EU-kommissionens kritik mot Sveriges jordbrukspolitik
Interpellation 2021/22:464 av Maria Gardfjell (MP)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-04-21
- Överlämnad
- 2022-04-25
- Anmäld
- 2022-04-26
- Svarsdatum
- 2022-05-10
- Sista svarsdatum
- 2022-05-10
- Besvarad
- 2022-05-10
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)
Den 1 januari 2023 förnyas den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) i Sverige och resten av EU. Den nya politiken ska gälla 2023–2027.
I december 2021 överlämnades Sveriges förslag till strategisk plan för genomförandet av CAP till EU-kommissionen för godkännande. När landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg (S) presenterade den strategiska planen i december var ett av huvudbudskapen att de gröna ambitionerna höjts. Det höll uppenbarligen EU-kommissionen inte med om, vilket går att läsa i det observationsbrev kommissionen kommit med. Regeringen har nu svarat EU-kommissionen och möter, milt sagt, inte så tydligt upp mot kritiken.
Höjda klimat- och miljöresultat är den centrala tanken med den reformerade jordbrukspolitiken i EU. Kommissionens bedömning är inte smickrande läsning för oss svenskar. Miljöpartiet menar att förslagen till den svenska jordbrukspolitiken inte når upp till EU:s egna strategiska mål inom satsningarna Från jord till bord och Den gröna given. Det är inte heller lämpligt att Sverige intar en så negativ position till det omfattande miljö- och klimatomställning som EU förtjänstfullt driver. Sverige bör stå i frontlinjen för ett grönare och mer klimatdrivet jordbruk, inte sälla sig till de sämsta i klassen bland EU:s medlemsländer, vilket riskerar bli fallet om vi inte får tydligare svar från regeringen. Den strategiska planen måste göra mer för att styra mot målsättningarna i EU:s gröna giv, särskilt då programperioden täcker merparten av det decennium under vilket 2030-målsättningarna ska nås.
För att nämna några exempel ifrågasätter EU-kommissionen varför Sverige inte tänker tillämpa det stöd för små jordbruk som föreskrivs i den gemensamma jordbrukspoltiken. En bärande idé med reformen är att stora gårdar ska få mindre stöd och mindre gårdar mer.
Särskilt miljö- och klimatåtgärderna är EU-kommissionen kritiska till. Kommissionen noterar att det står att den strategiska planen förväntas ge högre klimat- och miljöeffekt men frågar var bevisen för detta finns? EU-kommissionen ser till och med en risk för att den svenska strategin ger en nettonegativ klimateffekt eftersom det saknas åtgärder för att minska djurproduktionens klimatutsläpp. Sverige vill behålla det riktade nötkreaturstödet och lägga närmare 13 procent av direktstödet på det. Men EU-kommissionen ser det som ett problem att det samtidigt inte föreslås någon åtgärd för att minska idisslarnas utsläpp.
En stor förändring i CAP är de ettåriga miljöersättningarna, som en fjärdedel av direktstöden ska gå till. Regeringen höll sin åtgärdslista alldeles för kort, vilket kommissionen kritiserar.
De svenska ambitionerna anses för låga när det kommer till att öka kolbindningen och skydda den biologiska mångfalden.
EU-kommissionen tycker att det är bra att Sverige har som nationellt mål att 30 procent av åkermarken ska odlas ekologiskt till år 2030. Men kommissionen undrar samtidigt varför det är en så pass stor skillnad mellan målet och storleken på de stöd som förelås.
Generellt efterfrågar EU-kommissionen att Sveriges CAP-reform ska bli tydligare, berätta mer om ambitionsnivån och visa hur resultaten ska följas upp.
EU-kommissionen vill också att Sverige stärker sin strategi för hur jordbrukare ska få hjälp att hantera allt fler risker i verksamheten, inte minst de som gäller klimatanpassning.
Målet är att den nya gemensamma jordbrukspolitiken ska bli grönare, enklare och rättvisare än tidigare. Klimatkrisen behöver hanteras samstämmigt med naturkrisen.
Mina frågor till statsrådet Anna-Caren Sätherberg är:
- Hur ser statsrådet på att ompröva och öka ambitionen när det gäller en rättvisare fördelning av direktstöden?
- Kommer regeringen agera för att små jordbrukare ska stödjas bättre?
- Anser statsrådet att jordbruksstöden kan användas bättre och få en starkare klimat- och miljöstyrning och satsningar på ekologisk odling, och avser statsrådet i så fall att agera därefter?
- Vilka förstärkta klimat- och miljöåtgärder kommer statsrådet och regeringen att presentera i de dialogprocesser som regeringen beskriver är nästa steg i dialogen med EU-kommissionen?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2021/22:464
Webb-tv: EU-kommissionens kritik mot Sveriges jordbrukspolitik
Dokument från debatten
- Tisdag den 10 maj 2022Kammarens föredragningslistor 2021/22:110
- Protokoll 2021/22:110 Tisdagen den 10 majProtokoll 2021/22:110 Svar på interpellation 2021/22:464 om EU-kommissionens kritik mot Sveriges jordbrukspolitik
Protokoll från debatten
Anf. 63 Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)
Fru talman! har frågat mig hur jag ser på att ompröva och öka ambitionen när det gäller en rättvisare fördelning av direktstöden. Vidare har hon frågat mig om regeringen kommer att agera för att små jordbrukare ska stödjas bättre. Maria Gardfjell har också frågat om jag anser att jordbruksstöden kan användas bättre och få en starkare klimat- och miljöstyrning och satsningar på ekologisk odling, och om jag i så fall avser att agera därefter. Slutligen har hon frågat vilka förstärkta klimat- och miljöåtgärder jag och regeringen kommer att presentera i de dialogprocesser som regeringen beskriver är nästa steg i dialogen med EU-kommissionen.
En av regeringens viktigaste prioriteringar är att öka takten i klimatomställningen.
Totalbudgeten för miljö- och klimatområdet har i den kommande programperioden för den gemensamma jordbrukspolitiken ökat avsevärt jämfört med den tidigare perioden. Jag vill också framhålla att det i Sverige finns många små jordbruksföretag, och deras bidrag är viktigt inte minst när det gäller miljövärden.
Sveriges förslag till strategisk plan för den gemensamma jordbrukspolitiken vilar på en stabil grund. Ett flertal sakråd, remisser och andra möten har genomförts i syfte att inhämta synpunkter på bland annat förslag från Statens jordbruksverk och behovsanalysen som utarbetades inom Regeringskansliet. Även riksdagen har vid flera tillfällen fått information om arbetet. Utöver detta har arbetet under två års tid granskats av en särskild upphandlad förhandsutvärderare. Att vi har en väl underbyggd plan är en viktig utgångspunkt för regeringen när vi besvarar observationerna.
Den strategiska planen träder snart i kraft. Jordbrukarna ska kunna söka de nya stöden från januari 2023. Regeringen vill stödja aktiva jordbrukare som producerar livsmedel eller andra ekosystemtjänster. Det är då naturligt att det finns en koppling mellan storleken på stöden och omfattningen på verksamheten. Det är den inriktning som gällt hittills och som fortsatt föreslås gälla efter 2023. Samtidigt har hänsyn tagits till att större, mer rationella och effektiva företag har ett något mindre behov av stöd. Därför minskar vissa stöd för stora företag, medan de mindre företagens stöd behåller samma nivå.
Den svenska regeringen står till fullo bakom ambitionen att den europeiska jordbrukspolitiken ska ha en hög miljö- och klimatambition. Miljö och klimatersättningarna, inklusive ersättningarna för ekologisk produktion, i den svenska planen är utformade för att möta de uppställda kraven, samtidigt som de ska vara intressanta för företagen att söka. Därigenom erbjuds svenska jordbrukare möjlighet att få ersättning för sitt miljö- och klimatarbete.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Ett exempel på de förändringar som har gjorts för att styra mot en högre miljö- och klimatambition är att en del av inkomststödet ska användas till ettåriga miljöersättningar. Jämfört med innevarande period avsätts sammantaget mer pengar till åtgärder för att minska övergödningen, stärka den biologiska mångfalden och hejda klimatförändringarna. Exempelvis införs ett stöd till mellangröda, liksom stöd för planering för precisionsjordbruk, stöd till bevattningsdammar, etableringsstöd för energiskogsodling samt en särskild satsning på att stärka biologisk mångfald i slättbygd.
Regeringen har även beslutat att höja ersättningsnivåerna för många åtgärder och genomför en rad förenklingar i stöden. Andra exempel som kan bidra till att öka klimateffektiviteten är djurvälfärdsersättningar och investeringsstöd för konkurrenskraft.
Regeringen gör därtill historiskt stora satsningar på nationella stödformer för att kunna nå klimatmålen, till exempel inom Klimatklivet och ökat stöd till produktion av biogas.
I den fortsatta dialogen med EU-kommissionen kommer regeringen att besvara de frågor som EU-kommissionen ställt och lämna de förtydliganden som efterfrågas, allt i syftet att få en godkänd strategisk plan i god tid innan 2023.
Anf. 64 Maria Gardfjell (MP)
Fru talman! Jag tackar landsbygdsministern för svaret. Jag tycker ändå att det finns en hel del att diskutera kring dessa frågor.
I december överlämnades Sveriges förslag till strategisk plan till EU-kommissionen för godkännande. När landsbygdsministern presenterade den strategiska planen i december var ett av huvudbudskapen att de gröna ambitionerna hade höjts. Men det höll EU-kommissionen uppenbarligen inte med om, vilket går att läsa i deras observationsbrev som har kommit.
Det svar som regeringen har gett till EU-kommissionen därefter möter milt sagt inte upp mot kritiken.
Höjda klimat- och miljöresultat är den centrala tanken med den reformerade jordbrukspolitiken i EU. Och kommissionens bedömning är inte smickrande läsning för oss svenskar. Miljöpartiet menar att den svenska jordbrukspolitiken inte når upp till EU:s egna strategiska mål inom satsningarna Från jord till bord och Europeiska gröna given. Det är inte heller lämpligt att Sverige intar en så negativ position till det omfattande miljö och klimatomställningsarbete som EU så förtjänstfullt driver. Sverige bör stå i frontlinjen för ett grönare och mer klimatdrivet jordbruk och inte sälla sig till de sämsta i klassen, vilket riskerar att bli resultatet när vi också ser att riksdagen väldigt aktivt driver på som ett slags backlash mot miljön.
Fru talman! Landsbygdsministern nämner särskilt några miljö- och klimatåtgärder i sitt svar. Bland annat nämns de ettåriga nya ersättningarna. De är viktiga. Men en fjärdedel av direktstöden ska gå till ettåriga miljöersättningar. Men regeringen höll sin åtgärdslista väldigt kort, vilket kommissionen kritiserar hårt. Anledningen till det var att Jordbruksverket har dataproblem och inte klarar av att utöka sin databas.
När det gäller större klimat- och miljöeffekt frågar kommissionen var bevisen finns för att det blir en bättre miljöeffekt. EU-kommissionen säger att det finns risk att den svenska strategin ger en nettonegativ klimateffekt, eftersom det saknas åtgärder.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Då är min fråga till landsbygdsministern om det inte är precis just nu som det är ett gott läge att säga att Sverige måste ändra i den strategiska planen. Behöver vi säkerställa ett tydligare vallstöd? Behöver vi säkerställa att det riktade nötkreatursstödet också vägs upp med större klimatsatsningar?
En annan fråga som också tas upp i kommissionens kritik är just frågan om kolinbindning och den biologiska mångfalden. Här säger regeringen att man vill göra en särskild satsning på att stärka biologisk mångfald i Skåne och i slättbygder i södra Sverige. Men varför vill man inte göra det i hela Sverige?
Anf. 65 Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)
Fru talman! Jag tackar Maria Gardfjell för detta.
Jag vill ändå börja med att säga att det fördes sex sakråd inför denna plan. Det fördes samtal med riksdagens partier inför denna plan, och det fördes samtal med myndigheterna inför denna plan just för att säkerställa att vi höjde våra miljö- och klimatambitioner samtidigt som vi också ville se ett aktivt jordbruk, en generationsväxling och unga jordbrukare.
Sverige har, precis som ledamoten säger, lämnat in sitt svar, sin plan, i tid för godkännande. Det var inte alla medlemsländer som gjorde det, och de 19 som har lämnat in i tid har fått samma typ av omfattande skrivningar från EU-kommissionen. Vi är alltså inte ett dugg unika i det här fallet.
Vad vi däremot hade varit unika i hade varit om vi inte fört en dialog. Det här handlar om 60 miljarder kronor, och om EU-kommissionen bara hade sagt att de fattar allt som vi har skrivit och vart vi ska hade jag blivit väldigt förvånad. I det förra landsbygdsprogrammet ställde EU-kommissionen 333 frågor, och då var det bara landsbygdsprogrammet. I den omfattande CAP:en som är större ställer man nu 262 frågor.
Det är alltså färre frågor som ställs, men med det sagt måste vi naturligtvis svara kommissionen. Det första vi svarade var bara ett tack och att vi hade mottagit det. Nu ska vi förtydliga våra svar både skriftligt och i dialog med kommissionen så att vi förstår varandra, vet vart vi är på väg och helt enkelt jobbar med det vi verkligen vill: Vi vill ha ett klimat- och miljösmart jordbruk samtidigt som vi enligt livsmedelsstrategin vill se en ökad livsmedelsproduktion.
Vi vill naturligtvis också berätta för kommissionen om de övriga stöden där jag vet att Miljöpartiet och Socialdemokraterna har gått tillsammans, till exempel det som handlar om biogas. Jag besökte Vårgårda i förra veckan. Där har 22 bönder tillsammans med företagen gått ihop i en stor biogassatsning. Senare i veckan var jag på Öland där 20 bönder planerar samma sak både för att få biogasen till sina gårdar och för att få till en rötrest. Vi vet ju hur situationen för handelsgödsel ser ut nu.
Det händer alltså otroligt mycket positivt som inte bara handlar om planen, och det vill jag också få möjlighet att berätta för kommissionen.
Anf. 66 Maria Gardfjell (MP)
Fru talman! Det är positivt att höra att regeringen vill förtydliga sina svar. Då kanske vi skulle kunna få svar här i dag om något av innehållet, för det är otroligt viktigt att vi får höra vilka förändringar som regeringen är beredd att göra nu.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Regeringen säger att man vill ha ett aktivt jordbruk med fler unga lantbrukare. Det är väldigt bra, och det är en av de få punkter där EU-kommissionen också håller med. Det behövs många unga lantbrukare, och det behövs en generationsväxling. Där är vi överens.
EU-kommissionen ifrågasätter dock varför Sverige inte tänker tillämpa det stöd för små jordbruk som föreskrivs i den gemensamma jordbrukspolitiken. En bärande idé med reformen är att stora gårdar ska få mindre stöd och mindre gårdar ska få mer stöd. Det handlar alltså om ett inkomststöd till lantbrukare, och regeringen tycker att de stora lantbruken ska få mest. Varför då? Skälet till att EU nu har en politik för att vi ska stödja mindre gårdar är ju att det har kommit fram allvarlig kritik mot att för mycket pengar går till slott och gods.
Var finns nu den socialdemokratiska tanken i jordbrukspolitiken? Är det att fortsätta på den inslagna vägen och slå ut de små lantbruken? Att satsa på den anonyma maten? Att promota bulkproduktion före svensk gastronomi?
Det sägs i regeringens svar att det skulle vara naturligt med en koppling mellan storlek på stöd och omfattning av verksamhet. Eller är det i själva verket tvärtom? En lantbruksjournalist uttryckte det väldigt dråpligt för en kort tid sedan: Sveriges strukturomvandling är inget nytt sedan inlandsisen.
Det är en jättelik strukturomvandling som sker inom svenskt jordbruk. Det som var tio gårdar för tjugo år sedan är en enda stor gård i dag. Blandjordbruken försvinner och specialiseringen ökar. Samtidigt läggs många jordbruk ned helt. Sverige har i dag 3 000 mjölkgårdar. Fortsätter den inriktning som har gällt kommer det snart att vara tusen mjölkgårdar färre.
Finns det då inte anledning för regeringen att börja fundera på hur strukturrationaliseringen drabbar svenskt lantbruk? Finns det också skaleffekter eller effekter av strukturrationaliseringen för hela jordbruket även på de stora gårdarna? Ja, det finns det. Det behövs ett antal gårdar för att jordbruket ska fungera, för att man ska kunna dela på maskiner, ha tillgång till veterinär och många, många andra saker.
Det här blir ett moment 22, för regeringen säger att mat ska produceras där det är som billigast. Är det verkligen det vi vill ha? Är det mindre och mindre lönsamma lantbruk som ska slås ut, eller är det just nu vi måste ta fasta på att bryta trenden och öka Sveriges självförsörjningsgrad och minska Sveriges och jordbrukets sårbarhet genom att få en matproduktion i hela landet? En gastronomisk mångfald handlar om att intressant gastronomi har ett behov av intressant primärproduktion.
Anf. 67 Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)
Fru talman! För mig som gammal restaurangarbetare är gastronomi naturligtvis fantastiskt. Men den livsmedelsstrategi som ligger till grund för den här planen handlar om att försöka bygga på den underliggande konkurrenskraften. Vi ska ha ett aktivt jordbruk och inte betala för jord som ligger, utan vi ska bruka den. Vi ska ha unga jordbrukare, och det extra gårdsstödet till unga betalas bara upp till 200 hektar eftersom vi vill säkerställa att fler och även mindre jordbruk kan startas.
Om vi ser på olika typgårdar är det helt enkelt så att andelen av de minsta jordbruksföretagen ökar, alltså de lantbrukare som ofta inte lever på sitt jordbruk utan även har något annat jobb vid sidan om. Precis som Maria Gardfjell säger kan vi även se att andelen stora företag ökar. Där det minskar är i häradet 20 upp till 200 hektar där man lever på sin gård, och där är stöden kanske som viktigast. Dem vill vi träffa, just för att vi vill se en ökad livsmedelproduktion med mer gastronomi och en livsmedelskedja som fungerar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi har ju gemensamt tagit fram en livsmedelsstrategi som säger att vi ska öka lönsamheten på gårdsnivå. Vi ska öka livsmedelsproduktionen, vi ska se till att lönsamheten i hela kedjan håller och vi ska även öka vår export. Det är vad den strategiska planen innehåller. Samtidigt minskar vi lite på stödet till de största företagen som ändå har rationaliseringsvinster i och med att de är stora. De andra minskar vi inte på. Vi försöker alltså att fånga detta.
Hela planen är för ett aktivt jordbruk och en ökad livsmedelsproduktion i hela Sverige. Man ska kunna driva jordbruk i hela Sverige, och därför har vi också det kompensationsstöd som är så viktigt för norra Sverige där jag bor. Det är bra för Sveriges beredskap, och det är så vi stärker Sverige.
Anf. 68 Maria Gardfjell (MP)
Fru talman! Det är sannerligen ett moment 2022 att regeringen säger att mat ska produceras där den är som billigast och att man ska ha mer konkurrenskraft. Är det det vi vill ha? Sverige har varit exceptionellt genom många tider och har aldrig velat bromsa strukturrationaliseringen. Var ska det här sluta? Inte slutar det med ökad produktion, med större biologisk mångfald och med fler bönder i hela landet. I livsmedelsindustrin pratar man däremot om att ha matproduktion utan bonde. Är det verkligen det som regeringen vill se?
Landsbygdsministern säger att det är många som inte lever på sitt jordbruk och att man inte behöver bry sig så mycket om dem. Om man stöttar produktionsjordbruket kan man fråga sig vilka producenter det är vi vill se fler av. Är det de som levererar produkter till gastronomin, de livsmedelsproducenter som också bidrar till att Sverige blir en turistdestination? Det är ju inte bulkproduktionen som lockar.
Men de större gårdarna har också andra intäkter. Fördelen med att stödja de små gårdarna, de små bruken, handlar också om den minskade sårbarheten. De små lantbrukarna behöver ett ökat stöd för att de ska kunna bedriva sitt jordbruk mer på heltid. Det borde regeringen ägna mycket mer tid åt.
Anf. 69 Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)
Fru talman! Jag betackar mig för att ha sagt att vi inte bryr oss om de små jordbruken. Det sa jag aldrig till ledamoten i mitt anförande. Det jag sa var att antalet företag som har upp till 20 hektar faktiskt ökar i förhållande till det totala antalet företag som finns i jordbrukssektorn. Däremot minskar antalet i den sektor som har mellan 20 och 200 hektar. Det ökar även i den som har över 200 hektar. Det var vad jag svarade om politiken.
Jag sa också att det här är en plan för det aktiva jordbruket där vi ser till att öka livsmedelsproduktionen, vilket vi är eniga om i livsmedelsstrategin. Vi ser också till att öka lönsamheten på gårdsnivå. Vi ser till att öka lönsamheten i alla led och att det till och med går på export.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi ser naturligtvis också till att stötta till exempel Eldrimner, som finns där jag bor. Vi ser till att den goda gastronomin får förutsättningar för att helt enkelt producera och sälja mer av det som vi vet också är en reseanledning, som är bra för besöksnäringen och för allt annat. Hela kedjan ska hålla.
Men det här är, utifrån den livsmedelsstrategi som vi gemensamt har tagit fram, en plan som helt enkelt ska vara mer miljö- och klimatmässigt bra. Samtidigt ser vi till att följa upp livsmedelsstrategin, så att vi får ett aktivt jordbruk med unga jordbrukare och en ökad livsmedelsproduktion.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.