Export av vår miljöpåverkan
Interpellation 2016/17:470 av Jonas Jacobsson Gjörtler (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-04-25
- Överlämnad
- 2017-04-26
- Anmäld
- 2017-04-27
- Svarsdatum
- 2017-05-09
- Sista svarsdatum
- 2017-05-10
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Miljöminister Karolina Skog (MP)
I Agenda 2030-målen anges bland annat att alla FN:s medlemsländer ska arbeta för att säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster samt främja ett hållbart jordbruk. Sveriges riksdag har även fastställt generationsmålet, där det framgår att vi inte ska exportera vår miljöpåverkan till andra länder.
Hållbarhetsfrågor handlar om balans mellan miljö, ekonomi och sociala frågor, men också om att väga lokala och globala aspekter. Regeringen har angett att den vill öka produktionen, konsumtionen och exporten av ekologiska livsmedel. Ökad andel ekologisk produktion ger dock lägre produktionsvolymer totalt. Eftersom svensk livsmedelsproduktion generellt sett är mer miljövänlig än alternativen innebär minskad svensk produktion ökad miljöbelastning globalt sett, eftersom varorna måste ersättas med produkter producerade med mindre strikta krav.
Enligt forskning som beskrivs i boken Den ekologiska drömmen, skriven av fem forskare från SLU, ger ekoodling inte ett lägre utsläpp av näringsämnen till yt- och grundvattnet och bidrar därmed till övergödningen. Detta är något som försvårar uppfyllelsen av det av riksdagen fastslagna övergödningsmålet. Forskarna varnar även för att mål om ökad konsumtion av ekologiska livsmedel innebär att naturmark måste omvandlas till åkermark i Sverige eller utomlands, vilket betyder att skogs- eller gräsmark där koldioxid lagrats måste avverkas. Detta är problematiskt från ett miljö- och klimatperspektiv.
Ovanstående exempel visar behovet av att regeringen tydliggör sin syn både på generationsmålet och på Agenda 2030-arbetet. Menar regeringen att ökad global miljöpåverkan från en sektor, till följd av politisk styrning mot mindre effektiva produktionsmetoder, kan och bör kompenseras med minskad påverkan i andra sektorer, och i så fall vilka? Om inte bör regeringen redogöra för på vilket sätt den i så fall avser att arbeta för att generationsmålet kan nås inom olika sektorer.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga miljöminister Karolina Skog:
1. Hur bedömer ministern att Sveriges miljöpåverkan globalt sett kommer att förändras under kommande år, och i vilka sektorer ser ministern ökad respektive minskad belastning?
2. Vilka åtgärder är ministern och regeringen beredda att vidta med anledning av detta?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2016/17:470
Webb-tv: Export av vår miljöpåverkan
Dokument från debatten
- Tisdag den 9 maj 2017Kammarens föredragningslistor 2016/17:107
- Protokoll 2016/17:107 Tisdagen den 9 majProtokoll 2016/17:107 Svar på interpellation 2016/17:470 om export av vår miljöpåverkan
Protokoll från debatten
Anf. 109 Miljöminister Karolina Skog (MP)
Herr talman! Jonas Jacobsson Gjörtler har frågat mig hur jag bedömer att Sveriges miljöpåverkan globalt kommer att förändras under kommande år och inom vilka sektorer jag kan se en ökad respektive minskad belastning.
Vidare frågar Gjörtler vilka åtgärder jag och regeringen är beredda att vidta med anledning av detta.
Svensk produktion och konsumtion leder till miljö- och klimatpåverkan såväl i Sverige som i andra länder. Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation kunna överlämna ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Rika länder har historiskt sett stått för en stor del av klimat- och miljöpåverkan, och de måste nu gå före.
Eftersom Sverige har begränsad möjlighet att ställa krav på produktionen i andra länder är globala avtal och samarbeten av stor betydelse för att minska den globala belastningen. Sverige ska därför fortsätta att visa ledarskap för en hållbar utveckling och det globala miljö- och klimatarbetet, exempelvis när det gäller genomförandet av Parisavtalet och Agenda 2030 samt i bilaterala samarbeten. En viktig del i Sveriges ledarskap är att driva teknikutveckling och ett starkt innovationsarbete. Det påverkar och driver utvecklingen mot grönare lösningar i hela världen, bland annat genom export av miljö- och resurseffektiva tekniker. Med låga utsläpp i produktionen kan Sverige också bidra till att minska de globala utsläppen även om produktionen i sig ökar, i de fall den ersätter produktion med större belastning.
Sverige kan bidra till en positiv utveckling och minska den globala belastningen genom insatser inom en rad områden. En av regeringens prioriteringar är att ställa om till en cirkulär ekonomi. Detta innebär att beakta produkters hela värdekedja för att minska klimat- och miljöpåverkan och öka resurseffektiviteten, oavsett om produkterna produceras i Sverige eller i andra länder.
Åtgärder som bidrar till hållbar konsumtion och produktion och en cirkulär ekonomi presenteras i en rad av den svenska regeringens nyligen antagna strategier, till exempel strategin Smart industri, exportstrategin, livsmedelsstrategin, strategin för hållbar konsumtion och Samverkansprogrammet Cirkulär och biobaserad ekonomi.
Målen för livsmedelsstrategin är bland annat en ökad total livsmedelsproduktion och en ökad andel ekologisk produktion samtidigt som målet ska bidra till hållbar utveckling i hela landet. Med låga växthusgasutsläpp i produktionen av olika livsmedel kan Sverige bidra till att minska de globala utsläppen, i de fall den ersätter livsmedelsproduktion med högre utsläpp. Produktionsökningen, både konventionell och ekologisk, bör svara mot konsumenternas efterfrågan. Det finns en enorm efterfrågan på ekologiska livsmedel, och det råder i dag brist på flera svenska ekologiska produkter.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
För andra sektorer, såsom tillverkningsindustrin, ska råvaruproduktionen vara hållbar. Vidare ska material och produkter återanvändas, återvinnas, repareras och uppgraderas i allt högre grad. Regeringen har bland annat infört skattereduktion och sänkt moms för att öka reparationer av produkter.
Förändrade konsumtionsvanor är ett sätt att minska miljöpåverkan. Regeringen avser därför att i högre utsträckning beakta konsumtionens konsekvenser för miljön genom att bland annat öka kunskaperna om konsumtionens konsekvenser, såväl nationellt som globalt stimulera beteendemönster som beaktar hållbarhetsaspekter samt främja ett effektivt utnyttjande av resurser. Därmed minskar konsumtionens negativa miljöeffekter, och förutsättningar skapas för en hållbar tillväxt.
I enlighet med strategin för hållbar konsumtion ska regeringen inrätta ett forum för miljösmart konsumtion och för att stimulera miljösmarta konsumtionsmönster.
Det är regeringens ambition att miljömålen ska nås. Arbetet med att nå målen har intensifierats, och allt fler aktörer i samhället är involverade i olika typer av miljöarbete. Samtidigt finns stora behov av ytterligare åtgärder för att ställa om samhället och uppfylla målen. Regeringen vill därför öka takten i genomförandearbetet.
Anf. 110 Jonas Jacobsson Gjörtler (M)
Herr talman! Tack, miljöministern, för svaret!
I Agenda 2030-målen anges bland annat att alla FN:s medlemsländer ska arbeta för att säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster samt främja ett hållbart jordbruk. Sveriges riksdag har också fastställt generationsmålen, som jag nämner i interpellationen, där det framgår att vi inte ska exportera vår miljöpåverkan till andra länder. Det är viktigt att tänka på att hållbarhetsfrågor handlar om balansen mellan miljö, ekonomi och sociala frågor, men de handlar också om att väga lokala och globala aspekter.
Regeringen har angett att den vill öka såväl produktionen som konsumtionen och exporten av ekologiska livsmedel. Eftersom en ökad andel ekologisk produktion ger lägre produktionsvolym totalt innebär detta vissa problem. Eftersom svensk livsmedelsproduktion generellt sett är mer miljövänlig än alternativen innebär en minskad svensk produktion också en ökad miljöbelastning globalt sett. Varorna måste då ersättas med produkter som är producerade någon annanstans och sannolikt med mindre strikta krav.
Enligt en del forskning, bland annat från SLU, som beskrivs i boken Den ekologiska drömmen ger ekoodling inte ett lägre utsläpp av näringsämnen till yt- och grundvatten och riskerar att bidra till övergödningen. Det är något som försvårar uppfyllelsen av det av riksdagen fastslagna övergödningsmålet, som är ett av miljömålen. Forskarna varnar också för att mål om ökad konsumtion av ekologiska livsmedel innebär att naturmark måste omvandlas till åkermark i Sverige eller utomlands. Det betyder då att skogs- eller gräsmark där koldioxid lagras måste avverkas. Det är problematiskt ur ett miljö- och klimatperspektiv. Till det kan läggas att ekologisk produktion ofta har högre klimatutsläpp per kilo producerad produkt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Nu sa miljöministern i sitt svar att "med låga utsläpp i produktionen kan Sverige också bidra till att minska de globala utsläppen även om produktionen i sig ökar, i de fall den ersätter produktion med större belastning". Det är helt sant, men det omvända gäller också. Om svensk produktion minskar och ersätts av produktion i andra länder med högre utsläpp ökar de globala utsläppen. Med höga utsläpp i produktionen bidrar Sverige till att de globala utsläppen ökar även om produktionen i sig minskar.
Låt mig summera. Med mer av ekologisk produktion riskerar vi alltså en situation där vi producerar mindre i Sverige men med ökade utsläpp av växthusgaser per kilo producerad produkt, samtidigt som den minskade produktionen måste ersättas av import av produkter som har större miljöpåverkan. Det blir en dubbelt negativ effekt. Problemet är att vi bryter dels mot flera av miljömålen, dels mot generationsmålet.
Varför har regeringen formulerat ett så tokigt mål när det gäller att öka den ekologiska produktionen? Med ett sådant mål vill man gärna veta hur regeringen tänker agera för att minska den negativa miljöpåverkan som åstadkoms genom agerandet. Mina frågor i min interpellation gällde dels hur regeringen ser på utsläppen från olika sektorer och vår export av vår miljöpåverkan, dels vad regeringen avser att göra åt dem. Jag tvingas att konstatera att trots ett ganska långt svar som innehöll en hel del intressanta resonemang saknas svar på båda frågorna. Jag fick inte höra en beskrivning av hur det ser ut i de olika sektorerna, och inte heller fick jag höra förslag på vad regeringen vill göra för att åtgärda problemen.
Anf. 111 Miljöminister Karolina Skog (MP)
Herr talman! Jag är glad att Jonas Jacobsson Gjörtler ställer en fråga som baseras på den del av genomförandet av Agenda 2030 som handlar om hållbar konsumtion och produktion. Jag har nämligen tidigare uppfattat ett motstånd från Moderaterna mot att diskutera och ta upp den delen av miljöarbetet.
Anledningen till att det är så viktigt är att statistiken visar att summan av klimatpåverkan från svenskars livsstil och konsumtion är betydande. Den är betydligt större än de utsläpp som sker inom Sveriges gränser. Det är främst den del av utsläppen som sker i andra länder som står för ökningen, bland annat till följd av ökad import av livsmedel och ökat internationellt resande.
Detta är en av anledningarna till att regeringens vårbudgetproposition i år har kompletterats med en miljöbilaga, där ett av fokusområdena utgörs av analys av konsumtionens påverkan. Läser man den bilagan kan man konstatera många saker, bland annat att detta är ett område som behöver utvecklas vidare så att vi får ännu bättre metoder för att få grepp om de här frågorna som vägledning för kommande politik. Men vi vet redan i dag att det är ett område vi måste hantera.
Inom livsmedelsstrategin, som har starkt stöd i riksdagen, har man kommit överens om att totalt sett öka livsmedelsproduktionen i Sverige. Det finns många goda skäl att göra det. Men man säger också att livsmedelsproduktionen ska möta konsumenternas efterfrågan på konventionellt respektive ekologiskt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
När vi tar tillbaka detta och tittar på vad vi ska göra, vad som blir nästa steg, och kan konstatera att efterfrågan på ekologiska livsmedel är större än den svenska produktionen är det för mig naturligt och inte något politiskt ställningstagande att vi startar ett arbete för att öka den ekologiska produktionen för att möta denna efterfrågan.
En ökad produktion av ekologiska livsmedel skulle också bidra till att uppnå flera av miljökvalitetsmålen, exempelvis Giftfri miljö, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt och djurliv. Vi vet ganska mycket om hur den ekologiska produktionen bidrar till biologisk mångfald i odlingslandskapet. Det är en väldigt viktig fråga, för det är i just de delarna som den biologiska mångfalden minskar snabbast.
Jag ser inte de målkonflikter som Gjörtler lyfter fram, det vill säga att ökad ekologisk odling skulle leda till mindre produktionsvolym. Detta ska bland annat ses i sammanhang av ett arbete för att öka svensk livsmedelskonsumtion. Det råder i dag brist på flera svenska ekologiska produkter. Den växande marknaden för ekologiska livsmedel skapar möjligheter på marknaden för små och stora svenska jordbruks och livsmedelsföretag.
Det är felaktigt att avsaknaden av möjlighet att möta konsumenternas efterfrågan beror på akut brist på mark. Jag har inte sett några analyser som säger att det är det som är bristen. Det handlar om att få upp produktionsvolymerna och öka affärsmässigheten, och det handlar om produktionskedjor. Att få till en värdekedja i företagandet är det som behövs mest.
Anf. 112 Jonas Jacobsson Gjörtler (M)
Herr talman! Tack, miljöministern, för svaret! Jag måste ändå säga att jag blir lite konfunderad över resonemangen.
Miljöministern började med att konstatera att det här handlar om mer än utsläpp inom Sverige och att en av de största faktorerna för vår miljöpåverkan är import av livsmedel.
Det är ju exakt det resonemanget som ligger till grund för min interpellation: Om vi styr politiskt mot en produktion som ger lägre produktionsvolymer innebär det, allt annat lika, att vi blir tvungna att importera mer. Allt annat lika blir alltså miljöpåverkan större. Vi ökar vår globala miljöpåverkan. Det är precis det som är problemet som jag försöker belysa, så jag förstår inte riktigt miljöministerns resonemang. Jag tycker att det som anförs här snarast understryker precis den poäng jag försöker göra.
När det gäller miljömålen är det korrekt att utfallen kan bli olika. Det är inte överallt som det är entydigt vilka resultat man får. Biologisk mångfald, till exempel, kan i flera fall bli betydligt bättre genom ekologisk produktion. Det handlar dock rätt mycket om hur det ser ut i omgivningen, runt de här markerna. För målet Giftfri miljö är det också tydligt. Men vi ser att det finns stora problem till exempel när det gäller klimatutsläppen.
Marknadens efterfrågan ska styra, står det i de mål som vi är överens om. Det är korrekt. Frågan är bara vad man menar när man talar om en marknad. Det är ju inte så att konsumenterna i dag betalar fullt ut vad det kostar för ekologisk produktion. Det finns ganska omfattande offentliga subventioner för ekologisk produktion. Vi vet alltså egentligen inte om konsumenterna är beredda att betala det som de uppfattar som ett mervärde. Jag tycker att om man säger att marknaden ska styra det här, då bör man också ta bort den typen av subventioner.
Mitt perspektiv handlar inte om att miljöarbetet inte skulle vara viktigt inom livsmedelsproduktionen. Det är snarare tvärtom. I stället för att fokusera på en produktionsform och försöka styra att människor ska konsumera eller producera mer av den tror jag att vi behöver jobba med miljöpåverkan från hela vår livsmedelsproduktion. Det kan vi göra samtidigt som livsmedelsproduktionen kan öka och vi därmed kan minska den påverkan som kommer från importen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi vet att teknikutvecklingen går framåt snabbt. När det gäller användningen av växtskyddsmedel är vi redan världsledande - vi använder väldigt lite i det som kallas konventionell produktion. Det kan minska ytterligare genom ny teknik. Robotar kan med precision spruta där det behövs eller till och med rensa ogräs manuellt.
Vi vet alltså att tekniken kommer att göra att det här blir ett ännu mindre problem framöver. Då ställer man sig frågan varför det är så viktigt att styra bort mot en mer ideologisk - nästan religiös - produktionsform, där man utesluter en del av de hjälpmedel som kanske kan behövas även av hälsoskäl för att få bort svampangrepp och sådant som kan vara skadligt även för människor.
Jag vill också påpeka att det finns en lite slarvig formulering i svaret från miljöministern. Det står att miljömålen för livsmedelsstrategin är "en ökad andel ekologisk produktion". Det är inte riktigt korrekt. Det är en del av regeringens egen formulering, men i de långsiktiga mål som vi brett kommit överens om finns inte den formuleringen med. Där talar vi om att livsmedelsproduktionen ska öka generellt eller totalt.
Jag noterar som sagt att miljöministern ännu inte riktigt svarat på frågorna som jag ställt och hoppas att det går att få detta utvecklat lite mer i nästa svar.
Anf. 113 Miljöminister Karolina Skog (MP)
Herr talman! Delarna som rör livsmedelsstrategin har vi kommit överens om. Vi har brett stöd för och lägger otrolig vikt vid att öka livsmedelsproduktionen i Sverige. En anledning är den som Gjörtler lyfter fram: att svensk jordbrukssektor ska hålla god kvalitet och skapa livsmedel av hög kvalitet. En annan är fördelen med att ha produktionen nära konsumtionen.
Vi säger också att produktionen ska möta efterfrågan. Det finns större efterfrågan på ekologiskt än det finns svenska produkter. Det har varit en drivfaktor i den ökande exporten att konsumenterna har sökt produkter som inte har funnits inom svensk produktion. Jag ser det snarast som ren matematik att man då har startat arbete för att öka produktionen av svenska ekologiska livsmedel.
Detta går också hand i hand med rekommendationer från myndigheter, inte minst vad gäller påverkan på den biologiska mångfalden i odlingslandskapet. Där ser vi en minskning av arter i väldigt oroande takt och även stora problem med pollinatörer, som är helt avgörande för allt jordbruk.
Ett annat resonemang handlar om hur svenskars konsumtion påverkar i världen. Där är vi överens om uppfattningen - som också finns i bilagan till vårpropositionen - att den ökade livsmedelsimporten är en del i att våra konsumtionsbaserade utsläpp har ökat.
Sedan går Gjörtler över till ett teoretiskt resonemang. För att det ska stämma bygger det på att antalet kvadratmeter mark som vi använder i dag förblir detsamma och att en teoretisk brist på mark utgör ett hinder för ökad svensk livsmedelsproduktion, specifikt den ekologiska.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Men här är det något som inte stämmer - vi har ju tyvärr mark som ligger i träda i Sverige. Detta är också en av anledningarna till att vi vill öka den svenska livsmedelsproduktionen: Vi ser fördelar med att marken hålls uppe via växtodling och djurhållning. Det finns tvärtom ett värde i att mer av marken i Sverige brukas.
Tyvärr tappar Gjörtler sedan det lite större resonemang som krävs för att vi verkligen ska få ett grepp om helheten när det gäller hur vi svenskar påverkar genom vår konsumtion och skapar utsläpp i Sverige och utomlands.
Den stora potentialen i att jobba mer med den frågan är vad vi kan åstadkomma bilateralt och samarbetsmässigt i de länder dit vi exporterar. Vi har väldigt framgångsrika bilaterala samarbeten, som är kopplade till handelsutbyte där vi sprider svenskt administrativt kunnande och inte minst vårt miljökunnande. Därmed kan vi påverka den produktion som vi sedan konsumerar när vi importerar.
Anf. 114 Jonas Jacobsson Gjörtler (M)
Herr talman! Tack, miljöministern! Jag tycker att det finns väldigt mycket klokt i det resonemang miljöministern för, och jag håller med om stora delar av det som sägs nu på slutet. Andra delar av resonemanget tycker jag fortfarande haltar rätt betänkligt.
Det är naturligtvis korrekt att man inte kan utgå från att tillgången på mark ska vara exakt densamma. Man skulle förstås kunna använda en del av, eller gärna all, den mark som ligger i träda. Så i någon mening är det sant att det finns tillgång till mark som inte används.
Samtidigt tror jag att man ändå ska tänka lite kritiskt och fundera på vilken mark man tror har lagts i träda. Det är sannolikt inte den allra bästa och mest produktiva jordbruksmarken. Detta tror jag att man måste ta med i bedömningen.
En sammanställning från SCB och Jordbruksverket visar att de faktiska ekologiska spannmålsskördarna är betydligt lägre; man får ut mellan 45 och 70 procent jämfört med de konventionella spannmålsskördarna. För matpotatis är siffran 49 procent. Detta ger en bild av hur mycket mark till som behövs för att kompensera för bortfallet när man styr om.
Sedan tror jag att man egentligen inte ska tänka så snävt, utan man behöver tänka större. Sverige har ett ansvar, tycker jag, i ett globalt perspektiv, särskilt om vi beaktar Agenda 2030. Vi har ett ansvar för att med våra förutsättningar producera så mycket livsmedel som möjligt, för det finns ett globalt behov av detta. Vi skulle kunna exportera mycket mer.
I stället för att fokusera på en produktionsform som ger låga volymer skulle man kunna fokusera på att öka produktionen över hela spannet - hela den konventionella produktionen - och samtidigt sträva efter att minska miljöpåverkan.
Där tycker jag att regeringen går fel. Man riskerar att fastna i en låsning kring en viss produktionsform som inte leder framåt.
Anf. 115 Miljöminister Karolina Skog (MP)
Herr talman! Svenskars efterfrågan på ekologiska livsmedel ökar. Vi kan göra direkta kopplingar mellan möjligheten att möta den med produktion i Sverige, med de möjligheter för företag i Sverige som detta rymmer, och möjligheter att genom en näring och en produktion också bemöta ett av de stora problem vi har i miljöarbetet. En av de snabbaste negativa trenderna gäller biologisk mångfald i jordbruket, och det är bara en av de faktorer som är positiva i det ekologiska jordbruket. Jag väljer att fokusera på den eftersom den är tydligast.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag tycker att det är märkligt att då säga att det är bättre att de svenskar som vill ha ekologiska produkter ska fortsätta att köpa importerade varor, trots de längre transporter det innebär och de missade affärsmöjligheterna för svenska företag. Jag är otroligt glad att fler svenskar väljer att köpa ekologiskt och att betala mer för den miljötjänst det innebär, och jag ser stora möjligheter att möta den efterfrågan med svensk hållbar produktion.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.