med att barnet föds. Då löser man också en lång rad arvstvister och andra problem som skulle kunna uppstå.

Civilutskottet har vid flera tillfällen påpekat att faderskapsbekräftelse borde kunna göras tidigare. Vi vill även att den digitala bekräftelsen ska kunna göras tidigare, om vi nu ska ha digital bekräftelse. Det är bara ett sätt att göra det. Oavsett om man gör bekräftelsen hos socialen eller digitalt via nätet handlar det om att en känd fader ska få rätt till sitt barn och att barnet ska få rätt till båda sina föräldrar.

Jag vill inte att regeringen ska ändra uppfattning för att vi i Sverige i dag bryter mot barnkonventionen, för att regeringen själv har tillsatt en utredning som faktiskt säger att regeringen är skyldig att ändra uppfattning eller av någon annan märklig anledning. Jag vill detta för att det är det bästa för barnet, eftersom jag anser att barn ska ha rätt till båda sina föräldrar.

När barnen är små är det extra viktigt att vi står upp för barnens rättigheter. Barnet kan inte själv göra sin röst hörd när det föds. Men ett barn som föds borde ha rätt att ha två föräldrar som borde ha rätt att få gemensam vårdnad, även om föräldrarna inte är gifta. Det tycker jag att regeringen bör ta till sig.

Morgan Johansson (S)
Anf. 42 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Fru talman! Ibland blir det lite svårt att följa vad Mikael Eskilandersson egentligen är ute efter och vad han egentligen talar om. Det är klart att barn har rätt till båda föräldrarna. Det är klart att vi likställer föräldrarna i dessa processer. Det är också klart att möjligheten att bekräfta faderskap finns före barnets födelse. Denna möjlighet finns i dag. Det kan man göra hos socialnämnden. Denna möjlighet finns i Finland också. Det avviker inte alls.

Det som vi talar om är hur ordningen ska vara efter att man har infört ett digitalt system. Då pekar jag på att det bygger på att det finns ett personnummer hos Skatteverket, och det får barnet när det föds. Men vill man göra detta före barnets födelse är det det gamla systemet som gäller. Man går helt enkelt till socialnämnden för att hantera detta.

Sedan vill jag säga att civilutskottet inte alls har sagt att faderskapsbekräftelse ska kunna ske digitalt innan barnet är fött. Civilutskottet har sagt att regeringen ska överväga den frågan, och det är precis det som vi gör. Men då måste det också finnas tekniska och praktiska möjligheter att göra det.

Vi får helt enkelt avvakta ytterligare tills vi är färdiga med vår process: den lagrådsremiss som är på väg och det lagförslag som vi arbetar med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men den bild som Mikael Eskilandersson försöker ge om att detta är någonting som finns i alla andra nordiska länder är faktiskt fel. Det är nämligen inte så. Det finns inget fungerande system med digital bekräftelse före barnets födelse i något annat nordiskt land.

Utgångspunkten är, som sagt, alltid att se till att Sverige kan fortsätta att vara ett av världens bästa länder för barn att växa upp i. Det är detta som vi har för ögonen i alla de frågor som vi prövar, också i detta avseende.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.